• No results found

Redovisning av jämställdhet och jämställdhetsarbete 2007

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Redovisning av jämställdhet och jämställdhetsarbete 2007"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Redovisning av jämställdhet och jämställdhetsarbete 2007

Fastställd av jämställdhetskommittén 2008-4-01

(2)

2

Innehållsförteckning

Inledning __________________________________________________________________ 3

Kvalitativ redovisning________________________________________________________ 4 Jämställdhetskommittén __________________________________________________ 4 Jämställdhetsmedel _____________________________________________________ 5 Jämställdhetsfrämjande insatser ______________________________________ 5 Analys ur ett genusperspektiv_________________________________________ 6 Återrapportering av jämställdhetsmedel 2007__________________________________ 7 Jämställdhetsfunktionen __________________________________________________ 8 Utvärdering av åtgärdsprogrammet 2007 _____________________________________ 9 Personalchefen _________________________________________________________ 9 Chefen för enheten för kvalitet och utvärdering _______________________________ 10 Fakulteternas jämställdhetskommittéer/motsvarande___________________________ 11 Områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutioners uppdrag __________________ 15

Kvantitativ redovisning _____________________________________________________ 17 Könsfördelning i vissa befattningar _________________________________________ 17 Adjungerade professorer ________________________________________________ 18 Docentkompetens hos kvinnor som är lektorer________________________________ 18 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå _________________________________ 20 Utbildning på forskarnivå ________________________________________________ 22 Lönestatistik för befattningshavare vid Uppsala universitet ______________________ 23

Bilagor ___________________________________________________________________ 24 Bilaga 1. Utdrag från Anvisningar/PM UFV 2007/656___________________________ 24

(3)

3

Inledning

Uppsala universitet bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Ett viktigt inslag i detta är den årliga uppföljningen. Ansvariga för de uppdrag och åtgärder som beslutas i jämställdhetsfrämjande syfte rapporterar då om vad som utförts. Vidare belyses jämställdhetsläget genom viss statistik. På basis av denna information görs en sammanfattande analys, såväl kvalitativ som kvantitativ. Nedan redovisas resultatet av denna analys för verksamhetsåret 2007.

En övergripande slutsats av redovisningen för år 2007 är att jämställdhetsfrågorna har god synlighet inom Uppsala universitet. Jämställdhetsplanens karaktär av verksamhetsplan med klart angivna, uppföljningsbara åtgärder har resulterat i att åtskilligt har uträttats i jämställdhetsfrämjande syfte under det gångna verksamhetsåret.

Sedan 2005 är det nya rutiner för återrapportering av universitetets årliga jämställdhetsarbete.

Införandet av de nya rutinerna har ännu inte helt implementerats utan dras fortfarande med barnsjukdomar.

(4)

4

Kvalitativ redovisning

Jämställdhetskommittén

Jämställdhetsplanen för 2007-2009 har karaktär av verksamhetsplan snarare än policydokument. Det fortlöpande uppdraget betonas. Den treåriga jämställdhetsplanen kompletteras med ettåriga

åtgärdsprogram och 2007 års åtgärdsprogram fastställdes 2006-12-19. För att ytterligare samordna jämställdhetsarbetet med övrig verksamhetsplanering finns, från och med 2005, anvisningar för återrapportering av jämställdhetsarbetet integrerat i universitetets centrala anvisningar för verksamhetsplanering.

2 maj presenterades några av de jämställdhetsprojekt som tilldelades medel 2006 vid en dag som anordnades av kommittén. Denna presentationsdag kommer att vara årligen återkommande.

I anslutning till konferensen Jämställt – myter och verkligheter beslutade jämställdhetskommittén att trycka Cecilia Chrapkowskas undersökning Akademins anrikning av män. En studie av svensk utbildningsstatistik 1957-2002.

I september arrangerade jämställdhetskommittén i samarbete med mångfaldskommittén ett seminarium med HomO som talade över ämnet Mångfald – från rättigheter till lönsamheter?

Anne Marie Morheds rapport Undersökning om förekomsten av kränkningar på grund av kön och sexuella trakasserier – resultatpresentation blev färdig och trycktes under våren.

Jämställdhetskommittén har fastställt riktlinjer för en årlig jämställdhetsutmärkelse. Priset på 10 000 kronor delas ut i form av ett anslag som pristagaren/pristagarna får disponera för jämställdhetsrela- terade ändamål inom universitetets verksamhet. Studenter och anställda vid Uppsala universitet är välkomna att nominera en person eller grupp verksam vid universitetet. Såväl anställda som studenter kan nomineras.

Jämställdhetshandläggaren, assisterande jämställdhetshandläggaren samt det tekniskt naturveten- skapliga vetenskapsområdets representant i kommittén deltog i konferensen Gender equality in higher education som anordnades i Berlin.

Kommitténs ordförande, jämställdhetshandläggaren, medicinska farmaceutiska vetenskapsområdets representant i kommittén samt jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkårs deltog i den årliga nationella jämställdhetskonferensen för universitet och högskolor som i år ägde rum i Göteborg.

Projektet Översyn av rekryteringsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv påbörjades hösten 2007 och beräknas vara klart vid utgången av 2009. Projektledare är biträdande jämställdhetshandlägg- aren.

Arbetet med att utforma jämställdhetsindikatorer för universitetet fortgick under hela 2007. I

samarbete med personalavdelningen och planeringsavdelningen testades två indikatorer under hösten 2007. Testkörningen ledde till att förslag till beräkning och presentationsform kommer att kunna fastställas våren 2008.

Jämställdhetskommittén utlyser årligen jämställdhetsmedel för insatser som främjar jämställdhet, analyser av kurslitteratur ur genusperspektiv samt insatser som främjar jämlikhet vad avser sexuell läggning och könsidentitet.

Jämställdhetskommittén delade ut tryckbidrag till Uppsala studentkårs två analyser av kurslitteratur ur genusperspektiv respektive hbt-perspektiv.

(5)

5

Jämställdhetsmedel

Jämställdhetskommittén delade år 2007 ut 123 000 kronor för finansiering av jämställdhetsfräm- jande insatser. Kriterier för beviljande av medel var framför allt att projektet är av engångskaraktär, att resultatet av projektet kan användas i universitetets jämställdhetsarbete eller att det kan fungera främjande för jämställdhetsarbetet i stort.

