Elevens Motivation En studie om vad som motiverar elever på gymnasiets estetiska program med inriktning animation

(1)

Elevens Motivation

En studie om vad som motiverar elever på gymnasiets estetiska program med inriktning animation

Författare: Gustav Carlbert Handledare: Anna Micro Vikstrand Examinator: Maria Stam

Termin: HT 2020 Ämne: Bildpedagogik Nivå: Grundläggande Kurskod: 2BPÄ04

Självständigt arbete 15hp-

(2)

ABSTRACT

Gustav Carlbert Elevens Motivation

En studie om vad som motiverar elever på gymnasiets estetiska program med inriktning animation

The Motivation of a Student

A study about what motivates students at the Swedish upper secondary school with orientation animation

Antal sidor: 26

Syftet med denna studie är att skapa en bild av vilka faktorer som motiverar elever på det estetiska programmet med inriktning animation. Dels vad som motiverar dem till att börja studera på programmet och dels varför vissa av dem avslutar sina studier innan sin gymnasieexamen. Den utforskar även ifall programmets riksintag, elevhem och skola påverkar elevernas val. Detta har undersökts via intervjuer med två studerande elever, två elever som hoppade av programmet och med programmets huvudlärare.

Resultatet visar att elever huvudsakligen väljer programmet på grund av ett intresse i animation. Elevhemmet och riksintaget kan både ha en av skrämmande och en uppmuntrande effekt, men det verkar inte nödvändigtvis få att fler elever att hoppar av programmet. Samma sak gäller skolans personal och utbildningen skolan erbjuder.

Nyckelord: Motivation, Estetiska programmet, gymnasieskolan, animation

Postadress Gatuadress Pedalstråket 11 www.lnu.se Linnéuniversitetet

Pedalstråket 13 392 31 Kalmar

(3)

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

När jag var elev på den svenska gymnasieskolan mellan åren 2015 och 2018 studerade jag på dess estetiska program med inriktning mot animation. Under denna tid noterade jag från första dagen att min klass var mycket mindre än de flesta av mina bekantas och även våra parallellklasser. I min ovisshet antog jag dock alltid att detta förmodlogen var på grund av att programmet i fråga var ett program med riksintag och att nästan alla dess elever tvingades att flytta hemifrån i tidiga år för att kunna studera där. Under första läsåret var det 15 elever. Detta hade sjunkit till 11 när utbildningens andra år inleddes och slutligen till enbart 9 när vi avslutade våra studier och tog gymnasieexamen. Detta är en minskning med 40 % av studenterna i klassen.

Åter igen antog jag dock att det måste varit på grund av elevhemmet och flytten.

Efter att mina studier var avslutade fick jag reda på att det inte enbart var min klass som var liten och förlorade mycket elever mellan det första och sista året. Min klass var tydligen till och med ett temporärt avbrytande i nedåtgående trenden vad gäller söktrycket. Enligt data från gymnasiet i fråga har antalet elever som studerar på det estetiska programmet med inriktning mot animation succesivt sjunkit med åren. År 2006 började 16 elever på programmet, vilket står i stark kontrast till de sex som började år 2018. Utöver det har även antalet elever som avslutat sina studier innan sin gymnasieexamen ökat i förhållande till antalet elever i varje klass. Av klassen som påbörjade sina studier 2006 avslutade två utav dem sina studier i förtid, vilket motsvarar 12,5% av klassens elever. Utav eleverna som påbörjade sina studier 2018 avslutade 3 sina studier innan sin examen, vilket motsvarar hela 50% av klassens elever. År 2019 startade ingen klass alls då det var för få elever som sökte till programmet (enligt den undersökta skolans egen statistik).

Detta är inte ett lokalt fenomen, som enbart påverkat det specifika program där jag spenderade mina gymnasieår, utan ett fenomen som kan observeras på ett nationellt

(6)

plan. Enligt Skolverket (Skolverket 2016) har antalet elever som söker till gymnasieskolan hållet sig på en relativt jämn nivå. Trots det finns det ett program som succesivt har förlorat elever för nästan varje nytt år som kommit. 2011 – 2016 minskade det estetiska programmets söktryck med över 60% (Skolverket 2016) Jag har valt att i denna uppsats försöka skapa en tydligare bild av hur denna minskning kan ha kommit sig. Detta har jag gjort då jag finner denna utveckling oroande. Till att börja med är jag rädd för konsekvenserna. Det sjunkande antalet ungdomar som väljer att utbilda sig inom konsten kan innebära dels ett minskat kulturellt utbud, och dels att företag som förlitar sig på en fungerande ekonomi baserad på en arbetskraft med denna utbildning kan får problem, eller kanske till och med dö. Vad som i mina ögon är värre är dock den förändring i världen som det signalerar, vilken oroar djupt. Jag är rädd att denna utveckling tyder på människor nu börjar röra sig ifrån konsten, eller i alla fall produktion av konst, i sina privatliv. Att de ungdomar som tidigare spenderade sin fritid med en penna i handen, eller med ett piano framför sig nu har andra intressen, och hur samhället kommer förändras som resultat.

Det här är inte direkt relaterat till denna uppsats, men det är viktigt att nämna för att förklarar varför jag tycker att det här är ett område värt att utforska.

1.2 Presentation av programmet

Programmet som jag har valt att besöka är ett estetetiskt program som specialiserar sig på att lära ut traditionell animation. Programmet har riksintag, vilket betyder att blivande gymnasieelever från hela landet kan söka dit, och majoriteten av dem bor därför inte nära skolan. Därför har skolan öppnat ett elevhem där eleverna har tillgång till att hyra varsitt sovrum att bo i under sina studier där med undantag av lov och längre helger. Elevhemmet har gemensamma toaletter, duschar, vardagsrum och kök.

(7)

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om elever som studerar på gymnasiets estetiska program med inriktning emot animation är nöjda med sitt val av gymnasieskola, och varför så många elever avslutar sin sina studier innan sin examen.

1. Varför väljer elever gymnasieskolans estetiska program med inriktning emot animation?

2. Varför väljer elever att avsluta sina studier innan sin gymnasieexamen på detta program?

3. Är eleverna nöjda med sina val (huruvida de valde att hoppa av eller inte)?

