Studentidrottens framtid
En kartläggning av studentidrottsföreningars nuvarande och potentiella utmaningar
The future of Student Sport
A mapping of Student Sport associations present and future challenges
Alexia Gustafsson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning Idrottscoaching C-uppsats 15 hp
Carolina Lundqvist Owe Stråhlman 2016-06-19
Stort tack till Cecilia Olsson vid Sveriges Akademiska Idrottsförbund för dina kloka tankar och för att du alltid håller koll på mig. Tack till Andreas Hagström vid SISU för att du gav mig en
bra grund att stå på. Till Linnea Bruhn för att du varit min klippa och för allt stöd och alla danspauser under uppsatsens skrivande. Till Studentidrotten i Sverige – tack för att ni
möjliggör fysisk aktivitet under roliga former och för allt engagemang ni bidrar med.
Studentidrott är idrott när den är som allra roligast.
Tack till Carolina och Christian vid KAU för bra synpunkter och feedback på uppsatsen.
Sammanfattning
Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar medlemsföreningar inom Sveriges Akademiska Idrottsförbund står inför 2016-‐2020. Studien ämnar också att undersöka hur förbundet kan jobbar för att bli en bättre resurs till sina medlemsföreningar. Studien är en del av det strategiarbete som förbundet genomför under 2016. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts inom denna studie där åtta stycken enskilda intervjuer har genomförts. Genom att använda sig utav en innehållsanalys har data som insamlats analyserats och kategoriserats för att tydligare få en klart bild över studiens resultat. Studien visar att rekrytering av nya
styrelsemedlemmar är en utav studentidrottens största utmaningar tillsammans med att skapa bra överlämningar till nya styrelsen. Förbundets medlemsföreningar angav att dem saknar mer lokala utbildningar då vissa föreningars ekonomi inte möjliggör att kunna skicka exempelvis styrelsemedlemmar på utbildning. Kosmetiska förändringar vid förbundets hemsida, underlag till förhandling och diskussioner med lärosäten var två av de mest önskade uppgifter
medlemsföreningarna ville att förbundet skulle prioritera inom den närmsta tiden.
Nyckelord: Sveriges Akademiska Idrottsförbund, studentidrott och utvärdering.
Abstract
The aim of this study is to map what challenges member-‐associations within The Swedish University Sport Federation can come across between 2016-‐2020. The study also aims to explore how the federation can be a better recourse to their member-‐associations. The study is a part of The Swedish University Sport Federation strategic work during 2016. The qualitative method has been used and eight interviews have been realized. By using a content-‐analysis the data has been analyzed and categorized to create a clear content of the results. The study shows that recruiting new board-‐members is one of the Swedish Student sports biggest challenges together with creating good methods of transferring the information to the new board. The federations member-‐associations said that they would like to have more local educations because some member-‐associations does not have the economy to be able to send people to educations. Cosmetic changes with the federations website, templates to
negotiations with the universities was two of the most wanted assignments that the member-‐
association wanted the federation to prioritize in the near time.
Keywords: The Swedish University Sport Federation, student sport and evaluation.
Innehållsförteckning
2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 2
2.1 IDROTTENS ORGANISATION ... 2
2.2 STRATEGI FÖR SVENSK IDROTT ... 3
2.3 SVERIGES AKADEMISKA IDROTTSFÖRBUND (SAIF) ... 4
2.4 INTERNATIONELLA STUDENTIDROTTSFÖRBUNDET (FISU) ... 4
2.5 EUROPEISKA STUDENTIDROTTSFÖRBUNDET (EUSA) ... 4
2.6 TIDIGARE FORSKNING, STUDIER & PROJEKT ... 5
2.7 TEORETISK REFERENSRAM ... 6
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
4. METOD ... 9
4.1 DESIGN ... 9
4.2 URVAL ... 10
4.4 GENOMFÖRANDE ... 11
4.5 DATABEARBETNING OCH DATAINSAMLING ... 11
4.6 RELIABILITET & VALIDITET ... 12
4.7 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 12
5. RESULTAT ... 14
5.1 TEMA 1 – FÖRENINGEN ... 14
5.1.1 Sammanfattande analys tema 1 ... 18
5.2 FÖRBUNDET ... 19
5.2.1 Sammanfattande analys Tema 2 ... 23
6. DISKUSSION ... 24
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 24
6.2 METODDISKUSSION ... 26
6.3 FORTSATT FORSKNING ... 28
REFERENSLISTA ... 29
BILAGA 1. ... 31
1. Inledning
Den svenska studentidrotten bedriver verksamheter för runt 58 000 aktiva medlemmar.
Tidigare studier visar att studentidrotten möjliggör för studenter att fortsätta idrotta även under studietiden (Carstedt & Wästgård, 2013). Studentidrotten är ett relativt outforskat ämne i Sverige och desto mer kartlagt utanför Sveriges gränser. Studentidrottsförbundet i Irland genomförde en omfattande studie 2014-‐2015 där man kunde se att majoriteten av studenterna angav att möjligheterna till att utöva en idrott inte låg bakom deras val av skola. Det man dock kunde urskilja var att individer som tränar och tävlar på elitnivå angav att det i högre utsträckning har betydelse för valet av studieort och skola (Student Sport Ireland, 2016).