År 2007 delades även 96 032 kronor ut för analys ur ett genusteoretiskt perspektiv

Av totalt 14 ansökningar avsåg tio jämställdhetsinsatser och fyra ansökningar gällde analys ur genusteoretiskt perspektiv.

Jämställdhetskommittén delar även ut medel för insatser som främjar jämlikhet vad avser sexuell läggning och könsidentitet. Utdelningen redovisas i Redovisning av jämlikhetsarbete avseende sexuell läggning och könsidentitet 2006-2007.

Nedan följer en kort sammanfattning av beviljade medel.

Jämställdhetsfrämjande insatser

1. Ansökan om medel för att anordna fortbildningsdagar om könsmedveten pedagogik för personal och studeranderepresentanter vid den litteraturvetenskapliga institutionen.

Jämställdhetskommittén vid den litteraturvetenskapliga institutionen planerar att anordna två fortbildningsdagar med temat ”Könsmedveten pedagogik i praktiken”. Vid första tillfället kommer institutionens kurslitteratur och litterära kanon diskuteras.

Kontaktperson: Otto Fischer, universitetslektor Ansökt belopp: 27 000 kronor

Beviljat belopp: 13 000 kronor

2. Ansökan om medel för genomgång av Kulturarvsgruppens hemsidor ur ett jämställdhetsperspektiv

Universitetsbiblioteket avser att genomföra en genomläsning av Kulturarvsgruppens hemsidor från ett jämställdhetsperspektiv för att uppmärksamma det som måste redigeras. Resultatet av läsningen ska sammanställas i riktlinjer för vad man bör tänka på vid produktion av ny text.

Kontaktperson: Per Cullhed, konservator Ansökt belopp: 10 000 kronor

Beviljat belopp: 10 000 kronor

3. Ansökan om medel för att undersöka doktorandernas situation i matematik och IT från ett genusperspektiv

Matematiska institutionen och institutionen för informationsteknologi avser att kartlägga doktorand- ernas arbetsmiljö och handledningssituation genom en utförlig enkätundersökning bland sektionens alla doktorander.

Kontaktperson: Helen Avelin, doktorand, och Lina von Sydow, universitetslektor Ansökt belopp: 30 000 kronor

Beviljat belopp: 30 000 kronor

(6)

6

4. Ansökan om medel för mentorsprojekt för studenter på fjärde året inom civilingenjörsprogrammet i Molekylär bioteknik samt Bioinformatik

Mentorsprojektet är avsett att löpa under ett år och omfatta tjugo kvinnor från programmen och tjugo mentorer från alumnföreningen AlumniX.

Kontaktperson: Margareta Krabbe, utbildningssamordnare, och Eva Söderman, studievägledare Ansökt belopp: 30 000 kronor

Beviljat belopp: 19 000 kronor

5. Ansökan om medel för konferens och workshop mot sexuella trakasserier

Uppsala studentkår och Doktorandnämnden planerar att anordna en endagskonferens hösten 2007 som syftar till att informera om arbetsmiljö, ansvar och sexuella trakasserier. I anknytning till Uppsala studentkårs konferens 2005 framkom det önskemål att tydligare rikta sig till handledare.

Kontaktperson: Jenny Carlsson, ordförande Uppsala studentkår, och Mattias Wiggberg, ordförande Doktorandnämnden

Ansökt belopp: 51 500 kronor Beviljat belopp: 51 500 kronor

Analys ur ett genusperspektiv

1. Ansökan om medel för undersöka doktoranders studiesociala miljö vid institutionen för geovetenskaper ur ett könsperspektiv

Institutionen för geovetenskaper avser att undersöka hur kvinnor och män som är doktorander upplever sin studiesociala miljö och arbetssituation med hjälp av en enkätundersökning.

Kontaktperson: Hanna Ridefelt, doktorand Ansökt belopp: 40 000 kronor

Beviljat belopp: 40 000 kronor

2. Ansökan om medel för att granska civilingenjörsprogram ur genusperspektiv

Studenter på tre civilingenjörsprogram ska granska olika utbildningsmoment ur genusperspektiv.

Målet är att upptäcka eventuella strukturer som kan utgöra hinder för kvinnor som är studenter.

Kontaktperson: Åsa Kassman Rudolphi, universitetslektor Ansökt belopp: 37 700 kronor

Beviljat belopp: 37 700 kronor

(7)

7

3. Ansökan om medel för att granska valda delar av kurslitteraturen på litteraturvetenskap A ur ett genusperspektiv och ett postkolonialt perspektiv

Kurslitteraturgranskningen kommer att bestå av en kvantitativ del då de avser att räkna antalet kvinnor och män som är författare och en kvalitativ del då genusteori och postkolonialteori tillämpas på litteraturen.

Kontaktperson: Sofia Falkenmark, student, och Negar Naseh, student Ansökt belopp: 18 332 kronor

Beviljat belopp: 18 332 kronor

Återrapportering av jämställdhetsmedel 2007

Samtliga som beviljades medel har antingen genomfört, påbörjat eller ska genomföra de insatser och analyser som ansökningarna avsåg under våren 2007.

För mer information om utförda insatser och analyser kontaktas lämpligen kontaktpersoner enligt listan ovan.

(8)

8

Jämställdhetsfunktionen

Jämställdhetshandläggaren har fortsatt arbetet med utbildningsprogram mot kränkning på grund av kön - sexuella trakasserier. Mottagare av utbildningen var under år 2007 bland andra anställda vid:

institutionen för didaktik, institutionen för kultur och medier, institutionen för cell- och molekylär- biologi, fysiksektionen, institutionen för teknikvetenskaper, medicinska fakultetens junior faculty, institutionen för geovetenskaper, institutionen för informationsvetenskap, juridiska föreningen, institutionen för euroasiatiska studier samt universitetsbiblioteket. Jämställdhetshandläggaren har också medverkat vid utbildning för universitetets skyddsombud. Under 2007 gavs även en utbildning kallad ”Om härskartekniker och motstrategier” vid ett flertal tillfällen. Utbildningen är att betrakta som en fortsättning/påbyggnadsutbildning till utbildningen om kränkning på grund av kön.

Jämställdhetshandläggaren har också gett skräddarsydda utbildningar om jämställdhet till bland annat teologiska fakulteten och studenter vid civilingenjörsprogram.

