Handledare: Jonas Johansson
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp VT18
Effekten av nivågruppering
En systematisk litteraturstudie om hur matematiska prestationer påverkas av undervisning i nivågrupp och helkass
Anna Sjöblom
Examinator: Anneli Dyrvold
Sammanfattning
Denna uppsats undersöker vilka kunskapsinnehållsliga effekter nivågruppering i förhållande till blandad helklassundervisning har på elever i grundskoleålder. Detta görs genom att fyra olika artiklar gällande studier om nivågruppering granskas. I undersökningen svaras på hurdana effekter nivågruppering verkar ha på lärandet av matematiskt kunskapsinnehåll samt hur effektiva de olika undervisningsgrupperna (nivåbaserad eller nivåblandad) ter sig gentemot varandra gällande uppnåendet av matematiska prestationer. Även andra effekter som lyfts i studierna presenteras.
Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie, där planerade sökningar efter tidigare forskning gjorts för insamlandet av empirin. Det empiriska materialet presenteras i tabeller och analyseras utförligare i löpande text. Resultaten av studien pekar inte tydligt på att endera nivågruppering eller blandad helklassundervisning skulle vara effektivare i förhållande till varandra. Den allmänna effekten av nivågruppering ter sig neutral enligt studien. Resultaten motiverar fortsatt forskning inom ämnet.
Nyckelord: didaktik, grundskolan, litteraturstudie, nivågruppering, matematik.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Inledning ... 4
Bakgrund ... 5
Definition av nivågruppering ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Forskningsöversikt... 8
Kvasiexperimentell design ... 8
Longitudinell fallstudie... 8
Prospektiv longitudinell studie ... 9
Litteraturstudier ... 9
Sammanfattning ... 10
Teoretiska utgångspunkter ... 11
Metod ... 13
Dokumentation av sökningarna ... 14
Exkluderad artikel ... 19
Analys ... 20
Artikel A ... 20
Artikel B ... 21
Artikel C ... 21
Artikel D ... 22
Forskningsfrågorna och analys i tabellform ... 23
Kvalitetsaspekter ... 24
Diskussion ... 26
Vilka effekter av nivågruppering på elevers lärande av ett matematiskt kunskapsinnehåll presenteras i de undersökta studierna? ... 26
Vilken typ av undervisningsgrupp – nivåbaserad eller nivåblandad – ter sig effektivare gällande matematiska prestationer? ... 26
Synliggörs andra effekter av nivågruppering i dessa studier, vilka i så fall? ... 26
Summering... 27
Resultaten i relation till syftet ... 28
Resultaten i relation till tidigare forskning ... 29
Resultaten i relation till de teoretiska utgångspunkterna ... 29
Summerande diskussion ... 30
Konklusion... 32
Referenslista ... 33
Inledning
Skolan har som uppgift att få alla elever att uppnå de mål som gäller för respektive årskurser.
Hur väl skolan lyckas med detta är en fråga som under ett flertal år behandlats inom skolvärlden i Sverige. Som blivande lärare med ett speciellt intresse för att få alla elever att nå upp till de mål skolan ställer på dem, lägger jag stor vikt vid att ha kunskap om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra med tanke på inhämtande av kunskap.
Under mina tre VFU-perioder som ingår i grundlärarutbildningen har jag mött ett flertal elever vars inlärningshastighet och -förmåga avsevärt skiljt sig från de resterande klasskamraternas. Svårigheterna som påverkat inlärningen har handlat om t.ex. problem med koncentration, kommunikation, begreppsförståelse, motivation och socialt umgänge. På en konkret nivå har det exempelvis handlat om att dessa elever behövt mycket stöd i det skolarbete de ska utföra. Ett scenario jag varit med om flera gånger handlade om att en elev med diagnostiserad språkstörning hade problem som hindrade hen från att självständigt lösa skriftliga skoluppgifter. Denna situation uppstod dagligen, och eleven föreföll uppvisa en upplevelse av misslyckande genom sänkt motivation för arbetet samt känslomässiga sammanbrott. Genom sina yttranden, exempelvis sättet eleven sade ”jag kan inte”, märktes tydligt att hen uppfattade att klasskamraterna väl klarade av att arbeta självständigt till skillnad mot eleven själv.
Mot bakgrund av dessa erfarenheter och funderingar har detta examensarbete tjänat ett syfte i att öka min och andra yrkesverksamma lärares kunskap om effekterna av nivågruppering.
Genomförandet av studien har också fungerat som en ingång till forskningen gällande nivågruppering och elever som presterar på olika nivåer. Eftersom dessa är frågor som personligen intresserar mig och som möjligen även kommer att utgöra utgångspunkten i mitt examensarbete på avancerad nivå, kändes det naturligt att behandla ämnet i detta examensarbete.
Bakgrund
I skolan möts elever med varierande bakgrunder och förkunskaper, och det uppdrag som lärarna ställs inför i sin undervisning, är att bedriva en sådan verksamhet där undervisningen anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov (Skolverket, 2011, s. 8). Hur det förstnämnda påverkar lärarnas arbete i anpassandet av undervisningen för varje elev är en väsentlig fråga, eftersom alla lärare berörs av att deras elevers förutsättningar skiljer sig. Med andra ord bör lärare kunna göra väl motiverade didaktiska val som grundar sig på hur elevernas förusättningar ser ut, men som även följer de riktlinjer den aktuella läroplanen samt andra myndighetsdokument föreskriver.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är det dokument som skapar grunden för undervisningen i skolorna i Sverige (Skolverket, 2011). Detta betyder att lärarna ska motivera sitt sätt att arbeta utifrån de riktlinjer och det innehåll som läroplanen förser dem med (Skolverket, 2011, s. 8). Som redan konstaterats, säger läroplanen att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Detta krävs för att undervisningen ska vara likvärdig för alla elever, eftersom en i hela landet enhetligt utformad utbildning enligt läroplanen inte kan få alla elever att nå de uppsatta målen (Skolverket, 2011, s. 8). Med frasen
"Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov." stipulerar skolverket ett mål för undervisningen i grundskolan (Skolverket, 2011, s. 8). Konsekvensen av detta mål leder till att lärare i prestationsmässigt heterogena klassammansättningar, med exempelvis 20–
30 elever, har en utmaning i att bedriva undervisning som tar hänsyn till alla elevers förutsättningar. Frågan om hur undervisningen ska utformas så att man tar hänsyn till den enskilda elevens förutsättningar och behov kan säkert lösas på olika sätt. I ljuset av detta är det intressant att titta på någon av de undervisningsformer som lärare använder sig av för att lösa den utmaning de ställs inför i sitt arbete, nämligen att undervisa elever med skilda bakgrunder och förkunskaper.
Ett undervisningssätt som enligt Skolverket används i skolorna i Sverige är nivågruppering (Skolverket, 2013, s. 60). Metoden innebär att man på något sätt skapar grupperingar av elever med liknande förutsättningar (Malmström, Györki, Sjögren & Wivall, 1994, s. 377).
