DANNEMORA MINERAL ÅRSREDOVISNING 2007

Järnmalmsmarknaden 26

Dannemora Prospektering 34

Risker och redovisningsregler 48

Dannemoraaktien och ägarförhållanden 50

3 år i sammandrag 52

Förvaltningsberättelse 54

Resultaträkning 57

Balansräkning 58

Kassaflödesanalys 59

Tilläggsupplysningar och noter 60

Revisionsberättelse 66

Bolagsstyrning 67

Styrelse, ledning och revisor 68

Karta över Bergslagen 72

Ordlista 74

Historien om Dannemora 78

Boltec MC.

Foto: Atlas Copco

Vårt mål är att återuppta driften i Danne- moragruvan och att etablera långa leve- ranskontrakt med flera ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Danne- morafältet. Vi har dessutom som målsättning att genom prospektering finna nya mineral- förekomster som på sikt kan tas i drift.

Lars-Göran Ohlsson, VD

AFFäRSIDé

Dannemora Minerals affärsidé är:

att återuppta driften i Dannemora järn-

•

malmsgruva samt driva och utveckla denna med långsiktigt god lönsamhet att bedriva prospektering efter bas- och

•

ädelmetallmineraliseringar samt att för- ädla dessa till brytvärda förekomster som ger goda synergier med verksamheten i Dannemoragruvan.

VISION

Dannemora Minerals vision är att uppnå maximalt värde för aktieägarna genom att inom en femårsperiod vara en betydande nischleverantör av järnmalm till ett urval av

europeiska stålverk. Vidare ska bolaget, som komplement till järnmalmsverksamheten, på sikt bryta och förädla bas- och/eller ädelmetallförekomster.

MÅL

Dannemora Minerals mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med två till fem ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Bolaget har vidare som målsättning att genom prospektering finna nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller, vilka på sikt kan tas i drift.

Styrelsen har formulerat följande finansiella mål för verksamheten:

att inom två år efter driftstart nå ett positivt

•

rörelseresultat

att inom tre år efter driftstart uppnå

•

en lönsamhetsnivå minst i nivå med branschgenomsnittet.

De operativa målen kan sammanfattas med följande punkter:

att återuppta driften i Dannemoragruvan

•

under slutet av 2009

att nå full produktion 2011/2012

•

att genom prospektering i gruvan väsentligt

•

öka järnmalmsreserven

att genom regional prospektering lokal-

•

isera nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller.

STRATEGI

Dannemora Minerals strategi för att uppnå uppställda mål inkluderar följande huvudelement:

Organisation

Bolaget har etablerat en väl anpassad effektiv organisation som ska utvecklas i takt med att verksamheten växer.

Personal

Erfaren och kvalificerad personal är viktig för bolagets framgång. Styrelsen och ledningen arbetar därför aktivt för att bolaget ska framstå som en attraktiv och utvecklande arbetsplats. För att säkerställa den framtida personalförsörjningen kommer bolaget att ha fortlöpande dialog med kommunala före- trädare.

Marknad

För avsättning av järnmalmsprodukterna krävs leveransavtal med specifika kunder.

Dannemora Mineral kommer att sträva efter att tidigt etablera långsiktiga relationer med ett antal ledande europeiska stålverk.

I konsekvens med bolagets prospekterings- verksamhet kommer också marknaden för bas- och ädelmetaller att följas och utvärderas kontinuerligt.

Finansiering

Ett återupptagande av driften i Dannemora- gruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott.

AFFäRSIDé, VISION, MÅL OCH STRATEGI

DANNEMORA MINERAL AB (publ)

DANNEMORA

MAGNETIT AB DANNEMORA

PROSPEKTERING AB

KONCERNSTRUKTUR

Dannemora Mineral AB är moderbolaget

i en koncern med två dotterbolag,

Dannemora Magnetit AB och Dannemora

Prospektering AB. Dannemora Magnetit AB

har som primär målsättning att återuppta

driften i Dannemora järnmalmsgruva samt

att därefter driva denna med långsiktigt

god lönsamhet. Dannemora Prospektering

AB har som uppgift att finna nya mineral-

iseringar med bas- och/eller ädelmetaller

samt att utveckla dessa till brytvärda malm-

förekomster.

Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finans- ieringen av produktionsanläggningarna (an- del eget och främmande kapital) samt till vilken kapitalkostnad den kan genomföras.

Alternativa marknadsmässiga och tekniska lösningar ska ställas mot olika finansiella lösningar i en interaktiv process. En viktig del i denna process är bedömningen av riskerna i olika finansiella lösningar.

Struktur

Dannemora ska etableras som en central plattform för framtida gruvverksamhet i östra Bergslagen. De inledningsvis omfattande undersökningstillstånden kommer successivt att koncentreras mot ett mindre antal intressanta prospekteringsuppslag. På sikt väntas anläggningen i Dannemora utgöra centrum för gruvindustrin i östra Bergslagen både från ett tekniskt/produktionsmässigt perspektiv och från ett kunskapsmässigt/

administrativt perspektiv.

Tillstånd

Myndighetstillstånd och andra legala reg- leringar utgör kritiska komponenter i verk- samheten. Bolaget kommer att försöka mini- mera de tids- och kostnadsmässiga riskerna vad gäller tillstånd och prövningar. Verk- samheten ska karaktäriseras av ett öppet och konstruktivt samarbete med berörda myndigheter.

Miljö

Miljölagstiftningen inom prospekterings- och gruvbranschen är omfattande och verk- samhetskritisk. Bolaget har därför organ- iserat verksamheten på sådant sätt att det alltid noggrant ska följa utvecklingen inom miljölagstiftningen och löpande vidta de åtgärder som krävs för att leva upp till rådande lagstiftning.

I juni lämnade Dannemora Magnetit en

•

ansökan till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt avseende återupptagandet av gruvdriften i Dannemoragruvan.

Dannemorakoncernen har under året byggt

•

upp en väl fungerande ledningsorganisation för såväl moderbolaget som för de båda dotterbolagen.

Under året genomfördes en nyemission

•

som tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på First North.

En moränprovtagning som genomfördes

•

under året resulterade i ett antal guld- anomala områden längs ett bälte som sträcker sig norrut från Dannemora- gruvan.

Höstens mätningar med helikopterburen

•

magnetometer och TEM (Time Domain Electro Magnetic) utrustning resulterade i ett flertal intressanta anomalier.

TEM mätningar i borrhål indikerar en

•

elektrisk ledare på cirka 100 meters djup i södra Dannemorafältet.

Arbetet med en ”feasibility”-studie för

•

ett återupptagande av driften i Danne- moragruvan pågick under hela 2007 men avrapporterades först i januari 2008.

Malmreserverna i Dannemorafältet har -

beräknats till 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan (20,6 Mt bevisade malmreserver med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan VIKTIGA HäNDELSER 2007

och 7,9 Mt sannolika malmreserver med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan).

Vid full produktion planeras 2,45 Mt -

malm att brytas per år vilket förväntas ger 1,5 Mt färdiga produkter (50 procent styckemalm och 50 procent fines).

Den beräknade malmreserven medger -

kontinuerlig brytning under drygt 12 år.

Investeringskostnaderna för gruva och -

övriga anläggningar har beräknats till 838 Mkr fördelat på fyra år.

Driftkostnaderna vid full produktion har -

beräknats till cirka 179 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn vilket motsvarar cirka 109 kronor per ton malm.

Med användande av de ovan redovisade -

investerings- och driftkostnaderna er- hålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta. I kalkylen har ett medelpris på 358 kr per ton järnmalms- produkter använts vilket är cirka 20 procent lägre än 2007 års pris FOB Hargshamn.

