Design av lättöppnad färdigmatsförpackning: Inriktning hållbar utveckling

(2)

Försäkran

Detta arbete har 2013-‐02-‐05 lämnats in för examination av Linnéa Carlsson till Högskolan i Skövde för erhållande av betyg på 22,5 hp inom ämnet inte-‐

grerad produktutveckling.

Jag intygar härmed att jag för allt material i denna rapport som inte är mitt eget arbete har redovisat källan och att jag inte, för erhållande av poäng, har innefattat något material jag redan tidigare har fått tillgodoräknat inom mina akademiska studier.

(3)

Sammanfattning

Ett utvecklingsarbete av en miljövänlig färdigmatsförpackning, lätt att öppna för reumatiker, har utförts i samarbete med CC Pack i Tibro. För-‐

packningen är tänkt för bruk inom äldrevårdens hemtjänst. Utvecklingsar-‐

betet utfördes genom främst fokusgruppsundersökningar och tester av funktionsmodeller. En livscykelanalys med referens i dagens plasttråg som används på hemtjänsten i Skövde har utförts för att ta reda på vilket av de två slutkoncepten som var mest miljövänlig. Tydligt vid intervjuer och stu-‐

diebesök var att en rundare och mer färgglad förpackning önskades. Ett enkelt ovalt tråg med en hård kartongflik löste problemet med de svåröpp-‐

nade förpackningarna både genom själva placeringen av den hårda fliken och också ihop med en avlång form.

(4)

Abstract

A development of an environmentally friendly, ready meals packaging, that is easy to open for people suffering from rheumatoid arthritis, has been performed in cooperation with CC Pack in Tibro. The package is intended for use in elderly care home services. The development work was mainly done by focus group surveys and tests of function models. A life cycle anal-‐

ysis with reference in the current plastic trays used in home care in Skövde was conducted to find out which of the two final concepts was the most eco-‐friendly. Evident in interviews and site visits was that a rounder and more colorful packaging was desired. A simple oval tray with a hard card-‐

board flap solved the problem of opening difficulties, both by the position of the hard flap and also with an elongated shape.

(5)

Förord

”Det är enkelt att lösa ett problem komplicerat, svårt att lösa det enkelt”

(Kalle Carlsson -‐ farfar)

Ord jag tagit med mig i min utbildning som verkligen har visat sig sanna.

Invecklade lösningar är enklare att komma på. Därför är mitt mål alltid att finna den enkla och smarta lösningen -‐ den kluriga funktionen.

Stort tack till CC Pack och Stellan som gjort mitt exjobb möjligt. Tack till alla som stöttat mig genom min utbildning och tack till mina handledare som tålmodigt hjälpt mig genom mitt arbete.

Linnéa Carlsson

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Företagspresentation ... 1

1.2 Bakgrund ... 1

1.3 Uppdragsbeskrivning ... 1

1.3.1 Avgränsningar ... 2

1.3.2 Syfte ... 2

1.3.3 Mål ... 2

2 Litteraturstudie ... 3

2.1 Reumatism ... 3

2.2 Hållbar utveckling ... 3

2.3 Inclusive design eller design för alla ... 4

2.4 Emotionell design och kognition ... 4

3 Strategi och metodval ... 6

3.1 Metodval vid förundersökningen ... 7

3.2 Metodval vid uppställande av kravspecifikation ... 7

3.3 Metodval vid konceptgenerering och utvärdering ... 7

4 Förstudie ... 8

4.1 PESTLE-‐Analys ... 8

4.2 Intressentanalys ... 9

4.2.1 Kärnintressent ... 9

4.2.2 Primärintressent ... 9

4.2.3 Sekundärintressent ... 9

4.3 Samtal med Skövde kommun ... 10

4.4 Intervju med reumatiker ... 10

4.5 Studiebesök i hemtjänsten ... 11

4.6 Fokusgruppundersökning ... 12

4.7 Funktionsanalys ... 13

4.8 Hållbarhetsanalys ... 14

4.8.1 Diskussion utifrån hållbarhetsprinciperna ... 14

5 Sammanställning av kravspecifikation ... 15

6 Konceptgenerering ... 17

6.1 Idégenerering och första koncept ... 17

6.2 Urval ... 18

6.2.1 Beskrivning av de utvalda koncepten ... 18

6.3 Vidareutveckling ... 19

6.3.1 Test av koncept Hård flik ... 19

6.3.2 Test av koncept Snöre ... 19

6.3.3 Utvärdering av koncept Handtag ... 20

6.3.4 Test av koncept Kartongring ... 21

6.4 Test hos Reumatikerförbundet ... 22

6.4.1 Utvärdering och diskussion av koncept ... 22

6.5 Form på förpackningar till öppningskoncepten ... 23

6.5.1 Undersökning av emotionell uppfattning av tallrikar ... 23

(7)