Jämställdhetshandläggaren utbildade i november 2007 sexton stycken av universitetets jämställd- hetsombud och jämställdhetspiloter i praktiskt jämställdhetsarbete. Denna utbildning är årligt återkommande.

Jämställdhetshandläggaren och assisterande jämställdhetshandläggaren arbetar kontinuerligt med rådgivning och information om praktiskt jämställdhetsarbete och framtagandet av jämställdhetsplan- er till både individer och grupper.

Jämställdhetshandläggaren har under 2007 deltagit i planeringen av Högskoleverkets två nätverks- träffar för jämställdhetshandläggare från högskolor och universitet.

Jämställdhetshandläggaren har ett avsnitt i introduktionsutbildningen för nyanställda och i prefektutbildningen som ges av enheten för kompetens- och organisationsutveckling.

Under året gavs för första gången utbildningen Ledarskap och genus. Utbildningen ges av enheten för kompetens- och organisationsutveckling och jämställdhetshandläggaren är ansvarig kursledare.

Jämställdhetshandläggaren har tillsammans med UPI och centrum för genusvetenskap, ingått i refe- rensgruppen för ”genus-coachning”.

Jämställdhetshandläggaren har deltagit i beredningen av planen för breddad rekrytering och planen för likabehandling av studenter i högskolan.

Rektorsrådet för jämställdhetsfrågor och jämställdhetshandläggaren har ingått i beredningsgruppen för rektors strategiska satsning på underrepresenterat kön i ledningsorganisationen.

Jämställdhetshandläggaren har deltagit i universitetets lönekartläggning och löneanalys.

Jämställdhetshandläggaren har deltagit i en utbildning om löneanalys anordnad av JämO.

Jämställdhetshandläggaren har ingått i en arbetsgrupp som på uppdrag av jämställdhetskommittén ska utforma förslag till analys av arbetsförhållandena för kvinnor som är doktorander.

Hösten 2007 påbörjades mångfaldskommittén sitt arbete att planera seminarium om intersektionalitet hösten 2008. Jämställdhetshandläggaren och ass jämställdhetshandläggaren ingår i arbetsgruppen.

Ass jämställdhetshandläggaren och mångfaldskommitténs sekreterare ansvarade för bokbord vid vårens recentiorsmottagning. Det var välbesökt och tanken är att försöka delta årligen vid mottag- ningen som sker höstterminens kursstart.

(9)

9

Utvärdering av åtgärdsprogrammet 2007

Åtgärdsprogrammet för 2007 är strukturerat med mål-, åtgärds- och ansvarsformuleringar för att tydliggöra vad som skall uppnås under perioden, hur det skall uppnås och vem som är ansvarig för att det uppnås. Från och med 2005 ska ansvariga återrapportera det gångna årets jämställdhetsarbete enligt de centrala anvisningarna för universitetets verksamhetsplanering (se bilaga 1). Nedan följer de svar som inkommit.

Personalchefen

Personalavdelningen arbetar kontinuerligt med det fortlöpande uppdraget. Särskilt under 2007 kan dock framhållas:

Lönekartläggning och löneanalys

En omfattande lönekartläggning och löneanalys har genomfört som ett led i JämO’s så kallade.

miljonsatsning. En helt ny modell för kartläggning av löner har tagits fram och resultatet har lett till att man nu tydligare kan göra analyser av löneskillnader inom olika kategorier. Till grund för arbetet ligger klassificeringar av befattningar enligt Arbetsgivarverkets klassificeringsmodell BESTA i kombination med det av JämO utarbetade arbetsvärderingsinstrumentet Lönelots. Arbetet har varit omfattande och bedrivits i en partssammansatt grupp med representanter från samtliga fackliga organisationer och från olika funktioner inom personalavdelningen samt jämställdhetshandläggaren.

Modellen fick mycket gott betyg av JämO, vilket har lett till att flera andra lärosäten samt

Högskoleverket varit i kontakt med personalavdelningen för att få information och utbildning i hur ett lönekartläggningsarbete kan planeras och genomföras.

Lönekartläggningen, löneanalysen med handlingsplan för jämställda löner inlämnades till JämO per den 31 maj. I sitt svar skriver JämO: I dagsläget lever Uppsala universitets lönekartläggning och löneanalys tydligt upp till lagens krav och dess utformning är genomgripande och synnerligen noggrant genomförd.

Arbetsförhållanden och studiemiljö

Under året har ett underlag för genomtänkta utvecklingssamtal utvecklats och erbjudits till chefer och avdelningar som vill införa detta verktyg. Underlaget stödjer ur ett organisatoriskt perspektiv en jämställd dialog på arbetsplatsen genom sitt strukturerade samtalsupplägg.

Ledarskap

I syfte att öka kunskapen om jämställdhet och ledarskap har Kompetensforum infört ett pass om jämställdhet i introduktionsutbildningen för prefekter. Prefektutbildningens syfte är att fördjupa deltagarnas kunskap om prefektuppdraget samt bidra till en professionalisering av prefektens roll som institutionschef. Huvuddelen av utbildningen hanterar prefekters verksamhetsansvar med fokus på ekonomi, förvaltning och personal. Efter revideringar av utbildningen infördes ett avsnitt i utbildningen som handlar om ledarskapets genusaspekter och prefektens ansvar för att skapa förutsättningar för mäns och kvinnors utvecklings- och karriärmöjligheter.

Kompetensforum har dessutom under 2007 erbjudit en ny kurs om ledarskap och genus. Kursens syfte är att skapa medvetenhet om på vilka sätt kön kan ha betydelse och att ge ökade förutsättningar för att kunna utöva ett genusmedvetet ledarskap.

(10)

10

Chefen för enheten för kvalitet och utvärdering

Under hösten 2007 påbörjades arbetet med att genomföra en analys av arbetsförhållandena för kvinnor som är doktorander (UFV 2007/2080). En arbetsgrupp bestående av Annika Lundmark, chef för enheten för kvalitet och utvärdering, Olof Ingesson, projektledare vid enheten för kvalitet och utvärdering, Anne-Sofie Kalat, doktorandrepresentant i jämställdhetskommittén samt Annika Lindé, jämställdhetshandläggare utarbetade ett projektförslag till analysgenomförande. Analysen avser att genomföras i två etapper. Den inledande etappen kommer att bestå av en genomgång av befintliga och förhållandevis nyligen genomförda undersökningar rörande doktorander arbetsförhållanden vid universitetet. Sammanfattningen av tidigare undersökningar är tänkt att synliggöra olika problemom- råden och ska även fungera som ett underlag inför de fokusgruppintervjuer som ska genomföras i andra etappen. Under etapp två kommer det att genomföras gruppintervjuer med 3-4 doktorand- grupper samt någon/några grupper med prefekter, studierektorer och personalkonsulenter. Syftet är att intervjuerna ska resultera i förslag till förbättringar av arbetsförhållandena för kvinnor som är doktorander.