Efter en motion ifrån en utav Riksidrottsförbundets medlemsföreningar beslutade årsstämman 2013 att påbörja ett strategiarbete fram till 2020 där fokus ligger på att kartlägga framtidens idrottsföreningars förutsättningar. Genom att genomföra detta strategiarbete är förhoppningen att förnya och utveckla idrottsföreningarna. Svensk idrott ämnar att gå från en idrottsrörelse där breddidrotten ligger till grund för elitidrotten för att istället förespråka bredd-‐
och elitidrott (SISU, 2015).
Riksidrottsförbundets pågående strategiarbete ligger till grund för genomförandet av denna studie. Sveriges Akademiska Idrottsförbund genomför under 2016 ett eget strategiarbete som grundar sig i Riksidrottsförbundets riktlinjer och syftet är att kartlägga vilka utmaningar förbundets medlemsföreningar står inför samt se hur förbundet kan arbeta för att bli en bättre resurs till sina föreningar.
Genom att kartlägga utmaningar med hjälp av en innehållsanalys och tankekartor är förhoppningen att föreningen själva får granska och utvärdera sin verksamhet för att sedan dra slutsatser till ett möjligt förändringsarbete. Franke-‐Wikberg och Lundgren (1980) anser att en meningsfull utvärdering ämnar att effektivisera resurserna eller skapa förbättringar vilket resultatet med studien förhoppningsvis kan producera där föreningen i sig skapar strategier till förändring-‐ och utvecklingsarbeten och förbundet ser möjligheter att effektivisera sina resurser.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Idrottens organisation
Den svenska idrottsorganisationen, likt många andra folkrörelseorganisationer i Sverige, är till stor del uppbyggda av ideella föreningar (Pallin, 2004). Vad är då en ideell förening? Thunberg (2006) beskriver en ideell förening som en förening som har ett ideellt ändamål. Exempel på ideella föreningar kan vara idrottsföreningar men också exempelvis politiska föreningar. Ideella föreningar har som ideellt
ändamål att främja medlemmarnas intresse.
Den svenska idrottsrörelsen verkar under paraplyorganisationen Sveriges Riksidrottsförbund (RF) där Riksidrottsförbundet står över de 71 olika specialidrottsförbunden samt de 20 000 idrottsföreningar som är kopplade till förbundet. Figur 1* beskriver hur den svenska idrottsorganisation är uppbyggd (Riksidrottsförbundet, 2010):
Föreningar ansluter sig till så kallade specialidrottsförbund som i sin tur är anslutna till
Riksidrottsförbundet. För att en förening ska kunna ansluta sig till ett specialidrottsförbund krävs följande (Pallin, 2004):
-‐ Ansökningen är skriven enligt de anvisningar RF skapat
-‐ Föreningen bedriver en idrottsligverksamhet som av specialidrottsförbundet administreras samt att det finns ett medlemskap inom specialidrottsförbundet
Figur 1 à Idrottens organisation i Sverige med Riksidrottsförbundet och dess distriktsidrottsförbund och tillhörande specialidrottsförbund. Idag finns 71 SF, inte 69 som
bilden visar.
-‐ Ett lämpligt namn på föreningen ska finnas samt ett namn som inte går att förväxla med annan redan ansluten förening inom Riksidrottsförbundet
-‐ Föreningen antager de regler samt stadgar som special-‐ och Riksidrottsförbundet skapat -‐ Föreningen har betalat in bestämd avgift till specialidrottsförbundet
Utöver Riksidrottsförbundet och dess 71 specialidrottsförbund finns något som heter SISU
Idrottsutbildarna. Enligt SISU:s egna stadgar är deras syfte att vara idrottens utbildningsorganisation – de vill vara en eftertraktad resurs till Sveriges idrottsföreningar. SISU finns både som en riksverkande organisation men också på distriktsnivå (Pallin, 2004).
2.2 Strategi för svensk idrott
Under Riksidrottsförbundets stämma 2013 beslutades att Riksidrottsstyrelsen skulle genomföra ett strategiarbete om den svenska idrottens framtida förutsättningar. Efter att strategiarbetet skulle vara färdigt skulle ett förslag till strategisk plan läggas fram vid stämman 2015. Den strategiska planen behandlade hur den svenska idrotten ska bemöta kommande utmaningar. Hela strategiarbetet pågår till 2020 där målet är att förnya och utveckla våra föreningar. Hagström (2016) vid SISU har
sammanställt en sammanfattning av strategin då väldigt lite information om strategiarbetet finns att hämta vid Riksidrottsförbundets hemsida. Sammanfattningen finns bifogad som bilaga.
Svensk idrott vill vara ett långsiktigt idrottande där alla människor oavsett ålder som kan och vill träna eller/och tävla ska ges möjligheten livet ut: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att vi ska kunna genomföra detta behöver vi kunna erbjuda en glädjefull och utvecklande miljö där alla är välkomna oavsett bakgrund eller ekonomisk förutsättning.
Figur 2 & 3 à Idrottens
förändringsarbete som gått från att vara en triangel till att bli en rektangel som visar vikten av både bredd-‐ och elitidrott.
