Musikundervisning i distanstider under en pandemi

VAL – Vidareutbildning av lärare

Självständigt arbete i fördjupningsämnet musik

Musikundervisning i distanstider under en

pandemi

Distance learning in music during a pandemic

Andreas Söderberg

Ämneslärarexamen 2021-06-06

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

Syfte och frågeställningar ... 5

Disposition ... 5

2. Tidigare forskning ... 6

Musikundervisningens utformning och bedömning ... 6

Distansundervisning i musik ... 7

Elevers lärande ... 8

Sociala relationer vid distansundervisning ... 9

Distansundervisning ur ett elevperspektiv ... 10

3. Teoretiskt perspektiv ... 12

Lärande i ett sociokulturellt perspektiv ... 12

Verktyg och artefakter ... 12

Lärande och mediering ... 13

Den proximala utvecklingszonen ... 14

4. Metodkapitel ... 15 Val av metod ... 15 Semistrukturerade intervjuer ... 15 Tillvägagångssätt av intervjuer ... 16 Iordningställande av material ... 17 Forskningsetiska överväganden ... 17 Forskaretik ... 18

GDPR och digital undervisning ... 19

Analysprocess ... 19

Validitet och reliabilitet ... 20

Presentation av deltagare i studien ... 21

5. Resultatredovisning ... 22

Lärande på distans och samspelet i gruppen ... 22

Lust att lära via verktyg och artefakter ... 23

Sociala aspekter och mediterande resurser ... 25

Brist på kommunikation ... 27

Lösningsorienterade elever ... 28

6. Diskussion ... 30

Metoddiskussion ... 30

Resultatdiskussion ... 31

6.2.2. Elevers lust att lära vid distansundervisning ... 31

6.2.3. Distansundervisningens påverkan på bedömning ... 32

6.2.4. Elevers utmaningar och förbättringsförslag ... 33

Pedagogiska implikationer ... 34

1. Inledning

Under 2020 drabbades världen av det nya viruset Covid-19 och virusets påverkan på samhället var svår att förutspå. Den 16e januari 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten (2020) en artikel där upptäckten av ett nytt Coronavirus hade påträffats i staden Wuhan i Kina. Det första bekräftade fallet av Covid-19 i Sverige publicerades av Folkhälsomyndigheten den 31 januari 2020. Ökningen av smittspridningen i samhället skulle i sin tur påverka skolan. Folkhälsomyndigheten presenterade den 17e mars 2020 nya rekommendationer där lärosäten och gymnasieskolor i Sverige uppmanas att bedriva fjärr- och distansundervisning för att bromsa spridningen av covid-19 i samhället. Samma dag höll Regeringskansliet (2020) en pressträff där statsminister Stefan Löfvén rekommenderade gymnasieskolor, högskolor, yrkeshögskolor, kommunala vuxenutbildning och universitet att från och med den 18 mars 2020 bedriva fjärr- och distansundervisningen. Ett beslut som senare även påverkar grundskolan som ska göra det möjligt att bedriva fjärr- och distansundervisning. Skolverket (2021) beskriver i Regler och ansvar i skolfrågor att fjärrundervisning är en interaktiv undervisningsform som sker i skolans lokaler med stöd av en handledare på plats. Läraren som undervisar kan befinna sig på en annan plats och undervisningen sker således i skilda lokaler, men i realtid. Läraren och eleverna använder sig av informations- och kommunikationstekniker för att genomföra undervisningen. Distansundervisningen är också en interaktiv undervisning som sker på olika fysiska platser. Till skillnad från fjärrundervisningen behöver inte undervisningen ske i realtid, utan eleverna kan ta del av materialet när det passar. Det skolan i den här studien bedriver är fjärrundervisning med inslag av distansundervisning. Genomgående i studien benämns det som distansundervisning.

det är av vikt att skolans läroplan tar tillvara på varje elevs erfarenheter, kunskaper och språk. Det bör användas som en resurs i undervisningen och anpassas efter varje elevs förutsättningar. Distansundervisning inom grundskolan är en ny företeelse i samband med Covid-19. Tidigare forskning inom distansundervisning på grundskolenivå i ämnet musik begränsat, framförallt svensk forskning. Några av studierna som gjorts fokuserar på studenternas uppfattning av distansundervisningen, dock oftast inom högre utbildningar likt högskola eller universitet och med fokus på lärarperspektivet. Den begränsade forskningen kan bero på det Blake (2018) tar upp i sin studie att tekniken inom området går så snabbt framåt så forskningen inte hinner med. Generellt inom musikpedagogik behöver lärare hålla sig uppdaterade kring hur distansundervisning utvecklas och kunna behärska nya verktyg. Förståelsen för distansundervisningens fördelar kan komma att öka när lärare och elever använder lämpliga verktyg.

Skolinspektionen (2019) beskriver en problematik i musikundervisningen när de granskade kvaliteten i undervisningen för årskurs 7 till 9. Där belyses att digitala verktyg kan bidra med möjligheter för elever att skapa musik oavsett om de har förkunskaper eller inte. Dock använder nästan en fjärdedel av skolorna i granskningen fortfarande inte digitala verktyg. Det kan göra att eleverna inte får det möjlighet att skapa musik som de bör. Digitala verktyg får än större betydelse när undervisningen sker på distans. Vidare problematik som framkom via granskningen var att läroplanen inte följs till fullo. Skolan ska bidra till att stimulera elevers kreativitet och låta elever ägna dig åt musikskapande. Musik beskrivs som ett samhällsviktigt ämne som är en självklar del i våra liv och traditioner.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra elevers uppfattning av distansundervisningen i ämnet musik under Coronapandemin.

Utifrån ovan syfte har följande forskningsfråga formulerats.

- Hur beskriver grundskoleelever sin uppfattning av musikundervisningen på distans under Coronapandemin?

Disposition

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens syfte att synliggöra elevers uppfattning av distansundervisningen i ämnet musik under Coronapandemin. Som nämndes i inledningen är tidigare forskning ur elevernas perspektiv på kring distansundervisningen begränsad. Distansundervisning i grundskolan är dessutom en relativt ny undervisningsform, vilket i sin tur påverkar vilken tidigare forskning som finns att tillgå. Den tidigare forskning som presenteras i kommande kapitel är därför av bredare karaktär. Kapitlet inleds med musikundervisningens utformning och bedömning i stort för att få ett bredare perspektiv inom området. Vidare beskrivs distansundervisning i musik följt av elevers lärande, sociala relationer vid distansundervisning och slutligen distansundervisning ur ett elevperspektiv.

Musikundervisningens utformning och bedömning

Musikämnet i skolan hette tidigare sång, men kallas nu för musik. Under 1990-talet skedde en decentralisering av skolan där ansvaret flyttas från statligt till kommunalt. Det innebar bland annat en förändring i lärarnas arbetssätt där de fick anpassa inriktning på undervisningen på ett friare sätt. Inom musikämnet blev det friare att forma undervisningen och anpassa för att passa elevernas musikpreferenser än vad det var tidigare (Nilsson, 2002; Sandberg 2006). Enligt Skolinspektionen (2019) har musikundervisningen i och med Lgr11 fått en tydligare kursplan med ämnesspecifika beskrivning kring syfte, kunskapskrav och det centrala innehållet i undervisningen. Falthin (2015) beskriver att musik som begrepp kan vara allt från att någon lyssnar, sjunger, spelar eller skapar musik. Det centrala är att musik upplevs som en helhet och är en kombination av teoretisk och praktisk kunskap. Därför är det av vikt att musiklärare ser till helheten när de gör en bedömning av en elevs kunskaper i musik. Jonasson (2020) menar att synen kring användandet av teknologi som verktyg vid musikskapandet och andra musikaliska aktiviteter har förändrats, till att människor blir en del av teknologin i större utsträckning än tidigare.

arbetsmiljön, korta tidsramar eller lärarkompetens. Yttre faktorer kan också påverka genom exempelvis nya regelsystem. Vidare beskrivs att om lärare har bristande ämneskompetens har läraren svårare att styra hur musikundervisningen ska bedrivas. Om lärarna saknar information kring kunskapsmålen kan även betygsättningen och bedömning påverkas. Enligt Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling (2014) handlar kunskapsutveckling i musik om att utveckla tidigare musikaliska erfarenheter med professionellt stöd. Eleven behöver utmanas utifrån den enskilda individens nivå, vilket innebär att en alltför teknisk bedömning i ämnet riskerar att inte ta hänsyn till de tidigare erfarenheterna.

