MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Detaljplan för
del av fastigheten Luspen 3:116 mfl (triangelspår)
inom Storuman kommun Västerbottens län
MEDVERKANDE KONSULTER, SWECO
Frida Feil MKB
Mari Boström Friluftsliv, rennäring o kartor Joel Avenius Geovetenskaplig utredning David Rocksén Naturinventering
TYRÈNS
Pethra Fredriksson Plankonsult
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 6
INLEDNING ... 8
Bakgrund ... 8
Syfte ... 8
Avgränsning ... 9
Tidplan och samråd ... 9
Alternativstudier ... 10
Läsanvisning ... 10
PLANER, RIKSINTRESSEN OCH BESLUT ... 11
Gällande planer ... 11
Lokalisering av triangelspår ... 11
Riksintressen ... 12
Naturreservat ... 13
Miljökvalitetsnormer ... 13
Vattentäkt ... 13
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER/EFFEKTER ... 14
Geovetenskap ... 14
Förorenad mark ... 16
Rennäring ... 16
Landskapsbild ... 17
Naturmiljö ... 18
Rekreation och friluftsliv ... 22
Kulturmiljö ... 26
Vatten ... 27
Kommunikationer ... 32
Hälsa och säkerhet ... 32
Byggskedet ... 34
UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL ... 35
UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING ... 38
FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING ... 39
Åtgärder som har arbetats in i detaljplan ... 39
Åtgärder som inte arbetas in i detaljplan och fortsatt arbete med etapp 2 ... 39
Uppföljning ... 40
TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR ... 40
SAMMANFATTNING
Storumans kommun ska upprätta detaljplan för ett järnvägsspår från Inlandsbanan till Tvärbanan.
Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i behovsbedömningen i detaljplaneprocessen framkom att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan och då ska MKB upprättas. MKB:ns syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen (etapp 1) medför. Ytterligare mark för industriändamål i anslutning till detaljplanen kommer detaljplaneras i ett senare skede (etapp 2).
Avgränsningen av MKB:n är planområdet men också planens influensområde som är större än planområdet.
Nollalternativet innebär att en ny detaljplan inte antas och ingen detaljplan finns för området.
Området är mestadels hundraårig skogsmark bestående av gran och tallskog. Nollalternativet kan påverka rennäringen positivt då det finns möjligheter att använda området för rennäring. Området används inte så mycket i nuläget för rekreation och friluftsliv, men det har potential till det.
Planförslaget innebär att den nya detaljplanen har vunnit laga kraft och är genomförd år 2030.
Den nya detaljplanen möjliggör att ett nytt triangelspår för järnväg byggs.
Detaljplanen har stöd i översiktsplan, men vid behovsbedömningen framkom att påverkan på naturreservatet ska studeras och en geovetenskaplig undersökning ska göras i MKB-arbetet.
Generellt kan sägas att terrängen inom undersökningsområdet utgörs av ett tydligt isälvslandskap.
Området domineras i stort av det i ytan blockiga landskapet och där det stundtals återfinns fält med enbart block samt hällmarker med bevuxen tallskog. De för området tydliga isälvsrännorna är en geovetenskaplig lämning, som Sweco rekommenderar, ska tas i beaktning. Inte minst är dess funktion för dagens ytavrinning värd att undersöka vidare. I närområdet finns rikligt med spår av istidens framfart formationer som återfinns inom undersökningsområdet även går att finna utanför detsamma.
Området omfattas av riksintresse för naturvård och angränsar norrut mot Luspens naturreservat.
Skogslandskapet inom området har påtagliga naturvärden. Direkt söder om planområdet finns naturskog med höga naturvärden. En etablering bedöms som måttlig negativt. Området med högt naturvärde innefattas sånär inte av planområdet. Det är ändå viktigt vid fortsatt arbete att ta hänsyn till området med höga naturvärden. Vid detaljprojektering ska det utredas hur eventuell byggnation av järnväg kan göras utan att påverka hydrologi och markkemi, vilket skulle kunna påverka norna negativt. Om kommunen flyttar in den döda veden och de avkapade träden, till Luspens
naturreservat kan området exploateras utan kraftig försämring av områdets naturvärden. Fågellivet är trivialt i området.
Detaljplanen för triangelspåret bedöms medföra obetydliga konsekvenser för riksintresset för rennäringen då området inte nyttjas av Vapsten sameby eller Ubmeje Tjeälddie.
Dialog med Trafikverket har skett i detaljplaneprocessen och vid planering av ombyggnad av E45 i området. Riksintresset för kommunikationer (E12 och E45) bedöms inte påverkas negativt.
Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms som måttligt negativa. Störst påverkan bidrar väg 45 till som planeras på en hög bank. Få människor rör sig dock i området och det kan hållas en låg ambitionsnivå vid utformning och gestaltning av triangelspåret.
Föreslagen detaljplan bedöms främst innebära negativa konsekvenser för rekreationsvärden i området som är beroende av rofyllda naturmiljöer och tystnad. Framkomligheten i området
kommer att minska då en exploatering kommer att utgöra en barriär för områdets invånare och det rörliga friluftslivet. Friluftslivet och rekreation bedöms i stort kunna bedrivas i samma
utsträckning som innan. Konsekvenserna för friluftsliv och rekreation bedöms sammantaget bli smått negativa.(-)
Identifierade risker och störningar är buller i tyst miljö, farligt gods, brand och olyckor.
Fördelaktigt är att planområdet är lokaliserat relativt långt från bostäder, ca en kilometer.
Miljömål: Järnväg planeras i ett skogsområde och i en del av ett naturreservat vilket bedöms som negativt. Konsekvenserna av planförslaget bedöms en aning positivt eftersom ett järnvägsspår planeras lokalt på en planerad plats enligt översiktsplan. Positivt också att järnvägstrafiken byggs ut för att få bättre förutsättningar vilket bidrar till hållbar utveckling.
Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.
Åtgärder som föreslås som inarbetas i detaljplan är att död ved från planområdet flyttas till Luspens naturreservat. Inga rödlistade arter skulle då försvinna och naturvärdet skulle förhöjas i naturreservatet.
Åtgärder som föreslås som inte inarbetas i detaljplan: Som kompensationsåtgärd kan en utökning av naturreservatet ske. En passage av skoterleden finns inte utsatt i plan.
Fortsatt arbete som föreslås är att de för området tydliga isälvsrännorna ska tas i beaktning vid detaljprojektering av järnvägen. Isälvrännornas funktion för dagens ytavrinning värd att undersöka vidare. Fortsatt samråd med skoterföreningen rekommenderas vid detaljplaneläggning av
industripområdet.
Triangelspårsområdet ligger utanför nytt vattenskyddsområde, då det ej sammanfaller med skyddat område för grundvattenförekomst. Men en mer detaljerad studie behövs för att tydliggöra detta.
Ansvarsfrågan behöver också klarläggas, om Storumans kommun avser ha ansvar för dagvattenlösningarna eller om det överlåts på de enskilda verksamhetsutövarna.
Beslut som krävs är dispens från naturreservatsföreskrifterna.
INLEDNING
Bakgrund
Storuman kommun ska upprätta detaljplan för ett järnvägsspår från Inlandsbanan till Tvärbanan.
Vid sidan av det ska terminalområdet utökas med ytterligare mark för industriändamål. Området är tänkt att planeras i etapper, triangelspår etapp 1 och industriområde etapp 2.
Figur 1. Översikt över aktuellt område för etapp 1. ©Storuman kommun
Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i
behovsbedömningen i detaljplaneprocessen framkom att detaljplanerna kan medföra betydande miljöpåverkan och då ska MKB upprättas. Den här MKB:n behandlar detaljplanen för
triangelspåret.
Syfte
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsa negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras
miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas.
Avgränsning
MKB för detaljplanen fokuserar på miljön inom planområdet. MKB:n studerar också effekter och konsekvenser av detaljplanens influensområde som är större än bara planavgränsningen.