(11)

11

Fakulteternas jämställdhetskommittéer/motsvarande

Nedan återges i korthet delar av fakulteternas/motsv. jämställdhetsarbete under 2007.

Teologiska fakulteten

Uppslutningen vid fakultetens halvdagar om jämställdhet har varit låg. Det har visat sig fungera bättre när det ingår ett jämställdhetspass på varje pedagogisk dag. Det är maximalt 1/3 av personalen som deltar.

Fakulteten avser att ta fram underlag till bra statistik för att bland annat se vilka som söker utlysta tjänster och vilka som fortsätter från grund- och avancerad nivå till forskarnivå.

Fakultetens jämställdhetskommitté ska undersöka om det stämmer att det på fakulteten verkar ställas högre krav på dem som har avvikande forskningsinriktning medan så kallad mainstreamforskning premieras.

Fakultetens jämställdhetskommitté har tagit fram mallar för detaljerad jämställdhetsstatistik på exempelvis könsfördelning undervisning och tjänstledighet.

Fakulteten planerar att anordna en hel- eller halvdag om forskning som fokuserar på strategier som gör att kvinnor ska kunna göra akademisk karriär.

Fakulteten ska arbeta med att tydliggöra vilka som är ansvariga i de instruktioner och dokument som rör studentverksamheten.

Queerforskaren Fanny Ambjörnsson från Stockholm universitet föreläste på fakultetens pedagogiska dag i november.

Sex kvinnor och fyra män kommer att få handledning i ”genus-coachning” i Gunilla Carstensens regi.

Fakultetens jämställdhetskommitté har granskat den konst som finns upphängd på fakultetens väggar. Det saknas porträtt på kvinnor som är teologer. Har lämnat en önskelista till

universitetsantikvarien Margareta Nisser Dalman.

Juridiska fakulteten

Under året har det skett en hel del förändringar i jämställdhetsgruppens sammansättning.

I november anordnade jämställdhetsgruppen seminarium om könstillhörighet och sexuell läggning med Anna Singer och Thomas Bull, universitetslektorer i rättsvetenskap.

Fakultetens genuspilotprojekt fortsätter. Det initierades av Gunilla Carstensen men drivs nu av fakulteten. Projektet går i korthet ut på att en genuspilot utses varje termin och piloten ingår i planering av helterminskurserna.

Jämställdhetsgruppen genomförde en enkätundersökning för att undersöka hur det går att förena föräldraskap med studier och yrkesliv. Svarsfrekvensen var tyvärr låg och framför allt bland studenterna.

Fakulteten har utsett en arbetsgrupp som arbetar med att så kallade kritiska perspektiv ska ges inträde i undervisningen.

Fakulteten genomför kurslitteraturgranskningar och kan konstatera att det är få som uppfyller jämställdhetsaspekterna. Har i det arbetet haft användning av Uppsala studentkårs granskning som gjordes 2006.

(12)

12

Historisk-filosofiska fakulteten

Varje termin anordnar jämställdhetskommittén en arbetsdag med jämställdhetsombuden som redogör för institutionernas jämställdhetsarbete. Senast var Per Abrahamsson från juridiska avdelningen inbjuden och redogjorde för sitt arbete med kränkning på grund av kön och sexuella trakasserier. Det var stor uppslutning bland ombuden.

Fakultetens arbete att granska doktorandhandledningen har resulterat i en rapport som heter

”Sammanställning av handledning ur könsperspektiv på historisk-filosofiska fakulteten”.

Under året var fakultetens jämställdhetsarbete inriktat på könsmedveten pedagogik. Samtliga institutioner har beslutat att arbeta för att inkludera frågor om könsmedveten pedagogik i

kursutvärderingarna. För att kunna göra en ämnesspecifikt koppling till könsmedveten pedagogik bestämmer varje enskild institution vad och hur det ska kommuniceras.

Jämställdhetsgruppen har arbetat mycket med att få med jämställdhetsrapportering i institutionernas verksamhetsberättelser vilket har gett resultat.

Ledarskapsutbildningen som genomfördes för tre år sedan ska följas upp.

Språkvetenskapliga fakulteten

Under året har fakultetens jämställdhetskommitté arbetat med att se till att alla institutioner har en jämställdhetsgrupp och en jämställdhetsplan samt göra institutionernas jämställdhetsplaner tillgängliga på hemsidan.

Språkvetenskapliga fakultetens jämställdhetskommitté planerar att ha seminarium för grundutbildningsstudenter om kränkning på grund av kön.

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Jämställdhetskommitténs tidigare välbesökta fakultetsgemensamma kurs om könsmedveten pedagogik för lärare ställdes in på grund av att endast åtta av 30 möjliga deltagare dök upp vid kursstart. Jämställdhetskommittén skall överväga formerna inför nästa år och nästa

jämställdhetsplan.

Samhällsvetenskapliga fakultetens årliga utdelning av uppsatspriset på 10 000 kr för bästa uppsats om jämställdhet och/eller applicerande av genusteori delades inte ut 2007. Priset kommer i fortsättningen inte att finansieras av Rektor. En fortsättning är beroende av om det går att hitta sponsor/sponsorer.

Varje läsår anordnas nätverksträff för student- och doktorandrepresentanterna i institutionernas jämställdhetsgrupper samt för studierektorer från utbildningar på forskarnivå samt fakultetens skyddsombud.

Jämställdhetskommittén undersöker meriteringsmöjligheter för lärare med docentkompetens.

Områdeskansliet har i samband med årsredovisningarna från institutionerna begärt in uppgifter om meriterings- och försörjningsmöjligheter för de vid institutionerna verksamma docenterna.