Idrottsrörelsen har länge beskrivits som en triangel (figur 2) där breddidrotten låg till grund för elitidrotten. Idag går vi från triangeln till en rektangel (figur 3) som står för både bredd-‐ och elitidrott (SISU, 2015).
Den svenska idrotten ska också bygga på glädje, gemenskap, demokrati och delaktighet. Alla har rätt att vara med och rent spel ska genomsyra dagens idrott. Vi behöver etablera en värdegrund som syns i våra dagliga verksamheter inom idrotten samt etablera nya och utveckla möjligheterna till att engagera sig inom föreningslivet.
2.3 Sveriges Akademiska Idrottsförbund
1913 grundades Sveriges Akademiska Idrottsförbund som är en utav Riksidrottsförbundets 71
specialidrottsförbund. Sveriges Akademiska Idrottsförbund är hem för bland annat en andel högskole-‐
och universitets idrottsföreningar. Idag har förbundet 84 medlemsföreningar från Luleå i norr till Malmö i söder. Sammanlagt har förbundet cirka 58 000 aktiva medlemmar (Sveriges Akademiska Idrottsförbund, 2015).
Sveriges Akademiska Idrottsförbund har sitt huvudkontor i Uppsala och jobbar med allt ifrån
tävlingsfrågor till föreningsutveckling. Förbundets mål är att vara det självklara valet för studenter som idrottar (www.saif.se).
2.4 Internationella Studentidrottsförbundet (FISU)
Det Internationella Studentidrottsförbundet grundades 1949. Förbundet beskriver sitt huvudsakliga syfte och ansvar är att ha tillsyn över sommar-‐ och vinter Universiaderna samt Student VM. Förbundet har 170 medlemsförbund runt om i världen som tillsammans bildar generalförsamlingen som är förbundets högsta beslutande organ. 1959 arrangerades den första Universiaden som är
studentsportens motsvarighet till de Olympiska spelen. Det finns en sommar-‐ och en vinterversion av Universiaden. Tävlingarna arrangeras vartannat år (www.fisu.net).
2.5 Europeiska Studentidrottsförbundet (EUSA)
I november 1999 grundades det europeiska studentidrottsförbundet. Idag har förbundet 45 europeiska länder som är medlemmar i förbundet varav ett, Danmark, är inaktiv medlem. Förbundet arrangerar evenemang så som Student EM och konferenser. En av de största konferenserna förbundet anordnar är EUSA Symposium som anordnas vartannat år med olika teman. Det som skiljer det europeiska studentidrottsförbundet från det internationella studentidrottsförbundet är att det europeiska riktar sig främst till universitetslag (www.eusa.eu).
2.6 Tidigare forskning, studier & projekt
I Sverige är studentidrotten ett relativt outforskat område. Det finns inte så mycket forskning
publicerat om den svenska studentidrotten samt forskning kopplat till studiens ändamål med inriktning på studentidrott. En studie och projekt som tog fart 2011 som kopplas till föreningsutveckling som även denna studie handlar om är Framtidens Idrottsförening. Vid Riksidrottsförbundets stämma 2011 föreslog en medlemsförening att förbundet bör tillsätta en grupp som specialiserar sig på
föreningsutveckling. Stämman godkände motionen och under 2011 startade man projektet. Inom ramen för projektet har man genomfört tre möten med den tillsatta projektgruppen samt ett antal möten med projektets referensgrupp. Utöver dessa möten har ett omfattande arbete skett ute hos distriktsidrottsförbunden samt bland SISU-‐distrikten där de haft som uppdrag att genomföra
processarbete med sina medarbetare samt med minst fyra anslutna föreningar. Föreningarna valdes ut baserat på följande faktorer:
-‐ Föreningarna skulle representera både individuell-‐ samt lagidrott
-‐ Någon förening skulle finnas beläget i en mindre ort (5 000-‐10 000 invånare) samt någon i en större ort (> 50 000 invånare). Utöver detta skulle en förening bedriva egen drift av anläggning
Sammanlagt deltog 19 distrikt med cirka 100 genomförda processer. Slutsatserna man kunde dra var att den svenska idrotten behöver satsa på idrottsverksamheter som inte ställer krav på resultat och tävling. Även verksamheter som riktar sig mot ungdomar och äldre. En annan slutsats man drog var att för att öka det ideella engagemanget behöver vi skapa möjlighet för ungdomar att engagera sig från början till slut.
2013 genomfördes en enkätstudie där man undersökte studenternas motiv till att delta i studentidrott.
Sammanlagt deltog 92 personer. Resultatet visade att de flesta studenter fick kännedom om
studentidrottsföreningen via det universitet eller högskola som den studerar vid. Även sociala medier samt vänner låg bakom kännedom om studentidrottsföreningen. En del av respondenterna angav att medlemskapet i föreningen lett till att de vågat sig på en ny idrott. 50 % av respondenterna svarade att studentidrotten möjliggör tillfällen att umgås med vänner samt 45 % angav att det var en bra paus från studierna. Studentidrotten genererade även för studenter att fortsätta med sin idrott under studierna:
40 % (Carstedt & Wästgård, 2013).