Distansundervisning i musik

komplexiteten än mer påtaglig. Enligt Brändström, Wiklund och Lundström (2012) uttrycker en lärare att webbaserad distansundervisning kräver mer planeringstid. Lektionerna måste även vara mer strukturerade och kräver fler tillvägagångssätt än lektioner ansikte mot ansikte. För att lyckas med undervisningen krävs det att lärare och elev har tillgång till flera tekniska verktyg och att dem kan hantera dessa. Dammers (2009) undersökte nio webbaserade trumpetlektioner mellan lärare och elev via Skype. Läraren och eleven saknade tidigare erfarenhet kring användningen av videolektioner. Det samlade intrycket hos elev och lärare var att lektionerna är jämförbara med traditionell klassrumsundervisning. Läraren kunde bedöma elevens spel samt se en utveckling hos eleven. Tidsfördröjningen lyfter lärare och elever som en stor utmaning. Fördröjningen varierade från lektion till lektion och båda upplevde inledningsvis att de blev distraherade av den. Men när de båda blev mer bekanta med undervisningens format ändrades inställningen till problemet och var inte något som de tänkte på i slutet. Att spela tillsammans upptäckte läraren tidigt inte var möjligt. Istället fick läraren visa eleven som i sin tur härmade. I Brändström, Wiklund och Lundström (2012) studie uppmärksammas liknande problematik där gitarrundervisning via Skype studerades. Även här påpekades det att tidsfördröjningen gjorde det omöjligt att spela tillsammans och kommunikationen försvårades. Vidare utmaningar som tas upp av Brändström, Wiklund och Lundström (2012) vid distansundervisning är att läraren inte fysiskt kan hjälpa eleven att spela. I detta avseende blir kommunikationen avgörande. Enligt Åkerfeldt och Hermansson (2021) uppgav elever inom praktiska ämnen svårigheter kring att exempelvis dansa eller spela musik utan klasskamrater och anpassade lokaler.

Elevers lärande

krävas att lärare behöver beröra några områden extra mycket, genom exempelvis en fördjupning av vissa moment för att eleverna ska förstå. Det som är centralt är att enskilda delar inte kan illustrera helheten var för sig. Vidare diskuterar Jonasson (2020) att fler än ett element tillämpas vid skapande av musik. I musikskapandet kan pennor, block, skrivböcker, dator och musikprogram användas. Det i sin tur möjliggör en kombination av digitala och analoga verktyg. I en så kallas horisontell strategi för musikskapande kan en låt komponeras med hjälp av instrument för att sedan spelas in via en dator. Vidare beskrivs en vertikal strategi där musikskapandet sker direkt via en dator i ett musikprogram. Gemensamt för båda strategierna är att digitala verktyg samverkar med analoga vid musikskapande.

Falthin (2015) menar att bedömningen kring elevers kunskaper handlar om att vägleda och hålla eleven informerad kring hur eleven själv kan påverka bedömnings olika steg. Det handlar om vad som behöver göras snarare än vad som har utvecklats. Kullenberg (2014); Wallerstedt (2013) beskriver att det kvalificerande mötet mellan lärare och elev samt mötet mellan elever är viktigt för lärandet. Falthin (2015) menar att när undervisningsformen ändras till att exempelvis ske på distans kan läraren testa att undervisa på nya sätt. Även Strandberg (2013) menar att när ny teknik ska användas i undervisningen måste läraren först skapa sig kunskap kring den nya tekniken. Det bör ske i god tid då det kan vara tidskrävande och kräva resurser från läraren.

Falthin (2015) nämner att ögonkontakten är fortsatt väsentlig för att eleven ska känna att det skapas god kontakt med läraren. Det nämns även att det är fördelaktigt om både lärare och elever har kamera så att man ser deras kroppar när undervisningen sker på distans för att kunna se gester. Vid pianospel blev det dock svårare då läraren vanligen sitter bredvid eleven och inte mitt emot så att de får ögonkontakt. När undervisningen inte sker på distans kan läraren spela före, lägga en hand på eleven för att visa och gestikulera, en metodik som är svårare distansundervisning.

Sociala relationer vid distansundervisning

deras välmående negativt. I studien visade det sig att tjejer kände sig mer ensamma än killarna. Några fördelar som tas upp med distansundervisning är att slippa tidiga morgnar, resor och att fixa iordning sig. En av de största nackdelarna är att eleverna saknar sina kompisar, struktur och rutin i sin vardag.

Amhag (2013) har studerat utvecklingen av distansundervisning i ett så kallat datorstött lärande. Internet i kombination med webbaserade verktyg gör det möjligt att till exempel ha webbaserade seminarier. Där kan deltagarna mötas genom att se och höra varandra trots att de inte befinner sig på samma plats. Det finns även möjlighet att spela in föreläsningar och lektioner som elever kan ta del av när det passar dem. Även Åkerfeldt och Hermansson (2021) beskriver att vissa elever är positiva till att använda sig av inspelat material att använda när det passar dem. Det upplevs som en fördel och en frihet vid distansundervisning.

Distansundervisning ur ett elevperspektiv

Åkerfeldt och Hermansson (2021) har genomfört en enkätundersökning i samarbete med Ifous, vars syfte var att ta reda på hur gymnasieelever uppfattar distansundervisning under Coronapandemin. Det kan vara så att undervisningsformerna kommer att förändras även efter pandemin. Därför är det viktigt att ta till sig av erfarenheter och lära av dem. En av svårigheterna eleverna tar upp att få kontakt och hjälp av läraren, där även eleverna menar att lärarnas närvarande och uppmuntran är mindre än vid klassrumsundervisning. Eleverna uttrycker att motivationen sjunker när undervisningen sker på distans. Däremot framkom även positiva effekter med distansundervisning, såsom tidsbesparing. Vissa elever lyfter fram att det är lättare att skapa arbetsro och de kan på så sätt koncentrera sig bättre. Eleverna disponerar tiden på olika sätt genom fritidsaktiviteter, träning, träffa vänner och familj. Några menar även att tiden läraren lägger på miljön i klassrummet försvinner och på så sätt sparas tid även där.

3. Teoretiskt perspektiv

Här presenteras och beskrivs studiens teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I kapitlet beskrivs de teoretiska ansatser som ligger till grund för studiens analys och har sin utgångspunkt i studiens problemformulering. En stor del av musikämnet bygger på samspelet mellan elever i praktiska moment, därför är det av vikt att använda teoretiska ramverk som berör hur lärandet påverkas när det uteblir. Det sociokulturella perspektivet berör användandet av verktyg, artefakter och medierande resurser i elevers lärande, där även samspelet lyft fram som en viktig aspekt. Kapitlet inleds med hur lärande i ett sociokulturellt perspektiv förefaller. Vidare beskrivs betydelsen av verktyg och artefakter, lärande och mediering och den proximala utvecklingszonen.

Lärande i ett sociokulturellt perspektiv

Forskningsundersökningen kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den sociokulturella teorin har sin grund i Vygotskijs teorier om individers lärande och utveckling. Jakobsson (2012) nämner att det inte finns en enhetlig sociokulturell teori utan att det går att finna gemensamma perspektiv från flera olika teorier. Gemensamt är hur våra tankar påverkar lärande och utveckling och som en följd av det förstå mänskligheten. Säljö (2014) beskriver människans utveckling från biologisk till sociokulturell. Till skillnad från andra arter är människans handlande ett resultat av processer och erfarenheter som är sociokulturella. Hur vi som människor beter oss, tänker, kommunicerar och uppfattar vår verklighet är påverkat av sociala och kulturella erfarenheter. Det kan inte förklaras med genetiska reflexer eller beteenden. Människan är anpassningsbar utifrån sin omvärld och lär sig till stor del i den värld man själv skapat.