(13)

13

Medicinska och farmaceutiska fakulteterna

Farmaceutiska fakulteten genomförde 2006 en enkätundersökning i samarbete med enheten för kvalitet och utvärdering och centrum för genusvetenskap inom projektet Uppfattningar om synlig/osynlig könsdiskriminering. Nästa steg blir att djupintervjua ett antal personer. Anneli Andersson, kommer att genomföra intervjuerna.

Vetenskapsområdets jämställdhetskommitté anordnade i maj en halvdag om Likabehandling med fokus på kön, sexualitet och identitet i samarbete med medicinska och farmaceutiska

grundutbildningskommittéerna. Inbjudna föreläsare var Anna-Clara Olsson, programkoordinator för läkarprogrammet och Caroline Olsson, koordinator för likabehandling och breddad rekrytering vid Karolinska institutet.

Claës Linder, jämställdhetskommitténs ordförande, har blivit intervjuad av Barbro Dahlbom-Hall för att ingå i en bok om män som bryter mönster.

Vetenskapsområdets jämställdhetskommitté har arbetat med att granska institutionernas

jämställdhetsplaner. Uppsala studentkår har varit en betydelsefull tillgång i detta arbete. Anordnade en halvdag då Annika Lindé höll utbildning i att skriva jämställdhetsplaner.

Jämställdhetskommitté har i enkät till lärare och studierektorer efterfrågat könsfördelning och undervisningstid. Det framkom att det är bland annat problem med tentamen förlagd till sent på kvällen eller endast till helger.

Jämställdhetskommittén har startat en läskurs som är mycket uppskattad. Höstens och vårens läskurs bygger på diskussioner av boken Why so slow, The advancement of women av Viriginia Valian Jämställdhetskommittén anordnade under hösten seminarier med Jesper Fundberg, Malmö högskola som föreläste om Pojkfotbollens retorik och praktik och Anna Ledin från Kungliga

Vetenskapsakademin som föreläste om rapporten A persistent problem. Traditional gender roles hold back female scientists.

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Fakultetens jämställdhetskommitté ska undersöka hur studenterna informeras om

jämställdhetsarbetet på fakultetsnivå. Medicinska och farmaceutiska fakulteterna har information i sin studiehandledningsbok. Studerandebyråns Studentguide innehåller viss information om jämställdhet.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens arbete med mentorsprojekt för blivande docenter ska kompletteras med bildandet av ett nätverk för lärare och forskare.

Fakulteten bedriver ett aktivt arbete för att rekrytera kvinnor som är lektorer. Det finns medel avsatta för detta men de har hittills inte använts. Troligen känner inte tillräckligt många till deras existens.

Fakulteten har sedan 2005 ett så kallat doktorandstöd. Det går i korthet ut på att 10 % av studiestödet för doktorander omfördelas till jämställdhetsfrämjande åtgärder. Exempelvis kan sektioner som saknar kvinnor som är doktorander använda dessa medel. Kemiska sektionen har valt att utlysa pengarna och de sökande får motivera hur de ska använda pengarna för att öka jämställdheten.

Biologiska sektionen har under året påbörjat försök att öka underrepresenterat kön bland de anställda.

Nollningen inom fakulteten ska granskas, dekanus för grundutbildningen har efterfrågat synpunkter från jämställdhetsutskottet och studenterna har redan påbörjat en egen revidering av aktiviteterna.

Helena Danielson, ordförande i jämställdhetskommittén, och en studentrepresen-tant har utarbetat ett underlag som lämnats vidare. Nollningen måste angripas utifrån alla diskrimineringsgrunder och bör utredas av någon utomstående och gärna på ett universitetsövergripande sätt.

(14)

14

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Fakultetens nyinrättade jämlikhets- och jämställdhetsutskott startade sin verksamhet januari 2007.

Under året har uppdraget diskuterats och verksamhet successivt vuxit fram.

Viktigast under året har varit att skapa och även revidera de planer som ska finnas på fakultetsnivå:

Jämställdhetsplan och Likabehandlingsplan.

En viktig uppgift har varit att stimulera och stödja utvecklingen av jämställdhetsarbetet vid institutionen för didaktik och institutionen för utbildning, kultur och media. Vid den förstnämnda finns nu kontaktpersoner och en jämställdhetsplan. Personalen vid båda institutionerna fick dessutom en halvdagsutbildning under vårtermin av jämställdhetshandläggaren Annika Lindé.

En central del under första året har varit att skapa kontaktnät, bland annat har två träffar anordnats med prefekter och enhetschefer för att diskutera aktuella frågor.

Utskottet deltog också i planering och genomförande av En eftermiddag om lärarutbildning med tema om skolans värdegrund (som bland annat innehåller jämställdhet).

Ett arbete påbörjades under året i syfte att kartlägga personal involverade i lärarprogrammets syn på och behov av kunskap inom genusområdet.

Rekrytering har varit en aktuell fråga under året. En särskild arbetsgrupp med representanter från utskottet samt från fakultetsnämnd, studenter och studeivägledare vid Pedagogikums kansli träffades två gånger under året.

Först gjordes en probleminventering. Man valde därifrån att fokusera på utbildningen för arbete med yngre barn (PAB A och B), en inriktning i Lärarprogrammet. Ett möte med lärarna i inriktningen anordnades och flera förslag togs fram för hur man skulle arbeta med frågan. Stöd har också givits för att lärargruppen skulle skriva en ansökan om universitetets jämställdhetsmedel, vilket också skett.

Universitetsförvaltningen

Många av förvaltningens jämställdhetspiloter deltog i årets pilotutbildning.

Förvaltningens jämställdhetsgrupp efterfrågar att cheferna medvetandegörs om att det fortfarande är så att överrepresenterat kön oftast anställs. Cheferna skall vid anställning av överrepresenterat kön skriva en rapport till bitr. universitetsdirektören, vilket inte görs.

Universitetsbiblioteket

I universitetsbibliotekets arbetsmiljöundersökning 2006 efterfrågades en chefsutbildning med inriktning på kränkning på grund av kön och sexuella trakasserier. Annika Lindé,

jämställdhetshandläggare, höll i den utbildningen.

Fortbildningsinsatser för universitetsbibliotekets jämställdhetspiloter sker i samarbete med förvaltningens jämställdhetspiloter. Årets utbildning var inriktad på möjligheten att kombinera föräldraskap och yrkesarbete med utgångspunkt i universitetets Föräldrapolicy.

