Pedagogernas påverkan: En studie om varför pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för lärarutbildningen AOU 61-90

Examensarbete

PEDAGOGERNAS PÅVERKAN –

En studie om varför pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna

Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium 2012-01-11

Författare: Ida Borgman och Emma Karlsson Handledare: Lars Kristén och Åke Nilsén

Medexaminatorer: Ingrid Nilsson och Catrine Brödje

Examinator: Anders Nelson

2

Abstract

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som

inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning. De data som samlats in har gjorts via intervjuer med pedagoger som är idrottsintresserade, klasslärare samt ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Det material vi fått in i form av

litteraturgenomgång och intervjuer har sammanställts, analyserats och tolkats.

Resultatet som framkommit är att fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en viktig del i arbetet för de intervjuade pedagogerna. Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna har betydelse för elevernas hälsa, koncentration, lärande och utveckling. Ett annat resultat i arbetet är att klassrumsklimatet förbättras och samspelet mellan eleverna blir bättre vilket bidrar till en bättre stämning i klassrummet. Nackdelar som framkommit är att tiden inte räcker till och det råder osäkerhet i att utöva fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna.

Resultatet visar att samhället har påverkan på skolan och på hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet. Målfokuseringen i samhället har lett till att en del elever avstår från att vara fysiskt aktiva på fritiden vilket har lett till att skolans idrottstimmar är deras enda väg till fysisk aktivitet. Resultatet påvisar att pedagogerna måste ta till sig det nya, som olika media verktyg men samtidigt inte glömma bort den fysiska aktiviteten.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, idrott och hälsa, inaktivitet, inlärning, koncentration

3

Förord

Vi har valt att fokusera detta arbete på varför pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna. Detta ämne känns viktigt för oss i och med vår inriktning, Lek, rörelse, idrott och hälsa. Samt att vi brinner för ämnet och tror att den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa, inlärning, utveckling samt det sociala. Vår förförståelse är att fysisk aktivitet är positivt för eleverna, när det gäller deras hälsa, inlärning samt för samspelet med varandra.

Vi har valt att arbeta tillsammans med arbetet och har därför inte delat upp det mellan oss i några speciella delar. I litteratur genomgången har vi dock fokuserat och skrivit på olika delar, men har läst och diskuterat varandras skrifter. Resterande av arbetet har skrivits ihop.

Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan all den hjälp vi fått av handledare, kamrater och intervjuade pedagoger.

Vi vill tacka alla lärare som varit snälla och ställt upp på våra intervjuer, samt tacka alla kamrater för inspiration och hjälp med skrivandet. Vi vill också tacka våra handledare för vägledning och hjälp i arbetet.

Halmstad den 12 december 2011

Ida Borgman & Emma Karlsson

”Det jag hör glömmer jag Det jag ser minns jag

Det jag gör kan jag”

(Konfucius, 500 f.kr;

Nordlund, Rolander & Larsson, 2004, s.13)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRACT ...

FÖRORD ...

1. INLEDNING ... 5

2. SYFTE ... 7

2.1 F

RÅGESTÄLLNINGAR

... 7

2.2 AVGRÄNSNINGAR ... 7

3. BAKGRUND ... 8

3.1 I

NAKTIVITET

... 8

3.2 L

ÄRA MED HELA KROPPEN

... 9

3.3 RÖRELSENS PÅVERKAN PÅ KROPPEN ... 10

3.4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11

3.4.1 SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 11

3.4.2 KASAM ... 13

3.4.3 HERMENEUTIK ... 14

4. METOD ... 16

4.1 K

VALITATIV METOD

... 16

4.2 U

RVAL

... 16

4.3 I

NTERVJUGUIDE

... 17

4.4 F

ORSKNINGSETIK

... 17

4.5 D

ATAINSAMLING

... 18

4.6 D

ATAANALYS

... 19

4.7 M

ETODDISKUSSION

... 20

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 23

5.1 B

ESKRIVNING AV INFORMANTERNA

... 23

5.2 KLASSRUMMET ... 24

5.2.1 G

ENOM KONCENTRATION

... 24

5.2.2 GENOM INLÄRNING ... 26

5.3 A

NSVAR

... 26

5.3.1 GENOM KUNSKAPSKRAVEN ... 27

5.3.2 B

ETYDELSEN AV FYSISK AKTIVITET

... 28

5.4 SAMHÄLLET ... 28

5.4.1 F

YSISK AKTIVITET PÅ FRITIDEN

... 28

5.4.2 KÄNSLAN AV RÖRELSE TILLSAMMANS ... 29

6. DISKUSSION ... 31

6.1 R

ESULTATDISKUSSION

... 31

7. SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER ... 35

8. LITTERATURFÖRTECKNING ... 37

BILAGA 1 ... 42

5

1. Inledning

Gärdsell, Karlsson och Lindén (2006) skriver att hälsoriskerna i samhället ökar, människor blir mer inaktiva till exempel genom att hissarna förvandlas till trappor, istället för att barnen är aktiva flera timmar om dagen, blir det mer stillasittande framför till exempel tv och data.

Enligt Engström och Lindegärd (2004) är samhället idag konstruerat för att människorna inte ska behöva anstränga sig fysiskt. Författarna lägger till att idag är barn mer stillasittande än tidigare, vilket påverkar bland annat skelettets uppbyggnad negativt. Barns kroppar behöver vara aktiva under större delen av dygnet (Engström & Lindegärd, 2004). Läroplanen tar upp att ”skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet” (Skolverket, 2011, s.9). Barnen tillbringar det mesta av sin vardag i skolan (Andersson, 2008), de sitter i skolans klassrum ca åtta timmar varje dag. Isberg (2009) påpekar att elever inte bör sitta still i mer än två timmar i sträck. Författaren tillägger att människor i alla åldrar bör eller ska använda sig av fysisk aktivitet och ska inte behöva ha något syfte med att röra på sig. Ekonomin ska inte vara en faktor av att inte få in fysisk aktivitet på schemat (Ibid.). Enligt WHO (World health organisation, 2011) tio fakta om fysisk aktivitet är en av dem, att fysisk aktivitet inte ska ses som samma som idrott, utan fysisk aktivitet är all form av kroppslig rörelse.

Positiva effekter av fysisk aktivitet enligt Berg (2008) är effekter på konditionen,

muskelstyrka och motoriska effekter. Författaren skriver att de motoriska effekterna kan ha positiva följder på elevers inlärningsförmåga, som leder till bättre koncentrationsförmåga och uppfattningsförmågan i lärandet. Författaren tar även upp att självkänslan blir starkare hos barnet som är fysiskt aktiv.

Faktorer som kan vara negativa för användandet av fysisk aktivitet under de teoretiska

lektionerna kan vara till exempel inställningen från rektorn och kollegor. Tid, pengar, brist på resurser med mera, kan också vara negativa faktorer enligt (Faskunger, 2011). Negativa effekter, enligt Raustorp (2004) kan vara om eleverna inte får röra på sig och få ut sin brinnande energi kan det i sin tur leda till oro, aggressivitet och rastlöshet hos eleven.

Enligt Raustorp (2004) är lärarens inställning till fysisk aktivitet betydelsefull, oftast gäller det att läraren inte har några negativa känslor till fysisk aktivitet, för det kan leda till att även eleven får de känslorna för fysisk aktivitet. För att motivera eleverna till fysisk aktivitet kan en skickligt positiv lärare göra stor skillnad enligt författaren. Arbetets fokus ligger vid fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna, där vi intervjuat lärare som är positiva till fysisk

aktivitet. De arbetar som positiva förebilder, bland annat när det gäller fysisk aktivitet och det

6 anser vi är en stor del för att få den fysiska aktiviteten på de teoretiska lektionerna att fungera.

De kan också verka som inspirationskälla till pedagoger som är mindre positiva till fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna.