Sett utomlands finns det lite mer forskning inom studentidrotten kontra här i Sverige. Under 2014-‐
2015 genomförde Student Sport Irland en omfattande studie och kartläggning över hur deltagandet i idrott och fysisk aktivitet ser ut bland studenter vid den irländska skolornas nivå 3 vilket omfattar högre
utbildning vid vid universitet samt colleges. Det man kunde se i studien var att manliga studenter var mer fysisk aktiv än kvinnor: 71 % kontra 58 %. Vidare visade studien att en av sju studenter var medlem i någon idrottsförening och att de populäraste formerna av fysisk aktivitet var gruppträningspass, gymträning, fotboll och att jogga. De största motiven bakom deltagandet i fysisk aktivitet var exempelvis att förbättra hälsa samt att ha roligt. Majoriteten av respondenterna angav att
möjligheterna till att utöva en idrott eller annan fysisk aktivitet i stor grad inte låg bakom deras val av skola medan de som utövar fysisk aktivitet på elitnivå angav i högre utsträckning att det hade
betydelse. I studien deltog över 9 000 studenter samt 31 skolor runt om i Irland (Student Sport Ireland, 2016).
Under 2015 publicerades en rapport från USA som visade att för en stor andel studenter spelar
”campus-‐befintliga” sport-‐ och friluftsfaciliteter in på valet att fortsätta att studera vid valt lärosäte.
Rapporten visade även att studenterna talade om att de såg en positiv förbättring gällande sin egen hälsa samt studieresultat (Forrester, 2015).
2.7 Teoretisk referensram
Utvärdering
Ekholm och Lander (1993) delar in utvärderingsarbetet i två stycken arbetsmoment. Det ena handlar om granskning där information samlas in rörande det som är beslutat att utvärdera. Inom
granskningsmomentet sker även en analysdel som ligger som förberedande del inför det kommande arbetsmomentet – värderingen. När man kommer till värderingsmomentet gäller det att ha
granskningen och analysen i beaktning då ett ställningstagande blir nästa steg i processen: är vi nöjda som det är eller behöver vi och vill vi utveckla? Viktigt att poängtera är att väldigt ofta sker
värderingsmomentet innan själva granskningen. Ekholm och Lander menar att ofta är det värderingen som ligger bakom beslutet att utvärdera.
Ett bra första steg i analysen kan vara att använda sig utav en så kallad sorteringsmatris. Analysen av intervjuerna påbörjades genom att genomföra en sorteringsmatris – matrisen finns bifogad som bilaga.
Med hjälp av denna sorteringsmatris blir det lättare att få en överblick över den insamlade data samt lättare att kunna se samband mellan de olika intervjuobjekten (Kvale & Brinkmann, 2014).
För att återgå till Ekholm och Landers (1993) indelning av utvärderingen i granskning och värdering beskriver författarna att syftet med granskningen är att besvara utvärderingsfrågorna och att med hjälp av tankekartor kan man underlätta och lättare se de verksamma krafterna i den aktuella verksamheten. Franke-‐Wikberg och Lundgren (1980) menar att en utvärdering ska
som ämnar att ha mening så måste utvärderingens syfte vara att effektivisera resurserna eller skapa förbättringar. Ekholm och Lander (1993) beskriver vidare att det är viktigt att ha i åtanke vid en utvärdering hur det tekniska påverkar det politiska och kulturella. Hur påverkar intervjuerna och dess data utkomsten av studien och passar det in med det ideal som Sveriges Akademisk Idrottsförbund har?
En tankekarta och metod man kan använda för utvärderingsprojekt är en beskrivning av förväntningar och läge samt förklaring av orsaker och sammanhang.
Ovanstående figur beskriver Ekholm och Lander (1993) som en tankekarta där de logiska relationerna mellan olika faktorer är väsentliga. Varje rubrik kan omsättas till checklistor.
Exempelvis rubriken insatser: vad behöver vi göra för att nå de önskvärda effekterna?
Franke-‐Wikberg och Lundgren (1980) ger förslag på frågor som är centrala att ställa under en utvärderingsprocess:
-‐ Vad skall utvärderas?
-‐ För vilket syfte skall utvärderingen ske?
-‐ Hur ska utvärderingen ske?
-‐ Vem utför utvärderingen?
Figur 5 à modell för utvärdering som visar logiska relationer.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka utmaningar medlemsföreningar inom Sveriges Akademiska Idrottsförbund står inför 2016-‐2020. Studien ämnar också att undersöka hur förbundet kan jobba för att bli en bättre resurs till sina medlemsföreningar.
Syftet grundar sig i det strategiarbete förbundet genomför under 2016.
För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att undersökas:
-‐ Vilka potentiella nuvarande samt potentiella utmaningar står medlemsföreningarna inför 2016-‐2020?
-‐ Hur kan förbundet jobba för att bli en bättre resurs till sina medlemsföreningar?
-‐ Vilka utvecklingsområden är viktiga för medlemsföreningarna att förbundet arbetar mer med under 2016-‐2020?
4. Metod
Följande kapitel avser att behandla studiens metod samt ge en inblick hur intervjuguiden byggts upp och vilka etiska förhållningssätt studien utgått ifrån.
