M A L M Ö S T A D
Malmöpanelen #19
J u n i 2 0 1 9
A v : L i n a L a r s s o n & B i a n c a A r n e k
2
3 Bakgrund och syfte
5 Resultat Malmöpanelen våren 2019
6 Resultat – Grundskolenämnden
11 Resultat – Fritidsnämnden
16 Resultat – Funktionsstödnämnden
22 Resultat – Miljönämnden
37 Resultat – Arbetsmarknads- och socialnämnden
41 Om undersökningen
44 Att läsa rapporten
48 Ert team på YouGov
Innehåll
3
Bakgrund
Syfte
4
Bakgrund och syfte
Malmö stad har sedan 2008 byggt upp Malmöpanelen, primärt som ett verktyg för ökad närdemokrati mellan medborgarna och kommunpolitikerna i Malmö.
Malmöpanelen består av ca: 1 800 Malmöbor som är representativa för invånarna i kommunen avseende kön, ålder och vilket stadsdelsområde man bor i.
Resultaten av undersökningarna används som del av underlag inför politiska beslut och resultaten
offentliggörs även på Malmö stads webbsida www.malmo.se/panelen.
Yougov har fått i uppdrag att genomföra dessa undersökningar åt Malmö stad.
I denna rapport presenteras resultaten från
undersökning nr 19 med Malmö stads Malmöpanel.
Frågorna denna gång kommer från Grundskolenämnden,
Fritidsnämnden, Funktionsstödnämnden, Miljönämnden
och Arbetsmarknads - och socialnämnd.
5
Resultat
Malmöpanelen
våren 2019
6
Resultat G RUNDSKOLENÄMNDEN
7
Förtroendet för Malmös kommunala grundskolor
Fråga 1. Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor?
Bas: Alla (400). *Ingen signifikanta jämförelser över tid på grund av att 2019 års resultat inte är viktat med hänvisning till den låga svarsfrekvensen/basen.
** Dessa grupper överlappar dock varandra då det i åldersgruppen 30-44 år finns en överrepresentation av individer med barn i grundskolan.
33%
3%
5%
13%
12%
15%
9%
5%
3%
3%
Vet ej 9 Fullt förtroende [9]
8 [8]
7 [7]
6 [6]
5 [5]
4 [4]
3 [3]
2 [2]
1 Inget förtroende alls [1]
Högt förtroende [6-9]: 33%
Jämförelse över tid* Vår 2019 Vår 2018 Höst 2017 Höst 2016 Vår 2016
Lågt förtroende [1-4]: 20% 28% 29% 34% 29%
Högt förtroende [6-9]: 33% 34% 34% 30% 34%
Medelvärde: 5,4 5,1 5,1 4,8 5,1
Var tredje Malmöbo har högt förtroende för Malmös kommunala grundskolor. Högst förtroende har Malmöbor som har barn i grundskolan och Malmöbor i åldern 30-44 år**. Män har ett uttalat lägre förtroende för den kommunala grundskolan jämfört med kvinnor (lågt
förtroende: 27% vs 14%) och sett utifrån stadsdel har boende i stadsområde Söder lägst förtroende för den kommunala grundskolan.
8
Motivering till angett förtroende den kommunala grundskolan
Det höga förtroendet för Malmös kommunala grundskolor motiveras främst av att skolorna känns bra och trygga. De låga förtroendet å andra sidan motiveras främst av att skolorna upplevs som för stökiga med dålig disciplin och otrygg miljö.
6%
0%
12%
2%
3%
3%
4%
5%
5%
5%
5%
5%
5%
8%
8%
14%
18%
30%
Inget svar Minns ej/vet ej Annat Segregerat För stora klasser För hög personalomsättning /vikarier För låg kunskapsnivå För få resurser tilldelas skolorna För stökigt/dålig disciplin/otrygg miljö Dålig organisation/ledning Lärarna saknar auktoritet Låg utbildningskvalitet/dåliga lärare Enskilda elever får ej tillräcklig hjälp För få lärare Duktiga lärare Intryck baserat på vad man hört från andra/media Stora skillnader på resursfördeln./utbildn.kval. från skola till skola Känns bra/trygga, har förtroende
5%
4%
13%
1%
3%
4%
4%
6%
6%
8%
8%
9%
9%
9%
10%
11%
11%
11%
43%
Inget svar Minns ej/vet ej Annat Privatskolor är bättre Intryck baserat på vad man hört från andra/media Segregerat Undervisningsmetoderna behöver förändras/moderniseras Stora skillnader på resursfördeln./utbildn.kval. från skola till skola För få resurser tilldelas skolorna Enskilda elever får ej tillräcklig hjälp För hög personalomsättning /vikarier För få lärare För låg kunskapsnivå För dåliga betyg För stora klasser Dålig organisation/ledning Lärarna saknar auktoritet Låg utbildningskvalitet/dåliga lärare För stökigt/dålig disciplin/otrygg miljö
Högt förtroende (6-9) Lågt förtroende (1-4)
Fråga 1a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för Malmös kommunala grundskolor Bas: Har högt förtroende (131), har lågt förtroende (79)
Öppen fråga - kodad
9
Förtroendet för egna barns kommunala grundskola
Majoriteten (75%) av de Malmöbor som har barn i kommunal skola har ett högt förtroende för skolan där deras barn går och endast 1 av 10 har ett lågt förtroende.