1996 arbetade amerikanska hälsodepartementet fram handlingar för att motverka minskad fysisk aktivitet, där innebörden av att vara fysisk aktiv har stor betydelse (U.S. Department of Health and human services, 1996). Barn som är i en fysiskt passiv miljö större delen av dygnet behöver hjälp och stöttning från olika håll i sina liv, bland annat från skolans värld (Apitzcsh, 2007). Enligt WHO (2011) och deras 10 fakta om fysisk aktivitet skall barn mellan 5-17 år, vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen för att få och behålla hälsoeffekterna de behöver för sin ålder och i framtiden. Vilket innebär att eleverna tränar kroppen, både fysisk, psykiskt och socialt. Rekommendationerna av fysisk aktivitet ska stimulera både de elever som är mindre fysiskt aktiva och de som är aktiva av en högre grad på fritiden och i skolan (Isberg, 2009). Isberg (2009) hänvisar till Nordiska rådet som rekommenderar att aktiviteterna ska delas upp under dagen för att eleverna ska få möjlighet till att träna bland annat, muskelstyrka, snabbhet, rörlighet samt förbättra sin koordination.

För att få en förståelse om lärandet som fenomen kan man enligt Lillemyr (2006) se lärandet ur olika synvinklar. En utav de pedagogiska grunderna är, Människosyn, en syn på barnen och om dess utveckling. Den pedagogiska grundsynen kan vi koppla till vårt arbete genom att, se vilken syn pedagogerna har på den fysiska aktiviteten och hur pedagogerna tycker att

människosynen påverkar barnen under de teoretiska lektionerna. För att förstå måste man dels ha en förmåga att se på barnen men också en synförmåga på den fysiska aktiviteten. För att barnen ska få utvecklas utifrån varje individs förutsättningar är det viktigt med aktivt deltagande anser Winroth och Rydqvist (2008). Författarna menar att det är viktigt att man har ett tillåtande klimat och låter varje elev ta sitt eget ansvar, på så vis visar man förtroende till sina elever (Winroth & Rydqvist, 2008). Fysisk aktivitet innebär att eleverna jobbar mycket tillsammans och individuellt, relationen mellan eleverna och pedagogen är avgörande i det pedagogsiska arbetet, och att processen blir positiv om alla möter varandra på ett positivt och välkomnande sätt (Ibid.).

Rörelsen i samhället har minskat och därför väckt intresset hos oss som har läst ämnet Lek, rörelse, idrott och hälsa. Detta intresse har väckts för att vi vill veta mer om varför

pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet i skolan.

7

2. Syfte

Syftet med examensarbetet är att belysa varför några av dagens pedagoger använder sig av fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna.

2.1 Frågeställningar

 Vilka olika tillvägagångssätt finns det för att använda sig av, fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna?

 På vilket sätt arbetar pedagogerna med fysiska aktiviteten utifrån läroplanens kunskapskrav?

2.2 Avgränsningar

Vi har valt att lägga vikten vid hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet under de teoretiska

lektionerna. Vi tar därför inte med genusperspektivet med tanke på att fysisk aktivitet riktar

sig mot alla oavsett kön. Vi riktar oss mot pedagoger som arbetar i årskurs F-5 och som är

positiva till fysisk aktivitet. Studiens fokus är på varför pedagogerna arbetar med fysisk

aktivitet under de teoretiska lektionerna.

8

3. Bakgrund

I vår bakgrund har vi en litteraturgenomgång, där vi tar upp den tidigare forskningen som gjorts inom vårt ämnesområde. I bakgrunden tar vi upp den fysiska aktivitetens betydelse, både fysiskt, psykiskt och socialt. Bakgrunden är indelad i tre olika underrubriker, dessa är inaktivitet, lära med hela kroppen samt rörelsens påverkan på kroppen.

3.1 Inaktivitet

Eriksson (2005) skriver att i dagens samhälle sitter många barn framför tv och dator, de är betydligt mer inaktiva nu än för några år sedan, det är dock inte bara tv och dator som gör barnen inaktiva utan även barnets sociala umgänge kan leda till om barnet är mer aktivt eller mer stillasittande. Fysisk inaktivitet ökar risken för olika folksjukdomar, detta påpekar Engström (2004) genom att skriva, för mycket stillasittande aktiviteter under ungdomsåldern kan bidra till negativa följder av barnens framtida hälsa. Samhällsutveckling i västvärlden har medfört en minskad fysisk aktivitet, detta medföljer att barns och ungdomars livslängd och hälsa präglads av oro, både ur ett kort och långsiktigt perspektiv (Brun Sundblad, Engström, Lundvall & Ekblom, 2008). Eriksson (2005) tar upp att det är de barn som är mest inaktiva som också gynnas bäst av att ha mer rörelseaktiviteter i skolan. Myndigheten för

skolutveckling (2005) skriver att det stora utbudet av föreningsaktiviteter leder till att fler barn idag är aktiva i föreningar än förr, men att det stora problemet är att, de barn som inte är aktiva blir ännu mer inaktiva i dagens samhälle.

Berg (2008) skriver att Sverige är ett av de europeiska länderna som har minst avsatt tid till idrottsundervisning. Projektet SIH (Samhälle-Idrott-Hälsa) visade att var tredje, flicka och pojke inte utövade tillräckligt med fysisk aktivitet för att kunna tillgodose deras hälsostatus (Brun- Sundblad, m.fl., 2008). SIH- projektet är en sexårig studie som belyser hur eleverna utövade idrott och hälsa samt hur samhället livsstil förändrats, att den dagliga fysiska aktiviteten minskat. Idrottslektioner skall inte vara enda ingången till fysisk aktivitet, de räcker inte till för den dagliga fysiska aktiviteten ett barn behöver. Brun – Sundblad, m.fl.

(2008) påpekar att ämnet idrott och hälsa är för många elever den enda fysiska aktiviteten

eleverna får under en heldag. Fysisk aktivitet är enligt Berg (2008) den tiden barnet inte är

helt stilla utan rör på kroppen i olika former. Enligt författaren kan detta ske spontant eller i

form av planerad fysisk aktivitet. Berg (2008) skriver att den spontana fria leken har minskat

avsevärt de senaste åren beroende på alla transportmedel som finns till och från skolan eller

9 att platser där fri lek kan utövas är mindre säkra för barn nu än de var förr. WHO (2011) påpekar att ett barn behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag för att tillfredsställa det rörelsebehovet barnets kropp behöver. Isberg (2009) hänvisar i sin doktorsavhandling till Gallahue och Donnely, 2003; Graham, Holt/Hale och Parker, 2004, där de skriver att idrottsundervisningen är för vissa elever det enda tillfället eller enda platsen där de får möjlighet till fysisk aktivitet. Även Tammelin (2008) poängterar att idrottsundervisningen som är nu inte räcker till, utan det behövs mer fysisk aktivitet i skolan. Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) skriver att det är av stor vikt att eleverna rör på sig med jämna mellanrum, det är någon som är medfött och det är inte naturligt att sitta still så länge som eleverna idag gör.

Kemper (2005) tar upp vikten av att föräldrarna är driftiga, fysiskt aktiva föräldrar leder oftast till att barnen blir mindre stillasittande. Faskunger (2005) tar upp i sin bok att hela

västvärldens människor är mer inaktiva nu än de tidigare varit. Vilket han menar, leder till svåra sjukdomar och hälsoproblem senare i livet. Kemper (2005) skriver att elever/barn som är aktiva som barn förblir också friskare i högre ålder. Raustorp (2004) håller med om detta och skriver att barn som är inaktiva i tidig ålder även är det i äldre ålder och som vuxen.

Fysisk aktivitet behöver inte vara någon stor aktivitet, enligt Faskunger (2005) är fysisk aktivitet all form av kroppslig rörelse.

Ericssons (2003) studie visar på att barn som är fysisk aktiva både på fritiden och i skolan har bättre chanser att förbättra sin fysiska hälsa. Bunkefloprojektet som Ericsson (2003) skriver om, började med att idrottsföreningarna hjälpte till att få in mer idrottstimmar i

skolundervisningen på utvalda skolor som var med i projektet, detta för att få eleverna att bli mer fysiskt aktiva (Ibid.) I Ericssons studie skriver hon att de positiva attityderna till

Bunkefloprojektet kan ha lett till att barnen varit mer fysiskt aktiva även på fritiden. Vilket kan ha bidragit till, enligt Ericsson att deras förbättrade motorik och koncentrationsförmåga inte bara berodde på de extra idrottstimmarna i skolan, utan även att inställningen till projektet var positiv och det även fanns positiva attityder till fysisk aktivitet.