4.1 Design
Syftet samt frågeställningarna i denna studie eftersöker föreningarnas potentiella utmaningar för att Sveriges Akademiska Idrottsförbund ska kunna utvecklas till att bli en bättre resurs till sina
medlemsföreningar. Valet av design och insamlingsmetod föll på den kvalitativa metodteorin. Studien utgör mitt examensarbete och genomförs i samarbete med Sveriges Akademiska Idrottsförbund.
Utgångspunkten med studien var att genomföra 6 stycken fokusgruppsträffar under majmånad där medlemsföreningar skulle träffas för att genomföra en fokusgruppsintervju för att tillsammans kartlägga potentiella utmaningar och hur förbundet inom ramen för utmaningarna kan bli en bättre resurs till sina medlemsföreningar. Genom att använda sig av fokusgruppsintervjuer var förhoppningen att gruppernas interaktioner med varandra skulle skapa data – att lyssna på vad andra har att säga samt diskutera tillsammans skulle kunna öppna upp för nya reflektioner samt synsätt inom enskilda frågor. Efter att inbjudningarna till de 6 fokusgruppstillfällena skickats ut upptäcktes relativt snabbt att det skulle bli svårt att genomföra fokusgruppsintervjuerna under tidsperioden för uppsatsens
skrivande. Många föreningar förbereder en överlämning till ny styrelse eller håller på att avsluta den gångna terminen med allt vad det innebär. Efter diskussion under grupphandledning och med
handledare samt i samråd med Sveriges Akademiska Idrottsförbund beslutades det att genomföra 5-‐6 enskilda intervjuer via Skype eller telefon för att underlätta deltagandet i studien.
Den kvalitativa metodteorin strävar efter beskrivande data och det huvudsakliga syftet med
metodteorin är att förstå hur människor föreställer sig världen (Hassmén & Hassmén, 2008). Sett till syftet med studien kanske man även skulle kunnat använda sig utav den kvantitativa metodteorin – exempelvis skickat ut enkäter till förbundets medlemsföreningar. Risken med den kvantitativa
metodteorin hade varit att svaren möjligtvis inte hade blivit lika detaljerade som inom den kvalitativa metodteorin. Då studien vill komma in på djupet passar den kvalitativa metodteorin bättre då
respondenten ges en enklare väg och möjlighet att gå djupare in i sina svar på intervjuernas frågor (Hassmén & Hassmén, 2008). Inom ramen för den kvalitativa metodteorin har en intervjuguide skapats, mer detaljerad information om intervjuguiden finns beskrivet i nedanstående kapitel samt som bilaga.
4.2 Urval
Under studiens första stadie, då önskan var att genomföra fokusgruppsintervjuer, gjorde Sveriges Akademiska Idrottsförbundet ett urval som bland annat baserades på medlemsföreningarnas storlek.
Man sorterade bort det största föreningarna med 2000 medlemmar eller mer och lät en SISU-‐
konsulent möta dessa föreningar enskilt. Sedan tittade man på orter där det fanns tre eller fler föreningar för att få till fokusgrupper vilket ledde till att följande orter valdes ut: Lund, Stockholm, Uppsala och Örebro. Halmstad kom med då det fanns en önskan från förbundet att möta denna förening för att skapa en bättre kontakt.
Vid övergången till att istället genomföra enskilda intervjuer via telefon eller Skype användes det tidigare urvalet som utgångspunkt men då det framgick att många föreningar inte hade möjlighet till telefonintervju kontaktades de föreningar som Sveriges Akademiska Idrottsförbund hade skrivit upp på en så kallad ”reservlista”. Även här blev begränsningen till urvalet smalt vilket gjorde att ett
bekvämlighetsurval samt ett handplockat urval skedde under studiens gång. Bekvämlighetsurvalet syftar till att genom ett enkelt och effektivt sätt samla in respondenter till studien genom att
författaren till studien undersöker intresset i sin omgivning – i detta fall föreningar jag varit i kontakt med genom exempelvis olika utbildningar. Ett enkelt sätt att påbörja sitt urval samtidigt kanske inte det mest lämpade urvalsprocessen sett till studiens reliabilitet.
4.3 Mätinstrument/Intervjuguide
Som beskrivet ovan används intervjuer som datainsamlingsmetod i denna studie. En intervjuguide har skapat i samråd med Sveriges Akademiska Idrottsförbund samt en kontaktperson vid SISU
Idrottsutbildarna. Intervjuguiden består av två stycken teman med frågor som behandlar föreningens utmaningar samt utvecklingsområden inom förbundet. Varje tema består av några huvudfrågor samt underfrågor. De förutsättningar som skapats för att kunna genomföra denna studie grundar sig i det strategiarbete som Sveriges Akademiska Idrottsförbund genomför 2016. Strategiarbetet handlar bland annat om att identifiera studentidrottsföreningarnas utmaningar för att förbundet på så vis kan
utveckla sitt arbete och bli en bättre resurs till sina föreningar. Då liknande studier inte finns
publicerade var en utmaning att skapa intervjuguiden. Efter att ha läst tidigare intervjuguider för att bilda en uppfattning om hur en sådan kan se ut påbörjades ett utkast som sedan skickades till både handledaren och ansvarig vid förbundet.