Fråga 2. Har du barn som går i kommunal grundskola i Malmö?
Bas: Alla (400)
13%
87%
Ja Nej
2%
13%
11%
34%
17%
13%
0%
4%
4%
2%
Vet ej 9 Fullt förtroende [9]
8 [8]
7 [7]
6 [6]
5 [5]
4 [4]
3 [3]
2 [2]
1 Inget förtroende alls [1]
Fråga 3. Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går?
Bas: Har barn i Malmös kommunala grundskolor (53)
Jämförelse över tid* Vår 2019 Vår 2018 Höst 2017 Höst 2016 Vår 2016
Lågt förtroende [1-4]: 9% 22% 26% 30% 19%
Högt förtroende [6-9]: 75% 67% 61% 55% 65%
Medelvärde: 6,5 6,1 6,0 5,7 6,3
Högt förtroende [6-9]: 75%
*Ingen signifikanta jämförelser över tid på grund av att 2019 års resultat inte är viktat med hänvisning till den låga svarsfrekvensen/basen.
10
Motivering till angett förtroende för egna barns kommunala grundskola
Det höga förtroendet för det egna barnets kommunala grundskola motiveras främst av duktiga lärare och personal, att skolan fungerar bra och att man har en bra kommunikation med skolan. Nära 1 av 5 av de med högt förtroende nämner dock för stökigt/dålig disciplin som motivering.
Högt förtroende (6-9)
Fråga 3a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för ditt/dina barns kommunala grundskola?
Bas: Har högt förtroende (40), har lågt förtroende redovisas ej på grund av låg bas (5) 5%
0%
25%
3%
3%
3%
3%
5%
5%
5%
8%
8%
8%
10%
13%
13%
13%
18%
23%
Inget svar Minns ej/vet ej Annat För lite resurser tilldelas skolan Känns bra/tryggt Skillnad på olika skolor Dåliga lokaler För få lärare/personal Dålig kommunikation med skolan Barnen trivs i skolan Klasser för stora Tryggt/trivsamt/bra diciplin Bra ledning/organisation Elever med specialbehov får ej tillräcklig hjälp Dålig/otydlig ledning/organisation Bra kommunikation med skolan Bra/fungerar bra För stökigt/dålig disciplin Duktiga lärare/personal
Öppen fråga - kodad
11
Resultat F RITIDSNÄMNDEN
12
Deltagit i lovaktivitet arrangerad av Malmö stad
Kring var tionde Malmöbo har själva deltagit eller har någon närstående som deltagit i lovaktiviteter
arrangerade av Malmö stad de senaste 12 månaderna. Deltagandet är som väntat högre bland de Malmöbor som har barn i kommunal grundskola jämfört med de som inte har det (Ja: 23% vs 10%).
Fråga 4. Har du eller någon närstående deltagit i någon lovaktivitet som arrangerats av Malmö stad de senaste 12 månaderna?
Bas: Alla (400)
12%
77%
12%
Vet ej Nej Ja
13
2%
0%
0%
2%
45%
51%
Vet ej Mycket negativ [1]
Ganska negativ [2]
Varken positiv eller negativ [3]
Ganska positiv [4]
Mycket positiv [5]
Upplevelse av lovaktivitet
Nästan alla av de som själva deltagit eller där närstående deltagit i lovaktivitet har en positiv upplevelse (96%).
Fråga 5. Vad är din upplevelse av lovaktiviteterna?
Bas: Har själv deltagit eller där någon närstående deltagit i lovaktivitet som arrangerats av Malmö stad de senaste 12 månaderna (47)
Positiv upplevelse [4-5]: 96%
14
❞ Nöjda barn (6)
• Barnbarnet var väldigt nöjd med utfärden
• Dottern var mycket nöjd med provapådagen hos hockeyföreningen i Limhamn o träningen Malmö FBC .
• Jag har barnbarn som deltagit och som var nöjda
Motivering positiv upplevelse av lovaktiviteterna
Varför har du en positiv upplevelse av lovaktiviteterna?
Bas: Har en positiv upplevelse av lovaktiviteterna (45)
❞ Fint arrangemang (14)
• Innehöll olika moment, som kreativitet och historia.