Nivågruppering har behandlats på olika sätt i de svenska läroplanerna genom åren. I Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 56) finns en uppmuntran till att en skolklass med fördel kan delas in i mindre grupper för undervisning så, att indelningen exempelvis baserats på studieresultat eller olika studieförutsättningar. Detta kan liknas med nivågruppering. Lgr 80 förmedlar dock ett annat synsätt som är i kontrast med det som Lgr 69 framför. I Lgr 80 framförs att klasser och andra liknande arbetsgrupper ska skapas på ett sätt som gör att det består en så mångsidig social samling av elever som tänkbart är (Skolöverstyrelsen, 1980–1986, s. 15). Läroplanen varnar även för att överkurser i obligatoriska ämnen kan leda till nivågruppering, vilket antyds vara en icke önskvärd effekt (Skolöverstyrelsen, 1980–1986, s. 37). Läroplanerna från 1994
vikten av att undervisningen anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov (Skolverket, 1994, s. 4; Skolverket, 2011, ss. 8, 14). Skolverket har dock gett ut andra publikationer som tar avstånd från nivågruppering (Skolverket, 2013, s. 60; Skolverket, 2014, s. 34). Nivågruppering ter sig i förhållande till detta som en intressant undervisningsform att undersöka, eftersom den uttryckligen handlar om att gruppera elever på basen av någon egenskap som har en inverkan på deras lärande. Skolans mål – att få alla elever oavsett bakgrund och förutsättningar att nå de uppsatta målen – motiverar även det till att undersöka vad hittills gjord forskning säger om nivågrupperingens effekter på elevprestationer.
Eftersom de i läroplaner och Skolverkets andra publikationer utskrivna förhållningssätten gentemot nivågruppering förändrats under de senaste ca 50 åren, kan lärarens uppgift att förhålla sig till dessa skrifter ses som problematisk. Att Skolverket gått från att ha förespråkat nivågruppering till att ta ställning emot den, och för att sedan inte uttala sig så tydligt – dock fortfarande avrådande i de sammanhang det nämns – skapar en inkonsekvens i det budskap som förmedlats till lärare. Nivågruppering har även diskuterats i media (Haglund, 2015; Lindgren, 2010), och det förhållningssätt som Skolverket sedan 80-talet visat på har kritiserats (Forsgren, 2014).
Skollagen säger att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
(SFS, 2010, 5§), vilket innebär att undervisningen ska motiveras med hjälp av adekvat och giltig forskning som kritiskt analyserats och problematiserats, eller genom kunnande som bottnar i återkommande och styrkta sammanhang (Skolverket, 2018). Eftersom frågan om hur lärare idag ska förhålla sig till nivågruppering alltså kan ses som svårtolkad i ljuset av den historiska bakgrund som nyss presenterats, finns det ett värde i att försöka öka kunskapen om hur nivågruppering – jämfört med nivåblandad undervisning – påverkar elevprestationer.
Resultaten i denna studie kan förhoppningsvis bidra med några steg på vägen till att lärare lättare kan forma en vetenskapligt baserad uppfattning om nivågrupperingens effekter på kunskapsinriktat lärande. Andra effekter av nivågruppering (exempelvis sociala) undersöks ej i studien, men vid påträffandet av sådana nämns även dessa.
Definition av nivågruppering
Nedan definieras det bärande begreppet i denna studie. För att skapa en förståelse för det ämne denna studie behandlar – nivågruppering – är det viktigt att uppfatta den grundläggande betydelse som begreppet har.
Nivågruppering handlar om att dela in undervisningsgrupper eller liknande på basen av de grupperades förutsättningar eller kunskapsnivå (Malmström, Györki, Sjögren & Wivall, 1994, s. 377).
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka och presentera effekterna av nivågruppering på inlärningen av kunskapsinnehållet i matematik för elever i grundskoleålder i förhållande till nivåblandad helklassundervisning.
Följande frågeställningar ämnar konkretisera undersökningen:
1. Vilka effekter av nivågruppering på elevers lärande av ett matematiskt kunskapsinnehåll presenteras i de undersökta studierna?
2. Vilken typ av undervisningsgrupp – nivåbaserad eller nivåblandad (helklass) – ter sig effektivare gällande matematiska prestationer?
3. Synliggörs andra effekter av nivågruppering i dessa studier, vilka i så fall?
Frågeställning 1 och 2 berör liknande frågor, men skiljer sig dock åt. Fråga 1 avser att ge svar på huruvida nivågruppering i matematik resulterar i mätbara effekter i nämnda ämne och vilka de effekterna i så fall är. Fråga 2 avser att ge svar på vilken av de två gruppindelningsmodellerna – nivåbaserad grupp och nivåblandad grupp – förefaller mest effektiv i ljuset av de mätta prestationerna i matematik.
Forskningsöversikt
Nivågruppering har, som tidigare konstaterats, diskuterats i både läroplaner och i media. För att visa på att metoden för skapandet av undervisningsgrupper också undersökts inom vetenskapen, görs här en översiktlig beskrivning på ett urval av befintlig forskning inom ämnet.
Forskningsöversikten inkluderar främst studier om nivågruppering i matematik, men även andra skolämnen ingår i några av undersökningarna.
Nivågruppering handlar om verksamhet där undervisningsgrupper delas in i grupperingar efter kunskapsnivå eller förutsättningar. Frågan om huruvida nivågrupperingens effekter på eleverna som berörs av den är positiva, negativa eller neutrala har diskuterats och forskats och Kulik (1992, s. 9) menar att det går att finna forskning som stöder alla ståndpunkter gällande nivågruppering. En klar uppdelning och oklarhet inom ämnet finns alltså, eftersom det fortfarande diskuteras och undersöks. Nivågrupperingens olika effekter har forskats med hjälp av olika metoder. Denna litteraturöversikt lyfter forskning enligt metodval, och betonar särskilt forskning som använder liknande metoder som denna studie. Själva forskningsprocessen i studierna och val gällande den presenteras. Eftersom empirin i denna studie består av resultat från tidigare studier, är betraktandet och sammanställandet av dessa centralt i studiens analysdel. Dessutom bidrar inte resultaten från de presenterade studierna med något i förhållande till resultaten av detta arbete, förutom de sista två studierna av Kulik (1992) och Slavin (1986).
Kvasiexperimentell design
Matthews, Ritchotte och McBee (2013) undersökte lärandeeffekten (på hög- och medelpresterande elever) av att placera elever som blivit identifierade som högpresterande i matematik och läsning i en och samma klass i dessa ämnen under ett år (cluster grouping).
Skolan där studien genomfördes är en tvåspråkig låg- och mellanstadieskola i USA med ca 360 elever. Studien undersökte effekten på lärande med hjälp av kvantitativa mätningar.
Mätningarna gjordes med hjälp av prov (MAP=Measures of Academic Progress) som kartlägger elevernas kunskaper i matematik och läsning.
Longitudinell fallstudie
Marks (2014) har undersökt en del av de konsekvenser nivågruppering har. Syftet var att skapa förståelse om hur elever som placerats i den lägsta nivågruppen upplever nivågruppering.
Studien formades som en longitudinell fallstudie som utfördes under ett år. Som försöksobjekt för studien fungerade 88 sjätteklassister av sammanlagt ca 700 elever på en grundskola i London. Fallstudien baserar sig på flera olika datainsamlingsmetoder. Dessa är kunskapstest, klassrumsobservationer, individuella intervjuer och gruppintervjuer med elever samt individuella lärarintervjuer. Detta innebär att forskaren i studien använde sig av både kvantitativ
och kvalitativ data, som sedan under analysskedet analyserats på olika sätt för att finna likheter eller skillnader i resultaten.
Prospektiv longitudinell studie
Pallas, Entwisle, Alexander och Stluka (1994) undersökte tre möjliga effekter av nivågruppering med hjälp av data från en fyra år lång prospektiv longitudinell studie som studerade den akademiska och sociala utvecklingen hos barn. Ett randomiserat urval på 756 elever som började i första klass år 1982 i något av Baltimores 19 lågstadieskolor utgjorde forskningsobjekten. Insamling av data skedde genom intervjuer med föräldrar, studenter och lärare samt genom att hämta information om prestationer från skolregister. Både kvantitativ och kvalitativ data har alltså fungerat som underlag för de resultat som studien redovisar.