En pilotintervju genomfördes för att säkerställa intervjuguidens kvalité samt för att se om frågorna tas emot väl och är lätta att förstå för respondenten (Bell, 2006). Vi pilotintervjun var det specifikt en fråga
som markerades och fick utvärderas efter pilotintervjun. Frågan som ställdes var: På en skala mellan 1-‐
10, vilket resurs är Sveriges Akademiska Idrottsförbund för er idag? 1 är väldigt lite och 10 är väldigt mycket. Frågan uppfattades både från båda håll att den var svår och förstå och det var svårt att uppskatta på en skala vilken resurs förbundet är i nuläge till föreningen. Frågan togs sedan bort och ersattes med: Kan du beskriva vilken resurs Sveriges Akademiska Idrottsförbund är till din förening idag?
Intervjuguiden och upplägget av intervjun utgår från en semistrukturerade intervjuformen där intervjuguiden utgår ifrån teman men även frågor som inte finns nedskrivna kan ställas baserat på svaren respondenten ger (Kvale & Brinkmann, 2014)
4.4 Genomförande
Som beskrivet i avsnittet innan genomfördes en pliotintervju innan de inplanerade intervjuerna. Detta för att upptäcka om något i intervjuguiden behövdes ändras på innan de ”riktiga” intervjuerna
genomfördes. Vilka ändringar som skedde hittas i avsnittet mätinstrument/intervjuguide.
Innan intervjuerna genomfördes skickades ett mejl ut, 2-‐3 dagar innan intervjun var tänkt ske, med information om de etiska kraven samt information om studiens syfte och vad resultatet kommer att användas till. Respondenten gavs information om att denna studies resultat kommer att presenteras på Sveriges Akademiska Idrottsförbunds förbundsmöte i oktober 2016. De etiska kraven finns beskrivet i etiska förhållningssätt.
Alla intervjuer skedde via telefon. Respondenten gavs alternativet att genomföra intervjun via Skype men intervjumetoden föll på telefon för sju av åtta respondenter. Valet av den genomförande
metoden, telefon alternativt Skype, bestämdes i samråd med Sveriges Akademiska Idrottsförbund då vi tillsammans kom till insikt att genomförandet av fokusgrupper skulle bli svårt att genomföra. Telefon, alternativt Skype, passar väldigt bra för många då det ofta är ganska enkelt att få till och att man kan föra en öppnare dialog istället för att fylla i en enkät.
Telefon och Skype passar väldigt bra då få resurser krävs. Det kritiska momentet med telefon som tillvägagångssätt är svårigheten med att tolka respondentens intryck och reaktioner på frågor (Burk &
Miller, 2001).
4.5 Databearbetning och datainsamling
Datainsamlingen skedde genom enskilda intervjuer där intervjuerna spelades in för att underlätta transkriberingen av intervjuerna. Med hjälp av en sorteringsmatris och innehållsanalys har den
insamlade data kunnat sorteras och analyserats för att skapa en tydlig blick över vilket resultat studien medfört.
4.6 Reliabilitet & validitet
Vid avslutad studie är förhoppningen att studien i läsarens ögon ska vara tillförlitlig. Reliabilitet och validitet är två viktiga begrepp för att påvisa studiens pålitlighet. Det gäller att kritiskt granska den information och data som samlats in för att på så vis kunna bedöma innehållets tillförlitlighet samt giltighet.
Reliabilitet handlar om att granska tillvägagångssättet, om metoden är passande för att studiens resultat ska vara tillförlitlig och sanningsenlig (Bell, 2006). Hassmén och Hassmén (2008) beskriver reliabilitet som upprepbarhet. Ett klassiskt exempel på reliabilitet är att man ställer sig på en våg och får fram ett värde. För att säkerhetsställa att värdet stämmer kliver du upp på vågen igen och då också förhoppningsvis får fram samma värde. Detta exempel visar på reliabilitet – du har fått samma värde två gånger och det bör då också vara ett tillförlitligt tillvägagångssätt. Reliabilitet finns tydligt beskrivet ur den kvantitativa forskningsmetoden. När det kommer till den kvalitativa forskningsmetoden finns inte lika mycket fakta att hämta. Då studien ämnar till att kartlägga föreningarnas utmaningar samt att föreningarnas verksamheter och utmaningar förmodligen ser helt olika ut så är det svårt att förutsätta att utmaningarna ser likadana ut hos föreningarna och på så vis hitta liknande mönster som visar på reliabilitet. Silverman (2000) redogör reliabilitet inom den kvalitativa forskningsmetoden genom att beskriva att även om inga mätningar genomförts i den kvalitativa studien kan man använda sig utav uttalanden, gester etcetera och sedan jämföra olika forskares bedömningar. Visar det sig att forskarnas åsikter överensstämmer klassas reliabiliteten som god.
Validiteten avser att bearbeta om studien undersökt eller kartlagt det som från början var avsett att undersökas. Giltigheten i studien. När det gäller validitet inom den kvalitativa forskningsmetoden beskriver Hassmén och Hassmén (2008) att även här skiljer sig validiteten inom den kvalitativa forskningsmetoden kontra den kvantitativa. De poängterar att det är viktigt att spendera tillräckligt med tid med datainsamlingen för att på så vis skapa trovärdighet genom att fokusera på de delar inom den insamlade data som är relevant för studien. Vidare föreslår dem att använda sig utav ett flertal olika källor för att öka studiens trovärdighet. Inom denna studie har syftet alltid varit utgångspunkten vid skapandet av intervjuguiden. Detta för att läsaren ska känna en trygghet i studiens innehåll och att syftet ligger bakom varje fråga och man på så vis undersökt det som avsetts undersökas.