En behovsbedömning har upprättats och samråtts med Länsstyrelsen. I arbetet framgick att det särskilt ska studeras:
Påverkan på riksintresset Luspen för geovetenskap
Påverkan på riksintresset för rennäring
Påverkan på riksintresset för kommunikationer
Påverkan på naturmiljö särskilt vid naturreservat Luspen
Påverkan på stads- och landskapsbild
Påverkan på kulturmiljö
Påverkan på rekreation och friluftsliv
Påverkan på strandskydd
Påverkan på kommunikationer
Påverkan på hälsa och säkerhet orsakat av detaljplanerna
Påverkan på klimatet
Påverkan på miljömålen
Under arbetet har det även framkommit att påverkan på grundvattenförekomsten i området särskilt ska studeras och en dagvattenutredning pågår parallellt med MKB-arbetet och har arbetats in i MKB:n.
MKB-arbetet ses som en process och i och med att arbetet med detaljplanerna fördjupas så fördjupas även MKBn. Detaljeringsgraden i MKBn är densamma som detaljplanens.
Figur 2. Skiss som visar detaljplanens avgränsning geografiskt i rött och texten ”Pågående detaljplan för triangelspår”. ©Storumans kommun
Konsekvenserna beskrivs för en fullt genomförd detaljplan år 2030 och om konsekvenser under byggtid.
Tidplan och samråd
Alternativstudier
De två alternativ som studeras då de är alternativskiljande är:
0. Nollalternativet som innebär att en ny detaljplan inte antas och ingen detaljplan finns för området. Området är mestadels hundraårig skogsmark bestående av gran och tallskog.
1. Planförslaget som innebär att den nya detaljplanen har vunnit laga kraft och är genomförd år 2030. Den nya detaljplanen möjliggör att ett nytt järnvägspår byggs.
Läsanvisning
MKB:n är uppbyggd i enlighet med miljöbalken 6 kap med kraven vad en MKB ska innehålla.
Först presenteras vilka planer, riksintressen och miljökvalitetsnormer som berörs. De två alternativen beskrivs därefter utifrån förutsättningar och konsekvenser/effekter och förslag på åtgärder. Slutsatserna dras i kapitlet underlag till samlad bedömning av miljöpåverkan och slutligen ges förslag på fortsatt arbete.
För beskrivning av konsekvenserna på riksintressena av detaljplan, se förutsättningar och effekter/
konsekvenser avsnitt landskapsbild, kommunikationer, hälsa och säkerhet, rennäring och naturmiljö.
I MKB:n presenteras hur respektive miljökvalitetsnormer påverkas. För all planering inom Storumans kommun finns förutom miljökvalitetsnormer och lagar en rad miljömål att utgå ifrån.
Miljömålen finns på nationell, regional och kommunal nivå. Varje miljöaspekt behandlas utifrån hänsyn till de kommunala miljömålen.
Slutligen görs en samlad bedömning och förslag på åtgärder.
Tabell 1. De ljusblå fälten beskriver storleken av konsekvensen som antingen är positiv (+) eller negativ (-). Om planförslaget medför stor förändring för ett stort miljövärde bedöms den positiva konsekvensen som stor (+++) och den negativa konsekvensen som stor (---). Om en liten förändring sker för ett litet miljövärde blir konsekvensen liten (+) respektive (-). På motsvarande sätt bedöms en konsekvens som måttlig (++/--).
PLANER, RIKSINTRESSEN OCH BESLUT Gällande planer
Översiktsplan för Storuman finns antagen 2011. Där hänvisas till den fördjupade översiktplanen för Storuman, men det framgår att kommunikationer och främst järnvägen är viktig för orten. I planen beskrivs styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Som hot nämns uteblivna
infrastruktursatsningar.
Fördjupad översiktsplan över Storuman-Stensele finns antagen 2011. Där är området inom ett sk obs-område för störning. Markanvändningskartan föreslår längst i öster förslag på verksamheter och i övrigt rekreation och naturmark.
Föreslaget triangelspår mellan Tvärbanan och Inlandsbanans södergående spår påverkar
naturreservatet i norr. En dialog i ärendet har sedan 2006 hållits med Länsstyrelsen där avsikten varit att i tid hinna anskaffa det underlag som kan komma att krävas för ett ställningstagande angående naturreservatet. Kommunen ser ett mycket stort värde i reservatet både som specifikt naturobjekt och genom den historiska dimension den ger bygden. Från kommunens utgångspunkt bedöms dock dessa värden kunna vara kvar i tillräcklig grad även vid en järnvägsutbyggnad enligt planen. Detta givetvis med beaktande av den viktiga, framtida miljösatsning i vilken den är en del.
Lokalisering av triangelspår
Val av lokalisering av planområdet ligger i linje med översiktsplanen. Till grund ligger också en åtgärdsvalstudie (ÅVS) från 2014.
NLC Storumanterminalen i Storuman har varit i bruk några år och har idag ett antal kunder.
Terminalen är en strategisk viktig knutpunkt ur ett regionalt perspektiv eftersom den ligger mitt i navet mellan två europavägar (E12 och E45) och två järnvägar (Inlandsbanan och Tvärbanan). För utveckling av NLC Storumanterminalen behöver ett triangelspår byggas med direkt koppling mot Inlandsbanan.
Ett triangelspår mellan Inlandsbanan och Tvärbanan innebär tidsvinster för tågtransporter då man i dag måste åka via Storuman. Tågen slipper färdriktningsbyte och lokrundgång på Storuman station. Förutom de mycket stora tidsvinster, 60 min/tåg, som bedöms uppkomma genom detta tillkommer andra positiva effekter. De miljö- och bullerstörningar som idag uppkommer från rangeringen av godståg försvinner, vilket förbättrar boendemiljön i centrala Storuman.
Sammantaget medför åtgärden att tillgängligheten och trafiksäkerheten förbättras samtidigt som miljöpåverkan reduceras.
Det har funnits alternativa dragningar av triangelspåret. Anledningen till att tidigare dragning av triangelspåret inte valdes beror på att terminalen initialt skulle utformas enligt en modell där spåren skulle ligga parallellt med Tvärbanan. Den lösning som senare byggdes är av s.k. ”säckmodell”
vilket är en modernare lösning som kommit ur projektets inkopplade järnvägskonsult Aldurén consulting. Denna byggdes istället i riktning mot Inlandsbanan i en lutning av ca 20 grader varför den tidigare dragningen inte längre är tillämpbar. Vidare har den nuvarande lösningen mindre påverkan på naturreservatet.
Riksintressen
Riksintresse för kommunikationer E45 och E12
Som viktiga nationella kommunikationsstråk får framkomlighet och säkerhet inte försämras genom kommunens planering. Dialog förs kontinuerligt med Trafikverket.
Riksintresse rennäring
Triangelspåret ligger i ett område utpekat som riksintresse för rennäringen. Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder.
Riksintresse för rennäringen består av kärnområden och strategiska plaster och aktuellt område utgör en svår passage vid renflyttningen för Vapstens sameby och Ubmeje Tjeälddie.
Riksintresse för Naturvård, Geovetenskap Storuman-Luspnäset - NRO24101
Figur 3. Området omfattas av riksintresse för naturvård och går genom Luspens naturreservat.
Söder om Storumans samhälle finns spår i terrängen av en större issjötappning med både renspolade hällar och sedimentavsättningar. Vid den senaste isavsmältningen har Storblaikens massiv smält fram som en nunatak med en kraftig spolning längs iskanten utefter västra sidan av bergsmassivet. Vid något tillfälle har också den dåvarande issjön Storuman dämts mot söder och till slut brutit igenom fördämningen (jord eller is) och “tappats” ner mot Stensele. Issjöns vattenyta låg troligen några meter högre än nuvarande sjöyta och vattnet från issjön följde den tidigare
isälvens lopp. När iskanten sjunkit ner till den nuvarande Umeälvens tröskel, som låg lägre än isälven, sänktes issjöns vattenyta och isälven sinade. Innan sjön på detta sätt fann sin naturliga ränna (den idag torrlagda fåran p.g.a. dammen) spolade vattnet fram på flera ställen troligen i olika faser runt Luspberget, över Luspnäset och i västra kanten av samhället Storuman. Detta syns tydligt i form av renspolade hällpartier och block på grusavlagringar. Finkorniga sorterade
sediment (silt och mo) fortsatte längst och avsattes som en tunn kappa över moränen i södra änden av Stenavan och Noansavan.