Enligt Vygotskij (2013) är kreativitet en viktig parameter inom lärandet. Fantasi och kreativitet i barndomen ökar den kreativa förmågan. När ett barn skapar något nytt använder de sig av kreativitet. Vidare beskriver Säljö (2014) hur barnen genom lek och andra sätt att samspela med andra människor tillägnar sig kunskap om hur världen runt dem fungerar samtidigt som de lär sig regler för lek, språk och andra sociala regler.

Verktyg och artefakter

påverkar oss. Säljö (2014) menar att en tänkande människa som använder en artefakt till exempel ett föremål eller redskap kan kommunicera med omvärlden. Artefakter är de fysiska redskap vi använder i vår vardag, till exempel instrument för mätning, vägning, kommunikationsteknologi med mera. På så sätt kan artefakter tillsammans med den tänkande människan bli en del av komplexa sociala sammanhang. Enligt Falthin (2015); Mars (2015) kan nya artefakter konkurrera med verktyg, då elever behöver lägga tankemässig kraft på att förstå artefakten. Som en effekt av det kan vi tappa fokus på lärandet och ämneskunskapen blir påverkad. Wertsch (1998) menar att adekvat användande av verktyg kan skapa möjlighet att lära andra och på så sätt hjälpa andra att utvecklas. Det är således viktigt att lärare kan se vilka verktyg elever använder för att ta till sig kunskap och välja verktyg som passar eleverna på ett systematiskt sätt. Lärare behöver kunskap om vilka verktyg som är bäst lämpade för enskilda situationer, vilket i sin tur innebär en approprierad kunskap om hur varje verktyg används.

Lärande och mediering

Enligt Säljö (2014) är lärandet en ständigt pågående interaktion mellan individ, kollektiv, kultur och samhälle. Människan är i grunden intresserad av att lära sig. Lärandet förändras över tid i samband med kultur, teknologi och social utveckling. Ett exempel på detta är att ett samhälle som inte har en utvecklad kontakt med omvärlden inte behöver lära sig ett nytt språk. För att tillgodogöra och kommunicera lärande behöver vi verktyg. Vygotskij (1978) redogör för de språkliga, fysiska samt kognitiva medel som vi använder oss av när vi kommunicerar och tillägnar oss kunskapsinhämtning. Verktygen är enligt Vygotskij (1978) medierande, det vill säga en koppling mellan subjekt och objekt. Medierade verktyg kan förklaras som något externt som kan användas för att skapa kunskap kring ett objekt. Subjekt i det här fallet är alltså vi där objektet skulle kunna vara ett instrument. Verktygens uppgift är att lösa problemen vi ställs inför och kan vara både fysiska och intellektuella. När vi ställs inför nya problem krävs det att vi utvecklar nya verktyg, både fysiska och exempelvis digitala hjälpmedel.

Jakobsson (2012) menar att olika forskare och författare använder begreppet artefakter på olika sätt. Ett av samlingsbegreppen för människors lärprocesser som kallas medierande resurser. Vilka delas upp i termer utifrån tankeverktyg, tekniska resurser och artefakter. Tankeverktyg är språk, symboler och formler. Tekniska resurser är exempelvis datorer och smartphones och artefakterna är böcker, vetenskapliga begrepp och teorier. Dessa påverkar vad och hur vi tänker och agerar. Inom musicerande nämns exempel på medierande resurser som noter, klingande musik och gester. Säljö (2014) beskriver att förmågan att tänka och lära oss saker handlar om att hantera saker som är utanför vår egen kropp och hjärna. Det handlar delvis om vad som finns hos oss själva, sociala interaktioner och vår materiella omvärld. Detta sammanfattas i begreppet kultur, som i sin tur beskrivs som idéer, värderingar, kunskaper och andra resurser som vi använder när vi integrerar med omvärlden.

Den proximala utvecklingszonen

Nya lärdomar och förmågor finns alltid i nära anslutning till människan menar Säljö (2014). Begreppet proximental utvecklingszon initierades av Vygotskij (1978) som en teori avseende lärande och utveckling som pågår inom människor. Teorin handlar om beredskap för lärande hos individer. Utvecklingszonen är läget mellan befintlig kunskap och den möjliga kunskap som kan återfinnas inom en snar framtid. Jakobssons (2012) tolkar Vygotskij genom att lyfta fram det sociala samspelet mellan barn och vuxna mer och framhäver att vuxna kan skapa förutsättningar för barn att befinna sig i den proximentala utvecklingszonen genom mer erfarenhet.

4. Metodkapitel

Till föreliggande studie har en kvalitativ metod använts. Enligt Patel och Davidson (2019) lämpar sig den kvalitativa forskningsmetoden när det gäller att tolka och förstå människors upplevelser, via exempelvis intervjuer. Inom kvalitativ forskning kan nya problem och möjligheter upptäckas, där helhetsbeskrivningen ska ske på ett djupare plan av ett fenomen eller en situation. I den kvalitativa metoden har den som gör studien inblick, erfarenheter och förståelse inom området. Den kvantitativa forskningsmetoden är däremot att föredra när man är intresserad av att mäta företeelser och finna koppling mellan teori och verklighet. Kvantitativ forskning kan genomföras med till exempel en enkätundersökning.

Val av metod

Valet av metod grundar sig i att skapa en mer ingående förståelse till syftet och frågeställningarna genom intervjuer. Studien syftar till att undersöka elevernas uppfattning kring distansundervisningen i musik. Med intervju som metod kunde eleverna uttrycka sig utifrån sina egna upplevelser på ett beskrivande sätt.

Kvale och Brinkmann (2014) skriver om samtalet som grunden i interaktionen mellan människor. Via samtalet utbyter vi kunskap, erfarenheter, känslor och attityder. Om vi vill veta hur människor ser på saker måste vi prata med dem. Användandet av den kvalitativa metoden möjliggör en djupare undersökning enligt Bryman (2018) där frågorna kan riktas till den intervjuades ställningstagande, relevant betydelse och det som anses vara viktigt.

Semistrukturerade intervjuer

I studien har semistrukturerade intervjuer använts med anledning av att intervjuformen är anpassningsbar. Frågeställningarna som intervjuerna utgick från var anpassade efter elevernas ålder och språk. Studiens syfte bröts ned till mer lättförståeliga teman som användes som stöd under intervjuerna. En del av frågorna anpassades även under intervjuerna när eleverna inte förstod eller för att få mer utvecklande svar.

deltagaren har frihet att svara fritt på frågorna. Intervjuprocessen blir flexibel och bör ha sin tyngdpunkt i hur frågor och händelser tolkas samt uppfattats av intervjupersonen. Som grund i den semistrukturerade intervjun har intervjupersonen ett antal frågeteman med övergripande frågor, enligt en så kallad intervjuguide. Frågorna behöver inte komma i den kronologiska ordning dem är skrivna i intervjuguiden och det kan tillkomma andra frågor utifrån vad deltagaren säger. Några saker som är viktiga att ta hänsyn till när intervjufrågorna skrivs är enligt Kvale och Brinkmann (2014) att ta med en mix av inledandefrågor, uppföljningsfrågor, sonderingsfrågor, preciserade frågor och direkta frågor. Vidare kan indirekta och tolkande frågor fångas upp, samt ge utrymme för tystnad. Även Patel och Davidsson (2019) beskriver den semistrukturerade intervjun som en intervjuform där den som utför studien gör en lista över teman som ska behandlas. Den som intervjuar har stor frihet att justera frågorna under själva intervjun.