4.7 Etiskt förhållningssätt
Respondenterna i studien har rätten till att ta del av vad studien handlar om samt varför man valt ut dem till deltagare i studien och vad för slags frågor som kommer att ställas under intervjun (Bell, 2006). Det är viktigt att respondenten kan känna sig bekväm i sitt deltagande och till hjälp finns Vetenskapsrådets (2011) fyra krav:
1. Informationskravet – respondenten skall informeras om studiens syfte
2. Samtyckeskravet – respondenten har rätten att bestämma över sitt deltagande
3. Konfidentialitetskravet – respondenten har rätt att vara anonym och inga svar kommer att kunna kopplas till enskilda individer
4. Nyttjandekravet – data som samlas in kommer enbart att användas till studiens ändamål
Innan intervjuerna skedde skickades ett mejl ut till respondenten 1-‐2 dagar innan intervjun med information om studiens syfte, vad frågorna behandlar, vad resultatet kommer att användas till samt information om de fyra etiska kraven. Detta för att ge respondenten en chans att se över sitt deltagande i studien samt för att ge mer information om studien och varför den genomförs.
Även vid intervjuernas start, innan frågorna behandlades, gavs respondenten en sammanfattning av mejlets innehåll och att det när som helst under intervjun går att avbryta.
Viktigt att poängtera är också att respondenten erbjöds att efter intervjun, om det skulle uppstå några frågor eller funderingar, höra av sig till studiens författare.
5. Resultat
För att möjliggöra en enklare tolkning och analys av innehållet i intervjuerna är en
innehållsanalys genomförd för att tyda intervjuernas betydelse. Intervjuerna är kodade och kategoriserad för att enklare och tydligare sammanställa resultatet. Detta avsnitt behandlar studiens resultat fråga för fråga där kategoriseringarna framkommer. För att analysera studiens resultat har jag använt mig utav en innehållsanalys där målet är att identifiera kategorier och mönster. Innehållsanalysen innefattar några generella steg:
-‐ Identifiering av texten som ska analyseras -‐ Avgöra vilken data som är användbar och inte -‐ Identifiering av koder och kategoriseringar -‐ Hitta gemensamma nämnare
Kapitlet är uppdelat genom att först behandlas tema 1 med analyser för att sedan gå vidare tema 2.
5.1 Tema 1 – Föreningen
Det första temat behandlar föreningen: hur deras verksamhet ser ut samt vilka nuvarande och potentiella utmaningar föreningen har.
Fråga 1 – Kan du berätta lite om din förening? Föreningens namn, medlemsantal samt verksamheter.
I intervjuns första fråga bads intervjupersonen att beskriva sin förening. De kategorierna som framkom var: förening, sektioner/verksamheter samt medlemmar. Sett till alla föreningar som intervjuades var det en förening som skiljde sig ur mängden -‐ av åtta föreningar var en utav dem en alliansförening
”Vi är XXXX, en alliansförening och vi har sju underföreningar. Vi är som en paraplyförening där vi i alliansstyrelsen sköter kontakten med universitetet och sponsorer medan underföreningarna sköter det
mer operativa som träningar och matcher. ”
Sett till medlemsantalet är det en stor spridning mellan föreningarna. Två av föreningarna har en medlemsnivå på 60 till 100 medlemmar medan resterande föreningar har allt ifrån 300 till
1200 medlemmar. Föreningarnas verksamheter ser också väldigt olika ut. Dem dominerande verksamheterna var grupptränings samt bollsporter. Utöver dessa har ett flertal föreningar egna sektioner och verksamheter i form av friluftsaktiviteter, strongman, ”Skiiweek” och pub-‐
och spelkvällar.
”Vår verksamhet består utav att vi har 20 olika idrotter i föreningen och med dem idrotterna har vi motionsidrott eller vad man ska säga, det är ingen tävlingsverksamhet i vår förening.”
”Vi har mycket smågrupper på Facebook faktiskt där folk tillsammans kan styra upp aktiviteter.”
”Vi har både bollsporter och gruppträning men även personalpass samt en massageverksamhet.”
Det utmärkande i dessa citat är att vi ser både exempel på organiserad idrott men också spontana idrottstillfällen där medlemmarna tar initiativ till att träffas och tillsammans idrotta.
Forskning har visat att spontanidrott leder till att nya grupper vågar delta inom idrotten och möjligen även att pressen på att prestera minskar (Fahlén, 2012).
Fråga 2 -‐ Kan du identifiera några nuvarande utmaningar din förening har?
Att identifiera utmaningar var inte en lätt uppgift men viktig både för föreningen att själv reflektera över de utmaningar man har just nu samt potentiella men också ett bra hjälpmedel till förbundet och dess utveckling som resurs till sina medlemsföreningar. Följande kategorier identifierades: överlämning och kontinuitet, medlemmar, rutiner och organisering, samhörighet, ekonomi och halltider. De flesta föreningar beskrev att en stor utmaning är att styrelsen kontinuerligt byts ut och att det då är viktigt med en bra överlämning, något som tycks har varit en svår utmaning för många föreningar.