Som resultat av de under 2007 inledda

•

förhandlingarna träffade Dannemora Mineral och Östhammars kommun i februari 2008 en överenskommelse om överlåtelse av ett ca 400 hektar stort markområde från kommunens aktiebolag Dannemora Gruvfastigheter till Dannemora Mineral.

Den brasilianska gruvjätten Vale har

•

under februari 2008 förhandlat fram pris-

höjningar på 65 procent för järnmalm med

stora asiatiska ståltillverkare som Japans

Nippon Steel och Sydkoreas Posco.

Allt började med en tydlig idé.Vi ville återuppta driften i Dannemoragruvan och bli en välrenommerad leverantör av järnmalmsprodukter till norra Europas ståltillverkare.

Nu är vår idé på väg att bli verklighet.

Vi har under året lyckats genomföra alla väsentliga delar i det ambitiösa program som vi presenterade i samband med noteringen på First North i april/maj 2007. Naturligtvis har vi haft god draghjälp av utvecklingen på järnmalmsmarknaden med stigande priser

under 2007 och 2008. Men vi har också arbetat hårt för att finna kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar på den planerade brytningen och malmförädlingen. Glädjande är också att den aktiva marknadsföring som vi bedrivit under året i Nordeuropa bekräftar att det finns ett betydande intresse för en ny järnmalmsleverantör i närområdet och för Dannemora Magnetits produkter.

Även verksamheten inom vårt andra dotterbolag, Dannemora Prospektering, har varit framgångsrik. De under året genom- förda undersökningarna har resulterat i en lång rad nya uppslag på såväl ädel- som basmetallmineraliseringar.

NyEMISSION VäCKTE STORT INTRESSE

För att finansiera förberedelserna av den planerade driften i Dannemoragruvan och prospekteringen genomförde Dannemora Mineral under året en nyemission och ansökte om notering på First North.

Intresset för nyemissionen var stort från såväl institutioner som privatpersoner (emissionen övertecknades drygt 7 gånger). Bolaget till- fördes genom nyemissionen omkring 1 800 nya aktieägare och 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader.

VIKTIGA NyCKELREKRyTERINGAR Under året har vi genomfört en rad viktiga rekryteringar för att stärka moderbolagets och dotterbolagens organisationer. Moder- bolaget har fått en ny ekonomichef. Danne- mora Magnetit har anställt en VD, en plats- chef samt en marknads- och logistikchef.

Samtliga har lång och gedigen erfarenhet av järnmalm, gruvdrift, malmförädling och marknadsföring. Även inom Dannemora Pro- spektering har nya rekryteringar genom- förts, vilka förstärkt organisationen och ökat prospekteringskompetensen. Dotter- bolaget anställde bland annat en ny pro- spekteringschef under året.

ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND Dannemora Mineral har sedan tidigare en bearbetningskoncession för Dannemora- fältet. Innan ett återupptagande av driften kan beslutas fordras emellertid också ett miljötillstånd. I juni 2007 lämnade vi in en ansökan till Miljödomstolen om att få bryta i Dannemoragruvan och på plats förädla mal- men. Ansökan avser en produktion av 2,0 Mt styckemalm och fines. Vår förhoppning är att den beviljas redan under våren 2008.

MINIMERING AV MILJÖPÅVERKAN Vid den tidigare brytningen i Dannemora- gruvan deponerades restprodukterna i ett sandmagasin ovan jord. Denna typ av de- ponering kan i vissa fall orsaka oönskade läckage av bland annat tungmetaller. För att minimera detta planerar vi att istället deponera det ofyndiga materialet från för- ädlingsverket i de stora öppna rum som tidigare brytning efterlämnat. Detta för-

Ett framgångsrikt år för

Dannemora Mineral

farande medför också att berggrunden stabil- iseras och att gamla pelare delvis kan brytas.