Tillvägagångssätt av intervjuer

Inför valet av intervjupersonerna kontaktades lärarkollegor för att få en lista med elever de ansåg skulle kunna delta i studien. Därefter valdes fyra elever slumpmässigt ut, varav två elever från årskurs 7 och två från årskurs 9, som alla får betyg i ämnet musik. Anledningen till att det saknas elever från årskurs 8 beror på att musikundervisning inte bedrivs under detta läsår på skolan. Intervjuerna genomfördes via videosamtal på grund av restriktionerna i samband med Covid-19 och eleverna ombads sitta i en lugn och trygg miljö. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter och inspelningarna gjordes med hjälp av en Iphone och funktionen ”röstmemo”. Med tanke på intervjuernas längt och studiens väl avgränsade syfte lämpade det sig med fyra intervjupersoner. Inledningsvis vid samtliga intervjutillfällen berättades det om studiens syfte och sedan började intervjuerna med enkla frågor i ett lugnt tempo. Alla fick veta att intervjuerna spelades in samt att deltagandet var konfidentiellt och att fiktiva namn skulle användas.

att tänka efter. Det är viktigt att hitta en balansgång mellan att säga för mycket eller för lite. Det är också att stor vikt att deltagarna är medvetna om att svaren behandlas konfidentiellt. Kvale och Brinkmann (2014) menar att det finnas ett maktförhållande mellan den vuxna och barnet som kan påverka hur barnet svarar. Barnet kan till exempel se den vuxne som en lärare och söker därför efter vad som kan anses som ”rätt” svar på frågan. För att intervjuer med barn ska lyckas skriver Kvale och Brinkmann (2014) att frågorna bör vara åldersanpassade och ske i en miljö där barnet känner sig trygg. Detta kan hjälpa till med att sudda ut eventuella murar mellan den vuxne och barnet.

Iordningställande av material

I utformningen av en intervjuguide listar Bryman (2018) några punkter som underlättar strukturen. Det bör skapas en ordning med teman som följer varandra på ett adekvat sätt. Det bör även lämnas utrymme för att ändra ordningen under intervjutillfället. Välj en formulering som gör det lättare att svara på frågeställningarna. Frågorna bör inte vara för specifika eller ledande, och språket bör anpassas till deltagarna. Patel och Davidsson (2019) menar att det är viktigt att göra noggranna förberedelser och säkerställa att alla aspekter i frågeställningen är inkluderade och att alla delområden är med. Frågeguiden bör bearbetas så att alla frågor som är med är nödvändiga. Intervjuer har en tendens att innehålla för många frågor som kan bli tröttsamt för den som blir intervjuad.

Studiens intervjuguide och dess teman utformades utifrån studiens frågeställning, teori och tidigare forskning. Samtliga frågor anpassades efter elevernas ålder genom att förenkla språket. Intervjufrågorna bearbetades för att minska antalet till en nivå så att samtliga frågor skulle vara värdefulla att få svar på.

Forskningsetiska överväganden

Huvudkraven

(i) Informationskravet har som syfte att informera deltagarna i studien om dess roll och vilka villkor som gäller. Det ska vara tydligt vilket syfte undersökningen har och att det är frivilligt att delta. Deltagarna ska även kunna avbryta sin medverkan. Vidare ska det informeras hur och på vilken platsundersökningens resultat kommer publiceras. Informationskravet i studien uppfylldes då deltagarna och deras målsman tog del av ett mail med information om studiens syfte och innehåll. Det framkom tydligt att deltagandet var frivilligt samt hur och var studien skulle publiceras. Innebörden av (ii) samtyckeskravet är att varje deltagare har rätt att bestämma över medverkandet i studien. Det innebär att deltagarnas samtycke behöver införskaffas. Om deltagarna är under 15 år krävs även vårdnadshavarens samtycke. I föreliggande studie lämnade vårdnadshavare sitt godkännande skriftligen via mail. Inbjudan till intervjuerna skickades ut till både elever och vårdnadshavare.

Vidare finns (ii) konfidentialitetskravet vilket innebär samtliga i en studie ska skyddas genom att personuppgifter och annan känslig information behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan komma åt informationen. Alla deltagare i studien har fått fiktiva namn och vid intervjutillfället användes inte deltagarnas namn.

(iv) Nyttjandekravet innebär att uppgifter om de som deltar i en studie endast får användas i forskningssyfte. De uppgifter som framkom i studien har endast använts i analys och sammanställning av examensarbetet. Inspelningarna av intervjuerna raderades efter analysarbetet.

Forskaretik

2. Universalism (U) innebär att bedömningen av ett vetenskapligt arbete endast ska göras utifrån vetenskapliga kriterier. Bedömningen av en studie ska inte baseras på exempelvis etnicitet, kön, samhällsställning eller bakgrund hos forskaren.

3. Med kravet på Disinterestedness (D) innebär att forskare ska bidra med nya kunskaper. 4. Organized Scepticism (OS) syftar till att forskare ska göra en bedömning först när det finns

tillräcklig information. Forskare ska även ifrågasätta och granska.

GDPR och digital undervisning

På Integritetsskyddsmyndigheten (2021) beskrivs att GDPR står för “The General Data Protection Regulation”. Syftet är att skydda personuppgifter. GDPR har några grundläggande principer som är viktiga att alltid förhålla sig till vid hantering av personuppgifter. Dataskyddsförordningen gäller i hela EU. Skolornas omställning till distansundervisningen ställer krav på hanteringen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvariga ska tillhandahålla information till lärare och elever kring hur den digitala undervisningen ska hanteras. I en kommunal skola är utbildningsnämnden ansvarig för hanteringen av personuppgifterna och inom friskolan står ett aktiebolag som ansvarig. Utgångspunkten hos den personuppgiftsansvariga är att endast behandla personuppgifter som är relevanta för att kunna bedriva undervisningen. Eleverna bör vara medvetna om förhållningsreglerna som tillämpas vid undervisningen och hur utrustningen ska användas. För att säkerhetsställa att lämplig säkerhet används ska den personuppgiftsansvariga se till att ingen obehörig kommer åt personuppgifter. Vid inspelningen av intervjuerna i studien nämndes inte elevernas namn och allt material raderades efter transkriberingen.

Analysprocess

Denscombe (2009) lyfter fram fem steg kring analysprocesser för kvalitativ forskningsmetod. Det första steget innebär att ställa i ordning material med hjälp av exempelvis transkribering från ljudfil till text. Det är en nödvändighet för att det ska vara möjligt att utföra en analys. I steg två börjar råmaterialet analyseras och det letas efter återkommande teman för att i steg tre påbörja en kategorisering. I steg fyra sammanställs citat och andra fynd för att i sista steget validera data genom exempelvis deltagarvalidering.

en kategorisering av teman. Kategoriseringen hade även sin utgångspunkt i det teoretiska ramverket och dess begrepp. Det genomfördes fem analysrundor och fördes anteckningar löpande. Det söktes efter begrepp i intervjusvaren och citat plockades ut. Vidare validerades fynden genom att finna fler deltagare som nämnde liknande svar.

Validitet och reliabilitet

Patel och Davidsson (2019) nämner att begreppen validitet och reliabilitet används även för kvalitativ forskningsmetod, men de har inte lika stor innebörd som i kvantitativ forskning. I en kvalitativ studie är kvalitet och validitet centralt genom hela forskningsprocessen. Validitet i en kvalitativ studie innebär att hitta företeelser och förstå människor. Det handlar även om att beskriva uppfattningar eller kulturer. Reliabilitet är mer centralt i kvantitativa studier. Ett exempel på reliabilitet i en kvalitativ studie kan vara att man intervjuar en person flera gånger och får olika svar. I en kvantitativ studie skulle det bedömas som låg reliabilitet. I en kvalitativ studie behöver det inte betyda att reliabiliteten är låg, utan den intervjuade kan ha ändrat åsikt. Det är istället viktigare att se att liknande uppfattning upprepar sig på olika sätt i olika svar vid intervjutillfället för att bedöma reliabiliteten. Vid datainsamlingen är det främst validiteten som är central och innebär att den som utför studien lyckas samla in underlag för att göra trovärdiga tolkningar av de intervjuades svar och situation. Den som utför studien behöver även kunna få med det som kan vara mångtydigt och motsägelsefullt. Det tolkningar som görs bör underbyggas så att den som läser studien kan dra egna slutsatser kring trovärdigheten. Det är även viktigt med en balans mellan citat från intervjupersonerna och egen text. Löpande analyser kan vara fördelaktiga vid kvalitativa undersökningar till exempel att direkt efter intervjun skriva ned idéer till analyser. Det kan komma fram ny och oväntad information som bridrar till studiens resultat.