6.6 Dimensionering ... 25

7 Prototypstudie ... 27

7.1 Val av kartongmaterial till finalkoncepten ... 27

7.2 Prototypframtagning för koncept Hård flik ... 27

7.2.1 Materialåtgång för koncept Hård flik ... 28

7.2.2 Kostnad för koncept Hård flik ... 28

7.3 Prototypframtagning för koncept Band ... 28

7.3.1 Materialåtgång för koncept Band ... 28

7.3.2 Kostnad för koncept Band ... 29

8 Livscykelanalys ... 30

8.1 Målbeskrivning och omfattning ... 30

8.2 Inventering ... 30

8.2.1 Plasttråg ... 30

8.2.2 Koncepten ... 30

8.3 Miljöpåverkansbedömning ... 30

8.3.1 Miljöpåverkan av plasttråg ... 31

8.3.2 Miljöpåverkan av koncept Hård flik ... 31

8.3.3 Miljöpåverkan av koncept Band ... 32

8.4 Tolkning av livscykelanalys ... 32

9 Slutligt urval ... 33

10 Slutsatser ... 34

10.1 Diskussion ... 34

Referenser ... 36

Bilaga 1: PESTLE-‐analys ... 40

Bilaga 2: Intervjufrågor och fokusgruppupplägg ... 43

Bilaga 3: Tidiga koncept ... 44

Bilaga 4: PNI ... 45

Bilaga 5: Resultat från CES EduPack ... 46

Bilaga 6: Slutkonceptet ... 48

(8)

1 Inledning

Denna rapport beskriver ett examensarbete i ämnet integrerad produktutveckl-‐

ing. Projektet har, med en inriktning på hållbar utveckling, utförts på Högskolan i Skövde i samarbete med CC Pack i Tibro.

Rapporten behandlar utvecklingen av en miljövänlig färdigmatsförpackning som önskades vara lätt att öppna för reumatiker. Rapporten innehåller även en livscy-‐

kelanalys, gjord på finalkoncepten (de två koncepten som gick vidare till absoluta utvärderingen) med referens till den färdigmatförpackning som används hos hemtjänsten i Skövde.

1.1 Företagspresentation

CC Pack tillverkar färdigmatsförpackningar i form av tråg för livsmedelsindustrin i Europa och är en del av den stora förpackningskoncernen A&R Carton. Tråg är bottentallriken på färdigmatsförpackningen, se figur 1, som fylls med mat och stängs igen med en plastfilm. Marknadsområdet som CC Pack distribuerar till sträcker sig mellan Irland i väster och Ryssland i öster samt mellan norra Skandi-‐

navien och norra Italien. De tillverkar olika typer av färdigmatförpackningar, till största delen för frysmat men även en ökande andel till icke-‐fryst mat.

Figur 1: Ett av dagens frysmattråg tillverkade hos CC Pack.

CC Pack har stort miljöfokus i sitt arbete och uttrycker själva att "vi bygger vår framtid på en stark övertygelse om att förnyelsebara lösningar i processer och produkter är långsiktigt lönsamma för oss och bra för det samhälle vi verkar i” (CC Pack, 2012a). För CC Pack är därför miljön en viktig faktor i utvecklingsarbetet och miljöfrågor utgör en stor del av beslutsunderlaget.

1.2 Bakgrund

Stellan Rylander, VD på CC Pack berättade att bakgrunden till projektet var att representanter från Reumatikerförbundet tog kontakt med CC Pack i Tibro och påtalade att dagens färdigmatsförpackningar generellt var mycket svåra att öppna. Av detta samtal föddes idén hos CC Pack att utveckla en ny färdigmatsför-‐

packning som skulle vara lätt att öppna, även för reumatiker. CC Pack valde att utvecklingen av den nya färdigmatsförpackningen skulle ske med stor omtanke om användarens eventuella handikapp. Förpackningen var tänkt att kunna kon-‐

kurrera med de färdigmatsförpackningar som idag används inom äldrevården.

1.3 Uppdragsbeskrivning

Examensarbetet skall bestå i ett utvecklingsarbete av en förpackning i form av ett färdigmatstråg, för användning inom äldrevården. Färdigmatsförpackningen skall utvecklas till att vara lätt att öppna, i första hand för reumatiker. Detta med tanke

1

(9)

på att det var Reumatikerförbundet som kontaktade företaget. Förpackningen ska även på sikt ge frysmatsindustrin en ökad möjlighet att vara delaktig på marknaden för kosthållning inom äldrevården. Detta är något CC Pack vill satsa på eftersom de tror att en industri med mycket erfarenhet av förpackad mat kan klara av att servera en mer anpassad matupplevelse, än dagens centralkök kan, till äldre. Produkten är av CC pack, tänkt att ha en tillverkningskostnad som är ungefär dubbelt så hög jämfört med dagens tråg. Förhoppningen är att utveckla en produkt med en tillverkningsteknik och utformning som liknar dagens produk-‐

ter. Det är även viktigt för CC Pack att matlådan upplevs trevlig att äta ur för mål-‐

gruppen samt att den är så miljövänlig som möjligt. Projektets inriktning skall därför innefatta hållbar utveckling, se sektion 2.2.