LÖNSAMHETSSTUDIE VISAR GOD EKONOMISK BäRKRAFT

Under 2007 har en lönsamhetsstudie för upptagandet av driften i Dannemoragruvan genomförts. Resultatet, som redovisas mer ingående under rubriken Dannemora Mag- netit, är mycket positivt och visar att den planerade verksamheten har en klar eko- nomisk bärkraft.

Parallellt med studien har arbete på- gått för att finna mer kostnadseffektiva lösningar. Detta arbete fortsätter och vi kommer nu speciellt att koncentrera oss på transportfrågan. En övergång från last- bilstransporter till järnvägstransporter är viktig för såväl miljön som för den planerade verksamhetens ekonomi. Andra viktiga om- råden som vi kommer att arbeta vidare med är malmförädlingen. En större andel styckemalm skulle ytterligare förbättra lön- samheten.

Avgörande för aktieägarvärdet är också strukturen på den framtida finansieringen av investeringarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kostnad den kan genomföras. Vi håller också på att undersöka olika möjligheter att genom leasinglösningar reducera initialinvesteringarna.

LäNSPUMPNING AV GRUVAN Dannemoragruvan är vattenfylld upp till 320 meters nivå. Totalt beräknar vi att det finns cirka fem miljoner kubikmeter vatten som måste pumpas bort. Länsstyrelsen har gett bolaget tillstånd att pumpa ut vattnet.

Pumpningen var tänkt att starta redan under 2007, men eftersom vi kan börja bryta malmkropparna i norra delen av fältet som ligger över vattennivån behöver investeringen i pumpning sannolikt inte göras förrän miljöbeslutet erhållits.

STARKT STÖD FRÅN LOKAL- BEFOLKNING OCH MyNDIGHETER Det finns en mycket stark gruvtradition i Dannemora. När gruvan stängdes 1992 var det en tragedi för bygden. Vi upplever därför ett starkt stöd, betydande engagemang och stora positiva förväntningar på projektet

från såväl lokalbefolkning som kommun- och länsledning.

FORTSATT HÖG EFTERFRÅGAN PÅ JäRNMALM

Under de senaste sju åren har stål- produktionen i världen ökat kraftigt. Järn- malmsproducenterna hade i början av den här perioden tillräcklig kapacitet för att täcka de ökande behoven, men från 2006 och särskilt under 2007 har marknaden karaktäriserats av brist på järnråvara. Vidare har de totala behoven i världen av andra råvaror som till exempel kol ökat i liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt stigande transportkostnader. En samlad analytikerkår bedömer att bristsituationen består ett eller ett par år framåt.

Priserna för fines höjdes cirka 10 procent under 2007 medan prishöjningarna var något lägre för pellets och styckemalm. De första resultaten av prisförhandlingarna för 2008 var klara i mitten av februari då den brasilianska gruvjätten Vale kom överens med flera stora asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig höjning av järnmalmspriset.

Prisförhandlingarna för 2008 har i huvud- sak påverkats av att efterfrågan på järn- malm ligger över produktionskapaciteten, det eventuella samgåendet mellan två av de största producenterna samt att de australiska järnmalmsgruvorna föreslagit att priset ska förhandlas med ett C&F (fraktfritt) pris Kina som jämförelse. De kraftigt stigande spot- priserna till Kina har dessutom givit säljarna ett bra förhandlingsargument.

AVTAL OM MARKKÖP MED ÖSTHAMMARS KOMMUN

Som ett led i det planerade återupptagandet av driften i Dannemoragruvan har vi, under våren 2008, köpt ett cirka 400 hektar stort markområde av Östhammars kommun. Köp- et gör oss till ägare av det område, och de anläggningar, som behövs för gruv- och för- ädlingsverksamheten.

Köpeavtalet reglerar även ansvaret för vissa miljöfrågor. Östhammars kommun kommer att ansvara för äldre miljö- belastningar medan Dannemora Mineral kommer att ansvara för eventuella miljö- effekter orsakade av den planerade framtida gruvverksamheten.