Universitetsbibliotekets jämställdhetsgrupp samarbetar med andra högskole- och universitetsbibliotek i Sverige.

Anordnade seminarium med jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår, Emelie Hedén Eklund, som föreläste om vikten av genusperspektiv i utbildningen och kurslitteraturen.

(15)

15

Områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutioners uppdrag

Universitetets områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutioner/motsvarande har beretts tillfälle att återrapportera de uppdrag som rör det årliga jämställdhetsarbetet till jämställdhetsfunktionen. För anvisningar för vad som ska återrapporteras se bilaga 1 som är ett utdrag från ”Anvisningar/PM UFV 2007/656.

Innan 2005 ingick inte jämställdhetsuppdraget i de centrala anvisningarna för inrapportering vilket innebär att inrapporteringen ännu inte har hunnit bli en inarbetad rutin.

Endast ett vetenskapsområde, en fakultet och fyra fakultetsövergripande enheter1 har inkommit med jämställdhetsplan och/eller redovisning.

Jämställdhetsplan för 2007 samt utvärdering av föregående års jämställdhetsarbete i enlighet med jämställdhetslagen § 13

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet har skickat länk till var fakultetens jämställdhetsplan och de tolv institutionernas jämställdhetsplaner går att hitta. Det framgår i institutionsförteckningen att samtliga institutioner har inkommit med en jämställdhetsplan för 2007.

Det framgår ej i områdeskansliet utvärdering huruvida dessa planer innehåller en utvärdering av föregående års jämställdhetsarbete.

Juridiska fakultetens jämställdhetsplan för 2007 innehåller en både omfattande och detaljerad utvärdering av 2006 års jämställdhetsplan.

Fyra fakultetsövergripande enheter har även inkommit med jämställdhetsplaner och två innehåller utvärderingar. En av enheterna startade sin verksamhet 2007.

Tre enskilda institutioner2 har skickat in jämställdhetsplan för 2007. I två planer finns det något som i viss mån kan kallas för utvärdering.

Kort redogörelse för hur anställda och studenter har informerats om handlingsprogrammet mot kränkning på grund av kön.

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet uppger att de har lagt in information om kränkning på grund av kön – sexuella trakasserier i ”Studiehandboken”.

En fakultetsövergripande enhet uppger att de informerar alla anställda om universitetets handlingsprogram i samband med anställningen.

Kort redogörelse för hur det fortlöpande uppdraget till fakulteter och institutioner/motsv. har genomförts.

Inga uppgifter har inkommit om hur fakulteternas och institutionernas fortlöpande uppdrag har genomförts.

En kort beskrivning av hur jämställdhetsarbetet är organiserat på områdes- och fakultetsnivå, samt namn på kontaktpersoner exempelvis ordförande i jämställdhetskommitté om sådan finns.

Vetenskapsområdet för medicin och farmaci svarar att de har en jämställdhetskommitté med 10 ledamöter samt en adjungerad ledamot för frågor som rör etnisk mångfald. Jämställdhetskommitténs ordförande är Claës Linder som dessutom ingår som ordinarie ledamot i den centrala jämställdhets- kommittén för Uppsala Universitet.

1 Universitetsbiblioteket, universitetsförvaltningen, nationellt center för kvinnofrid (NCK) och The Svedberg-Lab.

2 Engelska institutionen, institutionen för didaktik samt avdelningen för rektorsutbildning

(16)

16

Kommittén sammanträder en gång i månaden och anordnar seminarier och utbildning inom

jämställdhetsområdet. Genom bl.a. ordförandes ledamotskap i den centrala kommittén finns också en bra koppling mellan verksamheten centralt och på vetenskapsområdet.

Namn på jämställdhetsombud och ledamöter i jämställdhetsgruppen/motsvarande på institutionsnivå

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet uppger att av de tolv institutionerna så har fyra en jämställdhetsgrupp och fem har enbart ett jämställdhetsombud och två saknar jämställdhetsombud.

De fyra fakultetsövergripande enheterna uppger att de har en jämställdhetsgrupp/motsvarande.

En enskild institution uppger att de har en jämställdhetsgrupp och att den dessutom är gemensam för hela fakulteten ifråga.

(17)

17

Kvantitativ redovisning

Följande information bygger på tillgänglig statistik hämtad från universitetets generella

ledningsinformationssystem (GLIS). Uppgifterna i GLIS korrigeras ständigt varför föreliggande information enbart speglar det tillfälle, det vill säga våren 2008, då informationen genererades.

Könsfördelning i vissa befattningar

Befattning Andel 2005 Andel 2006 Andel 2007 Professorer totalt 17% kvinnor 18 % kvinnor 17 % kvinnor

Lektorer totalt 38% kvinnor 37 % kvinnor 40 % kvinnor

Lektorer tek-nat 19% kvinnor 20 % kvinnor 20 % kvinnor

Forskarassistenter tek-nat 37% kvinnor 37 % kvinnor 50 % kvinnor

Doktorander

Tek-nat 35% kvinnor 36 % kvinnor 34 % kvinnor

Medicinsk fakultet 29% män 40 % män 29 % män

Språkvetenskaplig fakultet 25% män 27 % män 41 % män

Chefsadministratör 0% män 0 % män 0 % män

Administrativa assistenter 6% män 2 % män 6 % män

Systemutvecklare 18% kvinnor 22 % kvinnor 21 % kvinnor

Laboratorieassistenter/BMA 9% män 9 % män 9 % män

Administratör 4% män 4 % män 2 % män

Lokalvårdare/

serviceassistent 2% män 2 % män 2 % män

Tabell 1. Könsfördelning vissa befattningar som inte hamnar inom 40-60 intervallet (hösten 2007).

(18)

18

Adjungerade professorer

2007 var 8 kvinnor och 60 män adjungerade professorer (Tabell 2). Antalet kvinnor och män som är adjungerade professorer har ökat med en respektive sju personer. Från och med hösten 2006

omfattar universitetets statistik samtliga adjungerade professorer. Tidigare redovisades enbart de som var anställda av universitetet.