1.3.1 Avgränsningar

Många handikapp kan leda till problem vid öppning av en färdigmatsförpackning.

Dock avgränsades detta projekt till att endast innefatta problem vid öppning av färdigmatsförpackning till följd av reumatism. Denna avgränsning valdes till följd av begränsningar i tid och resurser för projektet.

1.3.2 Syfte

Projektet var tänkt att ge CC Pack nya intryck, idéer och underlag för att jobba vidare med samt inspirera till fortsatt arbete i kommande utvecklingsprojekt. En tanke var att projektet även skulle visa att det går att kombinera utveckling av förpackningar med principerna för en hållbar utveckling.

1.3.3 Mål

Mål med projektet var att under höstterminen 2012:

1. Utveckla en prototyp (CAD-‐modell) av en färdigmatsförpackning.

2. Förpackningen ska vara lätt att öppna för reumatiker, med hänsyn till eventuella handikapp till följd av sjukdomen.

3. Prototypen ska ha utvecklats med en inriktning ”hållbar utveckling”.

4. Prototypen ska i så stor utsträckning som möjligt uppfylla alla berörda intressenters krav och önskemål gällande produkten.

5. Utföra en analys av förpackningens relativa miljöpåverkan.

6. Arbetet skall resultera i en rapport och presentation senast januari 2013.

För att kontrollera att mål uppfylldes valdes att i projektets slutfas föra diskussion kring uppställda mål och deras uppfyllnad.

Det var CC Packs önskan att utvecklingen av färdigmatsförpackningen skulle inrik-‐

tas på att i första hand vara lätt att öppna för reumatiker. För att målet skulle anses vara uppfyllt måste öppningsfunktionen på slutkonceptet vara testad och utvärderad av reumatiker.

Att projektets inriktning var hållbar utveckling innebar att hänsyn skulle tas till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter som finns vid tillverkning och användning av färdigmatstrågen (Gröndahl & Svanström, 2011). Mål fem syftade till att förpackningens miljöpåverkan skulle studeras genom en enklare livscykel-‐

analys, även kallat ”screening LCA”(Lundquist & Eklund, 2010).

I detta projekt fanns många intressenter och för att produkten skulle kunna fun-‐

gera för användaren samt även för försäljning, togs hänsyn, i så stor utsträckning som möjligt, till alla berörda intressenters krav. Intressenterna i projektet bestod av; uppdragsgivaren CC Pack, kommunerna i landet och hemtjänsten, reumatiker och reumatikerförbundet samt färdigmatsindustrin. Rangordning och tolkning av intressenternas påverkan på projektet utfördes i intressentanalys, se sektion 4.2.

(10)

2 Litteraturstudie

För att kunna uppnå de utsatta målen och genomföra projektet på ett lyckat sätt gjordes en litteraturstudie. De ämnen som information söktes om var Reumat-‐

ism, hållbar utveckling, Inclusive design och emotionell design. I första hand sök-‐

tes information via publicerade artiklar och böcker. För sökande av publikationer användes Högskolan i Skövdes databas Diva samt Google Scholar.

2.1 Reumatism

Med det som i folkmun kallas reumatism menas ofta Reumatoid artrit, som är en inflammatorisk ledsjukdom, även kallad kronisk ledgångsreumatism. Sjukdomen förekommer hos ca 0,5-‐1 % av befolkningen i västvärlden och debuten av sjuk-‐

domen sker vanligen i åldern 50-‐60 år, men förekommer i alla åldrar. Leden som drabbas blir svullen och varm av inflammationen som senare även orsakar smärta och stelhet. Om symtomen inte behandlas, eller svarar på behandlingen, kan det leda till felställningar i lederna. Det är vanligast att händernas leder, handleder och armbågar drabbas. Det är även vanligt att ögonproblem uppstår till följd av reumatism (Fält Andersson & Kvist, 2009).

Reumatikertidningen skriver att händer och handleder involveras tidigt i förlop-‐

pet hos patienter med reumatism. I undersökningar konstaterades det även att handstyrkan hade en stor betydelse i hur patienten själv upplevde sin handfunkt-‐

ion. De skriver att ”det är lätt att förstå rädslan för att tappa saker när styrkan plötsligt tryter, när smärtan plötsligt finns där eller när stelheten plötsligt gör att man upplever sig fumlig” (Dellhag, 2000).