Litteraturstudier
Wilkinson och Penney (2014) har gjort en sammanställning av forskning gällande nivågruppering i England. Studiens syfte är att undersöka hur olika sorters pedagogisk verksamhet i låg-, mellan- och högpresterande grupper påverkar inlärning, hur förmåga definieras och förstås inom den brittiska nivågrupperingsdiskursen, om nivågruppering i brittiska och walesiska skolor faktiskt uppfyller den nytta den förväntas samt varför nivågruppering fortfarande används i bred utsträckning, fastän det finns forskning som ifrågasätter fördelarna med den. Wilkinson och Penney hittade de flesta undersökningarna som studien grundar sig på genom databassökningar, men kontaktade även tidskrifter samt granskade referenslistor på de studier de redan hittat för att finna ytterligare forskning. De tio studier som uppfyllde de inkluderingskriterier Wilkinson och Penney utformat analyserades sedan genom att de flera gånger granskades noggrant i sökandet efter mönster och motstridigheter – både inom studierna och dem emellan. Studien kan liknas med en systematisk litteraturstudie.
Slavin (1986) har gjort en genomgång och sammanställning av forskning gällande nivågruppering. Datainsamlingen baserar sig på att det i förväg formulerats kriterier för hurdana studier som ska tas med i sammanställningen samt att alla publicerade och opublicerade studier som uppfyller dessa kriterier verkligen inkluderats. Sammanställningen inkluderar ca 50 studier, som undersöker nivågruppering genom någon av följande former: 1. elever delas in i klasser på bas av förmågor, 2. homogena omgrupperingar vid undervisning i matematik och läsning görs, 3. omgrupperingar vid undervisning i läsning med möjligheten att blanda årskurser i grupperna (Joplin plan) samt omgrupperingar i andra ämnen som kan överskrida den traditionella årskursindelningen görs, 4. omfattande icke betygsatta program används, 5.
nivågruppering inom klassen utövas. Även denna studie kan räknas som en systematisk litteraturstudie, dock av ett mer omfattande slag.
Även Kulik (1992) har gjort en systematisk litteraturstudie i form av en metastudie.
Undersökningens syfte är att så tydligt som möjligt lyfta fram den evidens som finns kring nivågruppering. Det gör Kulik genom att granska tidigare sammanställningar om nivågruppering, genom att presentera nya vetenskapliga metoder för granskandet av forskning som kan nyansera tolkningen av nivågrupperingens effekter samt genom att sammanställa resultat från forskning som varit ny (och som inte har kunnat inkluderas i de tidigare sammanställningarna som analyserats i studien) när studien genomförts. Kulik sammanställer forskning om nivågruppering av fem olika typer: XYZ-gruppering (homogena undervisningsgrupper), nivågruppering inom klasser, nivågruppering mellan klasser, program där högpresterande elevers skolgång försnabbas samt program där högpresterande elever får berikad undervisning. Kulik sammanställer resultat från 51 studier om XYZ-gruppering, 11 studier om nivågruppering inom klasser, 14 studier om nivågruppering mellan klasser, 23 studier om program där de högpresterande elever har möjlighet till en accelererad skolgång samt 25 studier om program där berikad undervisning ges till högpresterande elever.
Sammanfattning
Med dessa refererade studier och rapporter i åtanke, verkar nivågruppering ha studerats med hjälp av olika metoder. Detta betyder givetvis också att de effekter som undersökts varit av olika karaktär, eftersom metoderna för insamlandet av data samt själva empirin varierat i studierna. Karaktären på denna studies syfte samt forskningsfrågor liknar de refererade studiernas syften i vilka metodvalet är detsamma, det vill säga systematisk litteraturstudie (märk här att Forsberg och Wengström (2003) påpekar att metaanalysen är en typ av systematisk litteraturstudie). Detta talar för att metodvalet i denna studie är lämplig med tanke på ändamålet.
Att vara medveten om och känna till att andra metoder för insamling av data använts i studiet av nivågruppering är dock också av värde, eftersom den kunskapen medför insikten och vetskapen om att andra effekter än effekter på kunskapsinriktat lärande finns att studera i nivågruppering. Resultaten från studierna genomförda av Slavin (1986) och Kulik (1992) jämförs med resultaten av föreliggande studie på s. 28 under rubriken ”Resultaten i relation till tidigare forskning”. Detta görs för att jämförelsen ska bli tydligare.
Teoretiska utgångspunkter
Lärande kan betraktas utifrån flera olika teorier. Det alla inlärningsteorier har gemensamt är att de försöker förklara hur det går till när människan utvecklas och lär sig något nytt (Egidius, 2008, s. 312). En etablerad teori inom skolvärlden är det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2014, ss. 306–307). Den grundar sig i Lev Vygotskys idéer om hur människan utvecklas och lär sig. Teorin har valts som utgångspunkt för denna studie, eftersom dess ingång gentemot lärande är av en karaktär som stämmer överens med det fenomen – nivågruppering – studien undersöker.
Vygotskys arbete och tankegångar är väl beskrivna i böcker som behandlar utbildning och utveckling samt psykologi. Exempelvis har Egidius (2008, ss. 734–735) och Säljö (2014, ss.
297–307) skildrat huvuddragen i Vygotskys tankar och vad som kan härledas ur dem. Att Vygotsky refereras och hans teorier beskrivs i böcker behandlande utvecklingspsykologiska ingångar visar på att hans arbete vunnit ett fotfäste i den teoretiska diskurs som präglar skolvärlden. Vygotsky själv resonerar mycket kring utveckling och lärande i sina texter. Han menar att utveckling av nya kulturella kunskaper sker i två steg, där det första handlar om en social process mellan människor och det andra om en intern bearbetning av det som skett i det sociala umgänget (Vygotsky, 1978, s. 57). Denna tanke kan sägas prägla den utbildande verksamhet som sker i skolan, eftersom skolmiljön försätter eleverna i sociala situationer – både med andra barn och med vuxna.
I Vygotskys resonemang kring lärande och utveckling kan ett intresse för såväl biologiska som sociala inriktningar urskiljas. Detta kan ses i att han presenterar olika existerande ingångar gällande just relationen mellan lärande och utveckling i sina skrifter (Vygotsky, 1978, ss. 79–
84). Dessa betraktar lärande på följande tre olika sätt: lärande och utveckling sker oberoende av varandra, lärande är utveckling samt att en kombination av dessa resulterar i lärande. Ett begrepp som sedan blir centralt när det gäller Vygotskys egna teoriskapande i förhållande till de teorier han presenterar – och förkastar – är den proximala utvecklingszonen (the zone of proximal development) (Vygotsky, 1978, ss. 84–85). Den proximala utvecklingszonen innefattar tanken om att ny kunskap som ska förvärvas måste finnas inom eller nära det utvecklingsstadium som ett barn befinner sig på. När ett barn är på en viss nivå i sin utveckling är hen alltså särskilt mottaglig för ledande frågor och instruktioner som kan hjälpa hen att lösa ett nytt problem. När en kunnigare individ, till exempel en vuxen eller ett annat barn, kan förse det lärande barnet med vägledande information om förmågan som håller på att utvecklas sker alltså framsteg lättare enligt Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen. Tanken om hur den proximala utvecklingszonen fungerar gör att föreliggande studie ter sig intressant i förhållande till de sociala aspekter Vygotsky presenterar i sina teorier. De jämförda undervisningsgrupperna – nivåbaserade grupper och nivåblandade helklasser – skapar nämligen båda förutsättningar för lärande i sociala sammanhang. Förutsättningarna bör dock skilja sig på
ett avgörande sätt, eftersom gruppsammansättningen antagligen är homogenare i utbredningen av kunskapsnivå i de grupper som är sammansatta efter prestationsnivå.