3.2 Lära med hela kroppen

Engström (2004) påpekar att samhällets utveckling av transport har gjort att uteleken minskat

för barnen på grund av bland annat ökad biltrafik. Brügge, Glantz och Sandell (2007) skriver

att leken är något som verkligen kan utnyttjas i undervisningen. Författarna skriver att när

10 man som pedagog jobbar i olika miljöer kan man ta hjälp av olika material. Författarna

fortsätter med att eleverna lär med hela kroppen och alla sina sinnen, kroppen sätter tanken i rörelse. Barnens kroppar är inte färdig utvecklade i de tidiga åldrarna och de klara inte av att sitta still så länge som vi kräver av dem (Grindberg & Langlo Jagtöien, 2000).

Kroppen i rörelse har stor betydelse för barns kunskap och lärande (Jagtöien, Hansen &

Annerstedt, 2002). Allt från koncentrationsförmåga och uthållighet till självförtroende, grov- och finmotorik har en stor betydelse för att eleverna ska få en bra inlärning. Den fysiska aktiviteten är inte bara bra för kroppen utan det gynnar även skolprestationer och en bra motorisk grund ger bättre koncentrationsförmåga hos eleven (Ericsson, 2003). I SIH projektet visade det sig att de elever som inte var fysisk aktiva på fritiden, påverkades under skoldagen, både under de teoretiska lektionerna och i ämnet idrott och hälsa. Detta visade även på sämre studieresultat för eleverna (Brun- Sundblad, m.fl. 2008).

Arbetes fokus ligger på de kvalitativa intervjuerna med pedagoger som är intresserade av idrott. Vilket innebär att de har en positiv bild av vad fysisk aktivitet har att erbjuda deras elever. Haywood (1991) poängterar att eleverna måste få en positiv bild av fysisk aktivitet för att kunna få in det som en naturlig del, både under skoldagen men också på fritiden.

Författaren menar att om eleverna ska få en positiv bild av fysisk aktivitet är det viktigt att eleverna förstår syftet med att använda sig utav fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är inte bara något som gynnar inlärningen och att eleverna klara av att sitta still en längre period, utan det gynnar även möjligheterna för eleverna att lära sig arbeta tillsammans med varandra och underlättar elevernas sociala förmåga (Grindberg & Langlo Jagtöien, 2000). Ericsson (2005) tolkar Annerstedt (1989) genom att skriva att allsidig motorisk träning och fysisk aktivitet leder till att barnet får en god självkänsla och ett gott självförtroende till sin kropp, vilket i sin tur leder till att barnet har lättare för att ta till sig de teoretiska kunskaperna som eleven skall lära sig i skolan.

3.3 Rörelsens påverkan på kroppen

Rörelsens påverkan på våra kroppar är både fysisk, psykisk och social, fysisk aktivitet ger välbefinnande och glädje. När vi rör oss tillsammans får vi uppleva mer än bara att minska inaktivitet, fetma och sjukdomar. Rörelseglädjen vi upplever tillsammans stärker oss som människor, gör oss lyckligare och är något vi alla människor behöver, barn som vuxna.

(Ekberg & Erberth, 2000)

11 Attityder och motivation är viktigt för att elever skall ta till sig fysisk aktivitet. Eleverna måste bilda sig goda attityder till rörelse och även skapa motivation för att utföra det (Ekberg

& Erberth, 2000). Faskunger (2001) poängterar att motivation till fysisk aktivitet är centralt hos eleven för att han/hon skall utföra aktiviteten. Pedagogerna som arbetar med fysisk aktivitet under hela skoldagen kan påverka eleverna att bli positiva och få positiva attityder till fysisk aktivitet. Grindberg och Langlo Jagtöien (2000) skriver att barn får sin

rörelseerfarenhet genom att röra på sig, att ha en mening med den fysiska rörelsen under skoldagen bidrar till att eleverna utvecklas i sina rörelser. För att kroppen ska fungera och må bra, behöver vi röra på oss. Genom att röra på sig dagligen och inte vara stillasittande en längre stund motarbetas skador på skelettet, musklerna, lederna och genom fysisk aktivitet stärks kroppen (Engström & Lindegärd, 2004).

Jagtöien, Hansen och Annerstedt (2002) skriver att skelettet gör att vi kan stå upprätt och utföra olika rörelser. Författarna fortsätter med att skeletts uppgift är att bära upp vävnader, skydda våra organ och bland annat bilda blodkroppar. Författarna tillägger att skelettet är ett förråd till våra salter som består av fosfor och kalcium. Jagtöien, Hansen och Annerstedt (2002) skriver att ett barns skelett har en annan utformning till skillnad från en vuxens skelett.

Författarna lägger till att skillnaden är att barnets skelett växer och från början ligger tyngdpunkten runt barnets huvud och efterhand som barnet växer förändras tyngdpunkten i och med att alla kroppsdelar blir mer proportionerliga vilket leder till att balansen förbättras.

Det är den största skillnaden från barnets växande skelett till en vuxens färdig växta skelett.

Grindberg och Langlo Jagtöien (2000) skriver att barns muskler innehåller mer vatten och bestå av mindre muskelmassa än barns totala vikt, det innebär att ett barn inte kan sitta still en längre stund då de inte har den muskelmassa det kräver att hålla samma position en längre stund. Det är av stor vikt att eleverna får chansen att röra på sig ofta under skoldagen i och med att det stärker barnets vävnader och gör skelettet starkare (Jagtöien, Hansen &

Annerstedt, 2002).

3.4 Teoretiska utgångspunkter

Vi vill i den teoretiska bakgrund knyta an till pedagogernas tankar, när det gäller den fysiska

aktiviteten. Att man måste ha en förståelse, en mening för att kunna hantera fysisk aktivitet i

olika situationer för att det ska kunna anpassas till eleverna och till de teoretiska ämnena.

12 3.4.1 Sociokulturellt perspektiv

Strandberg (2006) tolkar Vygotskij och skriver att det är när eleverna lär tillsammans som lärande och utveckling sker. Det vill säga att, om vi vill att eleverna ska bli mer fysiskt aktiva under skoldagen krävs också att vi skapar en sådan miljö för eleverna. Författaren skriver i Vygotiskijs anda och poängterar att elevernas delaktighet i lärandet är viktigt. Vill vi få eleverna att vara mer fysiskt aktiva kan vi ta hjälp av dem genom att de få vara med och bestämma kortare aktiviteter och när pauser skall tas. För att lärande skall ske behövs driftiga lärare, praktiserande miljö och flitiga elever enligt Vygotskij, han ser miljön som en stor del i elevers lärande och att pedagogen har en viktig uppgift med att se till att miljön runtom eleven är en aktiv och lärande miljö (Lindqvist, 1999).

Inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000) är det genom kommunikation och samspel med andra elever i leken och lärandet som gör att eleverna lär. I en studie gjord av

Myndigheten för skolutveckling (2005) menar flera pedagoger att de sker ett samspel mellan den fysiska aktiviteten och de teoretiska aktiviteterna. Eleverna lär tillsammans med varandra, genom varandra och genom språket, leken och talet vi har (Säljö, 2000). Eleven tar till sig kunskaper som vi andra har och för det vidare genom aktiviteter tillsammans (Ibid.).

Vygotskij skriver enligt Lindqvist (1999) att pedagogen bestämmer för mycket, det är eleverna som skall vara i centrum och läraren skall bara vägleda, eleverna måste själva vara uppmärksamma och ta till sig, vara intresserade och lära. Lindqvist (1999) skriver också att Vygotskij menar att läraren är alldeles för central, samhället och eleverna måste få ta mer plats i skolan. Säljö (2000) skriver att ett sociokulturellt perspektiv innebär att eleverna tillägnar sig kunskaper genom varandra, våra kulturer och samhället vi lever i. Williams (2006) skriver i sin bok att samlärande mellan barn sker hela tiden och är något viktigt vi måste ta med oss och låta dem göra. Författaren fortsätter med att samlärande sker mellan barn i alla åldrar och mellan vuxna och barn. Författaren skriver också att barn/elever tar efter varandra och av de vuxna när de lär sig något.