Presentation av deltagare i studien

Intervjuerna är gjorda med elever från en högstadieskola i en medelstor kommun. Samtliga elever har musikundervisning i årskurs 7 och 9 och har haft distansundervisning till och från sedan januari 2021. Intervjuerna genomfördes i april 2021. Under höstterminen 2020 hade eleverna en utbildad musiklärare fram till en bit in i vårterminen 2021, då skolan fick en ny musiklärare som saknar legitimation. Alla namn nedan är fiktiva och kommer att användas framåt i studien.

Deltagare - Olle

Olle är 15 år och går i årskurs 9. Olle tycker om musik och spelar även på fritiden, både själv och i band. Det är viktigt för Olle att han får ett bra betyg i musik då han gärna vill läsa vidare på ett estetprogram på gymnasiet.

Deltagare – Josef

Musik är något som Josef tycker är kul, framför allt nu när han har börjat på en ny skola. Han går i årskurs 7 och tycker att det är stor skillnad på musikundervisningen när dem nu även ibland får spela instrument. På hans tidigare skola fanns det knappt en musiksal. Där fick dem mest sjunga när läraren satt vid ett piano.

Deltagare – Lollo

Lollo går i årskurs 9 tycker om att sjunga. På fritiden är hon aktiv i en kör med anknytning till kyrkan. I kyrkan spelar hon även med andra, vilket hon tycker är kul.

Deltagare – Alexandra

5. Resultatredovisning

I följande kapitel redovisas hur eleverna i studien beskrev musikundervisning på distans under Coronapandemin med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella är samspelet mellan individer en viktig aspekt för lärandet och centrala begrepp rör verktyg och artefakter, medierande verktyg samt den proximentala utvecklingszonen. Materialet från intervjuerna har kategoriserats med studiens frågeställning, teoretiska ramverk samt tidigare forskning som grund. Inledningsvis redovisas i stora drag hur deltagarna upplevde lärande på distans och samspelet i gruppen. Vidare redovisas lust att lära via verktyg och artefakter, sociala aspekter och medierande resurser. Avslutningsvis presenteras brist på kommunikation samt lösningsorienterade elever.

Lärande på distans och samspelet i gruppen

En stor del av lärandet inom det sociokulturella rör samspelet med andra. När undervisningen gick över till distans påtalade eleverna i studien att de hade svårare att finna motivation när det sociala mötet uteblev. De uttryckte att de hade svårare att få hjälp av de mer kunniga, det vill säga lärarna.

Nej, det för man vågar ju inte fråga för att man vill ju inte att dem andra ska höra. Det är pinsamt… (Josef, 20e april kl. 19.00)

Det varierar från lektion till lektion, det beror på vilket område man jobbar med. Ibland är ju tekniken krånglig och inte fungerar. (Alexandra, 19e april kl. 16.45)

Att eleverna upplevde det som pinsamt att ställa frågor till läraren under distansundervisningen kan ha att göra med att det sociala samspelet uteblir. Alexandra nämnde även att tekniken i vissa fall inte fungerade när hon ville ställa frågor. Det speglar vikten av att anpassa lämpliga artefakter och verktyg efter omständigheterna.

Det va väldigt lite information om man ska säga. Då va det väldigt mycket såhär, vi får få se vad som händer. För vi fick ju informationen på ehh jullovet. Och då va det lite oklart för det va ju via mail. Så det va lite oklart hur vi skulle göra och hur allt skulle gå till, vi visste typ inte hur distansundervisningen skulle gå till. Det kändes som att till och med lärarna va lite…förvirrade. (Olle, 18e april kl. 14.40)

När omvärlden förändras behöver även användandet av verktyg och artefakter för lärande uppdateras. Elevernas beskrivningar har sin tyngdpunkt i osäkerheten kring undervisningen.

Lust att lära via verktyg och artefakter

För att tillgodogöra och kommunicera lärande behöver vi verktyg. Artefakter är de fysiska redskap vi använder i vår vardag, till exempel instrument för mätning och kommunikationsteknologi med mera. Nya artefakter kan tillfälligt konkurrera med verktyg när elever behöver lägga tankemässig kraft på att förstå artefakten. När det sker kan fokus på lärandet och ämneskunskapen blir påverkad. När skolan snabbt tog beslutet att övergå till distansundervisning upplevde eleverna att uppgifterna i musikämnet blev upprepande och mindre motiverande. Exempelvis uttryckte Olle och Josef att undervisningen blev mer enformig och upprepande sedan den gick över till distans. Olle beskriver även en problematik kring vart han skulle sitta under lektionstid samt att datorn från skolan var långsam.

Några av sakerna gjorde vi typ innan, det behöver man inte göra igen. Sen är det ju tråkigt att vi inte får spela. Ibland känns det som att läraren typ hittade på en uppgift för att vi skulle bara ha något att göra. Det har väl funkat bra, men det har väl blivit väldigt mycket som alla, alltså alla andra ämnen för alla kör ju teoriuppgifter nu när vi har haft distans. Så det har blivit väldigt långtråkigt och väldigt samma liksom…men det har ju funkat…antar jag. (Olle, 18e april kl. 14.40)

Det har varit lite svårt med vart jag ska sitta, sen har jag fått ont i ryggen. Vi har ju en dator från skolan och den är ju ändå fyra år gammal och det märks för datorn blir ju slö. (Olle, 18e april kl. 14.40)

Eleverna saknade således känslan av meningsfullhet i uppgifterna för att de skulle fortsätta lära och utvecklas. Människor skapar meningsfullhet via ett aktivt deltagande och lärarens erfarenheter påverkar förutsättningarna för eleven i deras utveckling och lärande. När tanke läggs på annat än ämnet kan lärandet påverkas, exempelvis när Olle lägger tanke vid att hitta en lämplig plats att sitta samt att datorn kändes långsam är faktorer som kan påverka fokus i själva ämnet.

Tyngdpunkten i undervisningen var teoretiskt lärande via enskilt arbete. Innan distansundervisningen var grupparbete ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Grupparbeten gjordes både inom teoretiska och praktiska moment och flera av eleverna uttryckte att grupparbeten var ett roligt och kreativt inslag i undervisningen.

Vi har inte gjort några arbeten tillsammans, inte i musik. Innan har vi ju gjort arbeten o så tillsammans. Vi gjorde ett då vi skrev om klassisk musik. Sen innan, när det va som vanligt gjorde vi ju musik tillsammans, typ kom på egna låtar. Jag trivs att jobba i grupp. (Lollo, 19e april kl. 18.00)

Alltså innan Corona gjorde vi det. Vi har ju spelat tillsammans. Sen gjorde vi en…vad heter det typ Raplåt, du vet med rim? Då skrev vi en text tillsammans, sen hade läraren musik färdig. Men vi har inte gjort det nu, vilket är tråkigt. (Alexandra, 19e april kl. 16.45)

Vi lär och utvecklas i samspel med varandra, vilket i sin tur innebär att sociala kontakten är betydelsefull i vår utveckling som människor. Eleverna uttrycker att de saknar att arbeta i grupp när undervisningen sker på distans. I samspel med andra har vi möjlighet att ta till oss ny kunskap.

