Åtgärder som inte arbetas in i detaljplan och fortsatt arbete
Uppställning av fordon och andra arbetsredskap bör ske på hårdgjorda ytor där läckage och spill av oljor och drivmedel kan samlas upp. Risken för spridning av föroreningar i grundvattnet ökar om läckage och spill sker på avbanade ytor. Även tankning av fordon och annan hantering av oljor och drivmedel ska ske på hårdgjorda ytor. Lagring av Petroleumprodukter och kemikalier ska ske på sådant sätt att det inte riskerar att förorena mark, grund- eller ytvatten. Vid iakttagna
försiktighetsåtgärder bedöms risken för att miljökvalitetsnormerna inte ska kunna följas som liten.
Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas i planeringen av närområdet. Tillfälliga arbetsytor och upplag återställs så att marken kan återtas i bruk efter byggskedet.
Skydd av träd och kulturvärden som ska sparas. Arbete ska ske med hänsyn till grundvatten och brunnar. Information under byggskedet ska gå ut till närboende.
UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL
Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målen ska uppnås i ett generationsperspektiv.
Regionala miljömål har också antagits av Länsstyrelsen i Västerbotten, vilka är lika som de nationella, men mer preciserade för Västerbotten. Storumans kommun har fattat beslut om att de regionala miljömålen ska ligga till grund för kommunens verksamhets- och översiktsplanering.
De miljökvalitetsmål som inte bedöms vara relevanta för miljöbedömningen av planförslaget är följande;
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Storslagen fjällmiljö
Ingen övergödning
Ett rikt odlingssällskap
1. Begränsad klimatpåverkan
För att uppnå detta mål krävs internationella insatser och samarbete mellan världens länder.
I Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990 men det krävs stora insatser för att de ska fortsätta att minska, framförallt inom transportsektorn.
Detaljplanen för triangelspår höjer järnvägens kapacitet, vilket är positivt. Det är positivt om Tvärbanan inte elektrifieras, men ännu mer positivt om Tvärbanan elektrifieras.
2. Frisk luft
Förtätning av stadskärnor ger på sikt minskade utsläpp av luftföroreningar från trafik och arbetsmaskiner i takt med att effekten av förtätningen slår igenom. Kollektivtrafik, gång- och cykel förväntas också öka på sikt. Partiklar är ett mindre problem än kvävedioxid.
En satsning på järnvägen är positivt sett ur miljöaspekten frisk luft. Ingen risk att några miljökvalitetsnormer överskrids.
3. Bara naturlig försurning
Trots att det skett en avsevärd förbättring utgör försurningen alltjämt ett av de största hoten mot länets sjöar och vattendrag. Inom länets östra del finns områden där upp mot hälften av vattnen fortfarande är så påverkade att det medför betydande problem för fisk och andra vattenlevande djur.
Planområdet kommer onekligen påverka den omgivande miljön, men utredning görs med förslag på åtgärder för att säkerställa att det blir liten negativ belastning på miljön.
4. Giftfri miljö
Västerbottens län är i många avseenden lika med andra län när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. Något som påverkar miljön lite extra är att det förutom många industriverksamheter även finns gruvor, både pågående och
nedlagda, och ett smältverk i länet.
5. Skyddande ozonskikt
Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen är att målet nås till 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar, ozonuttunningen ha vänt och en stabilisering vara märkbar.
Satsningen på järnväg går i linje med miljömålet.
6. Säker strålmiljö
Prognosen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper,
radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms vara god. Däremot bedöms den del som handlar om exponering för UV-strålning inte vara möjlig att nå. Viktiga insatser för att nå målet är information och rådgivning.
Triangelspåret blir elektrifierat, men inga boende eller arbetsplatser i närheten av elektromagnetiska fält.
8. Levande sjöar och vattendrag
Västerbottens län är rikt på sjöar och vattendrag. Här finns allt från kristallklara fjällvatten till näringsrika, kustmynnande jordbruksåar. Många vatten är tyvärr på olika sätt negativt påverkade, exempelvis av miljögifter, försurning och fysiska ingrepp som dikningar, rensningar och vandringshinder.
Miljömålet påverkas inte under förutsättning att rekommendationerna i dagvattenutredningen följs.
9. Grundvatten av god kvalitet
Länet har en regional vattenförsörjningsplan och fler kommuner inrättar eller reviderar vattenskyddsområden. Riksintresse för dricksvattenanläggningar föreslås. Det
kommersiella uttaget av naturgrus i vattenskyddsområden är måttligt. Kunskap om
grundvattennivå och påverkan på ekosystem behöver förbättras.
Miljömålet påverkas inte under förutsättning att rekommendationerna i dagvattenutredningen följs.
11. Myllrande våtmarker
Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med skogsbruk och exploateringar.
Våtmarksskyddet går långsamt och arbetet med hydrologisk återställning är i sin linda.
Utvecklingen i miljön är neutral eller svagt negativ.
Ingen våtmark påverkas direkt, men nollalternativet mer fördelaktigt.
12. Levande skogar
Ekosystemförändringarna i landskapet fortskrider, naturskogar ersätts av anlagda kulturskogar. Insatser görs för att stärka den biologiska mångfalden men resurser för att bevara och återskapa naturskogar behöver utökas kraftigt. Miljöhänsynen behöver förbättras om generationsmålet ska kunna nås.
Skogsmark med påtaglig värde tas i anspråk.
15. God bebyggd miljö
Länets kommuner eftersträvar så gott de kan en god bebyggd miljö. Lokaliseringen av triangelspåret är behandlat i översiktsplanen för Storuman och det är ca 1 kilometer till närmaste bostäder.
16. Ett rikt växt- och djurliv
I Västerbottens skogs- och kustland och i många vattendrag är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.
Skogsmark med påtaglig värde tas i anspråk.
17. Generationsmålet
Det finns även ett övergripande generations mål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. En av generationsmålets delar, som visar vad miljöpolitiken ska inriktas mot, formuleras på följande sätt: ”Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.”
Konsekvenserna av planförslaget bedöms positiva då ett industriområde planeras lokalt och