Vygotskij (1995) skriver att lärande handlar om att elever tar efter, det är bra i dagens inaktiva samhälle att pedagoger visar att fysisk aktivitet är bra. Författaren menar att utövar pedagogen fysisk aktivitet tillsammans med barnen är det relativt sannolikt att eleverna tar efter och gör likadant, då författaren anser att det är så barnen lär. Säljö (2000) skriver att det

sociokulturella perspektivet tillämpas när vi vill använda oss av fysisk aktivitet i skolan.

13 Författaren menar på att för att få våra elever intresserade av fysisk aktivitet gäller det att vi skapar förutsättningar för att det skall användas och att vi utför det tillsammans. Författaren fortsätter med att mena på att enligt det sociokulturella perspektivet, plockar eleverna upp kunskaper och för de vidare. Vilket innebär att han menar att den fysiska aktiviteten under teoretiska pass borde vara något som följer med eleverna uppåt i ålder och som de lär vidare till varandra. Säljö (2000) skriver att inom det sociokulturella perspektivet pratas det om mediering, att vi upptäcker vår omvärld genom att ha hjälpmedel/redskap för att göra det.

Inom den fysiska aktiviteten kan vi se att det är genom lärarens artefakter om fysisk aktivitet som eleverna lär fysisk aktivitet, tar vi bort lärarens kunskaper om fysisk aktivitet och hur viktigt han/hon tycker att det är lär sig inte heller eleverna det (Ibid.). Författaren menar alltså att eleverna utan lärarens kunskaper inte kan lära sig, för de står utan hjälpmedel att förstå och lära sig att fysisk aktivitet är något bra. Redskapen som pedagogen ger i form av pauser och fysisk aktivitet under skoldagen kan innebär att eleverna bildar sig uppfattningar om

redskapet och ser det som ett viktigt redskap (Ibid.). Eleverna kan sedan använda det redskapet efter övning och känner sig bekväma med det, vilket leder till att eleverna själva kan känna sig trygga med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna och till och med själva känna när det är dags att ta en liten paus (Ibid.).

3.4.2 KASAM

Aaron Antonovsky är grundaren av KASAM. KASAM (känsla av sammanhang) är inom det salutogena perspektivet en beskrivning på hälsa (Qunnerstedt, 2006). Salutogena perspektivet inriktar sig på hälsa, enligt Qunnerstedt (2006) innebär det salutogena perspektivet att hela kroppen påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt vid fysisk aktivitet. Det salutogena perspektivet är ett arbetssätt om att diskutera och undersöka hälsa (Ibid). Winroth och Rydqvist (2008) beskriver, det salutogena perspektivet som ett arbetssätt om vad det är som gör människan frisk och vad det är som stärker människans hälsa. KASAM är enligt Gassne (2008) ett slags mätinstrument som mäter människans hälsa. Winroth och Rydqvist (2008) skriver om Antonovskys tankar, där han gjorde en undersökning på kvinnor från Israel som alla suttit i koncentrationsläger eller varit i krig. Antonovsky kunde inte förstå hur alla dessa kvinnor kände sig bra, när det gällde den psykiska och fysiska hälsan. Efter hans

undersökning fick han som svar att kvinnorna som han undersökte hade en hög känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang är enligt Antonovsky (2005) en världsomfattande inställning, att man har en känsla av energisk tillit till att hälsan under livets gång förändras.

Människans liv utifrån den yttre och inre omvärlden är strukturerad, förutsägbar och begriplig

14 enligt Antonovsky (2005). Vilket innebär att de krav som ställs på en person finns

tillgängliga, dessa krav är människans utmaningar och olika sammanhang, att personen visar engagemang och är värda investeringar. KASAM (Känsla av sammanhang) är en balans mellan begriplighet, hanterbarhet och mening.

Modellform av KASAM (Winroth & Rydqvist, 2008, s.11)

Gassne (2008) tolkar Antonovsky att Begriplighet, är en livserfarenhet som hela tiden påminner oss om att livet är förutsägbart. Hanterbarhet innebär att människan måste hantera livets erfarenheter i alla olika situationer som uppstår. Upplever man att vissa delar i livet är värt att engagera sig i är det Meningsfullhet. Antonovsky menar enligt Gassne (2008) att de krav och problem som människan ställs inför är värda att engagera sig i. Nilsson (2002) skriver i sin avhandling om Känsla av sammanhang (KASAM) som på engelska heter Sense of Coherene (SOC). Författaren menar att det hela tiden uppstår olika situationer som måste hanteras på olika sätt, för att förstå och begripa dem. Nilsson (2002) sammanfattar begriplighet som jag vet, hanterbarhet som jag kan och meningsfullhet som jag vill.

3.4.3 Hermeneutik

Arbetet inspireras av den hermeneutiska metodologiska utgångspunkten som vår teoretiska utgångspunkt som Kvale och Brinkmann (2009) menar bygger på tolkning och analys, att det handlar om att få förståelse för både delar och helheten. Hermeneutik innebär lära om

förståelsen, det är även en tolkningskonst. Hermeneutiken kommer ifrån grekiskan Hermeneuein och betyder tolka.

Gallagher (1992) diskuterar hermeneutiken som en viktig utgångspunkt i undervisningen och att där förförståelse och erfarenheter bidrar till en större helhet av förståelsen, allt detta görs genom tolkning. Segolsson (2011) skriver att den kunskap som fås måste ha ett egenvärde, att

Begriplighet

 Förståelse

 Förmåga att bedöma verkligheten

 Kognitiv aspekt

Meningsfullhet

 Delaktighet

 Känsla av att kunna påverka – motivation

 Emotionell komponent Hanterbarhet

 Förmåga att hantera – möta olika krav

 Strategier och metoder

 handlingskomponent

15 den inte får vara förbestämd utan det är genom processen och resultatet, den hermeneutiska tolkningen görs. Segolsson (2011) hänvisar i sin avhandling till Gadamer (1960/2004) som menar att våra fördomar och förståelse grundar sig i att vi har en förståelse om och hur vi beskriver den förståelsen.

Hermeneutiken avbildas som en cirkel i rörelse, även kallat den hermeneutiska cirkeln (Birkler, 2008). En förförståelse från början, vilket är en liten del av något vi förstår och tolkar på vårt eget sätt, enligt hermeneutiken en fördom vi har. Det behövs för få en större bild av en ny förståelse (Ibid.). Författaren tar upp i sin bok att vi kan ha en tanke och en förståelse om till exempel att fysisk aktivitet på teoretiska lektioner kan innebära att eleverna lär sig bättre, alltså en fördom innan vi börjar forska inom området. Vidare skriver författaren att när vi börjar forska i detta kan vi få bekräftat det som vi trott eller att det är på ett annat sätt, alltså en till del i cirkelns rörelse. Det kan enligt författaren bildas en nyhet i vår tidigare delförståelse, vilket relaterar i att vi kan få vår tidigare förståelse bekräftad eller att den ändras.

Det leder till att cirkeln fortsätter att snurra, i vårt letande efter en helhetsförståelse, från del till helhet (Ibid.). Birkler (2008) skriver att förståelse kan bildas tillsammans med andra som också har en annan förförståelse än oss själva och tillsammans bilda cirkelmönster som bidrar till att vi får en gemensam helhetssyn. Inom hermeneutiken handlar det mycket om att det våra tidigare fördomar och våra nya förstålelser skall tolkas tillsammans för att få helheten (Ibid.). Den hermeneutiska cirkeln kan hela tiden förändras genom att vår förförståelse förändras över tid och vilka nya upplevelser som kommer upp, cirkeln slutar aldrig snurra (Ibid.).

Hermeneutiken har tre nyckelbegrepp att utgå ifrån när det gäller vetenskap, de är

förförståelse/fördomar, den hermeneutiska cirkeln och horisontsammansmältningen (Birkler, 2008).

Förförståelsen/fördomar innebär att bli kunnig om vår förförståelse för det som undersöks (Birkler, 2008). Den hermeneutiska cirkeln, sätta förförståelsen i rörelse, genom att vara öppna för att våra tankar och erfarenheter kring att fysisk aktivitet är positivt, skall vi också vara öppna för att det finns negativa aspekter (Ibid.). Horisontsammansmältning, innebär att en intervju leder oss till nya kunskaper, genom att de frågor som ställs om det vi inte redan är insatta i. På så sätt visar vi öppenhet för att det vi inte har i vår förförståelse även är

meningsfullt. (Ibid.). I detta arbete innebär horisontsammansmältningen det resultat som visar

sig i intervjuerna samt de lärdomar som framgår i slutsatsen.