Resultaten i denna studie kommer att belysas med hjälp av Vygotskys tankar och teorier i diskussionsdelen. De paralleller som dragits mellan studiens undersökta ämne och de presenterade teoretiska grundtankarna har som syfte att motivera det teorival som studien har.
Metod
Studien baserar sig på en genomgång av ett urval av befintlig forskning. Detta innebär att metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2003, s. 78). Valet av metod grundar sig på ett antal överväganden.
Valet av metoden systematisk litteraturstudie motiveras av att resultaten från tidigare forskning om nivågruppering varit mångtydiga (Kulik, 1992, s. 9). En genomgång och analys av forskningen sedan 1990-talet till idag inom området ska uppfylla studiens syfte – att undersöka gruppindelningsmetodens effekter på en riktningsgivande nivå. Syftet och frågeställningarna är av en sådan karaktär att svaren torde finnas i redan genomförd forskning.
Eftersom elevers prestationer samt förändringar i dem fokuseras i frågeställningarna, ter sig kvantitativa studier som de mest intressanta. Därav exkluderas entydigt kvalitativ forskning ur studien. Forskning om nivågruppering i matematik finns sedan tidigare (Ireson, Hallam &
Hurley, 2005; Hoffer, 1992; Ireson, Hallam, Hack, Clark & Plewis, 2002; Whitburn, 2001), och denna typ av data kan också nyttjas i studiet av mitt val av frågor.
I boken Att göra systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2003), behandlas metoden systematisk litteraturstudie. Denna studie följer bokens beskrivning av metoden, vilket innebär att följande steg tillämpats:
1. Ett syfte för studien formulerades. I detta fall utifrån reflektioner kring både det historiska perspektivet på nivågruppering i Sverige samt dagens förhållningssätt.
2. Frågeställningar utformades för att snäva in området ytterligare.
3. Utifrån frågeställningarna skapades ett antal sökord på svenska, som sedan översattes till engelska, eftersom det visade sig att den forskning som existerar inom ämnet i största allmänhet är skriven på engelska.
4. Kriterier för vilken forskning som ska inkluderas i studien utformades.
5. Sökningarna i databaserna gjordes.
6. Kriterierna för vilken forskning som ska inkluderas användes för att avgöra vilka studier av de som sökningarna resulterade i var av värde.
7. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades.
8. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades med forskningsfrågorna i åtanke.
9. Resultaten som erhållits från de analyserade artiklarna sammanställs och presenteras.
10. Resultaten diskuteras i förhållande till syftet, frågeställningarna, grundteorin samt den tidigare forskningen som presenterats.
11. Av de resultat studien mynnat ut i dras slutsatser som diskuteras.
Valet av metodbok grundar sig även på den litteratur som fanns tillgänglig vid utförandet av studien. Trots att boken beskriver omvårdnadsforskning, bedömdes den vara användbar på grund av att litteraturstudier går till på liknande sätt oavsett forskningsområde.
God forskning ska bottna i vissa etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2003, s. 77).
Eftersom studierna som inkluderas i denna analys redan är kollegialt granskade (peer reviewed) samt publicerade i en akademisk tidskrift, berörs inte själva litteraturstudien av denna typ av etiska begrundanden. Resultaten i föreliggande studie kan kontrolleras genom att följa beskrivningen av tillvägagångssättet för insamlandet av empirin.
För att komma igång med studien, formulerades ett syfte utifrån reflektioner både kring det historiska perspektivet på nivågruppering i Sverige samt dagens förhållningssätt. Därefter skrevs några frågeställningar för att snäva in området ytterligare. Utifrån dessa utformades sedan ett antal sökord på svenska: nivågruppering, matematik, prestation, utbildning. För att komma åt relevant forskning på engelska, översattes sökorden till följande: ability grouping, mathematics, achievement, education. Även följande kriterier för sökningarna valdes:
artiklarna ska vara publicerade mellan åren 1990 och 2018, vara skrivna på svenska, engelska eller finska, finnas tillgängliga i fulltext via databasen, vara kollegialt granskade (peer reviewed), vara publicerade i akademiska tidskrifter, undersöka elever i grundskoleålder (6–16 år) samt i allmänhet kunna bidra med information till syftet i denna studie. Dessa kriterier valdes för att sökningarna förväntas resultera i ett lämpligt antal artiklar i digital form som dessutom kan anses aktuella i dagens skola, finns på ett språk författaren behärskar, går att få tag på i sin helhet samt redan är granskade och publicerade på det akademiska fältet. De två sistnämnda kriterierna syftar till att höja kvaliteten på de funna studierna.
Efter skapandet av sökord påbörjades databassökningar i databaserna EBSCOhost Education Source, EBSCOhost ERIC samt ProQuest ERIC. Dessa databaser ansågs lämpliga, eftersom de är ämnade för sökningar inom pedagogik och utbildningsvetenskap. Vid sökningar i databaserna används den Booleska operatorn ”AND” för att kombinera sökorden, vilket innebär att sökningarna styrdes till att enbart resultera i material där alla sökord fanns inkluderade i de fraser eller begrepp som beskrev innehållet (Forsberg & Wengström, 2003, s. 86). Google Scholar användes också som sökmotor, men exkluderades ur studien, eftersom en sökning med alla sökord gav en ohanterlig mängd träffar (över 19 000). Däremot gjordes en manuell sökning genom att referenslistorna på de studier som inkluderades från databassökningarna kontrollerades för relevant forskning. Sökningarna i databaserna resulterade i två inkluderade artiklar. Den manuella sökningen resulterade också i två inkluderade artiklar.
Dokumentation av sökningarna
I detta stycke görs i enlighet med det Forsberg och Wengström beskriver (2003, s. 161) en redovisning för sökningarna i databaserna. Dokumentationen av sökningarna i databaserna är i tabellform. Den manuella sökning som utfördes redovisas också i löpande text. Även en
sökning i Google Scholar – som dock exkluderats ur studien – beskrivs. De artiklar som inte inkluderats har valts bort i ett av tre skeden: vid läsning av titlar, vid läsning av abstracts eller vid läsning av delar av artikeln. Orsaken till att en artikel valts bort är att den inte uppfyllt alla de kriterier som formulerats för inkluderingen.
Tabell 1 innehåller information om mängden träffar i varje databas, hur många studiers abstract som lästes, hur många studier som lästes delvis eller i sin helhet samt hur många studier som inkluderades. Ur tabellen framgår tydligt hur många artiklar sökningarna resulterat i samt hur artiklar steg för steg gallrats bort.
Tabell 1: Totalt antal träffar i respektive databas.
Databas Totalt antal
träffar
Abstract lästes
Hela eller delar av texten lästes
Inklu- derades i studien
EBSCOhost ERIC 38 17 8 1
EBSCOhost Education Source
61 33 12 2
ProQuest ERIC 12 2 0 0
Totalt antal studier 111 52 20 2*
* En av de inkluderade studierna påträffades både i EBSCOhost ERIC och EBSCOhost Education Source. Detta förklarar varför det totala antalet inkluderade studier är en färre än vad summan av de inkluderade studierna från databaserna är.