I en rapport från den medicinska fakulteten på Lunds universitet, studerades svårigheter i det dagliga livet för reumatiker. I rapporten fanns att felställning och försvagning i fingerlederna gör det svårare att använda de vanligaste greppfunkt-‐

ionerna. Flera av undersökningspersonerna menade att aktiviteter, som att öppna olika sorters förpackningar, var omöjliga att utföra under de jobbigaste sjukperioderna (Fält Andersson & Kvist, 2009).

2.2 Hållbar utveckling

Begreppet Hållbar utveckling spreds 1987 av den FN tillsatta Brundtlandskom-‐

missionen som publicerade den så kallade Brundtlandsrapporten. Där beskrevs hållbar utveckling som ”utveckling som möter nutidens behov utan att riskera möjligheten för kommande generationer att möta sina behov”. Det handlar om att hitta ett sätt att fortsätta den ekonomiska utvecklingen, på ett mer ansvars-‐

fullt sätt. 1992 antogs hållbar utveckling som ett gemensamt mål för FN:s med-‐

lemsländer och har därför under senare år blivit ett vanligt sätt att arbeta, med hänsyn till metoder och tankesätt, i utvecklingsprojekt (Gröndahl & Svanström, 2011).

Vid hållbar utveckling är det tre olika och till viss del motsägelsefulla dimensioner eller kravområden att ta hänsyn till. Begreppet är därför mer ett ideal att jobba mot än ett mål att uppfylla. Vid utformandet av produkter är idealet för hållbar utveckling ett område där social rättvisa, ekonomisk tillväxt och bevarande av naturresurser möts, se figur 2 (Gröndahl & Svanström, 2011).

2

(11)

Figur 2: Hur hållbar utveckling kan beskrivas (Gröndahl & Svanström, 2011).

För hållbar utveckling inom detta projekt avsågs att finna en balans mellan vad kunden kunde vara villig att betala för förpackningen, hur användaren ville att förpackningen skulle utformas och CC Packs inställning till miljön.

Inom hållbar utveckling har ett arbetssätt som kallas för design med omtanke utvecklats. Där ligger fokus på den sociala delen av hållbar utveckling. Det hand-‐

lar om att skapa produkter som tar hänsyn till användaren, genom att vara noga med att ta reda på vilka behov som finns och sedan uppfylla dem (Pahlén, 2004).

I det här projektet låg stort fokus på den sociala delen av hållbar utveckling och därför inspirerades arbetet av metodiken inom design med omtanke.

2.3 Inclusive design eller design för alla

Inclusive design, design för alla som det kan kallas på svenska, hänger ihop med den sociala delen av hållbar utveckling och design med omtanke. Det handlar om att tänka på alla användare vid design av produkter, även till exempel de som är äldre eller lider av något handikapp. Inclusive design handlar även om att vid design av produkter tänka på att även människor med handikapp ska kunna an-‐

vända produkten redan från början, istället för att till exempel tillverka ett hjälp-‐

medel som komplement till produkten (Coleman, 1999). I inclusive design meto-‐

diken ingår även att fler användare skall vara med i utvecklingen av produkten

(Coleman, 2013). Att låta användare vara delaktiga vid utveckling av produkten tillämpades i enlighet med mål fyra i projektet, se sektion 1.3.3.

I detta arbete begränsades målgruppen, på grund av projektets begränsade stor-‐

lek, till endast äldre med reumatisk svårighet vilket till viss del går emot inclusive design metodiken, där arbetet istället innebär inkludera andra målgrupper i det vanliga designarbetet (Inclusive design toolkit, 2013). Dock var inspiration från inclusive design i samband med hållbar utveckling och design med omtanke vik-‐

tigt i projektet. Detta framförallt när det kom till att inkludera användarna i de-‐

signarbetet, trots att det inte är de som har makten att besluta om vilket tråg som ska köpas in. Inspirationen var även med i tanken att utveckla en förpackning som är lätt att öppna och inte ett hjälpmedel för att göra det lättare att öppna förpackningar. Detta ansågs viktigt då trågen trots allt är en större del av brukar-‐

nas vardag än vardagen för de bestämmande på kommunen.

2.4 Emotionell design och kognition

Kognition är läran om hur människor uppfattar saker, ser, hör, minns och tänker med mera. De kognitiva processerna som sker i hjärnan leder till att människan till exempel förstår, eller inte förstår, hur något fungerar eller hur människan minns något (Arai, 2001). Kognitiva kunskaper ansågs i detta projekt vara viktiga för att kunna utveckla en produkt som är omtyckt, kan säljas och förstås av an-‐

vändare.