16

4. Metod

I vår metod tar vi upp hur vi gått tillväga med den kvalitativ intervju, beskrivning om varför vi anser att kvalitativ intervju passar vårt arbete som metod. Vi tar upp vilket urval som gjorts och vilka som intervjuats. Metoden kommer också att ta upp hur vi valt att samla in och analysera det material vi fått.

I vår studie används standardiserad intervju med öppna frågor och svar, enligt Bjørndal (2005). Det innebär enligt författaren att förbestämda frågor ställs i en viss ordning. Vilket kan liknas med strukturerade frågor enligt Kvale och Brinkmann (2009). Personen som intervjuar ställer frågorna i den ordning som finns i intervjuguiden och avbryter om den intervjuade svävar ut från ämnet för mycket (Kvale & Brinkmann, 2009).

4.1 Kvalitativ metod

Kvalitativ metod riktar sig mot specifika områden, för att få fram karaktäristisk fakta inom ett område (Birkler, 2008). Det kvalitativa synsättet speglar, vad den intervjuade har att berätta om sina kunskaper som expert på sitt eget område (Backman, 2008). Den kvalitativa

forskningen kan göras genom bland annat intervju med personerna som finner sig i det område forskningen avser att handla om (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom intervjuerna i den kvalitativa forskningen får forskaren fram resultat i form av svar från de intervjuade personerna, som ger en bild av hur det ser ut i verkligheten (Ibid.) Tillsammans med det insamlade empiriska materialet (Nylén, 2005) är tolkning och analys möjligt att genomföra.

Inom kvalitativ forskning har forskaren en stor betydelse enligt (Denscombe, 2004), det är nämligen forskaren som är huvudpersonen i mätinstrumentet och personen som har stor betydelse för om materialet blir trovärdigt eller inte. Nylén (2005) poängterar att inom kvalitativ forskning pratas det inte om mängd utan i stället undersökning syfte och att få en djupare förståelse för att det som forskas om är det väsentliga.

4.2 Urval

Urvalet i arbetet utgår ifrån bekvämlighetsurval enligt Sverke (2004) i och med att

intervjuerna är gjorda med personer som vi känner eller har kontakt med. Urvalet är också

inspirerat av experturval (Sverke, 2004) i och med att vi valt personer som är inom samma

kategori och har mycket kunskap om den fysiska aktiviteten. Bekvämlighetsurval har valts på

grund av att tiden inte räcker till för att göra en större undersökning, med tanke på att arbetets

omfång bara är på några månader. Experturval har använts för att de intervjuade pedagogerna

17 är idrottsintresserade och brinner för fysisk aktivitet, huvudsyftet med arbetet är att få fram varför pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Detta urval används också för att få fram ett resultat, i och med av erfarenhet tror vi att det inte används av flertalet pedagoger runt om i södra Sverige.

De intervjuade pedagogerna är åtta klassföreståndare som även ansvarar för idrottslektionerna i årskurs F-5. Intervjuerna med pedagogerna har gjorts på några olika skolor runt om i

sydvästra Sverige. Skolorna vi varit på är tre stycken åk F-5 skolor och en åk F-9 skola. De ligger olika utspritt allt ifrån en bit ut från centrum till centralt. Pedagogerna som intervjuats, ansvarar för olika ämnen, har arbetat olika länge men är alla klasslärare som ansvarar för ämnet idrott och hälsa. Huvudsyftet för urvalet av intervjupersoner är att de brinner för fysisk aktivitet, vilket innebär att kön, ålder, vilken klass de ansvarar för eller hur länge de har arbetet, har inte någon betydelse i detta arbete.

4.3 Intervjuguide

Den kvalitativa intervjun har grundats på färdiga frågor, vi ställt till pedagogerna som intervjuats. Den text som formats efter intervjun, har analyseras och tolkas enligt den hermeneutiska cirkeln (Kvale & Brinkmann, 2009). Intervjuerna skall bygga på varför pedagogerna använder sig av daglig fysisk aktivitet i de olika ämnena.

I och med att antalet intervjuade pedagoger skulle vara ca 10 personer och vi bara hittade åtta, valde vi att inte genomföra en pilotintervju.

Intervjuguiden (bilaga 1) börjar med bakgrundsfrågor, som handlar om lite personlig fakta för

att intervjupersonen skall känna sig trygg med svaren i början (Bjørndal, 2005). Efter det, har

frågorna delats upp i kategorier, först ställdes frågor om vilken kunskap pedagogerna hade om

fysisk aktivitet och sedan om vilka attityder och värderingar de hade till ämnet (Bjørndal,

2005). Kategorierna är Kunskap om fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet för eleverna under de

teoretiska lektionerna, Framtidsfråga samt Övrigt. Intervjuguiden har även grundats på Kvale

och Brinkmann (2009), där våra forskningsfrågor och bakgrunden, har varit bakgrunden till

intervjufrågorna, de har också haft ett uttrycksmedel som intervjupersonen skall ha lätt att

relatera till.

18 4.4 Datainsamling

Den första kontakten med pedagogerna som skulle intervjuas skedde genom telefonsamtal och e-post kontakt. Undersökningens syfte berättades och vi informerade om hur lång tid intervjuerna skulle ta. Därefter frågade vi vilka tider som passade för dem under de närmaste två veckorna och bestämde en dag de kunde. För att pedagogerna skulle vara förberedda på intervjufrågorna skickades dessa ut via e-post några dagar för intervjun till samtliga

pedagoger. Innan intervjun startade informerade vi om att intervjun skulle spelas in, vi

berättade att pedagogerna kommer att benämnas med fiktiva namn enligt Bjørndal (2005), för att avidentifiera dem. För att de intervjuade skulle känna sig trygga med vad som sagts

berättades att vi har tystnads plikt som innebär att det som sägs under intervjun stannar mellan oss, ingen utomstående får därför reda på vem som har sagt vad. Intervjuerna tog cirka 15-30 minuter vardera och efter att intervjuerna gjorts delade vi upp ljudfilerna lika mellan varandra och transkriberade lika många var. När transkriberingen var färdig skickade vi tillbaka

intervjuerna till de pedagoger som intervjuats via e-post för att få ett godkännande av dem.

Alla de pedagoger som blivit tillfrågade om att bli intervjuade, har fullbordat intervjuerna. Vi har inte haft någon som hoppat av.

4.5 Dataanalys

Med hjälp av det hermeneutiska perspektivet analyserades informationen och data vi fått av de pedagoger vi intervjuat. Materialet transkriberades, och det har skrivits ned vad som sagts utan att använda oss av olika symboler. Vi har inte haft fokus på vad som hänt runt omkring, hur den som blev intervjuad pratade, tonlägen med mera. Utan vi ville med vår intervju ta reda på pedagogernas sätt att arbeta med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna.

Det transkriberade materialet skrevs ut och klipptes sönder. Frågor och svar lades i olika högar efter det letade vi nyckelord. Citaten och nyckelorden skapade senare kategorierna i resultatdelen. Datamaterialet analyserades utefter hur vi tolkat det som framkom i intervjuerna samt det som tagits upp i bakgrunden. Arbetes syfte och frågeställningar ligger till grund för vilka nyckelord vi hittat och vilka kategorier vi valt, och dessa kategorier visas i tabellen nedan.

Tabell 1.

Tabellen nedan visar exempel på hur vi valt ut citat som vi hittat nyckelord i. Dessa nyckelord

har lett oss vidare som gett oss dessa tre kategorierna, Klassrummet, Ansvar och Samhället.