I tabell 2 visas sökorden samt avgränsningarna som använts i sökningarna. Tabellen konkretiserar de utförda sökningarna.
Tabell 2: Sökträffar i databaserna 2018-05-02.
Databas Sökord Avgränsningar Totalt antal träffar
Abstract lästes
Hela eller delar av texten lästes
Inklu- derades i studien
EBSCOhost ERIC
”ability
grouping” AND mathematics AND achievement AND education
Peer reviewed Full text 1990-maj 2018 Journal article Engelska, svenska, finska
38 17 8 1
EBSCOhost Education Source
”ability
grouping” AND mathematics AND achievement AND education
Peer reviewed Full text 1990-maj 2018 Academic Journal Engelska, svenska (finska ej valbart)
61 33 12 2
ProQuest ERIC
”ability
grouping” AND mathematics AND achievement AND education
Peer reviewed Full text 1990-maj 2018 Journal article Engelska, svenska, finska
12 2 0 0
Tabell 3 innehåller information om de inkluderade artiklarna. Förutom författare, titel och vetenskaplig tidskrift där artikeln publicerats presenteras även publiceringsår, land och språk samt innehåll och fyndsätt.
Tabell 3: Sammanfattningar av de inkluderade studierna.
Författare Titel Vetenskaplig tidskrift
År Land Språk
Innehåll Fyndsätt
Judith Ireson, Susan Hallam &
Clare Hurley
What are the effects of ability grouping on GCSE attainment?
British Educational Research Journal
2005 England Engelska
Över 6000 elevers resultat på GCSE-prov jämförs.
Eleverna kommer från 45 olika statliga högstadier.
Skillnaderna i skolornas grupperingspraxis
skapar förutsättningen för att jämföra hur nivågruppering påverkar provresultaten.
EBSCO- host ERIC
&
EBSCO- host Education Source
Julia Whitburn
Effective Classroom Organisation in Primary Schools:
mathematics
Oxford Review of Education
2001 England Engelska
Ca 200 nivågrupperade respektive ca 1000 icke- nivågrupperade elevers prestationer undersöks i åk 3 och 4 genom analysering av provresultat.
EBSCO- host Education Source
Thomas B.
Hoffer
Middle School Ability
Grouping and Student
Achievement in Science and Mathematics
Educational Evaluation and Policy Analysis
1992 USA Engelska
Ca 1900 sjunde-klassisters prestationer i prov i
matematik och NO (science) analyseras. Skolorna eleverna kommer ifrån har olika grupperingspraxis.
Manuell sökning
Judith Ireson, Susan Hallam, Sarah Hack, Helen Clark
& Ian Plewis
Ability Grouping in English Secondary Schools: Effects on Attainment in English, Mathematics and Science
Educational Research and Evaluation
2002 England Engelska
Över 4300 elevers resultat från prov i matematik undersöks. Eleverna kommer från 45 olika statliga
högstadium. Skillnaderna i skolornas grupperingspraxis skapar förutsättningen för att jämföra hur nivågruppering påverkar provresultaten.
Manuell sökning
Sökningarna för datainsamling i databaserna utfördes den 2 maj 2018. En dryg vecka senare (11 maj 2018) gjordes nya sökningar i databaserna för att kontrollera hur ofta nya artiklar inom
ämnet publiceras. Enbart en sökning resulterade i ett större antal träffar än tidigare, nämligen sökningen i EBSCOhost ERIC. Den gav 40 träffar jämfört med 38 ursprungliga, vilket tyder på två nya publicerade artiklar inom ämnet nivågruppering. Nivågruppering ter sig alltså aktuellt inom forskningen för utbildningsvetenskap, eftersom nytt material publicerats redan efter en tidsperiod på en dryg vecka efter den första sökningen.
För att utföra en manuell sökning kontrollerades referenslistorna på de två studierna som inkluderats från databassökningarna. Först kontrollerades årtalet på alla referenser, eftersom bara studier publicerade från och med år 1990 inkluderas. Om årtalet uppfyllde kriteriet, granskades referensen ytterligare. När titeln syftade till nivågruppering, gjordes sökningar i de tre använda databaserna för att komma åt materialet. Om sökningarna i databaserna resulterade i att materialet hittades, kontrollerades även att de andra kriterierna (kollegial granskning, samt att materialet är publicerat i en akademisk tidskrift) uppfylldes. Efter detta granskades materialet ytterligare genom att abstract och delar av texten lästes. Sedan avgjordes om materialet kunde bidra till studiens syfte.
Sökningarna resulterade i att allt som allt fyra artiklar uppfyllde alla kriterier. Valet att inte bredda kraven för inkludering grundar sig på två saker (gällande de kriterier som kunde ha utökats). För det första var syftet att ringa in studier som har gjorts i förhållanden som liknar dagens skola, och därför har inte tidsintervallet gjorts större. För det andra hade ett bredare åldersspann även inkluderat gymnasieelever (möjligen även universitetsstudenter), och syftet att undersöka hur elever i grundskolan påverkas av nivågruppering skulle delvis gå förlorat om ålderskriteriet vore bredare. Statistiskt sett är empirin aningen tunn, men med tanke på det specifika urvalet och att syftet med uppsatsen var att undersöka en viss elevgrupp kan den ändå sägas uppfylla sitt syfte.
Följande artiklars referenslistor granskades:
1. What are the effects of ability grouping on GCSE attainment?, av Ireson, Judith;
Hallam, Susan och Hurley, Clare (2005).
2. Effective Classroom Organisation in Primary Schools: mathematics, av Whitburn, Julia (2001).
Den första artikeln resulterade i att följande artiklar hittades och inkluderades:
- Middle School Ability Grouping and Student Achievement in Science and Mathematics, av Hoffer, Thomas B. (1992).
- Ability Grouping in English Secondary Schools: Effects on Attainment in English, Mathematics and Science, av Ireson, Judith; Hallam, Susan; Hack, Sarah; Clark, Helen och Plewis, Ian (2002).
Den andra artikeln resulterade inte i några inkluderade studier.
Exkluderad artikel
En artikel av Vandenberge (2006) som hittades via en sökning i databasen EBSCOhost Education Source exkluderades ur studien. Den presenterar resultat från en studie där elevprestationer undersökts på en internationell nivå genom att titta på data från PISA- undersökningarna år 2000. Artikeln valdes bort på grund av att föreliggande studie betraktar nivågruppering på klassrumsnivå, och då ter sig Vandenberges artikel – som redovisar för data från undervisningsväsen i hela nationer – oanvändbar. Sådana resultat som Vandenberge hänvisar till i sin artikel (sammanfattningsvis att nivågrupperande länders elever inte verkar klara sig bättre i de internationella proven) blir med andra ord omöjliga att använda i syftet att se effekter av i första hand nivågruppering, eftersom elev- och undervisningsgrupper inte går att kontrollera på ett hållbart sätt. Studien kan dock te sig intressant i skapandet av en större helhetsbild gällande jämförandet av länder som nivågrupperar mer eller mindre på något sätt, och ansågs därför relevant att nämnas.
Analys
I denna del presenteras och analyseras de inkluderade artiklarna. Även kvalitetsfrågor berörs.
Förutom författarnas namn, titel och publiceringsår refereras undersökningens syfte, design, urval samt datainsamlingsmetoder. Resultat och slutsatser belyses också (Forsberg, Wengström, 2003, ss. 162–163). Studiernas innehåll beskrivs i löpande text, eftersom de är av en sådan karaktär att innehållet bäst kommer till uttryck på det sättet.
