Okulokutan albinism – är upptäckten av ett läkemedel nära?
Alice Simu
Albinism har studerats i många år som ett exempel på en medfödd sällsynt sjukdom utan botemedel. Situationen är dock på väg att förändras tack vare utvecklingarna inom forskningen som åstadkommits de senaste åren.
Okulokutan albinism – är ett samlingsnamn för ett antal ärftliga recessiva genetiska sjukdomar där drabbade individer generellt har mycket ljus hy, blekt hår, samt ögonrelaterade problem som skelning, ljuskänslighet och ögondarrningar.
OCA1 – Okulokutan albinism I är en albinismtyp där mutationer i tyrosinas (ett
nyckelenzym i pigmentproduktionen) har uppstått. Den delas upp i typ IA, där pigment aldrig utvecklas, och IB, där pigment ackumuleras med tiden.
OCA2 – Okulokutan albinism typ II är en albinismtyp där patienter har mutationer i ett protein med oklar funktion som indirekt påverkar pigmentproduktionen.
Hur behandlas albinism?
Eftersom ett effektivt läkemedel som kan bota albinism saknas i dagens läge, har patienter hittills endast vårdats genom lindring av sjukdomssymtomen. Människor med albinism brukar exempelvis använda tonade glasögon för att minska fotofobi, genomgå kirurgiska ingrepp för att minska skelning eller använda hatt, solglasögon och solskydd för att minska den stora risken för hudcancer som albinism medför.
Upptäckter med betydelse
De senaste åren har olika nya metoder för att studera och/eller till och med behandla vissa typer av albinism föreslagits. Många mutationer som visat sig vara associerade till olika albinismtyper har blivit upptäckta och gett djupare förståelse för orsakerna till sjukdomen och alla bakomliggande mekanismer. Exempelvis, genom att studera vanligt förekommande mutationer hos OCA1-patienter har man kommit att inse att tyrosinaset spelar en betydlig roll i produktion av melaninpigment. Dessutom visar sig OCA2-patienter ha ett ineffektivt protein som vanligtvis påverkar pigmenteringen. Ett förslag på OCA2-proteinets funktion är att det reglerar pH:t i cellerna där melaninpigment produceras på ett sådant sätt att tyrosinasets aktivitet gynnas. Upptäckter som dessa är mycket användbara för utvecklingen av ett läkemedel mot albinism.
Potentiella läkemedel
En ny metod som eventuellt kan behandla albinism är genterapi. Med den tekniken införs en främmande gen i cellen som ersätter den muterade gensekvensen. En forskningsgrupp
lyckades använda adeno-associerad virus (AAV) som vektor i möss med OCA1 för att byta ut ett muterat tyrosinas, ett nyckelenzym i melaninproduktionen, mot ett fungerande.
En annan behandling som visat sig ha en positiv effekt på OCA1B-behandlingen hos
drabbade möss är nitisinon, ett läkemedel som vanligtvis används mot tyrosinemi typ 1 (HT1) för att undvika ansamling av giftiga ämnen som drabbar lever och njurar. Nitisinon har hos möss visat öka koncentrationen av aminosyran tyrosin i cellerna, som spelar en stor roll i pigmentproduktionen.
Ingen av behandlingarna som noterats kan idag användas mot albinism eftersom de inte anses vara fullständigt utvecklade. Forskningen om utvecklingen av ett potentiellt läkemedel verkar ändå vara på god väg då kunskaperna inom ämnet ständigt ökar och framtiden för alla
albinismdrabbade patienter verkar vara lovande.
Källor
Gargiulo, Bonetti C, Montefusco S, Neglia S, Di Vicino U, Marrocco E, Corte MD, Domenici L, Auricchio A, Surace EM. 2009. AAV-mediated Tyrosinase Gene Transfer Restores Melanogenesis and Retinal Function in a Model of Oculo-cutaneous Albinism Type I (OCA1). Molecular Therapy: the Journal of the American Society of Gene Therapy 17: 1347–1354.
Onojafe, Adams DR, Simeonov DR, Zhang J, Chan C-C, Bernardini IM, Sergeev YV, Dolinska MB, Alur RP, Brilliant MH, Gahl WA, Brooks BP. 2011. Nitisinone improves eye and skin pigmentation defects in a mouse model of oculocutaneous albinism. The Journal of Clinical Investigation 121: 3914–3923.
Simu A. 2017. Okulokutan albinism – är upptäckten av ett läkemedel nära?. Självständigt Arbete i Biologi, Uppsala Universitet.