2006 2007 Fakultet

Antal kvinnor

Totalt antal

Kvinnor % Antal kvinnor

Totalt antal

Kvinnor %

Juridiska 1 1

Samhällsvetenskap 4 4

Utbildningsvetenskap 1

Medicinska 7 35 20 8 40 20

Farmaceutiska 8

Teknisk-

naturvetenskapliga

11 14

Totalt 7 60 11 8 68 12

Tabell 2. Adjungerade professorer hösten 2007.

Docentkompetens hos kvinnor som är lektorer

Hösten 2007 fanns det 59 kvinnor och 144 män med docentkompetens vid Uppsala universitet.

Andelen kvinnor som är lektorer med docentkompetens är 29 % vilket är oförändrat sedan 2006.

(Tabell 3). Antalet kvinnor med registrerad docentkompetens är oförändrad inom humanistisk- samhällsvetenskapliga och teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdena medan andelen kvinnor har ökat med två respektive en procentenhet. Inom det medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet har andelen kvinnor med docentkompetens minskat med tio procentenheter sedan 2006.

Antal kvinnor Totalt Kvinnor % Vetenskapsområde

2006 2007 2007 2006 2007

Hum-Sam 40 40 115 33 35

Tek-Nat 14 14 64 21 22

Med-Farm 12 5 24 31 21

Utbildning

Totalt 66 59 203 29 29

Tabell 3. Andel kvinnor som är lektorer med registrerad docentkompetens hösten 2007.

(19)

19

Andelen kvinnor som är lektorer med registrerad docentkompetens och är yngre än 50 år har totalt sett ökat med en procentenhet sedan 2006. Andelen kvinnor med registrerad docentkompetens har ökat inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet med fyra procentenheter. Inom teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet har den ökat med två procentenheter. Andelen kvinnor med docentkompetens inom medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet har minskat med 13 procentenheter och antalet kvinnor har minskat med mer än hälften sedan 2006 (Tabell 4).

Antal kvinnor Totalt Kvinnor % Vetenskapsområde

2006 2007 2007 2006 2007

Hum-Sam 17 18 47 34 38

Tek-Nat 10 11 38 27 29

Med-Farm 7 2 8 38 25

Utbildning

Totalt 34 31 93 32 33

Tabell 4. Andel kvinnor som är lektorer <50 år med registrerad docentkompetens hösten 2007.

(20)

20

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Andelen kvinnor bland studenterna var hösten 2007 totalt 57 procent vilket är en minskning med en procentenhet sedan närmast föregående år. Andelen kvinnor och män har både ökat och minskat på de olika fakulteterna. Störst ökning av andelen kvinnor har skett på utbildningsvetenskapliga fakulteten. Störst minskning av andelen kvinnor inom grundutbildningen, tre procentenheter, har skett på historisk-filosofiska och farmaceutiska fakulteterna (Tabell 5).

Andel kvinnor % Totalt antal Fakultet

2005 2006 2007 2006 2007

Teologiska 64 59 58 297 282

Juridiska 58 58 59 755 682

Historisk-filosofiska 57 59 56 939 761

Språkvetenskapliga 64 64 62 995 863

Samhällsvetenskapliga 56 56 55 2751 2386

Utbildningsvetenskapliga 75 77 79 804 685

Medicinska 75 73 73 1181 1167

Farmaceutiska 78 79 76 551 500

Teknisk-naturvetenskapliga 37 37 35 1995 1759

Totalt 58 58 57 10 268 9 085

Tabell 5. Antal studenter på grundnivå och avancerad nivå mätt i helårsstudenter per termin (HT 2007).

(21)

21

2007 utexaminerades totalt 1704 studenter och av dessa var 64 % kvinnor. Av totalt 22 utbildningar är det en högre andel examinerade kvinnor på 12 utbildningar medan könsfördelningen hamnar inom jämställdhetsintervallet eller strax över på åtta utbildningar (Tabell 6).

Andel kvinnor % Totalt antal examinerade Grundexamina

2005 2006 2007 2005 2006 2007

Apotekarexamen 74 83 64 62 54 51

Biomed. analytisk examen 100 100 82 17 19 18

Civilingenjörsexamen 40 43 83 139 108 148

Dietistexamen 86 95 100 14 22 10

Högskoleexamen 24 44 55 25 43 20

Högskoleingenjörsexamen 29 17 17 51 48 41

Juristexamen 51 64 55 73 74 106

Kandidatexamen 63 56 62 280 249 334

Läkarexamen 54 61 64 26 31 33

Lärarexamen 75 82 82 261 226 232

Magisterexamen (djup) 65 61 60 548 515 502

Magisterexamen (bredd) 60 58 65 90 89 102

Masterexamen3 59 22

Psykologexamen 74 68 77 31 25 31

Psykoterapeutexamen 71 82 17 1 11

Receptarieexamen 86 100 94 7 14 17

Röntgensjuksköterskeexamen 100 100 75 2 4 4

Sjukgymnastexamen 85 79 68 20 29 22

Sjuksköterskeexamen 85 59 96 20 32 24

Social omsorgsexamen 100 100 90 2 4 10

Spec. sjuksköterskeexamen 92 79 79 59 63 67

Teologie kandidatexamen 58 57 52 19 21 21

Totalt

64 64 64 1761 1563 1704

Tabell 6. Examination, utbildning på avancerad nivå HT 2007.

3 Statistik för mastersexamen finns från och med år 2007.

(22)

22

Utbildning på forskarnivå

Andelen kvinnor som är doktorander har sedan 2006 ökat från 38 % till 49 %. På utbildningar på forskarnivå är könsfördelningen totalt sett jämnare än på grundnivå och avancerad nivå. Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten hamnar utanför jämställdhetsintervallet (Tabell 7).

Precis som 2006 har flertalet fakulteter en lägre andel kvinnor på utbildningar på forskarnivå (Tabell 7) än på grundnivå och avancerad nivå (Tabell 5). Samhällsvetenskapliga fakulteten är den enda fakultet som har fler kvinnor på utbildningar på forskarnivå, 61 %, än på grundnivå och avancerad nivå, 55 %. På den språkvetenskapliga fakulteten är andelen kvinnor lika stor på grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivån det vill säga 62 %. På juridiska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna är skillnaden endast några procentenheter medan de resterande fakulteterna uppvisar en skillnad på mellan 7 och 26 %.