19

Datamaterial Nyckelord Kategori

”Vakna till och kunna följa med, du tappar ju en efter en. Alla orkar hålla på olika länge och någon kanske du tappar redan efter fem minuter”

Koncentrationsförmåga Klassrummet

”Jag vet att barn lär bättre då att de kommer ihåg bättre och deras inlärning blir mycket, mycket bättre om de får röra på sig”

Inlärningsförmåga Klassrummet

Jag skulle nog önska att det fanns även lagstadgat och i timplanen att eftersom det är ämnesrelaterat och timplane styrt i skolan att det skulle vara i större utsträckning få ett få mer utrymme i skolan är vad det har”

Genom kunskapskraven Ansvar

”Jag tror att allting som man gör som inte bara är sitta och jobba i boken inne i klassrummet tror jag är positivt det är ju oftast det man kommer ihåg om man själv tänker tillbaka mer om man tänker tillbaka på det så är det ju oftast det man kommer ihåg”

Betydelse av fysisk aktivitet Ansvar

”Jag tycker nog att det läggs mer fokus på att aktiviteten skall nå ett mål i form av elittänkande och fokus är inte på att barnen skall leka och ha roligt och må bra utan skall bli någonting (…) så även den målstyrda skolan som inte riktigt var på samma sätt innan har väll slagit igenom i samhället också, man måste hela tiden vara på väg någonstans man kan inte bara vara utan man måste vara på väg”

Fysisk aktivitet på fritiden Samhället

”Det är ju många krav som ska få det att fungera. Du ska lämna klassrummet utan att störa någon annan, du ska göra det som du gör där ute, du ska veta vad tiden är och veta när du ska in igen utan att komma in och bröta”

Känslan av rörelse tillsammans Samhället

4.6 Forskningsetik

Forskningsetiken handlar om fyra etiska krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet enligt Vetenskapsrådet (2002).

Undersökningens syfte berättades för de intervjuade pedagogerna och vi informerade om hur

lång tid intervjuerna skulle ta enligt informationskravet (Ibid.). För att pedagogerna skulle

vara förberedda på intervjufrågorna skickades dessa ut via e-post några dagar för intervjun till

samtliga pedagoger enligt informationskravet. Innan intervjun startade informerade vi om

20 samtyckeskravet som innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att de intervjuade pedagogerna är konfidentiella. Med detta menas att de intervjuade pedagogerna är avidentifierade. Vi

berättade också att pedagogerna kommer att benämnas med fiktiva namn enligt Bjørndal (2005), för att avidentifiera dem. För att de intervjuade skulle känna sig trygga med vad som sagts berättades att vi har tystnads plikt enligt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002) som innebär att det som sägs under intervjun stannar mellan oss, ingen utomstående får därför reda på vem som har sagt vad. Den insamlade materialet skall inte användas till något annat än till detta arbete, enligt nyttjandekravet (Ibid.).

4.7 Metoddiskussion

Det finns både för och nackdelar med intervju som mätinstrument. Enligt Bjørndal, (2005) kan fördelarna med intervju vara att vi får en bild av den intervjuades egna tankar och de får en chans att förklara hur de tänker öga mot öga. Nackdelarna enligt Bjørndal är att det tar tid, kräver mycket förberedelse och behandling. Den information som utbringades av intervjuerna är ovärderlig och vi hade inte fått fram den information som vi fått, om vi använt oss av en annan metod. Fördelarna överväger nackdelarna i och med att vi fick chansen att sitta öga mot öga med den intervjuade personen fick vi också chansen att ställa följdfrågor och

förtydliganden. Studien hade kunnat bli mer tillförlitlig om tiden hade varit längre och vi fått chansen att intervjua fler pedagoger och andra pedagoger som haft en mer negativ bild av fysisk aktivitet. Intervjuerna ingår i den kvalitativa forskningen, där vårt specifika område är fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Med hjälp utav den kvalitativa metoden enligt Birkler (2008) har studiens syfte fått det resultatet som framgår i arbetet.

Validitetsbegreppet innebär att det syfte och frågeställningar som framgår i arbetet blir besvarade på ett sätt som stämmer överens med resultatet (Kvale & Brinkmann, 2009).

Validiteten i arbetet är relativt god därför att frågorna är gjorda utefter bakgrunden, syftet och frågeställningarna (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom att forskningen hela tiden kopplats till litteraturgenomgången stärks validiteten i arbetet (Denscombe, 2004), det för att andra

forskare skall se att vi inte hoppat över viktiga aspekter utan ständigt kopplar tillbaka till bakgrunden. Validiteten i arbetet stärks också genom att vi som forskare har en förförståelse om det som undersöks under intervjuerna var vi medvetna om vår förförståelse och samtidigt öppna för de intervjuades förförståelse (Birkler, 2008). För att stärka ett arbete med

hermeneutisk utgångspunkt gäller det att ha en förförståelse men att inte vara motståndare till

att ens förförståelse motbevisas (Birkler, 2008). När insamlingen av data görs bör forskaren

21 tänka på validiteten i arbetet. Validitet i vårt arbete förstärks i och med det urval vi gjort.

Kvale och Brinkmann (2009) skriver att forskaren måste vara säker på vad som undersöks för att kunna genomför undersökningen. Validitetens styrka i utskriften av intervjuerna ligger i hur ordagrant intervjuerna transkriberats (Ibid.) I detta arbete var de intervjuades svar det väsentliga för att få svar på vårt forskningssyfte, därför gjordes inte en psykologisk tolkning av situationen, vilket kunde ha haft större betydelse om forskningssyftet varit ett annat (Ibid.).

Trovärdigheten i arbetet stärks genom, den bakgrund som skrivits och det urval som gjorts, samt att det tydlig gjorts vilket urval som använts (Denscombe, 2004). En annan forskare ska kunna göra om samma studie och få liknande resultat (Ibid.).

Reliabilitetsbegreppet innebär att resultatet i arbetet inte får ändras från forskningsperson till forskningsperson och från ett tillfälle till ett annat (Denscombe, 2004). Reliabiliteten i denna studie är inte lika tillförlitlig i och med att pedagogerna hade frågor på intervjuguiden. Hade en annan forskare gjort om intervjun med samma intervjuguide, hade svaren kunnat skilja sig beroende på hans/hennes fördomar och då dennes sätt att förklara frågorna på hade kunnat bli något annat (Birkler, 2008). Arbetet kan få ett annat resultat därför att det inte är helt

tillförlitligt (Denscombe, 2004). För att stärka tillförlitligheten hade vi kunnat göra en pilot studie (Eliasson, 2006) och efter det ändrat på vissa frågor så att de blivit tydligare. De tre första intervjuerna kom efter varandra och detta resulterade i att vi valda att inte ha en

pilotstudie, därför blir tillförlitligheten i arbetet inte så starkt som det kunnat bli. Det är viktigt att vi som forskare är väl insatta i det vi undersöker för att få fram resultatet, därför är det viktigt att vi inte påverkar de som blir intervjuade (Denscombe, 2004). Ledande frågor enligt Kvale och Brinkmann (2009) kan i kvalitativforskning vara ett bra sätt att få sanningsenliga svar från den intervjuade personen. I vårt arbete förekommer inte denna typ av frågor så ofta.

Frågan om hur ofta pedagogen använder sig av fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en form av ledande fråga där det framkommer hur ofta personen egentligen använder sig av det. Ledande frågor kan enligt Kvale och Brinkmann (2009) stärka reliabiliteten i arbetet.

Arbetets reliabilitet hade kunnat stärkas ännu mer om vi lyssnat på intervjuerna tillsammans

och skrivit ner båda, för att olika personer hör olika och skriver olika, vilket leder till att

resultaten kan får olika resultat (Ibid.). Andra forskare hade kanske tolkat och hört andra

väsentliga ord som vi kanske missat, vilket kan leda till att arbetet inte är helt tillförlitligt

(Ibid.).

22 Vårt urval har gjorts på en specifik, men liten grupp. Detta innebär enligt Denscombe (2004) att vi har fått ett djup i vår studie. Denscombe (2004) tar upp att detta inte nödvändigtvis gör att vår studie inte är generaliserbar, om vi hade valt en annan grupp inom samma ämne.

Författaren skriver att det är skillnad på generaliserbarhet och överförbarhet. Studien är inte

generaliserbar på grund utav att vi inte har en stor urvals grupp, istället är arbetet överförbart

som innebär att forskningen kan överföras till en liknande grupp och få överrensstämmande

resultat med våran forskning (Ibid.). Överförs detta arbete på en annan liknande grupp som

också är positiva till fysisk aktivitet, innebär det att studiernas resultat blir relativt lika och

ökar graden av att arbetet går att överföra (Kvale & Brinkmann, 2009). Vårt arbete kan inte

generaliseras på alla pedagoger världen över, men det kan överföras på liknande grupper, det

vill säga grupper som är klasslärare och ansvarar för idrott och hälsa samt är positivt inställda

till fysisk aktivitet.