• Trevliga arrangemang
• Skridskouthyrning i Folkets Park - kanon!
❞ Stort utbud (11)
• Många olika aktiviteter för alla åldrar
• Möjligheter för ungdomar att göra många olika saker under lovet skall finnas
• Stort utbud.
❞ Trevligt/roligt (8)
• Det var mitt barn som spenderad varje dag på sportlovet med att åka skejboard på Bryggeriet och hade det jättebra.
• Kul att röra på sig
• Min dotter som var med sitt barnbarn på Bulltofta sa att dom hade haft jättetrevligt med alla förskolebarnen.
❞ Engagerade/trevliga ledare (7)
• Aktiviteten hade motiverade ledare och antalet
deltagare var ganska lagom. Hade behövts fler ledare om antalet deltagare varit fler.
• Trevligt ordnat, trevlig personal och de är hjälpsamma och goa mot barnen.
• Vi var på malmö klätterklubb på sportlovet. Fint arrangerat, och engagerade ledare.
Exempel öppna svar (Alla svar i separat Excel-fil) Rubriker/rubriken utgör 3% eller mer av basen
Vet ej: 0
❞ Inkluderande (6)
• Gratis, tillgängligt, nära och inbjudande.
• Malmö stad har många fina gratis aktiviteter för barn vilket ger alla barn lika rättigheter och möjligheter
• Stor variation. Alla är välkomna
❞ Kostnadsfritt (6)
• Att barnen får aktivering gratis - roliga upplevelser.
• Det finns mkt att välja mellan och det mesta är gratis
• Gratis, tillgängligt, nära och inbjudande.
❞ Nära/tillgängligt (4)
• Det är positivt att aktiviteterna alls finns
• Fritids har olika aktiviteter under loven. Alla kan inte ta ledigt alla dagar skolan är stängd.
• Gratis, tillgängligt, nära och inbjudande.
15
Motivering positiv upplevelse av lovaktiviteterna
Varför har du en positiv upplevelse av lovaktiviteterna?
Bas: Har en positiv upplevelse av lovaktiviteterna (45)
Exempel öppna svar (Alla svar i separat Excel-fil) Rubriker/rubriken utgör 3% eller mer av basen
Vet ej: 0
❞ Möjlighet att prova aktiviteter (3)
• Det är bra att barnen kan prova på olika fritidsaktiviteter och har något att göra på lovet som inte innefattar datorspel
• Det är gratis. Möjligheter att prova olika aktiviteter.
• Jobbar på ett fritidshem & genom dessa lovsatsningar ges eleverna tillfälle att prova på olika aktiviteter som de kanske inte annars hade provat på.
❞ Lära känna olika barn (3)
• Dem träffar att barn som går andra skolor och spela fotboll eller andra aktiviteter. Lära känna varandra och respektera varandra.
• En möjlighet att träffa barn från andra delar av staden.
• Ett gyllene tillfälle för barn att umgås och lära känna varandra under
avslappnade förhållanden. Socialt är det mycket nyttigt särskilt med tanke på hur dagens teknik har påverkat barnen
❞ Bra planering/informat ion (2)
• Bra arrangemang, planering, info, genomförande
• Bra organiserat, bra information i förhand
16
Resultat F UNKTIONSSTÖDNÄMNDEN
17
Behov av mer tillgängliga webbplatser
Nära var femte Malmöbo uppger att man själv och/eller någon man känner har behov av mer tillgängliga webbplatser.
Fråga 6. Har du, eller någon du känner, behov av mer tillgängliga webbplatser för olika myndigheter genom verktyg som talande webb, teckenspråk, lättläst eller synanpassning?
Bas: Alla (400)
14%
68%
3%
14%
1%
Vet ej Nej, varken jag eller någon jag känner har behov av dessa funktioner Ja, både jag själv och någon jag känner har behov av dessa funktioner Ja, någon jag känner har behov av dessa funktioner Ja, jag själv har behov av dessa funktioner
Jag själv och/eller någon jag känner har behov: 18%
18
Kännedom - mer tillgängliga funktioner malmo.se
Kring var fjärde Malmöbo känner till att malmo.se har funktioner för talande webb, teckenspråk, lättläst och synanpassning. Malmöbor 65+ år har lägst kännedom om detta.
Fråga 7. Känner du till att Malmö stads hemsida, malmo.se, har funktioner för talande webb, teckenspråk, lättläst och synanpassning?
Frågan om vad man tycker om tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se redovisas inte på grund av för låg bas (6).
Bas: Alla (400)
2%
23%
13%
63%
Känner till och har testat dessa funktioner Känner till men har inte testat dessa funktioner Känner inte till men hört talas om Känner inte till detta
Känner till 24%
19
Förslag - mer tillgängliga funktioner malmo.se
Endast 5% av Malmöborna har förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se.