Ja, eh…det som va kanske lite tokigt va ju vell att vi redan hade haft mycket teoretiskt innan vi gick på distans. Så att det va så här att mycket som fick hittas på vad man skulle kunna behöva öva lite mera på typ. Vi höll på med en teoretisk uppgift, att kunna vad det fanns för olika artister i olika tider. Vi har inte jobbat med något praktiskt alls. Ehh alltså det har blivit tråkigare eftersom den praktiska delen är ju roligast, sen så har man kanske lärt sig mer historia. Vi har ju inte lärt oss spela några instrument så det har ju inte funkat bra. Alltså man vill ju spela och sjunga. (Josef, 20e april kl. 19.00)

Alltså det känns som att dem kunde ha gjort den bättre. Det är ju svårt med instrument, vissa har ju men inte alla, det blir ju svårt. Men jag tycker att dem som har kunde kanske fått uppgifter, kanske spela in sig själv. Sen finns det ju massa appar där man typ kan spela piano. Man kunde ju ha fått göra musik med vardagliga grejer, typ. Amen bara kommer på någon som är mer, inte bara sitta framför datorn. (Lollo, 19e april kl. 18.00)

Kreativiteten i uppgifterna påverkade elevernas inställning till lusten att lära. Kreativitet är viktig inom lärandet för barn som lär och utvecklas genom olika former av lek. Via leken och samspelet med andra används kreativeten för att skapa något nytt.

Sociala aspekter och mediterande resurser

möjliggöra de praktiska momenten inom ämnet. När vi ställs inför nya problem behövs nya verktyg, både fysiska och exempelvis digitala hjälpmedel.

Ehh alltså det har blivit tråkigare eftersom den praktiska delen är ju roligast, sen så har man kanske lärt sig mer historia. Vi har ju inte lärt oss spela några instrument så det har ju inte funkat bra. Alltså man vill ju spela och sjunga. (Josef, 20e april kl. 19.00)

Det har varit okej, men jag vill spela. Det är ju svårt att spela om man inte har instrument. Men jag har ju många appar i mobilen och datorn. Där kan jag spela in, om man inte kan det så kanske läraren skulle kunna göra en video som visar hur man kan göra. (Alexandra, 19e april kl. 16.45)

För att kunna lära oss nya saker utanför oss själva använder vi oss bland annat av sociala interaktioner. Eleverna beskrev att de saknade sina klasskompisar och trodde att det var lite blandad bild av hur väl klassen tyckte det gick med distansundervisning. Olle och Josef nämnde att det blev tråkigare, jobbigare och mycket fokus på det teoretiska. Lollo och Alexandra nämnde även andra sociala aspekter såsom att man kan bli blyg och det kan upplevas stelt när klasskompisarna ses igen.

Alltså det är väl lite blandat, men jag skulle säga att dem som tycker om distansen är dem som inte gör så mycket, utan dem som tar det lugnt. Dem som verkligen jobbar på lektionerna tycker det är större belastning och tråkigt och jobbigt. I min klass är vi väldigt sociala, det är jobbigt och tråkigt. (Olle, 18e april kl. 14.40) Jag vet att många tycker att det är svårt, det blir mycket teoretiskt och det gillar nog inte alla. Jag hanterar det ganska bra. (Josef, 20e april kl. 19.00)

Många pratar om sovmorgon, men det är nog dem som inte jobbar så bra. Vissa tycker att det är jobbigt, jag tror inte någon tycker det är kul. Jag vill inte vara på distans. Man blir liksom blyg, när man inte har träffat dem på länge. (Lollo, 19e april kl. 18.00)

väldigt tyst, vissa kanske jobbar bättre i grupp. Det känns stelt när man ses. (Alexandra, 19e april kl. 16.45)

Distansundervisningen tillsammans med att den sociala interaktionen uteblir försvårar möjligheten för eleverna att mediera.

Brist på kommunikation

Tyngdpunkten kring att bedöma vad en elev kan bör inte grundas i nuläget, utan vart eleven kan nå med rätt verktyg i form av stöd och vägledning. Några av eleverna i studien beskrev att de hade svårare att be om hjälp när undervisningen sker på distans istället för ansikte mot ansikte. De nämnde även att de inte visste hur distansundervisningen skulle påverka deras betyg. Eleverna sa att de inte kände till om det fanns någon plan för hur den praktiska delen i kunskapskraven skulle bedömas.

Nej jag har faktiskt ingen aning, Det va en bra fråga, det har ingen sagt. (Josef, 20e april kl. 19.00)

Nej, jag tror inte vi har fått nån sån information. Utan det va, för vi hade ju ett prov. Man har ju bara ett prov hos i 9:an då på musik. Och sen ska ju allt vara liksom praktiskt. Men dem har inte sagt något om det alls. (Olle, 18e april kl. 14.40) Alltså, i musik så ingår ju både praktiska och teoretiska ämnen. Det känns som att det här med spelningen som kan bli lite… kan påverka. Vi har ju inte spelat så mycket. (Lollo, 19e april kl. 18.00)

Lösningsorienterade elever

Några elever upplevde även att lärarens kunskap att använda digitala verktyg som nya artefakter var bristfällig. Den artefakt som exempelvis Alexandra upplevde att de hade erfarenhet av var Google Classroom. Andra digitala verktyg trodde inte eleverna att lärarna hade erfarenhet av. Både Josef och Olle uttryckte en osäkerhet kring det.

Någon lärare hade pratat lite om det men, det kändes som att ingen typ visste. Det enda jag visste va att vi skulle använda Google classroom, men det gör vi ju redan. Det va ju typ bara att hänga med. (Alexandra, 19e april kl. 16.45)

Men det är ju svårt med den praktiska delen i musik. Men finns det typ inte såna där digitala pianon när man spelar på tangenterna? Jo men att man spelar på tangentbordet på datorn. Jag har spelat på ett. Men sånt tror jag inte dem har koll på. (Josef, 20e april kl. 19.00)

Jo men det tror jag. För min bror, han har ju slöjd och han har ju fått praktiska uppgifter. Jag tänker, kan man göra det i ett ämne borde man kunna göra det i flera. Ibland känns det som att läraren inte har koll. Man jobbar ju mest själv med alla uppgifter. Alltså eftersom vi inte träffas, det kunde vara kul att jobba med någon ibland. (Olle, 18e april kl. 14.40)

Verktyg och artefakter har som uppgift att skapa möjligheter för att lösa problem. Dock krävs det att det finns tidigare erfarenheter att bygga vidare på. Eleverna hade erfarenhet kring Google Classroom, men nämnde även fler artefakter som skulle kunna användas för att lektionerna skulle bli roligare. De saknade att spela, sjunga och jobba i grupp. Lollo och Olle beskrev att alla kanske inte har instrument hemma och gav istället som förslag att använda appar för att kunna spela.

Alltså man kan ju spela i apparna. Det finns ju typ piano, gitarr och bas. Man skulle ju typ kunna göra en låt. Det gjorde vi i musiken i 5:an. Men jag vet inte, läraren kanske inte har provat. (Olle, 18e april kl. 14.40)

6. Diskussion

Kapitlet inleds med en metoddiskussion där studiens val av metod diskuteras i anknytning till litteratur. Styrkor och svagheter diskuteras och reflekteras kring. Vidare följer en resultatdiskussion kring det samlade resultatet som ställts mot tidigare forskning inom ämnet. I resultatdiskussionen beskrivs pedagogiska implikationer som kan vara möjliga samt förslag kring vidare forskning. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra elevers uppfattning av distansundervisningen i ämnet musik under Coronapandemin. Det har utförts med ett sociokulturellt perspektiv.

Metoddiskussion

I det här kapitlet problematiseras studiens metodval. Användningen av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer lämpade sig för studiens syfte att synliggöra elevers uppfattning av distansundervisning under Coronapandemin. Studien behövde beskrivande och uttömmande svar för att möta syftet och besvara frågeställningen kring elevperspektivet. Enligt Patel och Davidson (2019) är den kvalitativa metoden att föredra när det gäller att tolka och förstå människors upplevelser. Med kvalitativ forskning kan även nya problem och möjligheter upptäckas. Intervjuerna gav beskrivande och uttömmande svar med elevernas erfarenheter kring distansundervisningen. Det framkom nya problem för vidare forskning och möjligheter som kan förbättra undervisningen.