Naturreservat
Längst i öster av planområdet ligger Luspen naturreservat. Reservatet består mestadels av skogsbevuxna berg och myrimpediment. Skogen utgörs främst av tallskog i varierande åldrar.
Enstaka flerhundraåriga tallar finns i sydligaste delen.
I reservatet finns fina exempel på hur inlandsisen påverkat landskapet i form av kalspolade berghällar, jättegrytor och isräfflor. Området har varit utlopp från en issjö. Allt löst material har transporterats bort. Namnet Luspen kommer från samiskans ”luspie”, vilket betyder forsnacke eller
”utlopp från sjö”. Här växer bl.a. norna, sileshår och liljekonvalj.
Det finns ett flertal spår av omfattande mänskliga aktiviteter inom och direkt anslutning till reservatet. Lillån som passerar genom reservatet har innan regleringen nyttjats som flottled.
För konsekvenserna av detaljplan, se förutsättningar och effekter/ konsekvenser avsnitt naturmiljö.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) syftar till att uppfylla de gemensamma kraven inom EU och omfattar utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller för de största kommunerna.
Miljökvalitetsnormer för grundvatten berörs indirekt då planområdet ligger i anslutning
grundvattentäktförekomst Umeälvsåsen och ytvattenförekomsterna Stenselet och Umeälven. MKN för grundvatten i Umeälvsåsen har god status. Stenselet och Umeälven har otillfredsställande ekologisk potential och oklassad kemisk status. För mer information, se kapitel förutsättningar och effekter/ konsekvenser avsnitt vatten.
Vattentäkt
Vid Stensele finns Stensele vattentäkt (reservvattentäkt) som är en grundvattentäkt. Skyddsområdet för vattentäkten härrör från år 1971 och är inte uppdaterat. Utredningen har inga uppgifter om aktuellt uttag från brunnarna, men reservvattentäkten används med jämna mellanrum. Senast nu under tidig höst år 2016 i samband med en ledningsläcka. Huvudvattentäkten för Storumans kommun ligger norr om aktuellt planområde.
Utdrag ur brunnsarkivet hos SGU pekar på att inga brunnar för enskild vattenförsörjning finns inom 500 meter från planområdet. Inrapportering från bergsborrning är lagstadgat sedan år 1976 därmed kan brunnar som är borrade dessförinnan dock saknas. Detta gäller även för grävda brunnar som kan saknas i underlaget. Avståndet från aktuellt planområde till närmsta nuvarande gräns för reservvattenskyddsområdet är ca 1 kilometer.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER/EFFEKTER
Geovetenskap
Se bilaga Geovetenskaplig utredning
I aktuellt planområde för triangelspåret är det hög blockfrekvens. Det kringliggande områdets geovetenskapliga värden utgörs främst av kalspolade berghällar, renspolade blockfällt samt de i terrängen synliga isälvsrännorna. Detta är formationer som är fasta i den bemärkelsen att det har lämnat spår efter sig i landskapet snarare än löst lagrade geomorfologiska formationer som exempelvis sanddyner. Mycket av det tidigare lösa materialet har spolats bort i samband med den senaste istidens avsmältning. Som en följd av detta är terrängen ställvis oerhört blockrik och med kalspolade hällar.
Bild 1 och 2: Typexempel på hur isälvsrännor inom undersökningsområdet (ej planområde) ser ut.
Bild 3 och 4: Till vänster, vattenfylld isälvsränna från undersökningsområdets nordvästliga delar. Till vänster i bilden skymtas kalspolade berghällar. Till höger, berghällar i undersökningsområdets nordvästliga delar. Foto: Sweco
Bild 5 och 6. Till vänster, blockrik mark just söder om naturreservatsgränsen. Typexempel som visar blockigheten i området. Till höger, stort block vilandes direkt på berggrund inom samma område, öster om väg E45. Foto:
Sweco/Tyréns.
Figur 4: Översiktlig figur över områdets geovetenskapliga värden samt objekt.
Nollalternativ
Nollalternativet medför inga konsekvenser.
Planförslag
Planförslaget medför måttligt negativa konsekvenser (--) för de geovetenskapliga värdena. Ett mindre område med hög blockfrekvens försvinner och ett område med högt geovetenskapligt värde skärs av med användningen järnväg.
Förslag på åtgärder som inte arbetas in i detaljplan
Som kompensationsåtgärd skulle naturreservatet kan utökas åt väster då det tas i anspråk längst i söder.
Dispens behövs från naturreservatföreskrifterna.
Krönet på isälvslagring
Förorenad mark
På fastigheten Luspen 3:77 m.fl drygt 250 meter nordost om planområdet finns en nedlagd avfallsdeponi "Bränngropskurvan 1", som användes under cirka tio års tid mellan 1950-60-talet.
Området är svår-avgränsat och omfattar cirka 10 000 m2. Deponin bedöms vara av riskklass 3, det vill säga måttlig risk för människors hälsa och miljö. Diverse avfall har hittats, framförallt
armering och betong. Inom område påträffade en tom oljecistern och rester av en gammal lastbil och personbil men även ett område där hushållssopor hanterats. Marken består av sandig grusig morän och bedöms vara normaltät. Detaljplanen bedöms inte påverkas av den gamla deponin.
Inventeraren bedömde 2013 att ”risken för människor bedöms som väldigt liten”.
Rennäring
Ubmeje Tjeälddie och Vapsten sameby anträffas båda inom planområdet vars samebygränser löper utmed Umeälven. Området har utpekats som riksintresse för rennäringen då den är en strategiskt viktig plats för Vapstens sameby och utgör en svår passage vid renflyttning. I dagsläget undviker samebyn att hålla renar i området på grund av platsens isolation. Rådande svårtillgänglighet orsakas av befintlig industriverksamhet och infrastruktur som gör området mycket svårt att nyttja.
Nedanför odlingsgränsen får renskötsel endast bedrivas under tiden 1 oktober–30 april; årstidsland i området utgörs av förvinter-, vinter och vårvinter.
Figur 5. Platsen ligger inom både Vapstens sameby och Ubmeje Tjeälddie. I området råder riksintressen för rennäring (flyttled och svår passage).
Nollalternativ
Nollalternativet medför att det som ovan nämns är svårt att nyttja. (-)
Planförslag
En utökning av industriområdet bedöms medföra smått negativa konsekvenser för rennäringen då området försvåras att använda för någon sameby. (-)
Förslag på åtgärder som inte arbetas in i detaljplan
Inga särskilda åtgärder föreslås, men viktigt att fortsatt dialog med samebyarna förs.
Landskapsbild
Området är ett låglänt, ej tidigare exploaterat skoglandskap med mestadels barrskog vilket gör att siktsträckorna är korta trots att terrängen är relativt plan, men en del utblickar finns. Mest tydlig är väg E45 passage över Tvärbanan.
Bild 7.Karaktäristiskt för denna region är en vågig bergkullterräng dominerad av barrskogar
En järnväg kan påverka landskapet på olika sätt. Den kan utgöra fysisk och visuell barriär och bryta de strukturer i landskapet som byggts upp under lång tid. Bankar, skärningar och
brokonstruktioner kan dominera och störa ett relativt opåverkat landskap. Likaså ett industriområde påverkar landskapet kraftigt.
Nollalternativ
Alternativet medför inga förändringar för landskapsbilden mot idag.
Planförslag
Konsekvenserna för järnvägen bedöms som smått negativa eftersom järnvägen harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala, struktur och det är liten sikt i området.
Förslag på åtgärder som arbetats in i detaljplan
Få människor rör sig i området och det kan hållas en låg ambitionsnivå vid utformning och gestaltning.
Naturmiljö
För utförligare information se bilaga 2 Naturinventering 2016-06-30 Sweco.