Fråga 9. Har du förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se, eller andra förslag för att öka tillgängligheten på malmo.se för personer med funktionsnedsättning?
Bas (400)
49%
47%
5%
Vet ej/Ingen åsikt Nej Ja
20
Förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se
Vänligen skriv nedan vad du har för förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se, eller andra förslag för att öka tillgängligheten på malmo.se för personer med funktionsnedsättning.
Bas: Har förslag för ökat tillgänglighet på malmo.se (19). Låg bas!
❞
• Vi är fortfarande många Malmöbor som ej har tillgång till digitala tjänster och saknar information och har i övrigt ingenfunktionsnedsättning.
• Sluta med den teknologisk/digitala slaveri. Ge oss/dem chans till kontakt med levande människor inte med robotar.
• Skriva enklare. Många förstår inte dom "fina" orden som dom skriver .
• Mer information om vad som finns.
• men det är inte lönt har pratat med många på olika instanser men får ingen hjälp
• Man kan skapa en app som kan hjälpa alla som har funktionsnedsättning.
• Lägg ut på nätet tider där man kan boka in sig för personligt besök (kanske med hjälp av anhöriga).
• Kritisk till appar och webb. Helt fel utveckling .Det vi behöver är service och direktkontakt, mänsklig kontakt. Bästa stöd är om kommunen har tillgängglighet med personer via telefon.
• Kom ut till dagligverksamheterna o informera
• Jag har inget svar
❞
• Gör enkla stegvis lärande broschyrer och intalat för blinda hur man kan anävnda sina mobiler och datorer. Det är så diskriminerande att tvinga folk till datorer och inte ge kunskap för att alla ska kunna använda dem.• Enkla beskrivningar vad en kan vänta sig av ett besök på olika platser. Bildstöd.
• En mer överskådlig startsida, enklare att navigera. För ca 10 år sedan var malmö.se enkel att använda. Ett eller två "klick" så hittade man info. Nu får man ofta söka eller klicka runt ett antal gånger innan man hittar rätt.
• Det är väldigt svårt att skilja på sidor och text när varje sida ser exakt lika ut i layout och form. Bilder är något man minns och relaterar till. Svårt att hitta info i kompakta textmassor
• Bättre upplysning till oss som inte klarar dator eller mobil med appar. Var kan vi lära oss?
• Bland annat ändra om på Stadsbiblioteket så det blir handikappvänligt.
• Behövs bättre hjälp för de äldre att ens kunna använda tjänsterna. Utformningen av sidorna är basic
• Att någon på ett lätt sätt kan förklara saker som man behöver svar på.
• All info borde översättas till teckenspråk och då av någon som har teckenspråk som sitt första språk. Även videor på hemsidan borde översättas till teckenspråk då döva har skriven text som andraspråk. Många döva har inga problem med läst svenska men för att nå den målgruppen som främst kontaktar er borde all info vara översatt till teckenspråk. Inte av tolk eller någon som kan teckenspråk utan av en fullt tvåspråkig döv person
Alla öppna svar
21
Inställning LSS-boende i närområdet
Nära var tredje Malmöbo skulle ställa sig positiv till att det öppnade ett LSS-boende i närheten av hemmet.
Nära hälften har ingen direkt uppfattning om detta och endast 9% är uttalat negativa.
Fråga 10. Vad skulle du tycka om det öppnade ett LSS-boende i närheten av ditt hem?
Bas: Alla (400)
16%
4%
5%
46%
12%
18%
Vet ej/Ingen åsikt Mycket dåligt [1]
Ganska dåligt [2]
Varken bra eller dåligt [3]
Ganska bra [4]
Mycket bra [5]
Positiv inställning [4-5]: 30%
22
Resultat M ILJÖNÄMNDEN
23
Inställning till Malmö kommuns arbete för att förbättra miljön
Nära varannan Malmöbo tycker att Malmö kommun gör ett bra jobb för att förbättra miljön. Män är jämfört med kvinnor mer negativt inställda till Malmö kommuns arbete för att förbättra miljön (Ganska till mycket dåligt: 23% vs 9%).
Fråga 11. Hur skulle du beskriva Malmö kommuns arbete för att förbättra miljön?
Bas: Alla (400)
14%
5%
11%
23%
42%
6%
Vet ej Mycket dåligt [1]
Ganska dåligt [2]
Varken bra eller dåligt [3]
Ganska bra [4]
Mycket bra [5]
Positiv inställning [4-5]: 48%
24
Förbättringsområden Malmö kommuns miljöarbete
Kring var fjärde Malmöbo upplever att Malmö kommun kan förbättra sitt miljöarbete gällande luften i Malmö. Boende i stadsområde Innerstaden nämner luften som förbättringsområde i störst utsträckning.