4 Hur spelar situationsspecifika faktorer in i detta?

(8)

2 Tidigare forskning

2.1 Vuxenblivande

I boken Ungdomskulturer skriver Helena Kåks (2017) om hur och när unga människor blir vuxna, eller vuxenblivande som hon kallar det. I texten berättar hon först att en viktig del utav att bli vuxen är tiden själv och aspekter som kommer med den så som fysiskt och psykiskt åldrande samt den ökade mängden ansvar som läggs på individen allt efter att den åldras (Lindgren/Kåks 2017, 30).

Denna process har dock enligt Kåks förlängts under senare år. Det här har skett på grund av dels höjda utbildningskrav och en instabil arbetsmarknad och dels på grund av skiftande sociala normer. De ovannämnda aspekterna kan ha en hög inverkan på individers vuxenblivande då att vara färdigutbildad med ett fast jobb är en stor del av den kulturella synen på att bli vuxen (Lindgren/Kåks 2017, 32, 35).

Vad som kan upplevas som viktigt för den här uppsatsen är Kåks tankar om Välkända övergångar så som flytt. I boken skriver hon om att hon i en intervju fick svaret att just flytten var ett väldigt stort steg för respondenten. Första månaden var väldigt jobbig på grund av frånvaron av den trygga miljön som respondenten fram till dess tagit för givet, men när den var slut beskriver sig respondenten som stärkt. ’’Hon hade tagit ett första och helt avgörande steg på väg mot full autonomi’’ (Lindgren/Kåks 2017, 34)

Efter att ha delat denna anekdot beskriver Kåks att livet består av en följd av socialt betydelsefulla genomgångar av faser och signalerar som ofta betyder en ny roll och status. Hon beskriver ungdomstiden som en övergångsfas inför att bli vuxen. Att röra sig mellan faserna sker via att uppfylla vissa sociala normer. Dessa är exempelvis de ovannämnda: utbildning, fast jobb och flytt (Lindgren/Kåks 2017, 34-36).

(9)

2.2 Utbildningsval

I sin avhandling Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval. En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola från 2019 förklarar Mikael Thelin

,Uppsala universitet, att marknadsprinciper har skapats i det allt friare

gymnasievalssystemet, men att detta system missar de geografiska aspekterna till detta system. Enligt honom saknas dessa aspekter generellt i dagens politiska debatt (Thelin 2019, 18).

Studien visar att elevers preferenser relaterar till både akademiska och icke akademiska orsaker, det vill säga är det inte bara skolors utbildning som spelar roll, utan även andra aspekter som avstånd till skolan och om elever har vänner på den.

Den visar även en skillnad i preferenser baserat på elevers betyg. Elever med högre betyg hävdade oftare att skolors program var deras främsta skäl till att välja en skola, i kontrast med elever med lägre betyg som valde avstånd som sin främsta motivation.

Thelin hävdar även att dessa preferenser på ett oroväckande sätt inte överensstämmer med skolreformens tänkta resultat (Thelin 2019, 141-144).

I sin avhandling Utbildningssegregation och Självsortering analyserar Anna Sandell ,Lunds universitet, hur segregation och självsorterande beteende har uppstått inom utbildning, med fokus på hur män och kvinnor hanterar senmoderniteten i dagens samhälle. Den bygger på tre studier samt på nationell och lokal statistik. Den visar på en tydlig segregation mellan män och kvinnor jämfört med etnicitet, klass och geografi. Denna segregation fortsätter sedan uppåt emot högre utbildningar och slutligen arbeten (Sandell 2007, 171-178).

En intervjustudie inom avhandlingen visar att både killar och tjejer tar avstånd från vad som traditionellt brukar anses som någonting feminint och både kvinnliga domäner och kvinnliga beteenden rankas lågt enligt respondenterna. Enligt Sandell försöker kvinnor därför välja könsneutrala gymnasieutbildningar. Män försöker istället att positionera sig själva inom den hegemoniska maskuliniteten.

(10)

Hon drar slutsatsen att tjejer och killar uppmanas att agera olika. Tjejer uppmanas att ha en bred bild av framtida utbildningar och arbeten, till skillnad från killar som uppmanas att ha ett smalare perspektiv (Sandell 2007, 42-51).

Sandell föreslår att utbildning bör lägga mer fokus på att skapa agentskap, via alternativa erfarenheter som exempelvis PRAO, och ny teknologi (Sandell 2007, 186- 188).

2.3 Estetiska programmet

I doktorsavhandlingen Att kunna lyssna med kroppen: en studie inom gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater (2014) skriver Pernilla Ahlstrand från, Stockholms universitet, som titeln indikerar, om den svenska gymnasieskolans estetiska program med inriktningen teater.

Hon beskriver hur den traditionella metoden för utlärande av teater har varit tvunget att genomgå en didaktisk omorganisering för att fungera inom den svenska

gymnasieskolans läroplan inför att införas som ett ämne 1992. Teater i tidigare lärts ut på ett mycket friare vis mellan en mästare (Master) och lärling (apprentice), men efter att det blev ett gymnasieämne behövdes det utvecklas ett nytt professionellt språk för att användas mellan lärare inom ämnet (Ahlstrand 2015, 217).

Hon förklarar sedan att programmens marknadsföring länge har lagt vikt på att den ska utveckla elevens performativa förmågor, och även att stärka elevernas förmåga att samarbeta. Hon anser att detta är något som stämmer med hennes studier och att det estniska programmet med inriktning teater förser elever med en bättre kunskap om både sig själv och sin omgivning (Ahlstrand 2015, 206-216).

Det har gjort många studier om gymnasieval, varav flera har nämnts ovan. Det har även gjorts en del studier om gymnasieskolans estetiska program. Vad det är väldigt ont om dock är studier som utforskar det estetiska programmet med inriktning bild, vilket är något som den här uppsatsen kommer göra.

(11)

3 Teoretiska utgångspunkter

3.1 Fords målteori – Motivational System theory (MST)

I Motivating Humans – Goals, Emotions, and Personal Agency Beliefes (1992)’’

skriver dess författare Martin Ford att han valde att skriva denna bok, samt utveckla sitt system på grund av ett akut behov av en sammanhängande och klar teori för att beskriva motivation som skulle kunna användas av framtida studenter och författare.

Han beskriver att hans bok är unik i det att den istället för att diskutera skillnader mellan tidigare utvecklade teorier istället beskriver vad de har gemensamt. Detta ämnar han att göra via att skapa ett nytt system, nämligen’’Motivational system theory’’ (MST).