Några aspekter som kan ha påverkat studiens utfall är intervjuarens tidigare erfarenheter att hålla i intervjuer. Intervjuer i mindre omfattning har tidigare genomförts och det är tydligt att intervjuerna blir bättre ju fler som genomförs. Vidare kan antalet intervjupersoner diskuteras och slutsatser bör göras med viss försiktighet då endast fyra personer intervjuades. Styrkorna med intervjuerna är dock likheten i svaren samt intervjulängden som möjliggjorde uttömmande svar och beskrivningar. Under intervjuerna ställdes följdfrågor för att på ett djupare plan förstå hur deltagarna menade. Det resulterade i att studiens empiri blev innehållsrik och gav svar kopplade till studiens frågeställning.

Resultatdiskussion

I resultatkapitlet tolkades den insamlade empirin med det teoretiska ramverket. I följande diskussionskapitel ställs det samlade resultatet mot tidigare forskning inom ämnet och studiens röda tråd presenteras. I avsnitten diskuteras resultatet under fyra samlade rubriker som berör skolans information kring verktyg vid distansundervisning, elevers lust att lära, påverkan på bedömning samt elevernas utmaningar och egna förslag på förbättringar.

6.2.1.

Skolans information kring verktyg vid distansundervisning

Beskrivningarna från eleverna tyder på att de hade önskat mer information kring hur de digitala verktygen skulle användas när undervisningen gick över till distans. Några av eleverna upplevde att läraren kändes osäker inför övergången och att lärarna inte hade förberett sig eller visste hur de skulle hantera sin undervisning. Eleverna hade använt Google Classroom tidigare, men visste inte hur de skulle ställa frågor och hade velat ha mer information kring hur verktyget används.

Distansundervisning blir allt vanligare och ställer nya krav på att skolor och lärare ser till att undervisningen upprätthålls med god kvalitet (Blake, 2018). När ny teknik ska integreras i undervisningen bör läraren enligt Strandberg (2013) först skapa sig kunskap kring den nya tekniken i god tid innan den ska tillämpas. Johnsson (2020) benämner att det krävs en förändring i pedagogiken vid en övergång till distansundervisning.

6.2.2.

Elevers lust att lära vid distansundervisning

Johnson (2020) menar att när undervisningen sker online kan kreativiteten och motivationen påverkas. Även Åkerfeldt och Hermansson (2021) beskriver hur elevernas inställning till lärandet påverkas negativt när undervisningen sker på distans. Brändström, Wiklund och Lundström (2012) uttrycker en undervisning på distans kräver mer planeringstid och att lektionerna behöver vara mer strukturerade än lektioner ansikte mot ansikte. För att lyckas med undervisningen krävs det att lärare och elev har tillgång till och kan hantera flera tekniska verktyg. Jonasson (2020) menar att människan behöver bli en del av teknologin och att relationen mellan människor och teknologi blir allt mer sammansvetsat. Vidare beskrivs hur fler verktyg kan tillämpas i musikaliska aktiviteter, exempelvis kan pennor, block, skrivböcker, dator och musikprogram användas. Åkerfeldt och Hermansson (2021) beskriver att några elever ville använda sig av inspelat material att använda när det passar dem. Förslaget var att läraren skulle kunna använda artefakter såsom digitala verktyg för filminspelning om hur man ska gå tillväga och som eleverna kan titta på när det passar dem.

6.2.3.

Distansundervisningens påverkan på bedömning

Eleverna nämnde att de inte visste hur bedömning och betyg skulle komma att påverkas av distansundervisningen. De uttryckte en osäkerhet när de praktiska momenten uteblivit och saknade samspelet med andra. De kände inte att de lärt sig spela instrument sedan undervisningen gick över till att ske på distans. Däremot hade de önskat att få spela instrument via appar eller tangentbordet på datorn.

Det problematiska kring att praktiska moment uteblivit vid distansundervisningen är bland annat att elevernas möjligheter till fullgod undervisning enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019) påverkas. Distansundervisningen försvårar möjligheterna att använda sin röst och hantera musikinstrument. Vidare kan skapandet och framförandet av musik tillsammans med andra drabbas, då de tekniska förutsättningarna är ett hinder. Några betygsgrundande aspekter som kan bli problematiska vid distansundervisning är sång, melodispel och ackompanjemang i ensemble. Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, rytmik och improvisation med röst och instrument. Men bakgrund av det är det en viktig aspekt att lämpliga verktyg används för att läroplanen ska följas trots de nya förutsättningarna i samband med Coronapandemin.

svårigheten att bedriva undervisning med praktiska moment. Falthin (2015) beskriver att det är centralt att musik upplevs som en helhet och en kombination av teoretisk och praktisk kunskap. Därför är det av vikt att musiklärare ser till helheten när de gör en bedömning av en elevs kunskaper i musik. Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling (2014) menar att elever behöver utmanas individuellt istället för att alla ska lära sig samma sak samtidigt. De menar även att samspelet tillsammans med mer kompetenta personer är en viktig aspekt för elevers lärande i musik.

6.2.4.

Elevers utmaningar och förbättringsförslag

Eleverna uttryckte att sociala relationer är svårare att underhålla då fysiska möten uteblir. Det kan göra att de kände sig blyga för varandra när de sågs igen. Några tyckte att undervisningen blev tråkigare när den sociala kontakten försvinner och de saknade att arbeta i grupp. Andra utmaningar var att de hade svårt att hitta en lämplig plats att sitta på samt att man kan få ont i ryggen för att det saknas lämpliga stolar hemma. Eleverna nämnde inte tidsfördröjningen som ett problem, däremot upplevde de en svårighet med att datorn i vissa fall var några år gammal och slö samt att det kunde vara svårt att veta hur man ska göra för att ställa frågor under lektionerna. Dels på grund av tekniska problem samt att det kunde upplevas pinsamt att ställa frågor när alla i klassen hörde. Några av eleverna sa att de själva använder appar och att det skulle kunna vara ett bra inslag i undervisningen för att kunna musicera på distans. Det nämndes även att de hade velat spela in sig själva när de sjunger, spelar eller klappar takten samt använda appar till gehörslära och att spela instrument. Eleverna uttrycker att läraren inte har frågat efter tidigare erfarenheter hos eleverna gällande användandet av digitala verktyg.

Enligt Åkerfeldt och Hermansson (2021) är sociala relationer svårare att underhålla då fysiska möten uteblir. Vissa elever i deras studie uttryckte en känsla av att vara isolerad och en stor andel påtalar att skolarbetet blir tråkigare när den sociala kontakten uteblir. Stillasittande kan också påverka deras välmående negativt.

liknande kontext genom att använda digitala verktyg. I den digitala världen är det elevernas eget intresse som styr vad och hur eleverna lär sig. Enligt Falthin (2015) är en viktig del i traditionella undervisningen i klassrummet sker ansikte mot ansikte i en miljö som lärare och elever är trygga i. För att det ska skapas en god kontakt mellan läraren och eleven är ögonkontakten viktig. Åkerfeldt och Hermansson (2021) menar att en av svårigheterna eleverna nämnt när det gäller distansundervisning var att få kontakt och hjälp av läraren, där eleverna menade att lärarnas närvarande och uppmuntran är mindre än vid klassrumsundervisning. Dammers (2009) menar att tidsfördröjningen tagits upp som en utmaning med distansundervisning. Det samlade intrycket hos elev och lärare var att tidsfördröjningen var en stor utmaning enligt både lärare och elever.