Var femte Malmöbo upplever att Malmö kommun kan förbättra sitt miljöarbete gällande tillgång till förnybar energi samt gällande tillsynsarbetet för livsmedel.
Fråga 12. Finns det något/några områden där Malmö kommun kan förbättra sitt miljöarbete?
Bas: Alla (400)
27%
31%
16%
21%
22%
28%
Vet ej/Ingen åsikt Annat Havsmiljö Tillsynsarbete för livsmedel Tillgång till förnybar energi Luft
25
Förändrade vanor på grund av miljöhänsyn senaste året
Majoriteten av Malmöborna (87%) har ändrat något i sina vanor för miljöns skull det senaste året. Vanligast är att man aktivt minskat matsvinnet i sitt eget hushåll (69%) följt av att man handlat mer ekologiskt (45%).
Män har i lägre utsträckning än kvinnor ändrat sina vanor för miljöns skull det senaste året. Sett utifrån stadsområde utmärker sig boende i Innerstaden som i störst utsträckning uppger att de hellre tar tåg än flyg om det är möjligt.
Fråga 13. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året?
Bas: Alla (400)
1%
12%
11%
19%
29%
33%
38%
42%
45%
69%
Vet ej Jag har inte ändrat på någonting för miljöns skull Annat Jag väljer miljömärkt el Jag kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller Jag tar tåg hellre än flyg om det är möjligt Jag kör bil mindre ofta Jag försöker använda miljömärkta produkter med färre kemikalier, till exempel rengöringsmedel Jag handlar mer ekologiskt Jag försöker aktivt minska matsvinnet i mitt hushåll, t.ex. genom att planera matinköpen bättre
26
Förändrade vanor på grund av miljöhänsyn senaste året
Fråga 13. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året?
Bas: Alla
2%
12%
12%
19%
28%
26%
27%
44%
55%
58%
2%
10%
12%
20%
28%
23%
27%
44%
55%
59%
2%
9%
10%
17%
27%
24%
25%
42%
52%
59%
1%
10%
11%
22%
23%
26%
30%
45%
49%
61%
Vet ej Annat Jag har inte ändrat på någonting för miljöns skull Jag tar tåg hellre än flyg om det är möjligt Jag kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller Jag kör bil mindre ofta Jag reser mer med kollektivtrafik Jag försöker använda miljömärkta produkter med färre kemikalier, till exempel rengöringsmedel Jag handlar mer ekologiskt Jag försöker aktivt minska matsvinnet i mitt hushåll, t.ex. genom att planera matinköpen bättre
Vår 2018 Vår 2017 Höst 2016 Vår 2016
Tidigare mätningar
27
Är Malmö en Fairtrade City?
Varannan Malmöbo tror att Malmö är en Fairtrade City, dock uppger 44% att de inte vet vilket visar på en låg kännedom om begreppet.
Fråga 14. Är Malmö en Fairtrade City?
Bas: Alla (400). *Ingen signifikanta jämförelser över tid på grund av att 2019 års resultat inte är viktat med hänvisning till den låga svarsfrekvensen/basen.
44%
10%
47%
Vet ej Nej
Ja Jämförelse över tid* Vår
2019 Vår 2018
Ja: 47% 36%
Nej: 10% 9%
Vet ej: 44% 54%
28
Konsumtionsfrekvens av rättvise-/Fairtrade-märkta produkter
Var fjärde Malmöbo uppger att de ofta eller alltid när det är möjligt väljer rättvist producerade/Fairtrade-märkta produkter. Kvinnor väljer generellt rättvist producerade/Fairtrade-märkta produkter i större utsträckning än män.
Fråga 15. Väljer du själv rättvist producerade/Fairtrade-märkta produkter när du handlar?
Bas: Alla (400). *Ingen signifikanta jämförelser över tid på grund av att 2019 års resultat inte är viktat med hänvisning till den låga svarsfrekvensen/basen.
9%
17%
49%
16%
9%
Alltid när det är möjligt [5]
Ofta [4]
Ibland [3]
Sällan [2]
Aldrig [1] Jämförelse över tid* Vår 2019 Vår 2018
Aldrig: 9% 10%
Sällan: 16% 16%
Ibland: 49% 48%
Ofta: 17% 19%
Alltid när det är möjligt: 9% 7%
Ofta eller alltid [4-5]: 26%
29
Upplevd luftkvalitet
Nära hälften av Malmöborna upplever luftkvaliteten som bra i Malmö och 1 av 5 upplever den som dålig. Sett utifrån stadsområde upplever boende i Innerstaden luftkvaliteten som sämre jämfört med boende i stadsområde Söder.
Fråga 16. Hur upplever du luftkvaliteten i Malmö?