Andel kvinnor % Totalt antal Fakultet

2005 2006 2007 2006 2007

Teologiska 44 44 44 87 75

Juridiska 49 55 58 38 41

Historisk-filosofiska 48 49 49 179 159

Språkvetenskapliga 63 61 62 116 89

Samhällsvetenskapliga 54 57 61 334 296

Utbildningsvetenskapliga 43 100 50 2 8

Medicinska 61 60 59 567 518

Farmaceutiska 54 51 50 130 121

Teknisk-

naturvetenskapliga

34 33 34 747 728

Totalt

48 38 49 2200 2033

Tabell 7. Andel kvinnor som är doktorander med minst 10 % aktivitet VT-07

Våren 2007 examinerades 153 kvinnor och 148 män. Andelen examinerade kvinnor varierar inom fakulteterna från år till år (Tabell 8). Flera fakulteter har ett lågt antal examinerade vilket gör att den årliga variationen ger stora procentuella förändringar. Antal examinerade till licentiatexamen är mycket lägre än antal examinerade till doktorsexamen. Inom den historisk-filosofiska fakulteten har andelen examinerade kvinnor till doktorsexamen ökat med7 % sedan 2006. Andelen examinerade kvinnor har även ökat inom samhällsvetenskapliga fakulteten vad gäller såväl doktors- som licentiat- examen vilka ökat med 28 respektive 29 % sedan föregående år. Andelen examinerade kvinnor till doktorsexamen har minskat mest inom den farmaceutiska fakulteten från 82 % till 44 % och andelen kvinnor som har examinerats till licentiatexamen har ökat från 56 till 75 %. Inom den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten är andelen kvinnor som examineras till doktorsexamen mer eller mindre desamma under perioden 2005-2007. Andelen kvinnor som examinerats till licentiatexamen inom samma fakultet har ökat med nio procentenheter sedan 2006.

(23)

23

Doktorsexamen Licentiatexamen

Andel kvinnor Totalt antal Andel kvinnor % Totalt antal Fakultet

2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007

Teologiska 50 44 51 8 16 8 33 100 100 3 1 2

Juridiska 67 100 3 2 2 100 1 1

Historisk-filosofiska 47 50 57 19 16 14 71 100 7 1 3

Språkvetenskapliga 80 89 10 9 13 2 2

Samhälls- vetenskapliga

50 33 61 18 24 33 100 38 67 4 8 3

Medicinska 60 59 63 57 64 60 62 56 75 21 16 24

Farmaceutiska 54 82 44 13 11 18 100 1 1 1

Teknisk-

naturvetenskapliga

31 34 32 84 71 78 29 29 38 34 41 39

Totalt

47 48 50 212 213 226 46 37 55 71 70 75

Tabell 8. Examination utbildning på forskarnivå VT 2007.

Lönestatistik för befattningshavare vid Uppsala universitet

I Lönekartläggning och löneanalys 2007 (dnr UFV 2007/932) återfinns relevant lönestatistik för år 2007.

Målsättningen är att anställda via universitetets webbaserade informationssystem GLIS, generellt ledningsinformationssystem, ska kunna generera aktuell lönestatistik. För mer detaljerad lönestati- stik kontaktas personalavdelningen.

(24)

24

Bilagor

Bilaga 1. Utdrag från Anvisningar/PM UFV 2007/656 4 Redovisning av övriga uppdrag

I verksamhetsplanen för 2007 och i av universitetet fastställda handlingsplaner finns uppdrag med återrapporteringskrav formulerade. Därutöver finns dokument med uppdrag utan specificerad återrapportering samt policydokument. Nedan ges en förteckning över dessa dokument och tidpunkten för återrapporteringen, i de fall sådan krävs, anges.

4.1 Uppdrag med återrapportering

Jämställdhet

Konsistoriet fastställde vid sitt sammanträde 2006-12-14 Uppsala universitets jämställdhetsplan för perioden 2007-2009. Planen kompletteras varje år med ett av ledningen fastställt ettårigt

åtgärdsprogram. Det senare innehåller ett antal konkreta mål där åtgärder för att uppnå målen och ansvariga för att målen uppnås anges. Återrapportering till universitetsledningen sker varje år via jämställdhetsfunktionen.

Från och med 2005 skall återrapportering ske enligt följande:

Fakulteter och institutioner skall lämna:

- Jämställdhetsplan för 2007 samt utvärdering av föregående års jämställdhetsarbete i enlighet med jämställdhetslagen § 13.

- Kort redogörelse för hur anställda och studenter informerats om handlingsprogrammet mot kränkning på grund av kön.

- Kort redogörelse för hur det fortlöpande uppdraget till fakulteter och institutioner/motsvarande har genomförts.

Områdes- och fakultetsnämnder skall ge:

- En kort beskrivning av hur jämställdhetsarbetet är organiserat på områdes- och fakultetsnivå, samt namn på kontaktpersoner exempelvis ordförande i jämställdhetskommitté om sådan finns.

Institutioner skall lämna:

- Namn på jämställdhetsombud och ledamöter i jämställdhetsgruppen/motsvarande på institutionsnivå

Redovisningen bör vara rektor tillhanda senast 2007-12-03

References

Related documents

Sociala fär digheter r elater as till komplexiteten i budskapet/infor mation- en, vem mottagar en är , samt hur budskapet/infor mationen över för s (ar ten, betydelsen och syftet

Följande faktorer kan enligt forskningsbakgrunden påverka den naturvetenskapliga undervisningen: lärarens uppfattning om vad naturvetenskap är, lärarens uppfattning om vad

We recommend to the Annual General Meeting that the income statements and balance sheets of the Parent Company and the Group be adopted, that the profit of the Parent Company

Med den kompetensen inombords hjälper vi våra kunder att utveckla system, produkter och tjänster inom telekom, nya mobiltelefoner, olika sorters simulatorer som

Lundbergs tillgångar är koncentrerade till ett antal större innehav. Fastighetstillgångar, genom det helägda dotter- bolaget Fastighets AB L E Lundberg samt aktier i Hufvud-

The consolidated financial statements include the parent company New Wave Group AB and all companies in which New Wave Group AB, directly or indirect- ly, hold a controlling

Som komplement till detta skall även bilder användas för att förtydliga vissa delar av samtalet, som exempelvis vissa ord som den demenssjuka inte förstår.. Bilder

I vissa fall, till exempel om det finns etablerad forskning kring mediet och/eller en gemensam redovisning från branschen, är mycket information tillgänglig, medan information i