Enligt Forsberg och Wengström (2003, s. 165) bör analysen presenteras på ett sätt som gör granskningsprocessen transparent. Detta görs genom att analysen sammanställs i tabellform, där respektive inkluderad artikels bidrag till svaret på forskningsfrågorna i denna studie summeras. Artiklarna ges bokstavsbeteckningar (A, B, C eller D) i presentationen i av dem.
Detta görs för att underlätta hänvisning till varje artikel.
Artikel A
Artikeln What are the effects of ability grouping on GCSE attainment? av Ireson, Hallam och Hurley (2005) har som syfte att studera effekten av graden av nivågruppering på elevers prestationer i de prov som görs i slutet av grundskolan i England (General Certificate of Secondary Education, GCSE-prov). Resultaten för proven i matematik, engelska och naturorienterande ämnen studeras.
Studiens design utgörs av en longitudinell kohortstudie på över 6000 elever. Eleverna kommer från 45 statliga högstadieskolor, vilket innebär att skolorna inte har specifika antagningskrav gällande prestationer eller förmåga på eleverna. Eleverna följdes från och med årskurs nio tills de deltog i de nationella proven (GCSE) som görs under årskurs 11 i slutet av grundskolan i England. Resultat från andra nationella prov (Key Stage 3 prov) som eleverna också deltagit i under årskurs nio samlades också in. Utöver detta samlades det i efterhand in resultat från Key Stage 2 prov i årskurs sex för samtliga elever.
Urvalet på 45 skolor delades in i tre olika grupper på basen av den utsträckning skolorna utövade nivågruppering. Gruppen med den lägsta graden av nivågruppering utgjordes av skolor som nivågrupperar i högst två ämnen från och med årskurs nio. Den skolgrupp som nivågrupperade näst mest bestod av skolor som tillämpar nivågruppering i högst två ämnen från och med årskurs sju. Den tredje gruppen skolor använde sig av nivågruppering i minst fyra ämnen redan från årskurs sju. Efter ett bortfall av sju skolor på grund av att de inte kunde förse forskarna med all data vid den sista tidpunkten för insamling av information, var de resterande 38 skolorna fördelade på följande sätt i de tre grupperna: 12 skolor som nivågrupperade lite, 13 skolor som nivågrupperade delvis samt 13 skolor som nivågrupperade i stor utsträckning. För att väga upp för eventuell snedvridning i elevmaterialets sammansättning med tanke på socioekonomisk status på skolorna kontrollerades antalet elever som har rätt till gratis
skollunch. Forskarna såg en skillnad i antalet elever som på basen av åtnjutandet av gratis skolluncher antagligen har ett ogynnsammare läge med tanke på skolgången än andra elever.
Resultaten för studien indikerar på att elever i skolor av den typen som nivågrupperar i högre grad inte får bättre resultat på GCSE proven i matematik (eller i proven i naturorienterande ämnen och engelska).
Artikel B
Hoffer (1992) presenterar i sin artikel Middle School Grouping and Student Achievement in Science and Mathematics en studie vars syfte är att undersöka effekterna av nivågruppering på elevers prestationer i både matematik och naturorienterande ämnen. Studien utgår från två hypoteser: att nivågruppering höjer alla elevers prestationer oavsett tidigare prestationsnivå samt att elever som undervisats i nivågrupperande skolor oavsett nivågrupp presterar bättre än (eller minst lika bra som) motsvarande elever i icke-nivågrupperande skolor.
Studiens data är hämtad mellan hösten 1987 och 1989 från en longitudinell studie vid namnet Longitudinal Study of American Youth (LSAY). En kohort på ca 1900 elever i årskurs sju utgör deltagarna i studien. Dessa elever hade deltagit i prov i matematik och naturorienterande ämnen på hösten åren 1987, 1988 och 1989, och inkluderades därför i studien. Även uppgifter om den grupperingspraxis skolorna dessa elever gick på följde var tillgängliga. Ett bortfall på sammanlagt ca 1100 elever skedde, då elever antingen bytte till en skola som inte inkluderades i studien, hoppade av studien eller var tvungna att exkluderas på grund av att någon form av data inte fanns tillgänglig för eleven. Elevprestationerna i de två ämnena mättes med hjälp av prov som LSAY skapat. Information om huruvida en skola nivågrupperar samlades genom att fråga lärare, titta på skoldokument samt genom att fråga andra anställda på skolorna. I analysen av resultaten vägdes elevernas socioekonomiska status, kön, etnicitet samt skillnader i skolfaktorer in.
I matematik tyder studiens resultat på att elever i högpresterande nivågrupper gynnas av nivågrupperingen, när däremot elever i medel- eller lågpresterande nivågrupper missgynnas av undervisning i nivågrupperna. De resultat som den presenterade studien pekar på är att nivågruppering inte i allmänhet har några positiva effekter för grupperade elever i de undersökta ämnena.
Artikel C
I artikeln Ability Grouping in English Secondary Schools: Effects on Attainment in English, Mathemathics and Science av Ireson, Hallam, Hack, Clark och Plewis (2002) presenterar författarna en studie vars syfte är att undersöka de akademiska samt icke-akademiska effekterna av nivågruppering på ca 14 år gamla elever. De nämnda effekterna studeras med hjälp av insamlad data från samma longitudinella kohortstudie som Ireson, Hallam och Hurley (2005)
enbart resultat på Key Stage 2 och 3 prov för 4337 elever i matematik (prestationer i naturorienterande ämnen samt engelska undersöktes också). Även i denna studie beaktades kön, socioekonomisk status samt grad av närvaro i resultaten. Bortfall av data (i form av att vissa provresultat inte var tillgängliga för alla elever) vägdes upp genom att jämföra de otillgängliga resultaten med de tillgängliga. Även antalet elever som provresultaten fattades för jämfördes mellan alla skolor som deltog i undersökningen.
De resultat som studien mynnar ut i antyder att nivågruppering i allmänhet har positiva effekter på matematiska prestationer. Detta sågs dock inte i de två andra undersökta ämnena.
Positiva effekter sågs även för nivågrupperade högpresterande elever i matematik i jämförelse med helklassundervisade högpresterande elever. Lågpresterande elever tycks dra nytta av helklassundervisning. För naturorienterande ämnen och engelska sågs inga effekter av detta slag.
Artikel D
Whitburns (2001) artikel Effective Classroom Organisation in Primary Schools: mathematics belyser effekterna av nivågruppering på lärande i matematik. Frågan om huruvida inlärning sker effektivare i helklass eller nivåbaserad undervisningsgrupp adresseras. Skillnader gällande detta i förhållande till nivågruppers prestationsnivå studeras också.
Studien som Whitburn beskriver baserar sig på data från ett projekt mellan flera bostadsområden i England och the National Institute of Economic and Social Research. Tre kohorter av elever i årskurserna tre och fyra mellan åren 1997 och 2000 undersöks i studien.
Under tiden för studien deltar eleverna i flera prov vars resultat fungerar som underlag för analysen i studien. Mellan 94% och 96% av eleverna deltog vid varje provtillfälle. Elever som inte gjort alla prov som tillför data till studien har exkluderats. Från de skolor data samlats in undervisas ca 200 elever i nivåbaserade grupper och ca 1000 elever i nivåblandade helklasser.