Bas: Alla (400). *Ingen signifikanta jämförelser över tid på grund av att 2019 års resultat inte är viktat med hänvisning till den låga svarsfrekvensen/basen.
3%
5%
17%
31%
36%
9%
Vet ej Mycket dålig [1]
Ganska dålig [2]
Varken bra eller dålig [3]
Ganska bra [4]
Mycket bra [5]
Jämförelse över tid* Vår
2019 Vår
2018 Höst
2017 Höst
2016 Vår
2016
Bra [4-5]: 45% 52% 49% 50% 54%
Dåligt [1-2]: 22% 17% 19% 21% 18%
Upplever luftkvaliteten som bra [4-5]: 45%
30
Malmös lufts påverkan på individen
Nära varannan Malmöbo tror att Malmös luft har en negativ påverkan på individen (45%). Kvinnor instämmer till detta i större utsträckning än män (Negativt: 51% vs 36%) och boende i stadsområde Innerstaden instämmer i större utsträckning än boende i flera av de övriga stadsområdena.
Fråga 17. På vilket sätt tror du att Malmös luft påverkar dig?
Bas: Alla (400)
19%
28%
45%
9%
Vet ej Tror inte luften påverkar mig Negativt Positivt
31
Faktorer som upplevs ha en negativ påverkan på luftkvaliteten
Malmöborna upplever att trafiken har störst negativ påverkan på luftkvaliteten i Malmö, varav boende i stadsområde Söder instämmer i störst utsträckning.
Fråga 18. Vad tror du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt?
Bas: Alla (400)
6%
19%
1%
3%
4%
9%
9%
49%
Vet ej Annat Sjöfarten Vedeldning Byggnation Partiklar från bildäck från trafiken Industri Trafik (avgaser)
32
Faktorer som upplevs ha en negativ påverkan på luftkvaliteten
Fråga 18. Vad tror du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt?
Bas: Alla
9%
2%
4%
1%
7%
10%
13%
65%
11%
0%
3%
1%
7%
8%
11%
67%
11%
1%
2%
1%
7%
8%
9%
62%
9%
7%
1%
2%
4%
8%
10%
59%
Vet ej Annat Vedeldning Sjöfarten Byggnation Industri Partiklar från bildäck från trafiken Trafik (avgaser)
Vår 2018 Vår 2017 Höst 2016 Vår 2016
Tidigare mätningar
33
Var luftkvaliteten upplevs som sämst
Luftkvaliteten upplevs som sämst i Malmö City. Män upplever luftkvaliteten i sin vardag som generellt bättre än kvinnor (Jag upplever inte luftkvaliteten som dålig: 38% vs 20%).
Fråga 19. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst?
Bas: Alla (400)
5%
28%
8%
1%
8%
12%
38%
Vet ej Jag upplever inte luftkvaliteten som dålig Annat Inne i min bostad Vid min arbets-/studieplats Utanför min bostad Inne i Malmö city
34
Var luftkvaliteten upplevs som sämst
Fråga 19. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst?
*Svarsalternativ ej med våren 2018
14%
1%
2%
3%
4%
11%
15%
54%
15%
1%
2%
3%
5%
10%
17%
50%
14%
1%
1%
1%
3%
3%
14%
15%
48%
19%
6%
3%
11%
13%
49%
Vet ej Annat Inget*
I specifik stadsdel/vid specifik gata*
I trafiken*
Inne i min bostad Vid min arbets-/studieplats Utanför min bostad Inne i Malmö city
Vår 2018 Vår 2017 Höst 2016 Vår 2016
Tidigare mätningar
Bas: Alla
35
Kännedom Tryggare Malmö
Nära varannan Malmöbo känner till projektet Tryggare Malmö.
Fråga 20. Miljöförvaltningen utför uppsökande tillsyn inom projektet Tryggare Malmö. Ett av syftena är att bekämpa den svarta ekonomin i Malmö tillsammans med andra myndighetsorgan som till exempel Skatteverket och Stadsbyggnadskontoret. Har du hört talas om Tryggare Malmö?
Bas: Alla (400)
9%
46%
46%
Vet ej Nej Ja
36
Inställning Tryggare Malmö
Majoriteten (86%) av Malmöborna tycker att Miljöförvaltningens arbete med uppsökande tillsyn för att komma åt den svarta ekonomin i Malmö är viktigt. Boende i stadsområde Söder instämmer till detta i störst utsträckning.
Fråga 21. Tycker du det är viktigt att miljöförvaltningen utför uppsökande tillsyn för att komma åt den svarta ekonomin i Malmö?
