• No results found

Verktyg för etablering och integration på arbetsmarknaden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verktyg för etablering och integration på arbetsmarknaden"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Omvärldsanalys:

Verktyg för etablering och integration på arbetsmarknaden

Emilia Liljefrost, Heidi Knorn, Johan Nordqvist, ESF-rådet Tobias Fannqvist, YFI, Stockholm stad

(2)

Huvudsakliga utmaningar

•  Ett av Europas högsta sysselsättningsgap mellan inrikes födda och utrikes födda

•  Tiden det tar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden är längre i Sverige än i många andra länder

•  När man väl etablerar sig så är utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden relativt svag och osäker

•  Utmaningarna är över lag större för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män, även om männens ställning på arbetsmarknaden är mer konjunkturutsatt än kvinnors

•  Män utsätts för etnisk diskriminering i samband med rekrytering i högre grad än kvinnor

(3)

Forts.

•  Utbildning är avgörande (särskilt för de med lägst utbildning)

•  Matchning för de med utbildning/yrkeserfarenhet fungerar dåligt

•  Språkutbildning behöver förbä<ras

•  Okodade arbetssnedsä9ande funk:onsnedsä9ningar behöver iden:fieras

•  Diskriminering förekommer

•  Geografin och konjunkturen spelar roll

(4)

Kartlägga och analysera pågående insatser

•  Många fokuserar på att minska tiden det tar för etablering

•  En stor del riktar sig till personer med relativt sett högre utbildning, särskild yrkesutbildning och/eller yrkeserfarenheter

•  Trots att forskningen är tydlig vad gäller de negativa effekterna av kort utbildning: inga nya riktade särskilda insatser mot dem med kortast utbildning

•  Få särskilda insatser för att motverka diskriminering

(5)

Forts.

•  Det saknas insatser för att stärka den individuella bedömningen och planeringen inför nyanländas kommunplacering

•  Saknas insatser och möjligheter att ta hänsyn till individuella förutsättningar för etablering kopplat till olika regionala

arbetsmarknader och deras förutsättningar

(6)

En insikt gällande förändringar 2017:

Länsstyrelsen: får ansvar för :diga insatser

Migra>onsverket: får ansvar för kommunplaceringarna men inget tydligt uppdrag om individuell bedömning och arbetsmarknadsstruktur (det

samordnande ansvaret har länsstyrelsen)

Försvagning av individuell bedömning och koppling 6ll

arbetsmarknadsstrukturen?

References

Related documents

Fartum berättar att hon kände sig upprörd efter ett möte med Arbetsförmedlingen, där hon fick träffa en handläggare med samma ursprung som förklarade att det kommer vara svårt

Enligt LNU 91undersökningen är löneskillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda inte signifikant för de två grupper som kom till Sverige när de var under 16 år,

Det går därtill inte att utesluta att resultatet orsakas av diskriminering, då tidigare studier visar att utomnordiska invandrare i högre grad utsätts för diskriminering jämfört

Den signifikanta interaktionseffekten tyder på att småföretag i högre utsträckning rekryterar genom informella nätverk och att utrikes födda först får tillgång till dessa

I  ett  antal  studier  har  det  påpekats  att  en  individs  framgång  på  arbetsmarknaden  inte   endast  är  avhängig  av  ens  egna  förutsättningar

Sammanfattningsvis, så här långt i genomgången finns inga övertygande belägg för att utanför- skapet för äldre med invandrarbakgrund skulle vara större än de infödda äldre,

På så sätt bidrar utrikes födda kvinnors företag till att fler kvinnor kan bli etablerade på den svenska arbetsmarknaden (Andersson och Wadensjö 2009; Hammarstedt och Miao

Om vi i stället studerar den andel av företagarna som använt sig av lån från familj och släktingar så uppgick denna till knappt 34 procent bland kvinnor som var födda