”Det som är känsligt med att vara en studentidrottsförening är att folk hela tiden byts ut och folk stannar inte kvar vilket är på både gott och ont.”
”Överlämningen från tidigare styrelsen var inte riktigt exemplarisk så mycket har varit svårt och mycket att hålla koll på som man inte vet.”
En av föreningarna, som är relativt nystartad, nämnde att en nuvarande utmaning är att bli en mer etablerad förening. När vi pratade om hur man jobbar för att bli en mer etablerad förening
kom både kontakter och PR på tals. Halltider och ekonomi är två andra stora frågor och utmaningar. Även två frågor som kanske kan gå hand i hand. Tider i hallen är oftast inte gratis och studentföreningarna uppger bland annat att studentidrottsföreningarnas önskemål om tider i hallen inte är högt prioriterat hos kommunen eller andra aktörer som sköter
lokalbokning.
”Det är också en utmaning att få mer halltider och framförallt bra tider som vi kallar för prime-‐time 17.30-‐
21.00 eller ja egentligen 18.00-‐20.30 är väl det som är bäst och som vi verkligen vill ha”.
”Jag kan säga såhär, vad som kan bli bättre det är väl träningstiden. Vi tränar ofta typ mellan 22.00-‐00.00 och sådana saker är ju kanske inte så trevligt.”
Jag har letat efter forskning eller andra underlag som visar på att hallhyrorna har ökat utan att hitta något bra. Ett problem jag tror, främst inom storstäderna där föreningarna finns tätare, att konkurrensen av lokaler också kan leda till att priserna höjs. Aktörerna ser att föreningarna slåss om tider och tar de tider som finns över. Då finns också en möjlighet att pressa upp kostnaderna vilket drabbar våra föreningar negativt.
Fråga 3 – Kan du identifiera några potentiella utmaningar i framtiden? Fram till år 2020.
Jag bad föreningarna att även kolla några år framåt om de kunde identifiera några potentiella utmaningar föreningen kan stå inför fram till år 2020? Även här finns kategorin överlämning och kontinuitet då föreningarna ansåg att det både var en nuvarande utmaning men också en utmaning de såg i framtiden. Följande kategorier är identifierade: styrelsen, ekonomi och föreningens fortlevnad.
Då vi pratar om studentidrott vet vi att det oftast är mest studenter som är involverade.
Eftersom studenternas tid inom skolan är tidsbegränsad leder det till att det sker en stor omsättning bland styrelsemedlemmarna vilket också påverkar både tillsättning av nya medlemmar men också överlämning och kontinuiteten.
”När vissa drivna personer slutar då är det en utmaning att hitta nya som vill engagera sig och hur man då ska arbeta för att fånga upp? För man har en känsla av att en del studenter tycker det är en väldigt rolig
förening men de är rädda för att ta på sig ansvar.”
En annan förening nämnde också risken med att ha en styrelse som blir sittandes för länge att detta kan påverka möjligheten till nytänkande.
”Risken är väl med en styrelse är om man sitter för länge. Då kan det bli att samma gamla saker dyker upp hela tiden. Det behövs nytänkande så det är en utmaning tror jag.”
Ekonomi är en svår fråga och något flera föreningar har pratat om under olika delar av intervjuerna.
”Vi satte ett negativt resultat på vår ekonomi detta år så det är något nästa styrelse kommer att få jobba hårt med att ta tag i. Så att det går jämt ut eller plus kanske till och med. Det är väl det största frågetecknet. Vi har även en anställd på 75 % som den tjänsten med all säkerhet kommer att minskas”.
Att identifiera potentiella utmaningar hjälper föreningen med att synliggöra hur arbetet i framtiden kanske måste förändras för att möta de utmaningar som kan komma. Inte bara därför valde jag att ställa denna fråga utan denna fråga ligger också till grund för att under tema 2 se över hur förbundet kan hjälpa sina medlemsföreningar med både nuvarande och
potentiella utmaningar. Föreningarna nämnde att det är bra att bygga upp ett sparat kapital för att möta eventuella ekonomiska utmaningar i framtiden och att skapa kontakter kan vara ett bra hjälpmedel.
Fråga 4 – Kan du beskriva hur du vill att din förening ska se ut år 2020?
I sista frågan under tema 1 fick föreningarna drömma fritt och önska hur sin förening skulle se ut år 2020. Såhär svarade de:
Kategorier: medlemmar, engagemang, sponsorer, samhörighet, organisering, arrangemang, lokaler.
Många föreningar önskade ett högre medlemsantal utifrån att man då har resurser till att bemöta den ökade efterfrågan. En högre efterfrågan genom ett ökande medlemsantal leder till att föreningen behöver fler träningstider, vissa föreningar önskade sig en egen hall. I och med ett ökat medlemsantal hoppas föreningarna också att fler personer ska engagera sig i
föreningen gentemot antalet som deltar idag. Idag ser föreningarna att det finns ett relativt högt deltagarantal på pass och träningar men ett lägre engagemang gällande föreningens organisation.