Nuläge
Figur 6. Naturvärden i området.
Skogslandskapet i trakten består av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och naturskogar med höga naturvärden. Skogen i Storumans kommun är dominerad av gran och tall men har ofta ett stort inslag av björk, särskilt i högre belägna berg. På bergens topplatåer finns partier som påminner om fjällbjörkskog och där är granarna ofta även toppbrutna till följd av snömängderna som vintertid tynger ner träden. På sådana högre belägna berg är också ofta luftfuktigheten högre och kombinationen med förekomst av död ved gör sådana miljöer viktiga för en rad rödlistade arter.
Det finns flera brandspår i området. Bränd kvarstående död ved är ett viktigt substrat för en del sällsynta arter. Sådana miljöer har därför ett särskilt högt naturvärde.
Skogsproduktiviteten är generellt låg vilket medfört att skogsbruket på lågproduktiva marker såsom höjder eller bergimpediment varit mindre intensivt än i omgivande delar i landskapet. Därav finns det fortfarande kvar en hel del äldre naturskogar på lågproduktiva och svåråtkomliga delar.
Objekt 1
Inom planområdet (Objekt 11 i figur 7) finns tallskog som är påverkad av äldre tiders
plockhuggning samt ställvis även nylig gallring. Mest yngre tallar finns men enstaka äldre gammeltallar över 300 år står kvar. Flera av dessa har brandljud (spår efter gamla skogsbränder) och hackspettshål. Sådana tallar är värdefulla i dagens skogar. Det finns även sparsamt med död ved i objektet. Någon enstaka högstubbe och brandstubbe noterades och på en av dessa fanns kolflarnlav (rödlistad: NT nära hotad). Markskiktet är av torr ristyp och domineras av kråkbär, lingon och väggmossa. Objektet har visst naturvärde (klass 4). Objektet består till största delen av yngre påverkad tallskog men förekomst av äldre tallar finns samt enstaka brandstubbar. Dock inte tillräckligt för att motivera en högre naturvärdesklassning.
Två objekt (objekt 1 och objekt 10 i figur 7 och 8), med bla hällmarkskog och lavar med påtagligt naturvärde (klass 3) identifierades vid inventeringen:
Objekt 1 består av den södra spetsen av Luspens naturreservat. En skogsbilväg går precis norr om objektet. Terrängen är storblockig och ställvis svårframkomlig. Det är en äldre talldominerad skog med inslag av granar. De äldsta tallarna bedöms vara 180-200 år gamla. Även äldre granar finns, som bedöms vara ca 150 år gamla. Området är påverkat av tidigare plockhuggning av
vedinsamling från död ved. Vissa liggande döda tallar är avsågade och bortforslade. En mäktig grov (60 cm) silvertall noterades samt enstaka tallågor och högstubbar. Markskiktet består av väggmossa, husmossa, lingon, linnea och revlummer (fridlyst). Naturvårdsarter som noterades var knärot (rödlistad), kortskaftad ärgspik (rödlistad) och vedflamlav (rödlistad). Påtagliga naturvärden (klass 3), baserat på en äldre tallskog med sparsam förekomst av död ved i form av torrakor och lågor. Förekomst av rödlistade arter.
Bild 8. Objekt 10 med hällmarkstallskog.
Objekt 10 består av en hällmarkstallskog med berg i dagen överallt. Bergimpediment där många äldre senvuxna tallar lämnats. Dessa hade inget större värde vid äldre tiders plockhuggning och lämnades därför. I objektet finns det tämligen allmänt med tallar över 300 år. Död ved finns i form av enstaka torrakor och liggande död ved. Markskiktet domineras av arter som trivs på torr mark såsom islandslav och renlavar. Påtagligt naturvärde (NV-klass 3), baserat på en hällmarkstallskog med tämligen allmän förekomst av gamla tallar och död ved.
Objekt 9, angränsande till planområdet, består av en till stora delar orörd tallskog som är tämligen opåverkad från äldre tiders plockhuggning. Det är ett mycket mångformigt objekt som ligger på både sidor om den gamla isälvsfåran. Död ved finns i alla former och nedbrytningsstadium. Hela objektet håller inte nyckelbiotopsklass men det finns ställvis tämligen allmänt med torrakor, brandstubbar och högstubbar. Även brända högstubbar finns. Bitvis finns tämligen allmänt med mycket gamla tallar (över 300 år gamla) och flera av dessa hade brandljud från äldre tiders skogsbränder. Några hade även hackspettshål. Den äldsta tallen bedömdes vara närmare 400 år gammal. God förekomst av signalarter och rödlistade arter såsom mörk kolflarnlav (rödlistad), vedskivlav (rödlistad), dvärgbägarlav (rödlistad) och vitmosslav (rödlistad). Den goda förekomsten av rödlistade arter knutna till död tallved tyder på god kontinuitet på de substrat som dessa arter kräver. I norra delen av objektet noterades orkidéen norna (fridlyst och rödlistad) på två ställen samt fjällviol (ovanlig nedanför fjällkedjan). Detta område var ett mindre område som var tydligt rikpåverkat. Även kransmossa (signalart) noterades där, vilket är en god signalart för rikpåverkan.
Högt naturvärde (klass 2), baserat på ett mångformigt objekt med tämligen allmän förekomst av död tallved i alla nedbrytningsstadier. Även höga naturvärden i trädskiktet. God förekomst av rödlistade arter.
Bild 9. Den fridlysta och rödlistade orkidéen norna
Ett område (objekt 9 i karta ovan) med b.l.a Norna med högt naturvärde (klass 2) identifierades vid inventeringen i närheten till planområdet.
Fågellivet i utredningsområdet bedöms som trivialt. Ingen rödlistad fågelart noterades. Ingen häckning av rovfåglar eller ugglor noterades. Spillning av tjäder noterades men ingen skogsfågel sågs vid inventeringen. Området bedöms därför inte hysa stora mängder skogsfåglar.
är knutet till den döda veden och de rödlistade arterna som lever på detta substrat. Objektet med visst naturvärde (klass 4) bedöms kunna exploateras, men den döda veden bör i så fall flyttas in till Luspens naturreservat. Inga rödlistade arter skulle då försvinna och naturvärdet skulle förhöjas i naturreservatet. Själva trädskiktet och markskiktet bedöms inte ha höga naturvärden, förutom området med knärot, vilket inte lär påverkas av järnvägen om denna dras i norra delen av objektet.
Rekommendationer angående objekt 9 med höga naturvärden: Även om alla delar av detta objekt inte höll nyckelbiotopsklass så bör det ses som en helhet. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen bör informeras om objektet så att det kan få någon form av skydd eller åtminstone markeras ut som nyckelbiotop. Man bör även noga utreda hur eventuell byggnation av järnväg kan göras utan att påverka hydrologi och markkemi, vilket skulle kunna påverka norna negativt. Det bedöms möjligt att anlägga ett nytt triangelspår i norra gränsen av inventeringsområdet. Konsekvenserna bedöms som måttligt negativa (--). Anledningen varför påverkan inte blir större är att det rör sig om ett litet område.
Förslag på kompensationsåtgärder är att utöka naturreservatet åt ett annat håll.
Dispens behövs från naturreservatföreskrifterna.
Rekreation och friluftsliv
Området närmast planförslaget används för rekreation och friluftsliv i Luspens naturreservat, av snöskoterförare på Vildmannabanan, ridskoleelever vid Luspens Ryttarförenings ridskola, samt utövare vid skjutbanorna och motorbanan, se kartor nedan.
Figur 9. Friluftsliv och rekreation i närområdet förutom skoterleden.
Figur 10. Skoterled (karta från https:skoterleder.org)
Söder om planområdet finns en ridskola i regi av Luspens Ryttarförening. Ridskolan har två
stallbyggnader och erbjuder sommarläger och kurser. På anläggningen finns sammanlagt 11 hästar.
Stigar och vägar i området används av ryttare.
vattenförekomsten (del av Umeälven) finns ytterligare en skjutbana som drivs av Storumans pistolklubb. Banan har byggts om under åren och senast utförda ombyggnation skedde sommaren 2005.