Att antalet elever i nivåbaserade klasser var betydligt färre än antalet elever i nivåblandade klasser är inte ur undersökningens synvinkel ett idealt förhållande, men eftersom valet av nivågruppering låg hos skolorna, kunde inte förhållandet påverkas. Förhållandet mellan antalet elever som är berättigade till gratis skolluncher har också jämförts mellan de nivågrupperande och icke-nivågrupperande skolorna i undersökningen. Skolor som använder sig av nivågruppering har i genomsnitt 21% elever som åtnjuter gratis lunch. Skolor som inte nivågrupperar har ca 28% sådana elever som äter gratis lunch. Elevsammansättningen i skolorna gällande socioekonomisk status varierar alltså inte på ett markant sätt, och därmed ska detta inte påverka resultaten på ett anmärkningsvärt sätt.
De resultat som studien resulterat i pekar på att elever i nivågrupperande skolor inte presterar bättre än elever i icke grupperande skolor. Resultaten antyder däremot om aningen högre prestationer för de elever som undervisats i icke-nivåbaserade grupper. Denna företeelse ses i alla elevkohorter vars resultat studerats, vilket talar för att resultaten är hållbara i en bredare
betydelse. Hur prestationerna förhåller sig då eleverna delats in i grupper som presterar på olika nivåer, ter sig resultaten också entydiga – oavsett prestationsnivå verkar elever höja sina prestationer mer efter undervisning i icke-nivågrupperade klasser. Artikelns slutsats är att det inte verkar finnas några fördelar med att nivågruppera.
Forskningsfrågorna och analys i tabellform
Här under behandlas forskningsfrågorna som har som mål att uppfylla syftet med studien – att undersöka effekterna av nivågruppering på inlärning av kunskapsinnehållet i matematik för elever i grundskoleålder i förhållande till nivåblandad helklassundervisning.
Forskningsfrågorna är:
1. Vilka effekter av nivågruppering på elevers lärande av ett matematiskt kunskapsinnehåll presenteras i de undersökta studierna?
2. Vilken typ av undervisningsgrupp – nivåbaserad eller nivåblandad (helklass) – ter sig effektivare gällande matematiska prestationer?
3. Synliggörs andra effekter av nivågruppering i dessa studier, vilka i så fall?
Tabell 4: Analys av inkluderade artiklar.
Artikel Forskningsfråga 1 Forskningsfråga 2 Forskningsfråga 3 A Effekterna på de elevers
lärande som undervisats i nivågrupper verkade vara positiva. När olika variablers (ex. tidigare prestationer, kön, social samhällsklass) inverkan räknades in i resultaten blev den positiva effekten obetydlig.
Resultat från GCSE proven i matematik för elever som gått i skolor som
nivågrupperar mest var högre än för elever i skolor som nivågrupperar minst.
Resultaten för eleverna i skolor som nivågrupperar delvis låg mellan resultaten för eleverna i skolorna som grupperade mest och minst.
De högre resultaten för elever i grupperande skolor höll dock inte efter att variablerna som nämndes i samband med fråga ett räknades in i resultatet.
Svaret på forskningsfråga 1 gäller även för resultaten i engelska och no. Studien antyder också att
nivågruppering inte påverkar elever i hög- eller lågpresterande nivågrupper på olika sätt i matematik och engelska. I NO sågs en liten negativ effekt på prestationerna hos elever i
högpresterande
nivågrupper samt en liten positiv effekt hos elever i lågpresterande
nivågrupper. Resultat som tydde på att elever gynnas av att placeras i en högre nivågrupp sågs också.
B Effekterna på de elevers Resultaten från studien Resultaten tyder på att
nivågrupper verkade i överlag vara varken positiva eller negativa.
inte har någon effekt i form av att överlag höja
elevprestationer i jämförelse med blandad
helklassundervisning, eftersom de analyserade provresultaten resulterat i en sammanlagd negativ effekt av nivågruppering (dock inte tillräckligt stor för att vara av statistisk betydelse).
anmärkningsvärd positiv effekt på högpresterande elevers prestationer i no.
Negativa effekter på prestationerna i NO för medel- och lågpresterande elever sågs. I matematik sågs likadana, men ännu starkare effekter än i NO gällande prestationer för de olika nivågrupperna.
C Effekterna på de elevers lärande som undervisats i nivågrupper verkade vara positiva.
De erhållna resultaten från studien visar på att
nivågruppering i allmänhet påverkar elevers prestationer på ett positivt sätt jämfört med helklassundervisning.
De elever som undervisats i nivågrupper verkar (i medeltal) höja sina prestationer i större grad mellan Key Stage 2 och Key Stage 3 prov.
I engelska och NO sågs inga effekter på
prestationer av nivågruppering. I matematik verkade nivågruppering gynna elever i högre presterande nivågrupper mer. Elever som placerats i lägre nivågrupper verkade prestera bättre efter undervisning i blandade helklasser. Studien pekade också på att placering i antingen hög-, medel- eller lågpresterande grupp påverkar elevprestationer.
D Varken positiva eller negativa effekter på de elevers lärande som undervisats i nivågrupper kunde urskiljas.
Studiens resultat antyder att elever som undervisats i nivåblandad helklass presterar bättre än elever som undervisats i
nivågrupper. Detta mönster ses i varje undersökt kohort, då resultaten från proven eleverna deltar i
återkommande varje termin analyserats.
När prestationerna på alla nivågruppers elever separat tolkats, pekar resultaten försiktigt i riktningen för att alla elever skulle dra nytta av att undervisas i blandad helklass.
Kvalitetsaspekter
Alla fyra studier som presenterats har redan blivit kollegialt granskade samt publicerade i akademiska tidskrifter. Detta innebär att artiklarna som valts till studien redan är
kvalitetsgranskade i flera steg. Validiteten och reliabiliteten i dem står och faller med nämnda kollegiala granskning.
Målet i den här uppsatsen är att jämföra nivågrupperad undervisning med icke- nivågrupperad undervisning. De till uppsatsen valda studierna har därför valts med hjälp av de studerade begreppen. Det specifika urvalet av studier bidrar med att målet med studien kan uppfyllas. Detta höjer validiteten.
Forskningsfrågorna i föreliggande studie är formulerade så att den samlade empirin har kunnat svara på dem på ett tydligt sätt. Detta stärker kopplingen mellan frågeställningarna och den insamlade datan, och skapar tydlighet och transparens, vilket har en reliabilitetshöjande effekt.
Sammanfattningsvis höjer den utförliga beskrivningen av tillvägagångssättet för insamlandet av datan – det vill säga val av metod och kriterier för urval – kvaliteten i denna studie.
Diskussion
Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka de effekter nivågruppering har på inlärning av matematiskt kunskapsinnehåll hos elever i grundskoleålder. Effekterna av nivågruppering har studerats i förhållande till helklassundervisning. I denna del diskuteras och problematiseras resultaten från de inkluderade studierna i förhållande till studiens forskningsfrågor och syfte, den tidigare forskning som presenterats samt de teoretiska utgångspunkter denna studie har.
Vilka effekter av nivågruppering på elevers lärande av ett matematiskt kunskapsinnehåll presenteras i de undersökta studierna?
Resultaten gällande den första forskningsfrågan, ”Vilka effekter av nivågruppering på elevers lärande av ett matematiskt kunskapsinnehåll presenteras i de undersökta studierna?”, ter sig i ljuset av de analyserade artiklarna relativt entydiga. Resultaten i studierna i både artikel B och D pekar på att nivågruppering varken har en positiv eller negativ effekt på inlärning av matematiskt kunskapsinnehåll. Även resultaten från studien som presenteras i artikel A visar på en sammanvägd neutral effekt, då bland annat tidigare prestationers, könets och samhällsklassens inverkan räknats med (innan detta verkade effekten vara av en positiv karaktär). Enbart artikel C presenterar resultat som tyder på en positiv effekt av nivågruppering på inlärningen av matematiska kunskaper.