I boken beskriver Ford att han har skapat sitt motivationssystem (MST) genom att summera 71 redan existerande system för att skapa en tydlig överblick av hur det akademiska landskapet ser ut och kartlägga en stor mängd teorier, inte enbart de med hög popularitet. Denna kartläggning inkluderar inte enbart nutida teorier, utan även teorier som var populära under det tidiga 1900-talet och även klassiska teorier. (Ford 1992, 156-172)

Gällande sin kartläggning beskriver Ford vad han kallar en identitetskris. Med detta syftar han till en splittring som existerar inom motivations teoretisering. Enligt honom lägger inte enbart olika teoretiker sitt fokus på olika komponenter inom området, utan använde även väldigt olika termer för att beskriva liknande koncept. För att förtydliga vad han menar ger Ford exemplet att när författare vill beskriva idén om att en person tror att den kan eller inte kan åstadkomma något kallar de det för ’’expectancy for succes’’, ’’learned optimism’’, ’’perceved competense’’ och’’capibility belief’’ med mera. (Ford 1992, 174-201).

En annan problematik som uppstod under kartläggningsprocessen var, enligt Ford, att många existerande motivations teorier bör klassas som mini-teorier som lägger sitt fokus på ytterst specifika situationer eller enstaka mål.

Formatted: Font: Italic

(12)

Motivational System Teory (MST) består av en uppdelning av 32 teorier eller grupper av teorier. Varje kategori består alltså av antingen en specifik teori, eller en grupp liknande teorier. Dessa 32 teorier eller grupper ställs sedan i en tabell för att lyfta fram vilka koncept de vidrör. Tabellen rör följande koncept: ’’Concepts Related to

Personal Goals’’, ’’Concepts Related to Personal Agency Beliefs’’, ’Concepts Related to Emotions or Arousal’’ och ’’Other Major Concepts’’ (Ford 1992, 204- 220).

Fords bok innehåller även 17 principer för att motivera människor, vilka han kallat

’’MST Principles’’. Ett exempel av dess är princip två (The Motivational Triumvirate Principle) som hävdar att för en individs motivation att hålla krävs tre komponenter:

Ett mål (goals), känslor (emotions) och en känsla av kontroll över sig själv (personal agency beliefs). En annan är princip fyra (The Principle of Goal Activation). I denna teori beskriver Ford hur en individs motivation aktiveras genom att ha ett fast mål.

Var och en av dessa kopplas till en ’’Core Idea’’ i en annan tabell. Exempelvis är princip fyras core idea ’’Little else matters if there is no relevant goal. Princip tvås är

’’Goals, emotions, and PABs must all be influenced to facilitete motivation’’.

De ovannämnda begreppen som gavs som exempel är även de begrepp som den kommande analysen kommer att fokusera på.

3.2 Herzbergs Two-Factor Theory

I den ovannämnda boken (Ford 1992, 157) är denna teori den fjärde förekommande.

Teorin utvecklades dock från början av Frederick Herzberg (Herzberg 1959, 59) och är menad att beskriva huruvida en människas motivation kan bibehållas. Detta kan illustreras genom att använda en hypotetisk arbetsplats. Teorin består, som namnet antyder, av två faktorer. Dessa faktorer är hygienfaktorer och motivationsfaktorer.

Hygiene Factors (Hygienfaktorer) syftar till saker som jobbtrygghet, relationer till andra människor och personens lön. Motivation Factors (Motivationsfaktorer) syftar till saker som tillfällen för personlig förbättring, befordrans möjligheter och ansvar.

(13)

Tillsammans bidrar dessa två faktorer gemensamt till att skapa en individs motivation, eller brist på motivation, för att fortsätta med exempelvis sitt jobb. Om individens jobb bidrar med många befordrans tillfällen, betalar en god lön, och inga av de andra aspekterna till faktorerna är oproportionerligt låga så lär individen känns sig

motiverad att fortsätta med sitt jobb. Om däremot lönen förblir bra, men inga tillfällen för befordran någonsin kommer på tals så är individens motivationsnivåer inget vidare höga, men de är möjligen inte låga nog för individens motivation att ta helt slut. Om både lönen och mängden befordranstillfällen är dåliga, åter igen förutsatt att ingen annan aspekt till faktorer är inräknade, så lär individens motivation falla helt.

Dessa motivation och Hygiene faktorer återkommer i analys och tolkningen senare i denna text

(14)

4 Metod

4.1 Urval

Urvalet består av en Undervisande lärare, två studerande elever och två elever som avslutade sina studier innan sin gymnasieexamen. De studerande eleverna kommer att hänvisas till som Elev 1 och Elev 2. De avhoppade eleverna kommer att hänvisas till som Elev 3 och Elev 4.

Vid valet av elever som avslutade sina studier på programmet innan sin

gymnasieexamen använde jag mig av ett bekvämlighetsurval, genom att väja personer som jag lättast kunde komma i kontakt med, Valet av studerande elever var likaså svårkontrollerat då enbart två elever var närvarande under mitt besök på skolan.

Läraren, som är programmets undervisande huvudlärare, valdes även det som ett bekvämlighetsval då hen var min kontakt på skolan.

Eleverna som studerar på gymnasiet var vid intervjutillfället i mitten av sitt sista läsår på gymnasiet. Elev 3 avslutade sina studier efter sin tredje termin. Elev 4 avslutade sina studier i början av sin femte termin.

4.2 Metodval

Jag har i den här uppsatsen valt att använda mig av kvalitativ metod i form av semi strukturerade intervjuer, var av en är en gruppintervju med två respondenter och övriga är enskilda intervjuer. Detta då semi strukturerade intervjuer är ett effektivt sätt att skapa en tydlig bild av hur en specifik situation ser ut, med möjlighet att be om fortsatt förklaring, och att ställa följdfrågor för att komma över mer relevant empiri (Kvale & Bringmann 2009, 97).

4.3 Brister i metodval

Empirin är insamlad från enbart en gymnasieskola och där med är den icke applicerbar på övriga sammanhang, utan ska enbart ses som en fallstudie om hur scenariot kan utspela sig under dessa specifika omständigheter. Variationen i utförandet av intervjuerna kan även leda till att respondenterna väljer att engagera via

(15)

olika sociala normer baserat om intervjun sker på respondentens arbetsplats, deras skola eller i deras privata liv, och dels respondentens relation till mig som intervjuare I just detta fall är det mycket svårt att försäkra respondenternas anonymitet, då denna studie diskuterar väldigt specifika situationer, vilka möjliggör eventuell identifiering av involverade individer. Intervjuformatet medför även problematiken att man som intervjuare måste ta respondentens ord för att hens svar stämmer med sanningen.