Luspens naturreservat ligger till huvuddel norr om planområdet. Reservatet består mestadels av skogsbeväxta berg och myrmarker. Intill väg E45 finns en rastplats med ett par träbänkar, bord och torrdass. Rastplatsen erbjuder en vacker utsikt över Umeälven, se nedan bild 9.
Bild 9. Vy från rastplatsen, i bakgrunden passerar väg E45.
Bild 10. Bredvid Luspens naturreservat går en promenadstig som förmodligen används av både motionärer och kärlekspar.
Nollalternativ
Nollalternativet har potential att nyttjas för friluftsliv och rekreation. Nollalternativet kan medföra positiva konsekvenser (++) för rekreation och friluftsliv.
Planförslag
Föreslagen detaljplan bedöms främst innebära negativa konsekvenser för rekreationsvärden i området som är beroende av rofyllda naturmiljöer och tystnad. Framkomligheten i området
kommer att minska då en exploatering kommer att utgöra en barriär för områdets invånare och det rörliga friluftslivet. En skoterled genom området kräver passage. Utövare vid Vildmannabanan och skjutbanorna bedöms inte påverkas. Friluftslivet och rekreation bedöms i stort kunna bedrivas i samma utsträckning som innan. Anläggning av triangelspåret bedöms inte kraftigt påverka
friluftslivet i området. Det verkar främst knutet till den sydöstra delen där ridverksamheten och den asfalterade rullskidbanan finns. I den västra delen är marken till stor del storblockig och
svårtillgänglig för skogspromenader. Vid anläggande av triangelspåret kan möjligen
”kärleksstigen” bredvid Luspens naturreservat påverkas. Entrén till ”kärleksstigen” kan behöva göras om vid en höjning av E45.
Konsekvenserna för friluftsliv och rekreation bedöms sammantaget bli smått negativa.(-)
Förslag på åtgärder som inte arbetas in i detaljplan och fortsatt arbete
Kommunen bör säkerställa att de som använder promenadstigen vid naturreservatet fortfarande har möjlighet att ta sig in till naturreservatet den vägen. Det ska då inte glömmas bort syftet med naturreservatet. ”Friluftsliv som grundar sig på allemansrätten ska kunna bedrivas i hela reservatet och besökare ska kunna uppleva områdets typiska geologiska värden. Reservatet ska även kunna nyttjas för naturstudier, undervisning och forskning.”
Dialog med föreningarna i området krävs.
Förslag på ytterligare åtgärder är information om naturreservatet tydliggörs i enlighet med länsstyrelsens skötselplan.
Kulturmiljö
I området kring Storuman har människan påverkat och präglat omgivningarna sedan generationer tillbaka. De första lämningarna från den samiska kulturen har daterats till 1000-talet efter Kristus och har påträffats i Härjedalen; i området kring Storuman visar historiska källor att Ubmeje Tjeälddie sameby och Vapsten sameby åtminstone har existerat i området sedan början av 1600- talet men sannolikt längre än så. Ubmeje Tjeälddie sameby var förr en skogssameby men är idag såsom Vapsten sameby en fjällsamisk by. Den samiska kulturen trängdes undan i takt med att nybyggare anlände i större skaror i slutet av 1600-talet, och i samband med industrialismen
ödelades många renbetesland och jaktmarker då gruv- och kraftindustrin etablerades. Samerna fick stora svårigheter att livnära sig på rennäring, jakt och fiske. Den samiska kulturen är rik på kultur såsom visten, kåtor och silversmide.
Stensele kyrkby var vid tiden av förläggningen av inlandsbanan 1923 huvudort men kunde inte väljas som station för banan då terrängförhållanden i Stensele omöjliggjorde byggnaden av järnvägen och stationen. Istället förlades inlandsbanan och stationsområdet till Storuman. I
Stensele uppfördes den första kyrkan 1824 men revs när nuvarande kyrka uppfördes 1886. Kyrkan är en stor, treskeppig basilika i nyklassisk stil, byggd av trä.
En arkeologisk undersökning har utförts av Arkeologicentrum Skandinavien 2016-01-11 I
utredningsområdet påträffades inga fornlämningar. Inte heller några övriga kulturhistoriska
lämningar eller andra kulturvärden iakttogs här, undantaget ett ej registrerat, obetydligt gränsmärke i befintlig gräns. Fornlämning berörs därför inte av arbetsföretaget
Nollalternativ
Nollalternativet medför inga konsekvenser för kulturmiljö.
Planförslag
En utökning av industriområdet kommer inte att påverka några kända kulturvärden i området. En utökning av industriområdet bedöms därför ge obetydliga konsekvenser för kulturvärden i området.
Förslag på åtgärder
Inga särskilda åtgärder föreslås.
Vatten
En grundvattenutredning daterad 2016-10-07 och en dagvattenutredning 2016-11-21 som ligger som bilagor till planhandlingarna har gjorts av Tyréns där mycket av det nedan är hämtat ifrån.
Figur 11. Blått område visar avrinningsområde för inloppet i Stenselet. Blåa pilar visar ytavrinning. Röda pilar visar flödesriktning i Umeälven. Lila visar sand- och grusförekomsten Umeälvsåsen. (Bildkälla: VISS 2015)
Genom området finns en isälvsränna och en flottningsränna. Flottningsrännan strömmar i sydlig riktning från Storuman till Umeälven. Flödet till rännan kontrolleras av en kraftstation uppströms vid inloppet från Storuman och varierar stort med årstidsväxlingarna. Isälvsrännan sträcker sig från tjärnen Kråktjärnen österut in på den nuvarande industrimarken. Den är bitvis vattenfylld i de låga
I området mellan E45 och skogsbilvägen i öster finns en del vattenansamlingar i lågpunkter i terrängen. Sannolikt är djupet till berg relativt litet över hela området. Därför bedöms ansamlat ytvatten alternativt grundvatten ligga relativt högt inom området. Grundvattennivåer i området förväntas ligga på mellan 1m – 2m under ytan, beroende på variationer i den ytliga topografin.
Erfarenhet från ett tidigare borrprogram (Tyréns, 2014) indikerar att flera borrpunkter inte nådde grundvattnet vid en djup av 2 m innan borrstopp på grund av block.
Ytvattentäkt
Genom planområdet rinner en omledning av Ume älv (EUID: SE722019-156083) mellan Umluspens kraftstation och sjön Stenselet som kallas Lillån. Lillån har tidigare även använts för flottning av timmer och är därmed rensad och rätad. Vattendraget har år 2015 preliminärt klassats att ha otillfredsställande ekologisk potential, gällande klassning från 2009 anger måttlig ekologisk potential för vattenförekomsten. Målet för aktuell vattenförekomst är att den ska nå god ekologisk potential till år 2021 något som vid vattenmyndighetens översyn ansetts tekniskt omöjligt och vattenförekomsten har nu föreslagits få miljökvalitetsnormen god ekologisk potential till år 2027.
Att Lillån år 2015 bedömts ha otillfredsställande ekologisk potential beror på att den flottrensats och rätats så att morfologin, vattendragets utformning, anses otillfredsställande. Konnektiviteten är inte heller tillfredställande utan har bedömts vara måttlig då vandringshinder förekommer i
vattendraget. Konnektivitet är en kvalitetsfaktor som beskriver möjlighet till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning, samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Även den hydrologiska regimen, en kvalitetsfaktor som avspeglar förekomst av vattenreglering har bedömts som dålig som följd av närvaron av Umluspens kraftstation. Något åtgärdsprogram för vattenförekomsten är dock inte framtaget. Umeälvens ursprungliga huvudfåra, Umluspen torrfåra (EUID: SE722071-155870), återfinns cirka 150 m sydväst om den västra delen av utredningsområdet. Gällande klassning från år 2009 är god ekologisk potential, i likhet med Lillån är den preliminära klassningen från år 2015 otillfredställande ekologisk potential. Orsakerna till vattenförekomstens dåliga status är påverkan på flödesförhållanden och vandringshinder nästintill uteslutande orsakade av
vattenkraftanläggning. Stenselet (EUID: SE721733-156716) är även den flödesreglerad i sitt utlopp och har därmed likt Lillån och Umluspens torrfåra dålig status som följd av de
vattenkraftsrelaterade ingreppen. Även för denna vattenförekomst är målet att den ska nå god ekologisk potential till år 2021. Vid vattenmyndighetens översyn har detta ansetts tekniskt omöjligt och vattenförekomsten har nu föreslagits få miljökvalitetsnormen god ekologisk potential till år 2027. Umeälven/Lillån, Umluspens torrfåra samt sjön Stenselet är samtliga recipienter för dagvattnet från området.