PROSPEKTERING VäCKER FÖRHOPPNINGAR

Resultaten av prospekteringsverksamheten under 2007 har varit positiva. Ett flertal intressanta indikationer på möjliga mineral- iseringar har lokaliserats och dessa kommer att undersökas vidare under 2008.

Den genomförda moränprovtagningen avslöjade ett flertal områden med anomala (förhöjda) halter av basmetaller och/eller guld, vilket kan betyda att det finns mineral- iseringar med dessa element i berggrunden.

Även de under året gjorda flyggeofysiska mätningarna har givit intressanta resultat.

Flera elektromagnetiska anomalier, som tolk- ats kunna vara förorsakade av basmetall- mineraliseringar, har framkommit. Några av dessa ligger inom områden där förhöjda metallhalter konstaterats vid moränprov- tagningen.

Intressanta och hoppingivande är också resultaten av de TEM-mätningar som gjordes i hål som vi tidigare borrat för att lokalisera sulfidmineraliseringar i den södra delen av Dannemorafältet.

Ny VERKSTäLLANDE DIREKTÖR Den sista mars lämnar jag, med ålderns rätt, VD-jobbet i Dannemora Mineral.

Min efterträdare Staffan Bennerdt har en stimulerande uppgift framför sig. Såväl gruv- projektet som prospekteringen har utvecklats i positiv riktning och vi är väl rustade för att ta itu med de utmaningar vi står inför under 2008. Det är min förhoppning att aktieägarna delar den optimism inför framtiden som jag, min efterträdare, övrig företagsledning och styrelse känner.

Dannemoragruvan har en lång historia bakom sig och det är min fasta övertygelse att den också har en lång och framgångsrik tid framför sig. Själv kommer jag, om stämman så beslutar, att sitta kvar i styrelsen och aktivt delta i den dagliga verksamheten som arbetande ledamot. Som ”gammal” gruvkarl vill jag inte missa chansen att vara med vid det planerade återöppnandet av vårt lands mest traditionsrika järnmalmsgruva.

Lars-Göran Ohlsson

VD Dannemora Mineral AB

Verksamheten i järnmalmsgruvan bedrivs av dotterbolaget Dannemora Magnetit. Malmen har flera kända fördelar jämfört med andra malmer. I Dannemorafältet finns även sulfidmineraliseringar, vilka tidigare brutits som komplement till järnmalmsbrytningen.

DANNEMORA

MAGNETIT

Foto: Atlas Copco

Dannemora Magnetit, som är ett helägt dotterbolag till Dannemora Mineral, har som primär målsättning att återupp- ta driften i Dannemora järn- malmsgruva samt att därefter driva denna med långsiktigt god lönsamhet. Bolaget har i dag fem fast anställda: verk- ställande direktör, platschef, marknads- och logistikchef samt en projektkoordinator och en gruvgeolog.

Dannemorafältet ligger i Östhammars kom- mun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken utskeppningen av malmen planeras ske.

Närmaste tätort är Österbybruk som har drygt 2 000 invånare och som ligger cirka 2 km öster om gruvan. Dannemora är en ort som helt präglas av den många sekler långa perioden av gruvbrytning och malmförädling.

DANNEMORAFäLTETS GEOLOGI Berggrunden i Dannemorafältet består till stora delar av brant stupande lager av sedi- mentära och vulkaniska bergarter (”leptit- formationen”) vilka anses ha en ålder av cirka 1,9 miljarder år. Parallellt med

Dannemorafältet är berggrunden isoklinalt veckad i två synklinaler separerade av en mellanliggande antiklinal. Dannemorafältet ingår i den öst-sydöstra synklinalen (”Danne- morasynklinalen”) som består av två brant- stående veckskänklar. Synklinalens botten är känd i södra delen av fältet. I den norra delen har den inte kunnat påvisas trots diamant- borrning ner till ett djup av 1 150 meter. Det är därför rimligt att anta att den i denna del av fältet ligger djupt.