Norman talar i sin bok The design of everyday things (2002) om mappning som handlar om hur en människa bland annat kopplar ihop två fenomen, till exempel vad vi gör och vad som händer med produkten, till exempel när en ratt vrids åt höger kommer också bilen att röra sig åt höger. Naturlig mappning vid utveck-‐

landet av produkter handlar om att utveckla en produkts funktioner enligt natur-‐

liga, psykologiska och kulturella standarder, vilket leder till att förståelse för funktionen uppnås direkt. Om en produkts funktion avviker från vad som är van-‐

ligt eller standard kan detta skapa förvirring (Norman, 2002).

(12)

Inom kognition så talas det om formigenkänning och objektsigenkänning. Var gång en form upplevs skapas det ett minnesspår, knutet till formen, som handlar om alla upplevelser kring formen, inte bara själva formen. Detta skapar en mental mall av formen och vid igenkänning jämförs mallen med den verkliga formen. Vid objektigenkänning är detta den första processen, perceptuell klassifikation, där formen känns igen. Den andra processen, semantisk klassifikation, är återgiv-‐

ningen av den lagrade informationen om formen eller objektet. Slutligen kommer den sista processen, namngivning, som handlar om att återkalla föremålets namn (Arai, 2001).

Norman utvecklar dessa tankar i sin bok Emotional design (2004) och talar om

”tre designnivåer”, som relaterar till hur vi upplever en produkt. Den första nivån,

”Visceral design”, är den rent visuella nivån, vilket är det första människan lägger märke till hos produkten. Det andra som människan lägger märke till, ”Behavioral design”, är användbarheten och funktionen. Det tredje, ”Reflective design”, handlar om vad för relation som finns till objektet och de minnen som finns.

Norman konstaterar dock att ”yta, utseende och användbarhet spelar relativt liten roll. Istället är det avgörande historien om interaktionen, den relation som människor har med objekt, och de minnen de väcker” (Norman, 2004).

I ett projekt som detta, där det handlade om människor som inte längre kan ta hand om sin egen mathållning, något som är grundläggande för en människa, antogs att många starka känslor finns med i bilden och det ansågs viktigt att ha respekt för dessa. För den första nivån, ”Visceral design”, var det viktigt att pro-‐

dukten upplevdes positivt vid första anblick. Därför behövdes användare tillfrågas om vad de föredrog utseendemässigt. I den andra nivån, ”Behavioral design”, spelar miljöaspekten roll samt att förpackningen var enkel att öppna för reumati-‐

ker. I den tredje nivån, ”Reflective design”, så handlade det, i det här projektet om vad för känslor och minnesspår som fanns knutna till produkten samt hur produkten skulle kunna designas för att ge positiva känslor och därmed en bra matupplevelse.

(13)

3 Strategi och metodval

Som strategi för genomförandet av projektet var arbetsgången enligt följande:

förundersökning, uppställande av kravspecifikation, konceptgenerering, urval, livscykelanalys och slutligt utval, se flödesschema i figur 3. Arbetsgången grunda-‐

des i egen erfarenhet av utvecklingsprojekt, litteraturstudien samt från metodik hämtad ur boken Product Design and Development (Ulrich & Eppinger, 2008).

Figur 3: Flödesschema för projektets arbetsgång.

Förundersökning

• Liieraturstudie

• Omvärldsanalys:PESTLE-‐Analys

• Intressentanalys

• Intervjuer, fokusgruppundersökning, studiebesök

• Funkjonsanalys

• Hållbarhetsanalys

Uppställande av kravspeciﬁka6on

• Uppställning av krav och önskemål

• Parvis jämförelse

Konceptgenerering och urval

• Brainwrijng

• Tidiga koncept

• PNI

• Funkjonsmodeller

• Fokusgruppundersökning

Livscykelanalys

• Inventering

• Miljöpåverkansbedömning

• Tolkning

Slutligt urval

• CAD-‐modeller

• Absolut utvärdering

3

(14)

3.1 Metodval vid förundersökningen

I förundersökningen låg fokus på att samla in den information som krävdes för att uppfylla projektets mål samt att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla be-‐

rörda intressenters krav, mål två och fyra, se sektion 1.3.3.

En PESTLE-‐analys (Politisk-‐, Ekonomisk-‐, Social-‐, Teknisk-‐, Legal-‐, Ekologisk-‐

marknadsanalys) utfördes som omvärldsanalys. Omvärldsanalysen syftade till att ge en inblick i marknaden samt vad för konkurrens som existerar. Detta var viktigt eftersom projektet innebär en helt ny marknadssatsning för CC Pack. Vid en ny marknadssatsning är det av yttersta vikt att ett företag är medvetet om faktorer utanför dem som kan påverka satsningen positivt eller negativt, samt marknaden för produkten (Baines, Fill & Kelly, 2011).

För att förtydliga vilka intressenter som påverkade vilka delar i projektet valdes att utföra en intressentanalys. Intressentanalysen ger både en bild av vilka intres-‐

senter som är mest berörda av projektet samt en indikation på vilka intressenter som är lämpliga att söka information hos (Tonnquist, 2008).