Grundvattenförekomster
Inom aktuellt influensområde finns en grundvattenförekomst vid namn Umeälvsåsen,
Stenseleområdet (EUID: 721900-156299) . Detta är skyddat enligt Vattendirektivet (kap 7) - vattenförekomster som används eller potentiellt kan användas för uttag av vatten av en viss
kvantitet. Skyddet är sedan 2009. Såväl den kvalitativa och kvantitativa statusen för grundvattnet är god och får inte försämras. Samma område är även utpekat som en viktig dricksvattenresurs i Västerbotten läns regionala vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2013). Detta område anses därmed vara regionalt viktigt för dricksvattenförsörjningen i länet. Stensele
vattentäkt (reservvattentäkt) finns i närheten av utredningsområdet, inom grundvattenförekomsten.
Denna vattentäkt har ett skyddsområde från 1971. Skyddat område genom bestämmelser i Miljöbalken.
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster får inte försämras utan åtgärder som vidtas i dess närhet ska snarare stärka förutsättningarna att nå den långsiktiga målsättningen för respektive vattenförekomst.
Figur 12. Utdrag ur brunnsarkivet i relation till aktuellt dagvattenutredningsområde. Fyrkantiga markeringar visar lägen för energibrunnar, droppar visar lägen för vattenbrunnar och runda markeringar visar brunnar med okänt användningsområde. Färgen lila indikerar osäkert läge och grön färg att osäkerheten på brunnsplaceringen är mindre än 100 m. Den rödstreckade linjen visar dtaljplanerna, etapp 1 och 2.
Området saknar idag tydligt system för dagvattenhantering. I angränsande industriområde norr om Terminalvägen återfinns kommunala huvudledningar för såväl vatten som avlopp däremot finns inget ledningsburet dagvattensystem utan avvattningen sker i öppna diken. Uppgifter om
omfattning på aktuellt verksamhetsområde för vatten och avlopp saknas. Ett av de befintliga vattendragen (Lillån) genomleds i dagsläget under väg E45 via två dubbla trummor inom aktuellt utredningsområde. I området finns ytterligare en trumma under samma väg, troligen baserat på lågpunkt i dike. Uppgifter på fler trummor under vägar saknas, både vägen som ansluter till befintligt industriområde nordost om aktuellt utredningsområde (Terminalvägen), samt andra mindre vägar inom området.
Figur 13. Naturliga höjdåsar, i aktuellt utredningsområde. Blåa streck är naturliga rinnvägar, och orange streck är vattendelare.
Den rödstreckade linjen visar dtaljplanerna, etapp 1 och 2.
Nollalternativ
Skogsmark medför mycket positiva konsekvenser för vatten. (++)
Planförslag
Den analys av grundvattnet i vattenförekomst VISS ID SE721900-156299 indikerar att det finns betydande mängder grundvatten som möjligtvis kan påverkas av verksamheten vid det nya triangelspåret och industriområdet. Planområdet ligger i omedelbar närhet till området för grundvattenförekomst.
I planhandlingarna står att dagvattentillskottet inte får medföra en försämrad statusklassning av vattenförekomsterna och inte heller någon av de ingående parametrarna får försämras.
Miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas men en smått negativ påverkan bedöms det ändå vara vid ett genomförande av detaljplan motför nollalternativet(-).
Förslag på åtgärder i etapp 2 (industriområdet)
Så hög höjdsättning som möjligt rekommenderas för att minimera krävd bergschakt. Vatten och avloppsledningar kan grundläggas enligt normalt förfarande på normal ledningsbädd. Dock kan ledningar sannolikt inte förläggas på frostfritt djup överallt utan sprängning. Lokalt
omhändertagande av dagvatten kan vara svårt inom vissa delar av området då närheten till berg innebär att infiltreringen ej kommer att bli tillfredställande. Stor risk finns då också att det skapas
”bassänger” av vatten om dagvattnet ej kan rinna undan. Öster om väg E45 inom aktuellt område är topografin relativt flack. Inom området finns ett mindre höjdparti vilket medför att delar av
området har en svag lutning mot nordost. Närmare väg E45 på den östra sidan är topografin något mer varierad då såväl vattendrag som grävd kanal återfinns här. Dessa delar sluttar i huvudsak åt söder, mot Stenselets sjö. Väster om väg E45 återfinns höjderna i norra delen av området och sluttar söderut. I den södra delen finns i huvudsak två större sänkor identifierade varav den ena motsvarar läget på en myr och den andra läget av grustaget. Vid framtida höjdsättning av området är det viktigt att antingen fylla upp eller säkerställa avledningen av vatten från dessa områden.
Det finns en tydlig risk för föroreningsspridning i området om verksamhet etableras, dock kan inte det eventuella reningsbehovet tydliggöras i nuläget. Beroende på verksamheterna kan det vara aktuellt att installera oljeavskiljare, slamavskiljare, täta ledningar, diken och dammar med tät botten, mm. Det kan också vara fördelaktigt att tillse att det finns uppsamlingslösningar i samband med eventuell olycka inom området, t ex att det går att stänga utlopp från dammar och diken på enkelt sätt, mm.
Ytvattenrecipienterna som utgör mottagare av dagvatten från aktuellt utredningsområde har samtliga otillfredställande status. För Umeälven, Lillåns del, där vandringshinder och ojämna flöden samt rensningar och rätningar pga. flottningsarbete skett behöver framtida vattenpassager utformas är det viktigt att inte bygga in fler hinder eller rensa mer då vägpassager etc. etableras.
Även flödesutjämnande dagvattensystem rekommenderas där det är möjligt för att inte skapa än mer oregelbundet vattenflöde. Dagvattentillskottet får inte medföra en försämrad statusklassning.
Den detaljerade utformningen behöver ta hänsyn till detta i samband med etablering av området i senare skede.
Med de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken i beaktande innebär denna klassning, i relation till aktuellt utredningsområde och ny detaljplan, att orent dagvatten inte kan tillåtas infiltrera i marken utan föregående rening. Samtidigt som kvantiteten av grundvattentillgången inte får försämras vilket medför att infiltrationsförutsättningar bör skapas. Det är därmed av största vikt att systemet för dagvattenhantering utformas så att risken för förorening av grundvattnet blir acceptabelt liten.
Grundvattenförekomsten behöver också betraktas utifrån dricksvattenresurs, både i dagsläget och för framtiden. Nuvarande vattenskyddsområde behöver uppdateras för att klargöra möjlig eventuell inverkan på denna.
För att upprätthålla tillgängligheten till naturreservatet är det viktigt att vattnet från detta område avleds effektivt och med minsta möjliga intrång i naturreservatet. Avseende dagvattenhanteringen kommer åtminstone en genomledning av ytvatten under planerad järnvägssträcka (triangelspåret) att behövas inom detta delområde.