Pedagogiska implikationer

I föreliggande studie framkom att eleverna upplevde att musikämnet påverkats av distansundervisningen som en följd av Coronapandemin. Eleverna uttryckte att de praktiska momenten i musikämnet uteblivit. De praktiska moment i musik har stort utrymme i Lgr11 (Skolverket, 2019), där musikämnets syfte är att ge eleverna möjligheter att använda sin röst och hantera musikinstrument. Eleverna ska kunna hantera digitala verktyg och förstå musikaliska begrepp och symboler. Vidare ska undervisningen ge möjligheter för eleven att skapa och framföra musik tillsammans med andra. Att hantera musikinstrument och musicera tillsammans med andra är inte möjligt med distansundervisningens utformning som den ser ut idag. Utöver det beskrivs några betygsgrundande aspekter som kan bli problematiska vid distansundervisning, vilka är sång, melodispel och ackompanjemang i ensemble. Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, rytmik och improvisation med röst och instrument. Även melodi- och ackordspel på bas, piano, gitarr och slagverk. Falthin (2015) menar vidare att teori bör kopplas samman med praktiskt utförande samt musiken i sig behöver ses som en helhet och inte kategoriseras vid en bedömning. Det fanns en oro hos eleverna när de praktiska momenten uteblivit.

struktur för musikundervisning och det kreativa och konstnärliga. Enligt Lgr11 (Skolverket, 2019) ska undervisningen i musik även bidra till musikalisk kreativitet. Gällande det uttryckte eleverna i föreliggande studie att uppgifterna ansågs som upprepande och tråkiga. De gav själva förslag på appar som skulle kunna användas som nya digitala verktyg för att skapa musik och gehörsträning. Det kan anses problematiskt att lärarna inte frågade eleverna om de hade erfarenheter av digitala verktyg som skulle kunna användas i undervisningen. Då det enlig Skolverket (2021) beskrivs att lärare ska ta tillvara på varje elevs erfarenheter, kunskaper och språk. Det bör användas som en resurs i undervisningen och anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Även Jonasson (2020) menar att människan behöver bli en del av teknologin samt att fler verktyg kan tillämpas i musikaliska aktiviteter, exempelvis kan pennor, block, skrivböcker, dator och musikprogram. När undervisningen snabbt ställdes om hamnade elevernas fokus vid att hitta en plats att sitta hemma samt försöka förstå hur artefakterna och verktygen skulle användas. Det i sin tur kan göra att de tillfälligt tappade fokus på lärandet i ämnet. Mars (2015) beskriver hur nya artefakter kan konkurrera med verktyg, då elever behöver lägga tankemässig kraft på att förstå artefakten och ämneskunskapen blir på så sätt påverkad.

Den sociala aspekten ansåg också som en viktig faktor för lusten att lära och eleverna saknade sina klasskompisar samt arbeta i grupp. Enligt Vygotskij (2013) är kreativitet en viktig parameter inom lärandet. Även Säljö (2014); Jakobsson (2012) beskriver att våra sociala och kulturella beteenden påverkar hur vi beter oss, tänker, kommunicerar och uppfattar vår verklighet. Utmaningen kring kreativitet och sociala samspel vid distansundervisning bör tas i beaktning rörande elevers lust att lära.

Vidare forskning

I denna studie har elevperspektivet varit centralt samt hur de uppfattat distansundervisningen i musik utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens samlade bild beskriver att det är av vikt att lärare förbereds inför olika pedagogiska situationer och Coronapandemin har visat med tydlighet att distansundervisning påverkat eleverna. I föreliggande studies resultat framkommer bland annat att lärarens kunskap av att hantera nya digitala verktyg i sin undervisning uppfattades bristfällig samt att informationen kring hur distansundervisningen skulle påverka undervisningen och bedömningen var obefintlig. Strandberg (2013) menar att lärare bör skaffa erfarenhet om nya verktyg i god tid samt att det är en tidskrävande uppgift. Med det som bakgrund skulle en fortsatt forskningsstudie kunna fokusera på hur lärarstudenter förbereds under sin lärarutbildning för olika pedagogiska scenarier. En sådan studie skulle kunna utföras med en intervju för att få fram beskrivande information för att finna nya möjligheter eller brister.

Referenslista

Amhag, L. (2013). Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 18 (1-2), 127-140.

Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: en studie av ensembleundervisning i klass. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2014. Stockholm.

Blake, J. N. (2018). Distance Learning Music Education: An Overview of History, Literature, and Current Trends. Journal of Online Higher Education, 2(3), 1-23.

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Brändström, S., Wiklund, C., & Lundström, E. (2012). Developing distance music education in Arctic Scandinavia: electric guitar teaching and master classes. Music Education Research, 14:4, s. 448–456.

Dammers, R. (2009). Utilizing internet-based videoconferencing for instrumental music lessons. Update: Application of Research in Music Education 28, no. 1: 17-24.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Falthin, A. (2015) Meningserbjudande och val. En studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Doktorsavhandling, Stockholm: KMH/Lunds universitet.

Kullenberg, T. (2014). Signing and Singing. Children in Teaching Dialogues. Göteborg: Göteborgs universitet.

Mars, A. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. I: Bulletin of empirical music education research, 6(1).

Folkhälsomyndigheten (2020)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/nytt-coronavirus-upptackt-i-kina/

Hämtad 21-02-22

Folkhälsomyndigheten (2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/

Hämtad 21-02-22

Houmann, A. (2010). Musiklärares handlingsutrymme - möjligheter och begränsningar. Lunds Universitet Musikhögskolan i Malmö.

Herbert, D. (2007). Five challenges and solutions in online music teacher education. Research and Issues in Music Education 5, no. 1:10.

Integritetsskyddsmyndigheten (2021). Digital undervisning. (Hämtad 2021-04-01)

https://www.imy.se/vagledningar/skolor-och-forskolor/digital-undervisning/

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling.

Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. I: Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg 17 nr 3-4 (s. 152-170).

Johnson, C. (2020). A conceptual model for teaching music online. International journal on innovations in Online Education 4(2) 2020.

Jonasson, C. (2020). ”Jag har också rätt att ljudsätta världen”: Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer. Malmö Academy of Music, Lund University.

Nilsson, B. (2002). “Jag kan göra hundra låtar”: barns musikskapande med digitala verktyg. Lund: Media-Tryck.

Prensky, M. (2010). Teaching digital natives: parenting for real learning. Thousand Oaks Calif: Corwin. Regeringskansliet (2020). Pressträff med statsministern.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/presstraff-med-statsministern3/

Hämtad 21-02-22

Runa, P., Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Upplaga 5 Lund: Studentlitteratur AB.

Sandberg, R. (2006). Skolan som kulturell mötesplats. i Lundgren, Ulf. (red), Uttryck, Intryck, Avtryck - Lärande, Estetiska, Uttrycksformer och Forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Skolinspektionen (2019). Musikundervisning i grundskolan årskurs 7-9.

file:///Users/gmlinjoh/Downloads/tkgmusikundervisning.pdf

Hämtad: 21-05-21

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/1553968018488/pdf3971. pdf

Skolverket (2019). Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Hämtad: 21-02-24

Skolverket (2020). Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet. Hämtad 21-05-16

Skolverket (2021). Regler och ansvar – Fjärr- och distansundervisning Hämtad 21-02-22

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/fjarrundervisning

Skolverket (2021). Att utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utga-fran-elevers-erfarenheter-och-forkunskaper

Hämtad: 21-05-20

Strandberg, T. (2013). Teknikförändringar och nya förutsättningar för lärande och undervisning i musik. I: A. Marner, H. Örtegren (red.), KLÄM. Konferenstexter om lärande, ämnesdidaktik och mediebruk. Umeå: Umeå universitet, s. 84–105.

Säljö, R. (2014) Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_p rinciper_VR_2002.pdf

Hämtad 21-04-10

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Hämtad 21-03-13

Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Wallerstedt, C., Lagerlöf, P & Pramling, N. (2014). Lärande i musik. Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups.

Wertsch, J.V. (1998) Mind as Action: New York: Oxford University Press.