Bergarterna i Dannemorasynklinalen är suprakrustala (bildade på ytan). De utgörs huvudsakligen av vulkanoklaster (fragment- bergarter av vulkaniskt ursprung), karbonat- stenar, järnmineraliseringar samt omvandla- de varianter av dessa. Trots att berggrunden senare genomgått betydande omvandlingar är de primära strukturerna osedvanligt väl bevarade.

De vulkanoklastiska bergarterna har ka- rakteriserats som ”pyroclastic flow deposit”

eller ”pyroclastic fall deposit”, vilket för- enklat innebär att de bildats i samband med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit nerför vulkanerna respektive från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionerna. I fältet finns också bergartslager som primärt varit av ovanstående typer men som genom erosion brutits ner och återavsatts på markytan eller under havsytan (”reworked pyroclastic deposit”).

DANNEMORA

Hargshamn

Uppsala

Norrtälje Österbybruk

MOT GÄVLE

MOT STHLM

Dannemoragruvan ligger cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om utskeppnings- hamnen (Hargshamn).

Klockstapeln i Dannemora är enligt årtalet på vindflöjeln upp- förd 1754.

Karbonatstenarna i Dannemorafältet har klassificerats som kalcitisk kalksten respekt- ive dolomitisk kalksten. Den kalcitiska kalkstenen, som oftast är vit eller ljust grå, innehåller endast små mängder magnesium, järn och mangan medan den dolomitiska kalkstenen ofta är mörkt grå och innehåller betydande mängder av dessa element.

Två olika typer av skarn förekommer inom Dannemorafältet. I anslutning till de manganfattiga järnmalmerna utgörs skar- net av mineral som diopsid, aktinolit och granat tillsammans med varierande mängder magnetit medan det i anslutning till de man- ganrika malmerna domineras av knebelit, dannemorit och serpentin samt ofta också magnetit.

Fältet genomsätts av ett stort antal mag- matiska gångar av olika ålder. Dessutom före- kommer en granodioritisk intrusiv bergart i den södra delen av fältet.

Berggrunden i Dannemorafältet är, bort- sett från den isoklinala veckningen, för- hållandevis lite veckad. Tektoniken karak- teriseras i stället av ett stort antal för- kastningar. En del av dessa är i det närmaste horisontella och har i vissa fall förorsakat betydande förskjutningar.

JäRNMALMER I DANNEMORAFäLTET Den karbonatförande och järnmineraliserade delen av Dannemorasynklinalen har en längd av cirka 3 km och en bredd som varierar mellan 400 och 800 meter. Beroende på både den primära bildningen av mineralisering-

Skiktad bergart bestående av vulka- noklaster och kalcitisk kalksten.

Foto: I. Lager.

Geologisk översiktskarta över Dannemoraområdet.

I. Lager, 2001: The geology of the Paleoproterozoic limestone- hosted Dannemora iron de- posit, Sweden. SGU, rapporter och meddelanden nr 107.

V V

V

V V

V

VV VV V

V V V

VV VV

VV VV

VV VV VV

VV VV

Förkastning

Synklinal

Antiklinal

0 1 km

V V

V V VV VV

N

Ruddu gruva Rambergs gruva Klings gruva Morströms gruva

Vedskata kalkbrott

ÖSTERBYBRUK 17°52´

60°15´

DANNEMORAOMRÅDET

VV VV VV

VV VV

VV VV

VV VV

V V

V V Bennbo-

gruvorna

Persbo gruvor Ursbo gruvor

Järngruva (nedlagd) Marmorbrott (nedlagt) Leptitformationen (exkl. marmor)

Granitoider Marmor (karbonatsten)

Dannemorafyndigheten Dann

emorasjön

Filmsjön

Stordammen Gruvsjön(torrlagd

)

Dannemora centralschakt

arna och på den senare tektoniseringen upp- träder järnmalmerna i ett stort antal kroppar belägna längs fältet och på olika djup i detta.