Vid detaljplaneläggning är det av största vikt att avsätta naturmark utmed de rinnsträckor som identifierats inom området. Naturmarksstråken har en viktig funktion för att på ett säkert sätt kunna avleda såväl smältvatten som regnvatten vid kraftiga nederbördssituationer. Vägpassager över dessa stråk behöver dimensioneras så att de inte utgör hinder i vattnets väg vid sällan
återkommande regnhändelser. Detaljplanen bör i senare skede även beskriva höjdsättning samt hur t ex in och utfarter får utformas för att minska risk för översvämningspåverkan i samband med mer extrema regntillfällen och snösmältning
Exempel på anläggningar som kan vara lämpliga, men behöver ses över i samband med fortsatt arbete med området är:
- Samlad fördröjning inom planområdet form av dagvattendammar, som kan utformas antingen våta eller torra, med tät botten eller med möjlighet till infiltration. Beroende på utformning kan fördröjning och rening av flöden uppnås till olika grad. Anläggningarna utformas helst med
möjlighet att stänga utlopp vid eventuell olycka i området, så att föroreningar kan samlas upp på ett säkert sätt.
- Oljeavskiljare och skydd i samband med eventuell olycka, t ex möjlighet till uppsamling och stängning av utlopp från damm etc. Även täta ledningar kan vara aktuellt för området likväl som täta beläggningar med möjlighet till uppsamling av vid händelse spill etc.
Dagvattenanläggningarna och system för avvattning kommer att behöva ta hänsyn till aktuell skyddsnivå i området relaterat till närhet till vattentäkt, och grundvattenförekomsten, vilket behöver klarläggas. Även höjdsättningen i området kan inverka på möjlig utformning av dagvattenhantering.
Tyréns rekommenderar i dagvattenutredningen att vattenskyddsområdet för Stensele vattentäkt uppdateras och skyddsföreskrifterna klargörs för områdena inom de olika skyddszonerna. Troligen kan delar av det föreslagna detaljplaneområdet komma att vara inom någon av skyddszonerna, men oklart till vilken omfattning. Eventuella skyddsåtgärder kopplat till verksamheterna som avses etableras, samt dagvattenhanteringens utformning bör baseras på dessa kravnivåer i första hand.
Ansvarsfrågan behöver också klarläggas, om Storumans kommun avser ha ansvar för dagvattenlösningarna eller om det överlåts på de enskilda verksamhetsutövarna.
Kommunikationer
Riksintresset E12 kommer inte påverkas av planförslaget eller i nollalternativet mer än en aning mer trafik. Riksintresset E45 kommer rustas upp längs aktuell sträcka och det blir en högre vägbank med bro över väg och järnväg. Konsekvenserna bedöms som positiva ur
riksintressehänseende, men lite negativa miljöaspekten med mer trafik och ökad belastning på naturen.
Hälsa och säkerhet Buller och luft
Buller definieras som oönskat ljud och kan påverka människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. De vanligaste effekterna är sömnstörningar och svårigheter att föra samtal utomhus men även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar kan påvisas vid exponering av för höga ljudnivåer i boendemiljön under lång tid. Människor söker sig till friluftsområden och andra rekreationsområden för att bland annat komma bort från samhällsbullret. Ljudnivåerna behöver vara låga för att ge den kvalitet som eftersöks.
Två mått används för att beskriva buller; ekvivalent ljudnivå som är ett medelvärde för ett dygn, och maximal ljudnivå som avser den högsta ljudnivån från enstaka fordon.
Leq dag (06–18) Vardag
Leq dag (06–18)
Helg/Helgdag Leq kväll (18–22) Leq natt (22–06)
Friluftsområden 40 dBA 35 dBA 35 dBA 35 dBA
Tabell 2. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet för friluftsområden och andra rekrationsområden.
Naturvårdsverket har i sin rapport fån 2015, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller 6538 tagit fram en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Vägledningen anger att ljudnivåer i friluftsområden på vardagar mellan 06-18 inte bör överskrida 40 dBA som ekvivalent ljudnivå. Under kväll och natt mellan 18-06 samt dagtid på helg och helgdagar bör bullret inte
överskrida den ekvivalenta ljudnivån 35 dBA. Maximala ljudnivåer (LFmax > 50 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22-06.
För friluftsområden avsatta för det rörliga friluftslivet såsom Luspens naturreservat samt
rastplatsen söder om planområdet är naturupplevelser med låg ljudnivå särskilt viktigt att bibehålla.
Verksamheten vid ridskolan är också ömtålig i sin natur för ljudnivåer för ryttare och hästar. Även i mer bullerutsatta områden såsom crossbanan och skjutbanan utgör den relativa tystnaden en hälsoaspekt. Buller bör därför begränsas i dessa områden även om ovan angivna ljudnivåer för friluftsområden inte kan klaras.
Idag trafikeras NLC Storumanterminalen av Green Cargo som kör 43 diesellok 18-24 vagnar 6 gånger i veckan vilket gör ungefär 600 meter. Nuvarande trafikeringsavtal löper fram till slutet av 2017 därefter är det klart att Hector rail tar över men vilket lok det blir är ännu ej känt. Godset kommer öka till 2000t per tågset för en period av 10 år. Ytterligare upplåtelse av terminalen kan förekomma eftersom det är en öppen terminal.
Nollalternativ
Nollalternativet medför lite negativa konsekvenser för buller eller luft då dieselutsläppen och avgaser från vägtrafik ökar. (-)
Planförslag
En anslutning till Inlandsbanan kan medföra nya trafikeringsavtal sluts som möjliggör koppling, lossning och lastning av vagnar inne på terminalen. En elektrifiering av Tvärbanan är önskvärd.
Det finns inga miljöstörande signaler, dock kan ljud, s.k. loksmällar ske vid tågkopplingar och bromstest.
En viss försämring av upplevelsen av tysthet i Luspens naturreservat och övriga angränsande grönområden är att vänta. Industriverksamheterna och järnvägen är emellertid skyldiga att följa de nationella riktlinjerna för bullerstörning utfärdade av Naturvårdsverket. Riktvärdet på 40 dBA som ekvivalent ljudnivå motsvarar en ljudupplevelse av lätt vind i skogsmark. Fritidshusen söder om planområdet är 1 kilometer bort och bedöms inte bli störda av järnvägen eller den planerade industrin.
Luften försämras lokalt i och med planförslaget men bedömningen görs att inga
miljökvalitetsnormer kommer överskridas för några boende. Att köra mer gods på järnvägen är ett bättre alternativ för miljön än lastbilstrafik. Ingen särskild luftutredning är gjord. Lokalt i området bedöms påverkan bli smått negativ. (-)
Förslag på åtgärder som inte arbetas in i detaljplan och fortsatt arbete
Inga särskilda åtgärder föreslås mer än att riktlinjerna och tiderna enligt rekommendationer hålls.
En elektrifiering av järnvägen skulle vara positivt. Genomförandeprojektet för NLC Terminalen etapp 2 tar höjd för elektrifiering på så sätt att vägtunneln under E45 får högre frihöjd.
Farligt gods
E45 inom planområdet och E12 som angränsar till planområdet är rekommenderade vägar för farligt gods.
Figur 14. För närvarande arbetar Västerbottens Länsstyrelse med riktlinjer för farligt gods. I nuläget finns Norrbottens Länsstyrelses riktlinjer att tillgå.
Den planerade kombiterminalen bedöms medföra både transport och lagring av farligt gods inom planområdet. Lastning och lossning bedöms ske ett flertal gånger per dygn, men bedömningar om mängder respektive vilka klasser som kan komma att hanteras saknas i dagsläget. Detaljplanen uppfyller rekommenderade skyddsavstånd till bebyggelse.
Klimatförändringar
Det finns redan idag mycket kunskap om klimatförändringarna och hur man kan förebygga naturolyckor som översvämningar, ras, erosion mm.
Enlig kartdata från Myndigheten för samhällskydd och beredskap ligger planområdet över 100-års flödet och är inte i riskzon för skogsbrand.
För området finns ingen utredning avseende påverkan från skyfall. Det finns däremot utförd översvämningskartering för Umeälven. Planområdet berörs inte av dessa områden.
Förslag på åtgärder i etapp 2 (industriområdet) och fortsatt arbete
Lokala översvämningar kan generellt uppstå i ett område om de naturliga vattenstråken avgränsas och lågpunkter i instängda delområden tillåts, samt om höjdsättningen inte utformas för att vatten ska kunna rinna från byggnader. För att undvika detta rekommenderas att de identifierade naturliga vattenstråken lämnas orörda/obebyggda och avsätts för detta i detaljplanen. Höjdsättningen i övrigt kan medverka till att lokala översvämningar kan undvikas.