Vilken typ av undervisningsgrupp – nivåbaserad eller nivåblandad – ter sig effektivare gällande matematiska prestationer?
Forskningsfråga två, ”Vilken typ av undervisningsgrupp – nivåbaserad eller nivåblandad (helklass) – ter sig effektivare gällande matematiska prestationer?” får aningen skilda svar från de olika artiklarnas studier förutom i två artiklar. Artikel A beskriver resultat som visar på att elever som i största utsträckning undervisats i nivågrupper presterat bättre än elever som gått i skolor som nivågrupperar mindre. I enlighet med de resultat som sågs i artikel A, pekar resultaten från studien i artikel C på samma mönster – att elever som undervisats i nivågrupp presterat bättre än elever som undervisats i blandad helklass. Däremot sågs inga betydande effekter av nivågruppering på matematiska prestationer jämfört med helklassundervisning i studien som presenteras i artikel B. I kontrast till resultaten i artikel A och C, pekar resultaten från studien i artikel D på att elever undervisade i helkass i snitt presterar bättre i matematik än elever som blivit undervisade i nivågrupper.
Synliggörs andra effekter av nivågruppering i dessa studier, vilka i så fall?
Den sista forskningsfrågan, ”Synliggörs andra effekter av nivågruppering i dessa studier, och vilka i så fall?”, besvaras enskilt för varje artikel, eftersom den ter sig svår att sammanfatta för
samtliga artiklar. Studien i artikel A undersökte även effekterna av nivågruppering på prestationer i engelska och naturorienterande ämnen. Dessa resultat var i enlighet med dem som erhölls för matematik – inga positiva eller negativa effekter sågs. Studien undersökte också huruvida nivågruppering påverkar de olika nivågrupperna. Här sågs att nivågruppering inte verkade påverka elevprestationerna på olika sätt i hög- och lågpresterande grupper på olika sätt i matematik eller engelska. I naturorienterande ämnen sågs dock en inverkan på prestationerna som talade för att elever i högpresterande grupper missgynnades av att undervisas i nivågrupper, samt att lågpresterande elever verkade dra nytta av nivågruppering. Den presenterade studiens resultat visade också på att elever med samma prestationsnivå, som placerats i olika nivågrupper, presterade bättre om de placerats i en högre presterande nivågrupp.
Studien som beskrivs i artikel B undersökte utöver prestationerna i matematik också prestationer i naturorienterande ämnen. Resultaten i studien visar att högpresterande elever inte på ett anmärkningsvärt sätt verkar gynnas av att undervisas i nivågrupp i naturorienterande ämnen samt att negativa effekter av nivågruppering på prestationerna för medel- och lågpresterande elever verkade finnas. I matematik sågs samma effekter för de olika nivågrupperna som i naturorienterande ämnen, men i en ännu större grad.
Utöver matematik undersökte den studien, som artikel C bygger på, effekter på prestationer i engelska och naturorienterande ämnen. I de två andra ämnena sågs inga effekter som skulle ha varit en följd av nivågruppering. Studien undersökte också skillnader i effekten på prestationer mellan nivågrupperna. Dessa resultat pekade på att elever i högpresterande nivågrupper i matematik gynnades av nivågruppering. Denna effekt sågs inte hos elever i lägre presterande nivågrupper, utan dessa elever verkade gynnas av undervisning i blandad helkass.
Studien visar också på att den nivågrupp en elev blir placerad i påverkar elevens prestationer annorlunda, om elever med ungefär samma prestationsnivå placeras i högre och lägre presterande nivågrupper. Med andra ord börjar en elev som placerats i en högpresterande nivågrupp i regel prestera bättre jämfört med en från början likapresterande elev som placerats i en lågpresterande nivågrupp.
Studien i artikel D tolkar alla nivågruppers prestationer även separat. De resultat denna analys mynnar ut i pekar på att en försiktig slutsats om att alla nivåers elever skulle gynnas av att undervisas i blandad helklass.
Summering
När de analyserade artiklarnas resultat sammanfattas för forskningsfrågorna, kan för den första frågans del ses att resultaten i artikel A, B och D pekar på en liknande – neutral – effekt av nivågruppering. Enbart artikel C visade på positiva effekter i kontrast till de andra artiklarna.
Gällande fråga två lyfte både artikel A och C samma resultat, innebärande att nivågruppering höjer elevprestationer mer än blandad helklassundervisning. Artikel D visade på motsatta resultat i jämförelse med artikel A och C, och i artikel B var resultaten varken till
nivågrupperingens eller den blandade helklassundervisningens fördel. För den tredje frågans del undersökte studierna i både artikel A och C effekterna av nivågruppering på prestationer i engelska och naturorienterande ämnen. Artiklarna presenterar resultat av samma typ – inga effekter av nivågruppering gällande prestationer i de två ämnena sågs. Artikel B undersökte enbart effekter på prestationer i naturorienterande ämnen utöver de i matematik. I studierna i artiklarna A, C och D undersöktes nivågrupperingens effekter på olika nivåers grupper i de olika ämnena. Artiklarna visade på spridda resultat gällande detta. Studierna i artikel A och C undersökte även effekten av likapresterande elevers placering i olika nivågrupper på senare prestationer. Resultaten i studierna gällande detta var entydiga.
Resultaten i relation till syftet
I studiens analysdel adresserades de tre forskningsfrågorna. Gällande den första forskningsfrågan pekade resultaten mest mot att nivågruppering i överlag varken har positiva eller negativa effekter gällande inlärning av kunskapsinnehåll i matematik, då tre av de fyra analyserade studierna visade på detta. Med tanke på studiens syfte har alltså ett resultat som pekar på en viss typ av effekt – en neutral – erhållits.
Den andra forskningsfrågan som gällde kontrasten i prestationerna mellan elever som blivit undervisade i nivågrupp och blandad helklass ter sig resultaten inte lika entydiga. Två av artiklarna presenterade resultat av samma slag, nämligen att undervisning nivågrupper resulterar i högre elevprestationer. I en av de två andra artiklarna visades på resultat som varken var till nivågrupperingens eller helklassundervisningens fördel. Den sista artikeln presenterade resultat som var i direkt motsats till det de två förstnämnda artiklarna visat på, nämligen att resultaten var till helklassundervisningens fördel. I förhållande till studiens syfte ter sig detta intressant, eftersom ett entydigt resultat inte erhållits.
Den tredje forskningsfrågan mynnade ut i att de analyserade artiklarnas presenterade resultat gällande sådana effekter denna studie ej specifikt syftade på att undersöka kartlades. För det första sågs att effekter på prestationer i två andra skolämnen, engelska och naturorienterande ämnen, hade undersökts. För det andra hade det också kontrollerats för om nivågruppering påverkar prestationer hos elever i olika nivågrupper på olika sätt. För det tredje undersöktes även hur placering i olika graders nivågrupper påverkar prestationerna hos elever som vid en första mätning presterat på ett liknande sätt.
Resultaten på den sista forskningsfrågan är relevanta i förhållande till studiens syfte eftersom de visar på medvetenhet om att även andra effekter av nivågruppering än den, som denna studie koncentrerar sig på att studera, kan (och bör) undersökas. Det som dock varit en gemensam nämnare för alla effekter, som de analyserade artiklarna bidragit med information om är, att det alltid varit elevprestationer som undersökts utifrån något perspektiv. Därför har inte effekter av nivågruppering som varit av en annan karaktär (exempelvis social) påträffats. Eftersom det endast är fyra studier som står för resultaten, är det ett svagt underlag för att dra allmängiltiga