Totalt har ett tjugofemtal malmer varit före- mål för brytning fram till det att gruvan lades ner 1992.

Nära ytan stryker malmerna ungefär i N30°E och sidostupar brant mot nordväst medan de mot djupet får en flackare sidostupning (70 ° till 55 °). Mäktigheterna varierar från några få meter upp till cirka 60 meter. Järnmineraliseringarna har ett be- tydande djupgående. I den norra delen av fältet har de genom kärnborrning indikerats ner till cirka 1 000 meters djup.

Det helt dominerande, och enda eko- nomiskt intressanta järnmineralet i fältet,

Längdsektion genom Danne- morafältet visande utbrutna malmer och kvarstående mal- mer till det djup de undersökts med kärnborrning.

Gruvlaven och det gamla föräd- lingsverket i Dannemora.

LäNGDSEKTION GENOM DANNEMORAFäLTET

Konstäng1-4

Diamanten1

Botenhäll Lyndon

Mellanfält

Myrmalm

Norrnäs

Sjöhag Svea

100 200 300 400 500 600 700 800

4900 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 3000 2900 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200

Silvbergsmalm 1&2

Central- kross

Skipstation

Södra ventilationsschaktet Norra ventilationsschaktet LÄNGDSEKTION (m)

Orter & schakt

Utbruten malm

Ej utbruten malm

N S

Gruvlave

Strömsmalm

Kruthus Schaktmalm

Diamanten 2

DJUP (m)

är magnetit, ett mineral som består av järn och syre (Fe

0

). Magnetiten är som regel fin- kornig (0,04-0,1 millimeter). Malmerna uppträder generellt som mer eller mindre stratiforma lager i karbonatstenen. Ofta omges de emellertid av olika typer av skarnmineral vilka också uppträder i själva malmen.

I en av malmerna ingår mangan med upp till cirka 3 procent i magnetiten. Man- gan ingår emellertid också i en del av skarn- mineralen som knebelit och dannemorit vilka uppträder tillsammans med magnetiten och gör att flera av malmerna har relativt hög totalhalt mangan varav en del således är silikatbundet.

Historiskt har de brutna järnmalmerna i Dannemorafältet delats upp i tre huvudtyper:

Manganrika skarnjärnmalmer

• huvudsakligen

bestående av magnetit, knebelit, danne- morit och serpentin. Järnhalten i dessa mineraliseringar varierar mellan 30 och 50 procent och manganhalten är mellan 1 och 6 procent.

Manganfattiga skarnjärnmalmer

• bestående av

magnetit, diopsid och aktinolit. Järnhalten uppgår till mellan 30 och 50 procent och manganhalten är som regel mellan 0,2 och 1,0 procent.

Kalkjärnmalmer

• bestående av magnetit, kalcit, dolomit och ibland järnförande karbonatmineral.

Alla malmkroppar i fältet har låga fosforhalter (0,001-0,007 procent). Svavelhalten varierar men kan i några malmkroppar uppgå till ett par tiondels procent.

SULFIDMINERALISERINGAR I DANNEMORAFäLTET

Ett antal mindre sulfidmineraliseringar är kända inom Dannemorafältet. Några av dessa håller höga zinkhalter och har varit föremål för brytning under olika perioder.

Då produktionen i gruvan under föregående driftperiod var helt inriktad på järnmalm har sulfidmineraliseringarna inte undersökts i nämnvärd omfattning.

Sulfidmineraliseringarna kan delas upp i två huvudtyper baserat på deras mineral- ogiska sammansättning:

Mineraliseringar med zinkblände, blyglans,

•

svavelkis och arsenikkis (håller upp till 20 gram silver per ton).