För att få en första bild av problemet och på så sätt kunna ställa relevanta frågor vid fokusgruppundersökningen utfördes en intervju med en reumatiker. Detta ansågs fördelaktigt då många med svår grad av reumatism troddes ha jobbigt att använda en dator för att svara på frågor, på grund av ömma fingerleder. Intervjun användes även som indata vid uppställande av kravspecifikation.

Fokusgruppundersökning utfördes med reumatiker, då det är ett effektivt sätt att få fram relevant information om ett specifikt problem på en kort tid (Halkier, 2010).

För att samla in ytterligare information om hur förpackningen skulle utformas samt vad som efterfrågades hos intressenterna gjordes ett studiebesök i hem-‐

tjänsten i Skövde.

För att få en samlad bild av den information som funnits under intervjuer, fokus-‐

grupp och studiebesök utfördes en funktionsanalys (Landqvist, 1994).

En hållbarhetsanalys utfördes på ett av de frysmattråg CC Pack säljer idag. Detta för att ge perspektiv på hur miljövänlig dagens pappersförpackning var och hur den nya förpackningen kunde utvecklas enligt mål 3 om hållbar utvecklig (Pahlén, 2004).

3.2 Metodval vid uppställande av kravspecifikation

Vid uppställande av kravspecifikationen användes Parvis jämförelse, i samråd med företagshandledaren, för att vikta kraven. Syftet med att utföra Parvis jäm-‐

förelse var att få en relevant rangordning och viktning av kraven. Vid det slutliga urvalet användes viktfaktorerna från kravspecifikationen i en Absolut utvärdering, enligt mål 4 (Forsman, 2009). Absolut utvärdering gav då en bild av vilket koncept som bäst stämde överens med vikten av framtagna krav.

3.3 Metodval vid konceptgenerering och utvärdering

Metoden Brainwriting användes eftersom det är ett effektivt sätt att generera många idéer på en kort tid (Baxter, 1995). De tidiga koncepten utvärderades sedan via en PNI-‐tabell (Positivt, Negativt, Intressant) (Inkapööl, 2009), i samråd med företagets handledare. Detta eftersom idéer på detta tidiga stadium var enkla att utvärdera via diskussion om framförallt tekniska möjligheter. För att säkra att de idéer som valdes till vidare utveckling blev enkla att öppna testades funktionsmodeller vid en fokusgruppundersökning.

Koncepten modellerades i 3D CAD med programmet PRO/Engineer. Detta för att få en tydlig bild av hur koncepten skulle se ut, samt för beräkningen av material-‐

åtgång vilken var nödvändig vid livscykelanalysen.

Livscykelanalysen utfördes som en lättare studie av produktlivscykeln då doku-‐

ment ur SS-‐ISO14040 serien, vilket är standarden för livscykelanalys, inte fanns tillgängliga. Enligt Bauman & Tillman (2004), är även en screening-‐analys mer passande vid utvecklandet av nya produkter. I projektet utfördes analysen med hjälp av programvaran CES Edupack (Granta Design, 2009), för bedömning av miljöpåverkan.

(15)

4 Förstudie

I detta kapitel beskrivs förstudien där information och slutsatser gav underlag för utformningen av färdigmatförpackningen samt uppställande av kravspecifikat-‐

ionen. Till varje delkapitel beskrivs hur metoden användes i just detta projekt och en diskussion om resultatet förs i slutet på varje delkapitel.

4.1 PESTLE-Analys

I omvärldsanalysen som utfördes med en PESTLE-‐analys, stolpades information om för projektet positiva och negativa företeelser på marknaden enligt de olika marknadsdelarna upp till ca 4 punkter i varje område. Hela analysen kan ses i bilaga 1.

Analysen visade att det var en stor grupp människor som kunde vara intresserade av en matförpackning anpassad för äldre och reumatiker. Detta då antalet äldre som väljer att bo kvar hemma ökar och reumatism är vanligt i pensionsåldern (SIK, 2012). Dock visade undersökningen att äldrevården får allt mindre pengar (SVD, 2011) och intresset låg därför på en förpackning som inte krävde för myck-‐

et ändringar från dagens arbetssätt i storköken samt som inte var för dyr i inköp.

Viktigt att ta med i beräkningen var även att en förpackning som denna styrs av hälso-‐ och sjukvårdslagen vilket framför allt innebär att maten inte får vara hälso-‐

farlig (Livsmedelsverket, 2012). Av detta skäl väljer många kommuner att kräva att en matförpackning skall vara tät, för att minimera bakteriespridning (SIK, 2012). En ny färdigmatsförpackning får inte heller tillverkas av återvunnet material (Livsmedelsverket, 2011).