Utöver det är det möjligt att respondenterna misstar sig i detaljer då somliga ofta diskuterar händelser som inträffade ett antal år innan intervjun, vilket kan innebära brister i respondentens minne.

4.4 Genomförande

För denna studie utfördes fyra intervjuer. Av dessa utfördes två med före detta elever från det givna gymnasiet, som av en eller annan anledning valde att avsluta sina studier innan sin gymnasieexamen. Dessa intervjuer utfördes på distans under respondenternas fritid via den digitala röstkommunikationstjänsten ’’Discord’’. Jag ställde planerade intervjufrågor efter vilket jag lät respondenten svara i frivillig utsträckning, efter vilket improviserade följdfrågor följde innan nästa planerade fråga (Ahrne/Svensson 2011, 40-41)

För de övriga två intervjuerna reste jag till gymnasiet i fråga för att kunna utföra intervjuerna. Den första gjordes individuellt med skolans estetiska programs huvudlärare på lärarens kontor mellan två lektioner. Denna intervju följde samma format som de ovannämnda. Den andra var en gruppintervju med två studerande gymnasieelever. Intervjun utföres under en av deras lektioner på samma kontor som intervjun med läraren utfördes på. I denna intervju ställdes först en planerad fråga, efter vilken en av eleverna fick chansen att svara. Efter att första eleven svarade följde en kort grupp diskussion där eleverna diskuterade huruvida de höll med varandra och varför de eventuellt inte gjorde det och därefter eventuella följdfrågor. Om båda elevernas svar inte blev uppenbara efter diskussionen ställdes frågan nu tydligt till den elev vars svar var oklart, och efter detta nästa fråga.

(16)

Alla intervjuerna spelades med respondenternas godkännande in för att senare digitalt transkriberas innan de slutligen sammanfattades i denna uppsats resultat kapitel.

4.5 Forskningsetiska principer

Inom vetenskapsområdet finns det fyra etiska aspekter som bör följas. Dessa är sekretess, tystnadsplikt, anonymisering/avidentifiering och konfidentialitet.

Sekretess syftar till att uppgifter endast kan sekretessbeläggas om de faller under offentlighets- och sekretesslagen. Om någon begär att få tillgång till allmänna uppgifter måste en det göras en bedömning angående huruvida sekretess råder för dessa uppgifter. Tystnadsplikt innebär att ifall uppgifter ligger under sekretess så skall de hållas hemliga såvida dessa uppgifter inte anses vara barnmisshandel eller något annat brott som enligt lag måste anmälas. Anonymitet betyder att individer som medverkar i en studie ska anonymiseras, det vill säga ska namn och andra uppgifter som kan användas för att identifiera individerna inte visas. Integritet till att garantera skydd emot insyn i medverkande parters privatliv.

Denna uppsats har mött svårigheter vad gäller att garantera Anonymitet. (Även delar av integritet av samma anledningar) Alla möjliga åtgärder har vidtagits i denna uppsats för att försäkra respondenternas anonymitet. Skolans plats och namn nämns aldrig. Likaså nämns aldrig någon av elevernas namn, kön eller ålder men på grund av uppsatsens fokus på en specifik inriktning på det estetiska programmet kan total anonymitet aldrig försäkras.

Om texten skulle bortse från alla situationsspecifika aspekter skulleden gå miste om mycket relevant information. Detta gäller främst programmets elevhem, men även ytterligare motivationsfaktorer som programmets exakta inriktning med mera.

För att minimera detta problem har jag begärt och fått godkännande från samtliga respondenter (God forskningssed 2017, 42-43).

(17)

5 Resultat

5.1 Intervju med läraren

I min intervju med det estetiska programmet på gymnasieskolans huvudlärare fick jag först reda på att det enligt honom inte alls var ovanligt att upp till halva klassen hoppar av utbildningen. Hen förklarade att då söktrycket ofta är väldigt lågt är det inte ovanligt att en utgående klass enbart består av så få som tre elever. Det här är något som hen inte ville gissa på skäl till, men hen ville lägga betoning på att det inte bara var ett fenomen på detta gymnasium, utan även något som går att observera i det estetiska programmet över hela landet. Hen nämnde även att denna trend även sträcker sig till det humanistiska programmet vilket hen beskrev som besläktat med det estetiska programmet. Hen fortsatte att betona att hen inte visste hur detta kom sig, men hen var villig att spekulera kring vad hen trodde att orsaken kunde vara. Hens gissning var att den nuvarande generationen möjligen revolterar emot den föregående generationen, det vill säga att ifall det tidigare var populärt att kämpa för att ’’chansa lite mer. Man chansade på att man skulle få jobba med det man ville’’. Idag trodde hen att ungdomar istället vill känna sig väldigt säkra på att de kommer kunna hitta ett jobb efter sin utbildning för att kunna tjäna mycket pengar.

Hen trodde inte att det faktum att merparten av eleverna som söker till programmet behövde flytta till skolans elevhem för att kunna studera där nödvändigtvis har någon relation till det låga söktrycket. Detta tror hen inte då den största andelen elever alltid varit ditflyttande, men det är först på senare år som söktrycket har sjunkit.

Enligt läraren är programmets primära syfte att ge en bred konstnärlig utbildning med ett fokus på traditionell animation. Hen berättade dock att de nu försöker göra det mer uppenbart att programmet är en högskoleförberedande programmet, och att man inte nödvändigtvis behöver följa en karriär inom animerad film för att utbilda sig på det här programmet. Det ämnar snarare väcka ett intresse för mycket av vad konst och filmvärlden har att bidra med, samt att låta elever vidare utforska estetiska intressen de reda hade när de väljer att börja med utbildningen. Hen hoppas dock att

(18)

programmet inspirerar elever att välja en karriär inom någon form av massmedia, och hen tror att alla som väljer att studera där gör det efter som att de har ett stort intresse för animation. Detta trodde hen då elever inte skulle vara villiga att flytta hemifrån i en sådan ung ålder om det inte är för något de har ett stort intresse för. Hen sa dock senare att det kanske inte nödvändigtvis är av ett intresse för just animation, utan att det även kan vara för estetik mer generellt. Hen noterar även att hen tror att många elever kanske missförstår vad animation innebär och att de snarare vill sätta sig och rita än att faktisk arbeta med rörlig bild.