23

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer vi att presentera de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna har gemensamt att de alla är klasslärare och ansvarar för idrott och hälsa. Vi kommer sedan att presentera olika kategorier där det finns utdrag ur intervjuerna med gemensam koppling till vårt arbete och syftet med arbetet. Huvudkategorierna tillsammans med underrubriker är:

Klassrummet: Genom koncentration, Genom inlärning. Ansvar: Genom kunskapskraven, Betydelsen av fysisk aktivitet. Samhället: Fysisk aktivitet på fritiden, Känslan av rörelse tillsammans. Enligt samtyckeskravet är pedagogerna i intervjuerna konfidentiella och vi använder därför fiktiva namn.

5.1 Beskrivning av informanterna

”Emmy” – Utbildad 1-9 lärare med inriktning idrott och biologi, Emmy har arbetat sedan 2008 och är delansvarig för en årskurs 4, hon ansvarar för ämnena idrott, svenska, matte, engelska och no. Emmy beskriver fysisk aktivitet som ”rörelse, glädje, att man får använda kroppen och få trötta ut sig”

”Jessica” – Utbildad förskollärare upp till årskurs 5, inriktning bemano (barn, matte, no), Jessica har arbetat sedan 2009 och ansvarar för en årskurs 1, där hon håller i ämnena, matte, svenska, engelska, no, so och idrott. Jessica beskriver fysisk aktivitet som ”att man rör på sig, röra på sig och mår bra”

”Henrik” – Utbildad idrottspedagog och grundskollärare 1-7, inriktning engelska, Henrik har arbetat i skolan i ca 15 år och ansvarar för en årskurs 6, där han håller i ämnena, svenska, matte, idrott, engelska och so. Henrik beskriver fysisk aktivitet som ”egentligen är det ju klart rörelse överhuvudtaget, i alla dess former”

”Noah” – Utbildad förskollärare och har arbetat sedan 1986 och började arbeta i skolan 1994, Noah ansvarar för en F-klass, som han följer med upp i skolåren 1-3, ansvarar för ämnena, gymnastik, engelska, matte samt bild och form. Noah beskriver fysiska aktivitet som ”rörelse i olika former”

”Unni” – Utbildad grundskollärare 1-7 med inriktning svenska, so, har läst till matte, no och

idrott, Unni har arbetat 20 år i skolan, ansvarar för en årskurs 2 och håller i ämnena svenska,

24 matte, no, so, idrott, bild och musik. Unni beskriver fysisk aktivitet som ”rörelse på olika sätt, dels för välmående, fysiskt välmående men också för psykiskt välmående”

”Karin” – Utbildad lågstadielärare, Karin har jobbat 40 år i skolan och ansvarar för en årskurs 1 och står för alla ämnena i läroplanen. Karin beskriver fysisk aktivitet som ”fysisk aktivitet för mig det är den här pendlingen mellan vila och aktivitet och vila kan vara lika viktigt som att sen då övergå till nånting som är mer fysikt aktiv för kroppen”

”Pia” – Utbildad fritidspedagog med 15 poäng lärarlyftet samt natur och teknik, Pia har arbetat sedan 1987 och är delansvarig för en årskurs 3, hon ansvarar för fritidspedagogiken, idrott, natur och teknik och även praktisk matte. Pia beskriver fysisk aktivitet som ”fysisk aktivitet för mig det är allt som har med rörelse att göra, det behöver inte vara fysisk aktivitet i en gympasal utan det kan vara att vi är ute och rör på oss, att vi går en promenad, att vi är i skogen och klättrar, rörelse det kan vara att man bara mitt i en lektion ställer sig upp och gör lite, sträcker på armarna eller ja lite såna motoriska övningar”

”Hugo” – Utbildad grundskollärare 1-7 med inriktning svenska, so, Hugo har arbetat sedan hösten 1999, han ansvarar för en årskurs 4 och håller i ämnena, matte, svenska, engelska och ansvarar även för idrott men inte just nu. Hugo beskriver fysisk aktivitet som ”ja fysisk aktivitet för mig det är allt som är cirkulations höjande, man får igång blodet och hjärtat någon form av att man rör på sig på något sätt, springer, hoppar, kryper även massage”

5.2 Klassrummet

Alla barn lär sig på olika sätt, att tillgodose elevernas behov är något pedagogerna bör sträva efter. Fysisk aktivitet tillgodoser många olika behov för eleverna, som till exempel psykiskt, fysiskt och socialt. Pedagogerna vi intervjuat har genom sina svar visat att det finns olika möjligheter till lärande.

5.2.1 Genom koncentration

Pedagogerna anser att fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna påverkar eleverna positivt

genom att eleverna får upp koncentrationen igen efter att de fått ett litet avbrott i de teoretiska

delarna.

25 Jessica menar på att alla eleverna orkar hålla på olika länge, på en vanlig teoretisk lektion, ett avbrott i de teoretiska delarna, i form av fysisk aktivitet, hon säger:

”Vakna till och kunna följa med, du tappar ju en efter en. Alla orkar hålla på olika länge och någon kanske du tappar redan efter fem minuter” (Jessica)

Hugo håller med om att en del elever får bättre koncentrationsförmåga av det, medan han anser att andra kan ha svårt att komma till ro igen, han säger:

”Jag tror att det är olika på olika elever jag tror att en del elever mår bra av det. Det är en tillgång för dem att de orkar som sagt koncentrera sig på resten av lektionen då. Men för andra elever de halkar ju de har sådant fullt sjchå med och skapa sig ett sammanhang och

när man väl fått dem att se sammanhanget så bryter man de så tar det ju tid för dem att komma in i det igen. Så att för dem eleverna så är det ju tänker jag att det negativt” (Hugo)

Noah ser endast en negativ sida av koncentrationsförmågan hos eleverna när det gäller att använda sig av fysisk aktivitet på de teoretiska lektionerna, samtidigt som han säger att de positiva effekterna ändå väger över, han säger:

”Ja det negativa kanske är att de som är lite röriga kanske har svårt att varva ner efteråt om man nu har lite mer aktiviteter men så tror jag att de positiva effekterna faktiskt är övervägande för ibland kan man alltså lura dem att lära att träna på saker som man inte ja”

(Noah)

Henrik har synen på att det är bra för koncentrationsförmågan att rensa arbetsminnet, för att sedan återfå koncentrationen, han säger:

”men jag tror ju att den fysiska aktiviteten i det små former är viktiga som, som isbrytare för att liksom rensa arbetsminnet.” (Henrik)

Det är svårt att mäta om eleverna lär sig bättre och orkar mer om pedagogen använder fysisk

aktivitet under de teoretiska lektionerna, men vi tolkar att många av pedagogerna ser fördelar

med fysisk aktivitet, de ser att eleverna blir piggare, lär sig bättre, är med på lektionerna och

orkar mer. Fysisk aktivitet är något som alla kan använda, oavsett om de lär sig bättre eller

inte, finns det flera andra positiva effekter av fysisk aktiviteten under de teoretiska lektionerna,

koncentrationen är ett av dem. När eleverna får ett avbrott under lektionen kan de lättare

komma tillbaka till arbetet igen, om de fått vara uppe och röra på sig. Det som är negativt,

handlar om att det kan vara svårt att fånga upp elevernas uppmärksamhet till skolarbetet igen

26 efter att de haft ett avbrott. En annan aspekt av det negativa är att de elever som kommit till ro och jobbar på bra, kan det vara negativt att bryta dem med en gemensam fysisk aktivitet. De förlorar koncentrationen till arbetet de håller på med och kan än en gång få svårt att komma tillbaka till det efter avbrottet.

Det som sägs i intervjuerna är vad pedagogerna tror och själva känner vilket kan ha att göra med deras egen bakgrund till fysisk aktivitet.