Bas: Alla (400)
4%
7%
3%
86%
Vet ej Jag har ingen åsikt om uppsökande tillsyn Nej Ja
37
Resultat A RBETSMARKNADS –
OCH SOCIALNÄMNDEN
38
Upplevd trygghet i socialtjänstens lokaler
Var fjärde Malmöbo uppger att de känner sig trygga i socialtjänstens lokaler och endast 7% känner sig otrygga.
Majoriteten (70%) av Malmöborna har dock ingen uppfattning om upplevd trygghet i socialtjänstens lokaler.
Fråga 22. Känner du dig trygg i Malmö stads lokaler där myndighetsutövning sker, till exempel socialtjänst?
Bas: Alla (400)
70%
7%
23%
Vet ej/Ingen uppfattning Nej Ja
39
Kännedom jourhem och familjehem
1 av 3 Malmöbor känner till vad man som enskild Malmöbo kan göra för att hjälpa barn och unga som behöver stöd genom att t.ex. bli jourhem eller familjehem. Majoriteten (66%) har ingen kännedom eller har ingen uppfattning om frågan. Män har en lägre kännedom är kvinnor om vad man kan göra för att hjälpa barn och unga som behöver stöd (Ja: 26% vs 41%).
Fråga 23. Känner du till vad man som enskild Malmöbo kan göra för att hjälpa barn och unga som behöver stöd, till exempel genom att bli jourhem eller familjehem?
Bas: Alla (400)
26%
40%
34%
Vet ej/Ingen uppfattning Nej Ja
40
Intresse jourhem och familjehem
1 av 4 Malmöbor skulle kunna tänka sig att vara jour-/familjehem, kontaktfamilj/-person eller god man till barn eller ungdom som behöver stöd. Malmöbor i åldern 30-44 år visar högst intresse samtidigt som Malmöbor i
åldern 65+ år visar lägst intresse.
Fråga 24. Skulle du kunna tänka dig att vara jour-/familjehem, kontaktfamilj/-person eller god man till barn eller ungdom som behöver stöd?
Bas: Alla (400)
14%
62%
24%
Vet ej/Ingen uppfattning Nej Ja
41
Om undersökningen
42
Metod
Intervjuperiod & datainsamlingsmetod
Undersökningen är genomförd under perioden 26 april-20 maj 2019.
26% av svaren består av postala enkäter, de resterande har besvarat undersökningen online.
Målgrupp
Undersökningen är genomförd bland Malmöbor över 18 år. Sammanlagt skickades 1992 inbjudningar ut, varav 400 personer har besvarat enkäten. Dessa motsvarar en svarsandel på 20%.
Totalt genomfördes 400 intervjuer.
Vägning
På grund av det relativt låga antalet inkomna svår i årets undersökning har YouGov tillsammans med Malmö Stad beslutat att inte vikta data utifrån dimensionerna kön, ålder och stadsområde likt tidigare år. Detta efter rekommendation från YouGov baserat på att en viktning av årets resultat skulle innebära att vissa grupper (framförallt yngre män i vissa stadsområden) skulle få en oproportionerligt stor påverkan på resultatet.
I och med att ingen viktning är gjord i årets undersökning görs heller ingen jämförelse med tidigare mätningar (inga signifikanta skillnader mellan åren omnämns i rapporten).
Publicering av resultat
Om resultaten publiceras ska YouGov alltid tydligt uppges som källa.
Innan undersökningens resultat publiceras ska YouGov få del av och godkänna pressmeddelande eller annan användning av resultaten.
Pressmeddelanden ska utformas i enlighet med ESOMAR:s regler, varför följande text ska inkluderas:
”Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget
YouGov. Under perioden 26 april-20 maj 2019 har sammanlagt 400
intervjuer genomförts med Malmöbor 18 år och äldre.”
43
Statistisk säkerhet
Tabellen nedanför visar beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk säkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlekar när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat.
Det konfidensintervall som används är 95% (svaren är säkra till 95%).
Exempel
Resultatet av en viss undersökning visar att 75% av 1 000 tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75% ingår.
Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 75%, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för 1000 svar.
Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/
avvikelsen för procentsatsen 75% är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de 1000 respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 75%, utan kan variera med plus/minus 2,7%.
Således är den faktiska andelen av de 1000 invånarna som har besökt webbsidan med 95% sannolikhet mellan 72,3% och 77,7% (dvs. 75%
plus/minus 2,7 %). Det är med 95% sannolikhet, eftersom konfidens- intervallet är 95%.