Programmet är, enligt hen, främst fokuserat på arbetsområdenas praktiska

beståndsdelar, och en majoritet av tiden ägnas åt att hjälpa elever att öka sin tekniska kompetens inom främst animation, men även inom övriga typer av bildbaserade medier. Hen påstår dock att det i nuläget pågår en förändring i utbildningen, och att hen har under de senaste åren har lagt till en ny kurs i programmet som heter ’’bild teori’’, vilken fokuserar på bildämnets teoretiska aspekter snarare än dess praktiska.

Utöver det har många av de andra ämnena också ’’fått ett nytt teoretiskt ben att stå på’’.

Efter att ha fått frågan om ifall hen och hen kollegor försöker anpassa utbildningen efter vad eleverna verkar vilja få ut av den svarar hen nej. De har gjort ett antal små förändringar som exempelvis det ovannämnda nya ämnet bildteori och de har även valt att med jämna intervaller byta ut vissa specifika övningar, men de måste hålla sig till Skolverkets dokument om centralt innehåll och betygskriterier säger hen. Hen tillägger att denna brist på flexibilitet för programmet, att kunna lära ut vad den vill skulle kunna förklara varför söktrycket har minskat och varför avhopp har ökat hos just dem, men som ovan nämner hen åter igen att de inte kan förklara varför det estetiska programmets söktryck följer samma trend över hela landet.

Avslutningsvis berättade hen om vad hen ser som ett stort hot för programmets överlevnad, nämligen dess marknadsföring. Hen tycker inte att de är bra nog på att nå

(19)

ut genom bruset, och enligt honom är detta kanske något som det estetiska programmet på den svenska gymnasieskolan behöver förbättra nationellt.

5.2 Intervju med studerande elever

I min gruppintervju med eleverna från gymnasieskolans tredje årskurs framkom det tidigt att båda valde att söka till det estetiska programmet med inriktning animation på grund av ett sedan innan existerande intresse för animerad film och animation. Elev 1 berättade att hen valde just det här gymnasieprogrammet då hen blev rekommenderad att söka dit av personliga kontakter som kände till att programmet existerade och valde därför att flytta till gymnasiets elevhem för att kunna studera där. Elev 2 var ursprungligen från en närliggande ort och letade därför efter närliggande estetiska program. När hen insåg att det fanns en som riktade sig emot animerad film valde hen genast den framför andra estetiska inriktningar i området. I intervjun beskrev hen att

’’det lät ju tusen gånger bättre än [vanlig] estet’’.

De skiljde sig dock i varför de intresserade sig för just animation. Elev 1 berättade att det varit en stor del av hens liv sedan hens barndom och att hen alltid har gillat att titta på animerade filmer och Tv-serier. Elev 2 beskrev istället en stark vilja att skapa, och förklarade att hen såg animerad film som det mest anpassningsbara mediet för att få utlopp för sin kreativitet.

Elev 1 berättade att hen önskade att utbildningen skulle innehålla mer utbildning inom 3D-animation, men den andra höll inte med och utryckte att hen skulle ha sökt till ett gymnasieprogram med inriktningen emot 3D-animation, snarare än traditionell animation i så fall.

Båda eleverna höll med varandra om att något de var besvikna över var att programmet inte innehöll mer digitala hjälpmedel och utbildning hur dessa bör användas i skapande processen. De var även besvikna på att de genom majoriteten av utbildningen varit tvungna att hålla sig till analoga tekniker. Utöver detta verkade de båda väldigt nöjda med sina val och de beskrev båda att de var glada över deras val.

(20)

När de fick frågan om det var något som hade gått emot deras förväntningar svarade båda nej och när de fick frågan om de var nöjda med sitt val av gymnasieutbildning svarade de både med ett ivrigt ’’Ja!’’.

5.3 Intervju med avhoppade elever 5.3.1 Elev 3

I intervjuerna med de elever som tidigare studerade på gymnasiets estetiska program med inriktning animation berättade den första att hen valde just den utbildning på grund av två faktorerna. Dels var hen mycket intresserad av animerad film, och dels ville hen gärna flytta hemifrån. Hen förklarade att det hen främst såg fram emot inför att påbörja sin utbildning var att för det första lära sig om animation, och för det andra hitta nya vänner som delade hens intressen och enligt hen blev det precis som hen hade tänkt sig. Det fanns enligt hen ingenting som gick emot de förväntningar hen hade när hen sökte utbildningen och hen var nöjd med sitt val.

Det första som togs upp som något negativt i intervjun var av elev 1 som berättade om att vara tvungen att följa fasta deadlines. Det här var något som hen inte var van vid och beskrev som en ’’kulturkrock’’, men utöver det sa hen att ’’Jag tycker om det här’’. Hen tog specifikt upp att bo själv och att ta ansvar som någonting väldigt positivt relaterat till utbildningen. När hen fick frågan om det fanns något hen blev besviken på vad gäller programmet svarade hen nej, utöver att det fanns ett par klasskamrater hen hade svårt för.

Hens förklaring till varför hen valde att avsluta sina studier innan sin examen var inte relaterat till programmet. Det berodde snarare på grund av personliga problem, som förvärrades av det faktum att hen bodde på programmets elevhem. Hen berättade att hen förmodligen inte skulle hoppat av, utan skulle valt att gå kvar på skolan om elevhemmet inte vore en faktor. I efterhand förklarar hen att hen djupt ångrade valet att avsluta sina studier innan sin examen, men i nuläget beskriver hen att det

(21)

förmodligen var ett bra val. Detta var dock inte på grund av att hen flyttade hem, men efter som att detta gav hen en ökad frihet i en ytterligare flyttning efter att hen hade bott med sin familj en kortare tid.

5.3.2 Elev 4

Den andra eleven som avslutade sina studier innan sin gymnasieexamen berättar att hen valde programmet bara en eller två veckor innan valets deadline, utan att riktigt hinna tänka efter, men beskrev att hen tyckte att programmet ’’såg coolt ut’’ och eftersom att hen fann ett intresse i att lära sig om klassisk animationsteknik. För att förtydliga denna kommentar berättade hen om sitt besök på gymnasiet som alla programmets elever gör efter att ha sökt till skolan för att delta i ett arbetsprov och en intervju med läraren. Hen beskrev att lokalerna då var dekorerade med gamla kameror och andra föråldrade rörliga bild relaterade maskiner så som zoetrop och projektorer.