5.2.2 Genom inlärning

Pedagogerna anser att fysisk aktivitet bidrar till att eleverna lär bättre. Det gynnar fler elever att arbeta både fysiskt och teoretiskt. Det gynnar fler elever att jobba praktiskt än att bara ha fokus på det teoretiska. Emmy säger:

”sen är det ju att på vissa elever de lär, de lär ju sig på olika sätt. sen vill man ju också försöka tillgodose att det finns olika behov” (Emmy)

”jag vet att barn lär bättre då att de kommer ihåg bättre och deras inlärning blir mycket, mycket bättre om de får röra på sig” (Karin)

Karin gjorde en mätning på sina förra elever, där hennes elever fick svara på om de lär sig bättre av att röra på sig mer under de teoretiska lektionerna. Hon fick svart på vitt att många utav eleverna tyckte att de lärde sig bättre och att de kunde orka med lektionerna längre om det fanns inslag utav fysisk aktivitet under teoretiska lektionerna. Karin berättade att de hade intervjuat eleverna i hennes förra klass och det visade sig att de flesta eleverna var positiva till att blanda fysisk aktivitet med teorin.

Pia nämner att komplettera teori med praktik och praktik med teori, bidrar till att elevernas inlärningsförmåga förbättras i och med att inlärningen stimuleras via fler sinnen, hon säger:

”kan man komplettera både teorin med alltså fysisk aktivitet så får man in det på fler olika sätt” (Pia)

Eleverna lär sig på olika sätt för att alla är vi olika, fysisk aktivitet är kanske inte en universal lösning. Det är bra att tänka på att alla barn är olika och behöver olika vägar till inlärning. Det är en fördel att tillgodose varje elevs behov som Emmy påpekar. Det innebär att fysisk

aktivitet inte är något negativt för att de gynnar barnen på olika sätt, som till exempel psykiskt,

fysiskt, socialt.

27 Tolkningen av dessa citat att blanda teori med praktik gynnar de flesta av eleverna.

Användningen av att komplettera teori med praktik tillgodoser fler sinne för eleverna. Detta bidrar till att fler elever får möjligheter till ett individuellt lärande och flera elevers behov blir tillgodosedda.

5.3 Ansvar

Ansvaret för hur mycket av den fysiska aktiviteten under de teoretiska lektionerna skall användas ligger hos pedagogen själv, beroende på hur mycket han/hon orkar planera in aktiviteter. Pedagogerna gör det bästa utav situationen och försöker så gott de kan.

Pedagogernas tankar genomsyrar av läroplanens kunskapskrav, att det ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Genom intervjuerna synliggjordes att pedagogerna tycker det är synd att den fysiska aktiviteten inte får större utrymme i läroplan/timplan.

5.3.1 Genom kunskapskraven

Fysisk aktivitet behövs i skolan mer än under idrottslektionerna. Pedagogerna som är positiva till fysisk aktivitet kan påverka sina kollegor för att få den fysiska aktiviteten att komma ut ur idrottshallarna och in i klassrummet.

Henrik menar på att det alltid talas om hur viktigt det är med fysisk aktivitet men att det inte visar sig i praktiken, han säger:

”vi får ju ständigt höra hur viktigt det är med fysisk aktivitet vi är inmatade med hur viktigt men jag tycket inte att det visar sig i alltså i praktiken tycker jag inte att det visar sig (…) vi gör mindre aktiviteter idag, återigen det är tid det handlar om det ork att planera så det går egentligen helt emot det vi tycker, det är därför det är så jobbigt just nu att vara lärare att man jobbar inte på det sättet som man egentligen tror på. Därför för mig idrotten och den fysiska aktiviteten är en jätteviktig del(…)Bara det säger borde jag tycke att politikerna borde

inse att det här är nått ämne vi ska satsa på så är det idrotten” (Henrik)

Unni anser även hon att den fysiska aktiviteten skulle vara mer lagstadgad för att få en större plats i undervisningen, hon säger:

”jag skulle nog önska att det fanns även lagstadgat och i timplanen att eftersom det är ämnesrelaterat och timplane styrt i skolan att det skulle vara i större utsträckning få ett få

mer utrymme i skolan är vad det har” (Unni)

28 Även Karin påpekar hur viktigt det är med fysisk aktivitet, trots det nämner hon att hon

slarvar med det för att det inte värderas så pass högt att det finns tid till planeringen av den fysiska aktiviteten, hon säger:

”alltså jag tycker det är superviktigt och ända så slavar jag ibland med det för att man kommer igång med någonting och så glömmer man av det här om att barnen har sånt behov

av att röra på sig” (Karin)

Läroplanen är uppbyggd på vad lärarna ska göra tillsammans och för sina elever. Den fysiska aktiviteten under de teoretiska lektionerna är nästan obefintlig.

Tolkningen av dessa citat är att läroplanen hela tiden finns underliggande i pedagogernas tänk.

Den fysiska aktiviteten i de svenska skolorna är inte speciellt högt prioriterad. Anledningen till att vi märker av att ämnet inte är högt prioriterad är när pedagogerna poängterar att det är viktigt att använda det, men att den fysiska aktiviteten ändå glöms bort för det är mycket annat som tar plats under skoldagens gång. Som en del av de ovanstående citaten poängterar, är det viktigt att använda fysisk aktivitet samt att det borde lagstadgas.

5.3.2 Betydelsen av fysisk aktivitet

Förhoppningen hos pedagogerna är att den fysiska aktiviteten skall påverka deras elever positivt i framtiden. Användningen av fysisk aktivitet för eleverna skall förhoppningsvis väcka intresse för det i framtiden, genom att erbjuda flera vägar till fysisk aktivitet och inlärning.

Emmy menar på att det man gör kommer man lättare ihåg, än att bara sitta stilla och läsa, hon säger:

”jag tror att allting som man gör som inte bara är sitta och jobba i boken inne i klassrummet tror jag är positivt det är ju oftast det man kommer ihåg om man själv tänker tillbaka mer om

man tänker tillbaka på det så är det ju oftast det man kommer ihåg” (Emmy)

Henrik är övertygad om att fysisk aktivitet smittar av sig på eleverna om han visar att han själv är positiv till det, han säger:

”jag är ju helt övertygad om att kan jag ha sått ett frö i mina, jag försöker verkligen propagera för den fysiska aktiviteten vad den betyder för dig, för din kropp sen kanske inte

alla blir elitidrottsmän eller kvinnor” (Henrik)

29 Genom att variera sina lektioner är förhoppningen hos Pia att hon skapat ett intresse för sina elever, hon säger:

”förhoppningsvis så har man ju lyckats skapa ett intresse för rörelse och aktivitet genom att erbjuda dem mycket olika varierande” (Pia)

Många utav de intervjuade pedagogerna tycker att det är viktigt att skapa ett intresse för fysisk aktivitet. Pedagogerna anser att den fysiska aktiviteten eleverna gör på de teoretiska lektionerna förhoppningsvis kommer att påverka deras elever i framtiden. Den fysiska

aktiviteten påverkar inte bara elevernas fysiska aktivitet utan bidra också till deras utveckling och kunskaper. Pedagogerna i detta sammanhang tror att det som man gör kroppsligt kommer eleverna lättare ihåg.

5.4 Samhället

Pedagogerna som vi intervjuat anser att samhället har förändrats från att det har varit relativt fysiskt i form av mer kroppsligt arbete och mer lek. Till det att samhället utvecklats och arbetet har blivit mer stillasittande på kontor och lek har bytts ut mot bland annat envägs kommunikationer och elittänk i idrottssammanhang.

5.4.1 Fysisk aktivitet på fritiden

Följande citat reflekterar över tre olika fenomen på samhällets utveckling, de tar upp målfokusering, utbud av fritidsaktiviteter samt stress.

Jessica menar på att målfokuseringen i samhället har lett till att barnen idag är mer inaktiva än förr, det krävs mer av barnen idag, de ska hela tiden prestera och fokus ligger inte på att ha roligt, hon säger:

”Jag tycker nog att det läggs mer fokus på att aktiviteten skall nå ett mål i form av elittänkande och fokus är inte på att barnen skall leka och ha roligt och må bra utan de skall bli någonting (…) så även den målstyrda skolan som inte riktigt var på samma sätt innan har väll slagit igenom i samhället också, man måste hela tiden vara på väg någonstans man kan

inte bara vara utan man måste vara på väg” (Jessica)