Reumatikerförbundet har en verksamhet där förpackningar testas av en testpanel med olika reumatiska besvär. En produkt som klarar testet får använda sig av deras märkning ”godkänd av reumatikerförbundet” (Reumatikerförbundet, 2012). En mjölkförpackning som heter Tetra Brik Edge, med stor skruvkork, till-‐

verkad av TetraPack har fått utmärkningen (TetraPack, 2013).

Idag används ett rektangulärt färdigmatstråg i plast i hemtjänsten kring Skara-‐

borg, se figur 4.

Figur 4: Dagens förpackning som används vid hemtjänsten i Skövde, sett ovanifrån (Tech-‐

pack, 2012).

Plasttråget, se figur 4, har två fack, den finns även med tre fack. Den stängs igen med en runt kanterna svetsad genomskinlig plastfilm. För att öppna förpackning-‐

en finns en mindre flik, av plastfilm, i ett av förpackningens hörn. Förpackningen öppnas genom att fliken greppas och plastfilmen dras av. Förpackningen valdes för användning i Skaraborg till följd av offentlig upphandling, enligt samtal med Inger Karlsson, enhetschef på Skövde kommun.

4

(16)

4.2 Intressentanalys

I intressentanalysen listades information om varje intressent som svarar på hur de kunde påverka och bli påverkade av projektet, se tabell 1.

Intressenterna delades genom analysen in i grupperna kärnintressent, primär intressent och sekundärintressent. Detta utfördes genom en diskussion med utgångspunkt ur tabell 1, (se stycke 4.2.1 -‐ 4.2.3).

Gruppen kärnintressent är intressenter med framför allt har beslutande roll i projektet. Primärintressenter är intressenter som i väldigt hög grad påverkas av projektet och dess resultat. Sekundärintressenter har lägre intresse av projektet än de tidigare intressentgrupperna och är oftast inte med och påverkar projektet i större utsträckning (Tonnquist, 2008).

Tabell 1: Intressentanalys på projektets intressenter.

Intressenter Hur intressenten

påverkar projektet:

Hur intressenten påverkas av pro-‐

jektet:

CC Pack Uppdragsgivare med

kontakter, information, kunskap och åsikter

Idéer, inspiration samt kunskap till sitt stora projekt som kommer ge dem intäkter/avtal Kommunerna Åsikter i form av ev.

uppköpare till konceptet Får en aktör som tänker på helheten

Hemtjänsten Arbetsrutinerna spelar in i utformandet av koncepten samt studie-‐

besök

Nya och lättare ar-‐

betsrutiner

Reumatiker Intervjuer och fokus-‐

grupp undersökningar Möjlighet till mer själv-‐

ständighet i vardagen Färdigmatsindustrin Produkten bör passa in i

dagens arbetssätt

Får en ny affärsmöjlig-‐

het

4.2.1 Kärnintressent

CC Pack var uppdragsgivaren som höll i projektet. De har kunskap om tillverk-‐

ningen och var de med beslutanderätt i projektet. Med andra ord var de kärnin-‐

tressenter i projektet.

4.2.2 Primärintressent

Då CC Pack uttryckte önskan om att förpackningen skulle vara lättöppnad för reumatiker hade åsikter från reumatiker, representerade via reumatikerförbun-‐

det, stor inverkan på projektets resultat. De hade även mycket att vinna av ett lyckat projekt och påverkades av projektet i hög grad. Detta då en förpackning, som för dem är lättare att öppna kan ge mer självständighet i vardagen. Värde-‐

fullt för projektet var information om hemtjänstens rutiner. Även deras och bru-‐

karnas upplevelse av hur dagens förpackning fungerar var värdefull information.

Därför hamnade dessa grupper i kategorin primärintressent.

4.2.3 Sekundärintressent

Kommunerna är de som i slutändan har makten att välja om förpackningskoncep-‐

tet skall köpas in eller inte. Dock tar de främst hänsyn till vad hemtjänsten vill i frågan och påverkades inte nämnvärt av projektet. Detsamma gäller färdigmats-‐

industrin som dessutom inte skulle vara med och påverka det här projektet nämnvärt. Detta då deras inblandning lämnades till CC Packs projekt. Därför hamnade kommunen och färdigmatsindustrin som sekundärintressent.

(17)

4.3 Samtal med Skövde kommun

Mail-‐ och telefonkontakt hölls med Irene Karlsson som var enhetschef för kosten på Skövde kommun. Syftet med samtalen var att erhålla mer kunskap om vilka faktorer som väger tyngst vid upphandling av färdigmatsförpackningar, för an-‐

vändning inom äldrevården.

Hon berättade bland annat att de är 10 kommuner i närområdet som samtidigt upphandlar avtal med tillverkare gällande färdigmatstråg för användning inom äldrevården. Det som då är viktigast är att matlådan är tät, för att bakteriesprid-‐

ning skall undvikas, i enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer. Miljön är även i åtanke när de väljer distributör. Vidare ansåg hon att förpackningarna var svåra att öppna och att det var ett problem som inte är löst på ett bra sätt.