Hen berättade att hen såg fram emot att få lära sig om traditionell animation med papper och penna, men utöver det säger hen att hen inte kommer ihåg vilka övriga förväntningar hen hade inför sina studier. Hen berättade dock att flyttandet var något som gjorde hen osäker på ifall hen verklige ville söka till just den utbildningen, och hen oroade sig även om ekonomiska konsekvenser av flytten. Hen beskrev även nervositet över huruvida hen skulle lära känna de andra på elevhemmet.

Hen beskrev att det som gick emot hens förväntningar främst var att mindre fokus lades på animations undervisning och hen ansåg att annan undervisning som

exempelvis kurser som ’’film- och tv-kunskap’’ och ’’Bild och form’’ tog upp mer av studietiden än hen förväntade sig när hen gjorde sitt gymnasieval. Hen uttryckte även kritik emot en av lärarna som hen ansåg gjorde lärandet mindre engagerande än hen ansåg att det skulle kunna vara med en bättre lärare.

Elevhemmet var något som gick emot hes förväntningar och var bättre än hen på förhand hade antagit, och hen beskrev sin klassgemenskap som det bästa hen fick uppleva under sin tid på utbildningen.

(22)

Hen berättade även om att hens största besvikelse var skolans administration, samt allmänna personal utöver lärarna, vilket hen exemplifierar i två personliga berättelser om hur hen sökte hjälp hos extralärare under speciell extra lästid som var specifikt ämnad för elever som behöver extra hjälp med sina studier när hen hade problem i skolan, och hos kuratorn när hen hade problem med psykisk ohälsa. I båda fallen beskrev hen att skolan inte bidrog med tillräckligt stöd.

Hen beskriver att det var bristen på nödvändig hjälp för den psykiska ohälsan i kombination med att vara ifrån sitt hem i just den situationen som slutligen ledde till att hen valde att hoppa av programmet innan sin examen. Hen beskrev att det i slutändan enbart var elevhemmet, och hens vänner där, som fick hen att över huvud taget tveka på sitt val att avsluta sina studier.

(23)

6 Analys och Tolkning

I detta kapitel analyseras resultatet utifrån centrala teman som framkommit i bearbetningen av intervjusvaren. Dessa teman är: motivation, förväntningar och missförstånd, lärare och administration samt boende och flytt.

6.1 Motivation

Den tydligaste trenden som syns är att av de fyra elever som intervjuades samtliga hävdade att de sökte till programmet delvis eller enbart på grund av ett intresse i att lära sig att bemästra animation som medium. Alla visste vilket deras mål var när de påbörjade sin utbildning, vilket Martin Ford anger som sin fjärde huvudsakliga princip för att motivera människor vilken han kallar ’’The Principle of Goal Activation (Ford 1992, 206).

Denna trend identifierades även av läraren, då han under intervjun hävdade att han betvivlade att det fanns någon anledning utöver denna att söka till programmet.

Detta visar en viss förståelse för elevernas intresse, men undantag från detta kan förekomma. I intervjun med elev 3 hävdade hen att hen inte valde att börja på programmet trots distansen, utan i stor utsträckning på grund av den. Hens intresse spelade en roll i varför hen gjorde just det gymnasievalet, men det var inte den övervägande faktorn. Detta speglas även i anledningen hen gav till varför hen i efter hand var nöjd med sitt val att avsluta sina studier. Det hen berättade var att hen var glad över sitt val då det till lät en ytterligare permanent flytt. Därför kan denna elevs studieavbrott inte användas för att signalera en trend som skulle tyda på att elever avskräcks från att välja denna utbildning på grund av en rädsla för att behöva i mycket unga år flytta för att kunna genomföra sina studier. Programmet må ha förlorat denna elev på grund av distansen mellan hen och hens hem, men denna förlust måste observeras om statistiskt irrelevant då denna elev enbart började på grund av den

(24)

distans som senare fick hen att sluta. Vidare slutade hen enbart av väldigt personliga anledningar som inte heller kan signalera en trend.

Elev 4 exemplifierade det exakta scenario som läraren i sin intervju spekulerat kring.

Denna elev beskrev sig som först osäker på sitt gymnasieval då hen kände nervositet inför en tidig flytt, men hen valde trots det att gå igenom med sitt val på grund av hens intresse för animation, och hens vilja att bemästra mediet. Det är även i detta fall svårt att lägga skulden för att eleven hoppade av på flytten. Denna elev beskrev till och med att det var just elevhemmet, och hens vänner där som fick hen att stanna så länge som hen gjorde. Eleven berättade istället att hen avslutade sina studier eftersom skolledning och personal inte bidrog med det stödet eleven behövde för sina studier och för sin mentala hälsa

Denna elevs intervju kan definitivt antyda att det är möjligt för folk att tvivla på utbildningen på grund av en tveksamhet emot en flytt, och det är fullt möjligt att många med denna inställning därför väljer att inte söka till detta program. Det visar dock på att trots att initialt tvivel kan finnas hos elever innan sin flytt så är det något som kan avta om elevhemmet visar sig vara hemtrevligt för eleven. Jag ser det som fortfarande oklart huruvida detta exempel stödjer eller går emot programmets huvudlärares kommentarer angående den nuvarande generationens skepticism emot risktagande. Å ena sidan kände eleven en stark motvilja emot denna risk, men å andra sidan tog hen trots det risken.

6.2 Förväntningar och Missförstånd

Utav de fyra respondenterna som hade studerat på programmet beskrev två någon form av missförstånd av vad studierna på programmet skulle innefatta. Av de studerande eleverna togs detta upp av elev 1 som beskrev en besvikelse över den begränsade mängden digitala verktyg som användes under utbildningens tidiga årskurser. Denna elev beskrev detta som något som trots det blivit bättre senare i utbildningen, och inte något som gjorde utbildningen dålig i hens ögon. Hen började

(25)

som besviken, men med tid försvann denna besvikelse. Det speglar dock programmets huvudlärares tankar från intervjun med honom där han berättade att programmet skulle kunna göra mer för att hålla sig relevant till de skiftande tiderna, och det kan även möjligen stödja hans spekulation om att detta kan vara en anledning till ett minskat söktryck. Trots att elev 1 missförstod detta så anser läraren att programmet främst marknadsför sig som en utbildning i klassisk animation på papper. Denna äldre typ av animation är något som möjligen skulle, trots att det kanske inte är tillräckligt för en elev att avsluta sina studier för, kunna avskräcka potentiella elever med ett intresse i modernare animationstekniker från att söka till programmet till att börja med.