Byggskedet
Under byggtiden kommer byggnadsarbetena att orsaka störningar av varierande slag såsom buller, vibrationer och damm. Störningar för trafiken kan också uppkomma genom tillfälliga
avstängningar eller omledning av trafik. Det kan vara risker med farligt gods som kan förorena dagvatten och ske olyckor.
Antalet närboende i området är lågt och omfattar endast ett antal fastigheter i sydvästra delen av området. Närboende finns därmed inte i direkt anslutning till de ytor som ska tas i anspråk för industri.
Huvuddelen av anläggningsarbetet kan i detta fall genomföras på långt avstånd från boendemiljöer och i ett område som idag inte har några andra pågående verksamheter. Detta medför att störningar och negativa konsekvenser för närboende och verksamheter kan begränsas kraftigt.
Åtgärder som inte arbetas in i detaljplan och fortsatt arbete
Uppställning av fordon och andra arbetsredskap bör ske på hårdgjorda ytor där läckage och spill av oljor och drivmedel kan samlas upp. Risken för spridning av föroreningar i grundvattnet ökar om läckage och spill sker på avbanade ytor. Även tankning av fordon och annan hantering av oljor och drivmedel ska ske på hårdgjorda ytor. Lagring av Petroleumprodukter och kemikalier ska ske på sådant sätt att det inte riskerar att förorena mark, grund- eller ytvatten. Vid iakttagna
försiktighetsåtgärder bedöms risken för att miljökvalitetsnormerna inte ska kunna följas som liten.
Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas i planeringen av närområdet. Tillfälliga arbetsytor och upplag återställs så att marken kan återtas i bruk efter byggskedet.
Skydd av träd och kulturvärden som ska sparas. Arbete ska ske med hänsyn till grundvatten och brunnar. Information under byggskedet ska gå ut till närboende.
UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL
Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målen ska uppnås i ett generationsperspektiv.
Regionala miljömål har också antagits av Länsstyrelsen i Västerbotten, vilka är lika som de nationella, men mer preciserade för Västerbotten. Storumans kommun har fattat beslut om att de regionala miljömålen ska ligga till grund för kommunens verksamhets- och översiktsplanering.
De miljökvalitetsmål som inte bedöms vara relevanta för miljöbedömningen av planförslaget är följande;
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Storslagen fjällmiljö
Ingen övergödning
Ett rikt odlingssällskap
1. Begränsad klimatpåverkan
För att uppnå detta mål krävs internationella insatser och samarbete mellan världens länder.
I Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990 men det krävs stora insatser för att de ska fortsätta att minska, framförallt inom transportsektorn.
Detaljplanen för triangelspår höjer järnvägens kapacitet, vilket är positivt. Det är positivt om Tvärbanan inte elektrifieras, men ännu mer positivt om Tvärbanan elektrifieras.
2. Frisk luft
Förtätning av stadskärnor ger på sikt minskade utsläpp av luftföroreningar från trafik och arbetsmaskiner i takt med att effekten av förtätningen slår igenom. Kollektivtrafik, gång- och cykel förväntas också öka på sikt. Partiklar är ett mindre problem än kvävedioxid.
En satsning på järnvägen är positivt sett ur miljöaspekten frisk luft. Ingen risk att några miljökvalitetsnormer överskrids.
3. Bara naturlig försurning
Trots att det skett en avsevärd förbättring utgör försurningen alltjämt ett av de största hoten mot länets sjöar och vattendrag. Inom länets östra del finns områden där upp mot hälften av vattnen fortfarande är så påverkade att det medför betydande problem för fisk och andra vattenlevande djur.
Planområdet kommer onekligen påverka den omgivande miljön, men utredning görs med förslag på åtgärder för att säkerställa att det blir liten negativ belastning på miljön.
4. Giftfri miljö
Västerbottens län är i många avseenden lika med andra län när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. Något som påverkar miljön lite extra är att det förutom många industriverksamheter även finns gruvor, både pågående och
nedlagda, och ett smältverk i länet.
5. Skyddande ozonskikt
Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen är att målet nås till 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar, ozonuttunningen ha vänt och en stabilisering vara märkbar.
Satsningen på järnväg går i linje med miljömålet.
6. Säker strålmiljö
Prognosen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper,
radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms vara god. Däremot bedöms den del som handlar om exponering för UV-strålning inte vara möjlig att nå. Viktiga insatser för att nå målet är information och rådgivning.
Triangelspåret blir elektrifierat, men inga boende eller arbetsplatser i närheten av elektromagnetiska fält.
8. Levande sjöar och vattendrag
Västerbottens län är rikt på sjöar och vattendrag. Här finns allt från kristallklara fjällvatten till näringsrika, kustmynnande jordbruksåar. Många vatten är tyvärr på olika sätt negativt påverkade, exempelvis av miljögifter, försurning och fysiska ingrepp som dikningar, rensningar och vandringshinder.
Miljömålet påverkas inte under förutsättning att rekommendationerna i dagvattenutredningen följs.
9. Grundvatten av god kvalitet
Länet har en regional vattenförsörjningsplan och fler kommuner inrättar eller reviderar vattenskyddsområden. Riksintresse för dricksvattenanläggningar föreslås. Det
kommersiella uttaget av naturgrus i vattenskyddsområden är måttligt. Kunskap om
grundvattennivå och påverkan på ekosystem behöver förbättras.
Miljömålet påverkas inte under förutsättning att rekommendationerna i dagvattenutredningen följs.
11. Myllrande våtmarker
Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med skogsbruk och exploateringar.
Våtmarksskyddet går långsamt och arbetet med hydrologisk återställning är i sin linda.
Utvecklingen i miljön är neutral eller svagt negativ.
Ingen våtmark påverkas direkt, men nollalternativet mer fördelaktigt.
12. Levande skogar
Ekosystemförändringarna i landskapet fortskrider, naturskogar ersätts av anlagda kulturskogar. Insatser görs för att stärka den biologiska mångfalden men resurser för att bevara och återskapa naturskogar behöver utökas kraftigt. Miljöhänsynen behöver förbättras om generationsmålet ska kunna nås.
Skogsmark med påtaglig värde tas i anspråk.
15. God bebyggd miljö
Länets kommuner eftersträvar så gott de kan en god bebyggd miljö. Lokaliseringen av triangelspåret är behandlat i översiktsplanen för Storuman och det är ca 1 kilometer till närmaste bostäder.
16. Ett rikt växt- och djurliv
I Västerbottens skogs- och kustland och i många vattendrag är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.
Skogsmark med påtaglig värde tas i anspråk.
17. Generationsmålet
Det finns även ett övergripande generations mål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. En av generationsmålets delar, som visar vad miljöpolitiken ska inriktas mot, formuleras på följande sätt: ”Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.”
Konsekvenserna av planförslaget bedöms positiva då ett industriområde planeras lokalt och
UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING
Planförslaget Nollalternativet Gällande planer Uppfyller i huvudsak
översiktsplanens intentioner.
Miljökvalitetsnormer Inga
miljökvalitetsnormer överskrids.
Riksintressen
Miljömål Järnväg planeras i ett skogsområde och i kanten av ett naturreservat.
Konsekvenserna av planförslaget bedöms även en aning positiva då järnväg och
industriområde planeras samlat kring befintligt industriområde. Positivt även att
järnvägstrafiken byggs ut för att få bättre förutsättningar.
Geovetenskap Ett mindre område med hög blockfrekvens försvinner och ett område med högt geovetenskapligt värde skärs av med
användningen järnväg.
Förorenad mark Rennäring Stadsbild/
Landskapbild
Stor förändring av landskapsbilden kommer att ske vid passage av väg 45, då vägen går på hög bank Kulturmiljö Inga fornlämningar
eller dylikt finns enligt utredning.
Naturmiljö Åtgärder görs för att minimera påverkan. Ex ett relativt smalt
planområde. I fortsatt arbete med etapp 2