4.4 Intervju med reumatiker

Under oktober 2012 utfördes en intervju med en kvinna som haft reumatism i 35 års tid. Kontakt förmedlades via Reumatikerförbundet. Hon uppgav under inter-‐

vjun att ont i fingrarna var något av de första symptomen hon drabbades av till följd av hennes reumatism. Hon berättade också att öppnandet av förpackningar innebar mycket problem. Detta då händerna inte kan använda sig av ”tumme-‐

pekfinger-‐grepp”, det så kallade ”Pinch-‐greppet” (Cacha, 1995), på grund av snedställda fingerleder.

Vid frågan om hur hon löste öppnandet av matförpackningar, med ett lock av plast som ska dras av, svarade hon att hon hade svårt att komma in i den om-‐

kringliggande kartongen och plasten. Kartongen öppnade hon, med vissa svårig-‐

heter, med hjälp av en specialsax. Att använda den tänkta fliken på platsen var omöjligt enligt henne och hon blev tvungen att skära upp plasten med en kniv, också den en specialkniv med vinklat grepp. Det vinklade greppet på verktygen ger en ökad styrka (Cacha, 1995).

Kvinnan ansåg även att det troligtvis är fler än hon som har problem att öppna matförpackningar. Vidare berättade hon att det är framförallt avsaknad av styrka samt faktumet att många har snedställda fingrar som gör att de har svårt att

öppna färdigmatsförpackningar. Hon berättade att detta även var svårt med den tång många reumatiker använder för att öppna förpackningar.

Vid diskussion om möjliga förbättringar av förpackningen gavs förslag som: större flik, hål i plasten eller en ring som är lättare att ta tag i med ett finger eller en tång. Förslag gavs även om ett annat hårdare material istället för plastfliken.

Frågorna som användes i intervjun kan ses i bilaga 2.

(18)

4.5 Studiebesök i hemtjänsten

Ett studiebesök utfördes hos hemtjänsten i Skövde. Studiebesöket innebar att arbetsgången vid utdelandet av lunch i äldrevården studerades, samt att samtal fördes med fyra brukare om vad de ansåg om förpackningarna.

Hemtjänsten levererade varma matlådor som lagades i centralkök vid måltiderna.

Maten anlände till hemtjänsten i värmeskåp och efterrätten i kartong av frigolit.

Maten packades i väskor tillsammans med värmeplattor för vidare transport till brukare. Värmeplattorna var ca två centimeter tjocka och väskorna packades med en i botten och en i det övre facket, se figur 5. En fördel konstaterades vara om de nya matlådorna fick plats i redan befintliga väskor. Dock så hade inte alla kommuner dessa väskor och därför kan det vara bra att fundera på om ett hel-‐

hetskoncept med väskor inkluderat bör utformas i CC Packs projekt.

Figur 5: Väskan som används för att transportera maten.

Hemtjänstpersonalen berättade att det fanns ett stort behov av en matlåda som är lättare att öppna. De upplevde att det var svårt till och med för dem att öppna förpackningen. Personalen berättade också att problem uppstod när plasten som ska rivas av inte följer med i ett stycke. Detta både för att det gör det svårare att öppna förpackningen men också eftersom många av de äldre inte orkar äta upp all mat och då vill använda plasten till att lägga över och spara maten. Dessa båda faktum blev även tydliga i samtal med de brukare som möttes under matutdel-‐

ningen. Förpackningar som användes av hemtjänsten kan ses i figur 6.

Figur 6: Dagens förpackningar och hur den packas i värmeskåpet samt kylboxen.

Brukarna som samtalades med under matutdelningen saknade framför allt färg på förpackningen och önskade att den hade varit rund som en tallrik eller karott.

Den aktuella förpackningen var antingen svart eller vit samt rektangulär till for-‐

men, se figur 6. Brukarna bekräftade att de upplever förpackningen svår att öppna. Av studiebesöket kunde det även konstateras att det är fördelaktigt om färdigmatsförpackningar är stapelbara.

Personalen berättade att störst problem uppstod med förpackad varm soppa.

Detta då väggarna på förpackningen sjunker ihop av värmen. Det ryck som krävs för att dra av plasten ledde ofta till att den varma vätskan spilldes över händerna.

19 28

21

[cm]

Design av lättöppnad färdigmatsförpackning: Inriktning hållbar utveckling

D es ign a v l ätt öp pn ad fä rd igm ats fö rp ac kn in g -­‐ in rik tn in g h åll ba r u tv ec klin g

1

2

3

4

D es ign a v l ätt öp pn ad fä rd igm ats fö rp ac kn in g -‐ in rik tn in g h åll ba r u tv ec klin g