Även elev 4 beskrev en skillnad i hens förväntningar och i hur utbildningen i själva verket visade sig vara. Hen sökte nämligen till programmet specifikt på grund av dess fokus på klassisk animation på papper, och hens besvikelse kom i och med allt annat.

Hen beskrev nämligen att hen fann många av de andra estetiska ämnena utöver animationen, exempelvis ’’bild och form’’ och ’’Film-och TV-kunskap’’, väldigt tråkiga, och att hen inte förväntade sig att arbeta så mycket med icke animation på ett program som marknadsför sig som en utbildning specifikt för klassisk animation. Det här är dock ett väldigt personligt problem för respondenten, så att åtgärda det lär inte hjälpa programmet från ett bredare perspektiv, Även om det skulle det så är det dock inte möjligt för gymnasiet, och för programmet, att genomföra drastiska förändringar i vad som lärs ut. Det är dock värt att ta till sina elevers åsikter om hur programmet ser ut, och att försöka förändra det så mycket som möjligt för att de ska trivas. Enligt Herzberg skulle detta innebära att trots att vissa av hygienfaktorerna väger emot så är motivationsfaktorerna, som tillfället att bli en skicklig animatör, och att åstadkomma en examen övervägande för att eleven inte skulle vilja hoppa av. (Herzberg 1959, 59)

(26)

6.3 Lärare och Administration

En möjlighet som aldrig togs upp i intervjun med programmets huvudlärare var att elevernas val att sluta eller fortsätta på programmet kunde påverkas av andra faktorer vad gäller skolan än själva programmet, exempelvis skolans administration, lärare och ytterligare personal. Detta ämne kom på tal i en av intervjuerna där f. d. elev 2 berättade om ett antal problem hen hade med specifikt skolans kurator, och skolans förmåga att assistera hen i problem hen hade under sin studietid. Dessa problem involverade två delar av skolans system för att hjälpa elever. Först beskrev hen problem med skolans mekanismer för att hjälpa elever som låg efter med skolans ämnen, och sen beskrev hen att hen heller inte fick den nödvändiga hjälpen hen behövde när hen led av problem med sin mentala hälsa. Dessa problem, beskrev hen, bidrog båda i hög grad till att varför hen valde att avsluta sina studier på programmet.

Detta visar på att vilka elever som väljer att sluta på ett gymnasieprogram inte alltid har att göra med vad programmet i sig bidrar. Institutionen som programmet existerar inom kan ofta ha en minst lika stor påverkan. Detta kan dock problematisera vår förmåga att analysera gymnasieprograms förmåga att locka och att stöta från sig elever, då resten av skolan ligger långt utanför deras ansvarsområde. För programmen är det bara att hoppas att resten av skolan hanterar deras elever på det bästa möjliga viset, och att de inte väljer att avsluta sina studier på grund av aspekter som de inte har kontroll över, som administration och icke program specifika kurser och lektioner.

’’Two-Factor Theory’’ (Ford 1992,157/Herzberg 1959,59) som beskriver vad människor kräver för att bibehålla sin motivation, och hur den förmågan påverkas av element i människans omgivning och kontext. I sin bok relaterar Ford det till saker som lön och jobbtrygghet på en arbetsplats, men det kan till synes även relateras till saker som respondentens välvilja till, och trygghet med, personalen och servicen skolan erbjuder. Respondentens motiverande faktorer, som hens ökade förmåga inom animationen hens förmåga att få en gymnasieexamen var inte starka nog för att överväga de negativa hygienfaktorerna, och där med förlorade respondenten motivationen att fortsätta med utbildningen.

(27)

6.4 Boende och flytt

Som nämnt i avsnittet om generell motivation var gymnasieprogrammets elevhem något som kom på tals med båda eleverna som hade valt att avsluta sina studier där.

Av de fyra eleverna som intervjuades uppgav tre att de vid något tillfälle bott på elevhemmet. Dessa inkluderar en av eleverna som vid intervjutillfället studerade, och båda de eleverna som avslutade sina studier innan sin examen.

Den nuvarande studerande eleven nämnde dock aldrig under sin intervju om elevhemmet på något sätt påverkade hens val att börja studera på programmet. Båda de eleverna som hade avslut att sina studier berättade utförligt om sina upplevelser, både på gott och på ont. Den ena valde att börja på grund av elevhemmet, men den samma slutade sedan på grund av elevhemmet, den andra valde att börja trotts elevhemmet, men i slutändan sluttade hen även trotts elevhemmet.

Elev 3 visar på att det inte är omöjligt för elever att specifikt lockas av iden att i en ung ålder flytta hemifrån. Hen beskrev nämligen det som hens huvudsakliga motivation för hens val. Vad som bör nämnas här är dock att denna respondent beskrev sig vara i en väldigt specifik situation, vilket innebär att hens motivation inte nödvändigtvis kan appliceras påsett generellt vis på övriga sökande, men det visar som ovannämnt att dessa saker sker. Detta verkar dock inte, baserat på hur unik elevens situation måste vara för att det ska vara fallet, vara en hållbar strategi för att locka elever till programmet. Det tåls nämnas att elev 3 även uppgav att hen förmodligen inte skulle avslutat sina studier när hen gjorde det om elevhemmet som faktor var ur bilden. Således kan denna elev verken klassas som ett nettopositivt eller som ett nettonegativt vad gäller programmets söktryck. Den här eleven valde både att påbörja sina studier och avluta sina studier på grund av motivationen att flytta. Hen ville ta kontrollen över sitt liv, och målet att utbilda sig var alltid en eftertanke. Fords andra princip’’The Motivational Trimvirate Principles’’ säger att en aktör måste besitta samtliga av följande för att bibehålla sin motivation: ett mål, en känsla

(28)

(emotion) och kontroll över sitt liv (self agency). Utan alla tre kommer individens motivation att brista.

Man kan även prata om viljan att flytta i relation till vuxenblivande. Elev 3 ville framför allt annat ut i livet och ge sig på nästa fas i sin resa emot att bli vuxen. Både valet att börja på utbildningen och att sluta på den var på grund av denna motivation (Lindgren/Kåks 2015, 34-35)

Elev 4 visar på sätt och vis den motsatta bilden av vad som hände elev 3 ovan.

Elev 4 beskrev nämligen, som ovannämnt, hur elevhemmet var den aspekt av gymnasieprogrammet som fick hen att tvivla på sitt gymnasieval som mest. I kontrast till detta beskrev hen även att det även var elevhemmet som fick hen att tvivla på sitt val att avsluta sina studier.