Stickprovstorlek (antal svar) Procent
100 200 300 400 500 600 700 1000 1400 1800 2200
5 eller 95% 4.3 3.0 2.5 2.1 1.9 1.7 1.6 1.4 1.1 1.0 0.9
10 eller 90% 5.9 4.2 3.4 2.9 2.6 2.4 2.2 1.9 1.6 1.4 1.3
15 eller 85% 7.0 4.9 4.0 3.5 3.1 2.9 2.7 2.2 1.9 1.6 1.5
20 eller 80% 7.8 5.5 4.5 3.9 3.5 3.2 3.0 2.5 2.1 1.8 1.7
25 eller 75% 8.5 6.0 4.9 4.2 3.8 3.5 3.2 2.7 2.3 2.0 1.8
30 eller 70% 8.9 6.4 5.2 4.5 4.0 3.7 3.4 2.8 2.4 2.1 1.9
35 eller 65% 9.3 6.6 5.4 4.7 4.2 3.8 3.5 3.0 2.5 2.2 2.0
40 eller 60% 9.6 6.8 5.5 4.8 4.3 3.9 3.6 3.0 2.6 2.3 2.0
45 eller 55% 9.8 6.9 5.6 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1
50% 9.8 6.9 5.7 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1
44
Att läsa rapporten
45
Presentation och tolkning av data
Grafer
Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen.
Tabell
Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika undergrupperna.
Signifikanta skillnader
Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika undergrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss undergrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra undergrupper.
Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader – Chi2-test och T-test
För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av Malmöbor utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test.
Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med antingen att siffran är i grön text eller i röd text. Om det visas en grön siffra betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än totalkolumnen. Om det visas en röd siffra betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än totalkolumnen.
T-test: T-testet visas i tabellerna med bokstäver. Om det visas
en bokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella
kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som bokstaven
hänvisar till.
46
Frågeställningar 1(2)
Följande frågor ställdes till deltagarna
MALMÖS KOMMUNALA GRUNDSKOLENÄMD
1. Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor?
1a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för Malmös kommunala grundskolor?
2. Har du barn som går i kommunal grundskola i Malmö?
3. Vilket förtroende har du för den kommunala grundskola där ditt/dina barn går?
3a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för ditt/dina barns kommunala grundskola.
MALMÖS FRITIDSNÄMND
4. Har du eller någon närstående deltagit i någon lovaktivitet som arrangerats av Malmö stad de senaste 12 månaderna?
5. Vad är din upplevelse av lovaktiviteterna?
5a. Varför har du en negativ upplevelse av lovaktiviteterna?
5b. Varför har du en positiv upplevelse av lovaktiviteterna?
MALMÖS FUNKTIONSSTÖDSNÄMND
6. Har du, eller någon du känner, behov av mer tillgängliga webbplatser för olika myndigheter genom verktyg som talande webb, teckenspråk, lättläst eller synanpassning?
7. Känner du till att Malmö stads hemsida, malmo.se, har funktioner för talande webb, teckenspråk, lättläst och synanpassning?
8. Vad tycker du om tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se?
9. Har du förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se, eller andra förslag för att öka tillgängligheten på malmo.se för personer med funktionsnedsättning?
9a. Vänligen beskriv nedan vad du har för förslag på förbättringar av tillgänglighetsfunktionerna på malmo.se, eller andra förslag för att öka tillgängligheten på malmo.se för personer med funktionsnedsättning.
10. Vad skulle du tycka om det öppnade ett LSS-boende i närheten av ditt hem?
47
Frågeställningar 2(2)
MALMÖS MILJÖNÄMND
11. Hur skulle du beskriva Malmö kommuns arbete för att förbättra miljön?
12. Finns det något/några områden där Malmö kommun kan förbättra sitt miljöarbete?
13. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året?
14. Är Malmö en Fairtrade City?
15. Väljer du själv rättvist producerade/Fairtrade-märkta produkter när du handlar?
16. Hur upplever du luftkvaliteten i Malmö?
17. På vilket sätt tror du att Malmös luft påverkar dig?
18. Vad tror du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt?
19. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst?
20. Miljöförvaltningen utför uppsökande tillsyn inom projektet Tryggare Malmö. Ett av syftena är att bekämpa den svarta ekonomin i Malmö tillsammans med andra myndighetsorgan som till exempel Skatteverket och Stadsbyggnadskontoret. Har du hört talas om Tryggare Malmö?
21. Tycker du det är viktigt att miljöförvaltningen utför uppsökande tillsyn för att komma åt den svarta ekonomin i Malmö?
ARBETSMARKNADS - OCH SOCIALNÄMND
22. Känner du dig trygg i Malmö stads lokaler där myndighetsutövning sker, till exempel socialtjänst?5. Vad är din upplevelse av lovaktiviteterna?
23. Känner du till vad man som enskild Malmöbo kan göra för att hjälpa barn och unga som behöver stöd, till exempel genom att bli jourhem eller familjehem?
24. Skulle du kunna tänka dig att vara jour-/familjehem, kontaktfamilj/-person eller god man till barn eller ungdom som behöver stöd?
39. Har du några kommentarer i övrigt när det gäller den här undersökningen (valfritt)?