Först och främst visar detta på att det är sant att blivande gymnasieelever kan känna en osäkerhet inför att börja studera på detta program på grund av programmets elevhem och att behöva flytta i en sådan låg ålder. Det tyder dock på att en positiv upplevelse på ett välskött elevhemmet möjligen, om inte helt säkert, kan innebära att fler elever väljer att inte sluta. Vad detta dock kräver i elev 4s fall är fler likasinnade elever på elevhemmet, vilket kan försvåras på grund av programmets låga söktryck.

Det tåls även nämnas att trots att ett välfungerande elevhem skulle kunna innebära att fler elev inte slutar så är detta en stor osäkerhet. Som ovannämnt valde elev 4 att avsluta sina studier trotts att hen fann sig trivas på programmets elevhem. Kanske innebär detta att den generella distansen till utbildningen och nödvändigheten för blivande elever att flytta till elevhemmet alltid kommer att vara ett hinder för att öka programmets söktryck.

I relation till vuxen blivande verkar det som att denna elev inte var redo inför övergången som flytten innebar och var motstridig emot iden från första början.

Möjligen kan dock hen dock ha slitits genom faserna i och med flytten de det i slutändan var något som hen var lika motstridig emot att lämna (Lindgren/Kåks 2015, 34)

(29)

7 Diskussion

Jag vill påbörja diskussionen med att åter igen upprepa att det inte går att dra en komplett slutsats ifrån de givna resultaten, utöver att konstatera vad de eleverna har för åsikter och motiverande faktorer. Jag tycker dock att detta stickprov tjänar som en inblick i elevers tankar och känslor gällande dels sitt val av gymnasieutbildning och dels, på en djupare nivå, en förståelse för hur gymnasieelever kan tänka och känna när de gör sina livsval. I det här fallet är de ovannämnda livsvalen att flytta hemifrån och att välja att antingen flytta hem igen eller inte göra det.

Studien visar att eleverna som söker sig till gymnasiets estetiska program med inriktning emot animation gör det på grund av ett personligt intresse i vad programmet ämnar att lära ut: Animation. Vad det betyder skiljer sig dock mellan olika elever. En utav respondenterna indikerade att hen önskade att hen skulle få lära sig mer om moderna animationstekniker snarare än den klassiska animationen som programmet fokuserar på. En annan kritiserade istället programmet på grund av en brist på denna traditionella animationsteknik. Trots det verkar det som att de flesta väljer att påbörja sin utbildning på grund av en vilja att få engagera sig djupare i ett av sina intressen.

De två eleverna som inte avslutade sina studier innan sin examen hade båda ett tydligt mål när de sökte till skolan. De ville helt enkelt studera animation, och att få göra det var allt som krävdes för att deras motivation skulle hålla. Elev 3 hade ingen sådan fast motivation, och således håll inte hens motivation vilket stämmer med vad Ford hävdade i The Principle of Goal Activation (Ford 1992, 206). Elev 4 hade samma motivation som elev 1 och 2, men i hens fall existerade för många ytterligare faktorer för att hens fokus på målet skulle vara tillräckligt. Dessa faktorer är vad Herzberg kallade hygienfaktorer, vilka i det här fallet är bristen på stöd från skolan (Herzberg 1959, 95).

Eleverna som väljer att avsluta sina studier innan sin examen verkar generellt göra av väldigt specifika och personliga anledningar. Det tycks dock inte nödvändigtvis ha någonting med programmets elevhem att göra. Av respondenterna som avslutade sina

(30)

studier innan sin examen slutade endast en på grund av elevhemmet, men det tåls även nämnas att det var just på grund av elevhemmet som hen valde att börja studerar på utbildningen.

Hur det kommer sig att en sådan hög mängd elever hoppar av här är dock oklart, och lika så varför antalet avhoppar succesivt har ökat.

Delar av uppsatsen kan även ses som en konversation om vuxenblivande, då en flytt i unga år kan visa på en vilja att vuxna. Resultatet av flytten kan även avgöra om ungdomen är redo för det steget (Lindgren/Kåks 2015, 34) s

7.1 Förslag på fortsatt forskning

På grund av denna uppsats kvalitativa orientering kan den inte skapa en helhetsbild av hur de diskuterade koncepten ser ut på ett nationellt plan. Jag skulle gärna se

kvantitativa enkätstudier som ämnar att beskriva varför elever börjar på program, och varför elever som avslutar sina studier innan sin examen gör just det. Utöver det skulle jag även vilja se mer data angående hur många elever som väljer att avsluta sina studier i förtid, och vilka gymnasieprogram som det händer på mer och vilka de händer på mer sällan. Ökar mängden avhoppare generellt, bara på somliga program, eller inte alls? Sjunker kanske till och med mängden avhoppare.

Det skulle även vara intressant att se studier angående hur det kommer sig att den svenska gymnasieskolans estetiska programs minskade söktryck.

(31)

8 Referenser

Lindgren, Simon (red)/Kåks, Helena (2015). Ungdomskulturer. 2. uppl. Malmö:

Gleerups Utbildning

Skolverket 2016 (Senast ändrad 2016) ’’Allt fler söker ekonomiprogrammet’’

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-

statistiknyheter/statistik/2016-11-01-allt-fler-soker-ekonomiprogrammet (Hämtat 2021-01-06)

Thelin, Mikael (2019). Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval: En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2019

Bengtsson, Jarl (1972). Utbildningsval, utbildningsforskning och

utbildningsplanering: ett empiriskt bidrag och några framtidsperspektiv. Diss.

Göteborg : Univ.

Harling, Martin (2017). Välja vara [Elektronisk resurs] En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden. Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2017

Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007

Karlsson, Maria (2002). Musikelever på gymnasiets estetiska program: en studie av elevernas bakgrund, studiegång och motivation. Diss. Lund : Univ., 2002

Ahlstrand, Pernilla (2014). Att kunna lyssna med kroppen [Elektronisk resurs] en studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2014

Ford, Martin E. (1992). Motivating humans [Elektronisk resurs] goals, emotions, and personal agency beliefs. Newbury Park, Calif.: SAGE

(32)

Herzberg, Frederick, Mausner, Bernard & Snyderman, Barbara Bloch (1993). The motivation to work. [New ed.] New Brunswick, N.J.: Transaction

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:

Vetenskapsrådet (https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html)

Elevens Motivation En studie om vad som motiverar elever på gymnasiets estetiska program med inriktning animation