Mineraliseringar med kopparkis, svavelkis,

•

magnetkis och arsenikkis (håller ställvis upp till 4 gram guld per ton).

Svavelgruvan, som ligger i den södra delen av Dannemorafältet, omnämndes redan 1656 då det uppgavs att den redan då varit känd länge. Efter att ha legat nere under många år drevs 1820 en ort fram till mineraliseringen.

Någon egentlig produktion tycks dock inte ha ägt rum förrän drygt ett halvt sekel senare då det 1896 rapporterades att de zinkrika delarna hade börjat brytas. Under peri- oden 1880-1918 utvanns sammanlagt drygt 27 000 ton zinkmalm från denna förekomst.

Mineraliseringen var i dagen 42 meter lång och 12 meter bred men den spetsade ut och var i princip helt borta på ett djup av 55 meter.

Zinkbländerik malm från Dannemorafältet.

Foto: L-G Ohlsson.

Järnmalm Zinkmalm Svavelkismalm Vulkaniter

Karbonatsten Diorit

Geologisk karta över Svavel- gruvan på 40 meters djup.

I. Lager, SGU Rapporter och meddelanden 107.

0 50m

N

Under den senaste driftperioden lokal- iserades flera nya zinkmineraliseringar intill Silvbergförekomsten. Några av dessa har delvis brutits mellan nivåerna 260 meter och 300 meter men omfattningen av dem är inte känd då de endast hade undersökts med ett fåtal borrhål när gruvan lades ner 1992.

Under den senaste driftperioden hittades också en kopparkismineralisering nordöst om Sjöhagsmalmen på 460 meters nivå. Denna beräknades ha en yta på 1 500 m

och en kopparhalt på 0,44 procent. Enstaka prover tagna i mineraliseringen visade upp till 4 gram guld per ton.

MINERALTILLGÅNGAR

Beräkningarna av mineraltillgångarna i Dannemoragruvan har utförts av Hans-Eric Lundgren (ARRC Geoconsulting AB) som av SveMin (Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige) och FAERI (Finnish Association of Extractive Resources Industry) godkänts som kvalificerad person (”QP”). Beräkningarna är utförda enligt de rekommendationer som utgivits av Svemin och FAERI. Dessa följer i huvudsak det kanadensiska policydokumentet NI 43-101.

Vid en ”cut-off ” på 30 procent järn upp- går de kända mineraltillgångarna (”measured mineral resources”) till 19,4 miljoner ton med 41,5 procent järn och 1,9 procent mangan

och de indikerade mineraltillgångarna (”in- dicated mineral resources”) till 6,2 miljoner ton med 39,2 procent järn och 2,2 procent mangan (tillsammans 25,5 miljoner ton med 41,0 procent järn och 2,0 procent mangan).

Till detta kommer 0,4 miljoner ton med 39,6 procent järn och 1,5 procent mangan som klassificerats som antagna mineraltillgångar (”inferred mineral resources”).

Inom de modellerade volymerna finns en del partier som håller under 30 procent järn och som därför ej ingår i den ovan redovisade beräkningen. Från brytningsteknisk synpunkt kommer dessa partier inte att kunna lämnas och de har därför inkluderats i mineral- tillgångarna.

Svavelgruvan i södra delen av Dannemorafältet.

Foto: L-G Ohlsson.

MINERALTILLGÅNGAR I DANNEMORAFäLTET PER SEPTEMBER 2007

Beräkningarna inkluderar partier med <30%

järn vilka beroende på brytningsmetoden ej kan lämnas.

Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats med nya analyser ut- förda av Finlands Geologiska Undersöknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/

IEC 17025).

* Grundar sig på beräkningar i äldre material.

Kända mineral- tillgångar

indiKerade mineral- tillgångar

antagna mineral- tillgångar

Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n

lyndon 1 2 836,8 40,77 0,86 46,6 31,59 0,51 0,5 32,34 0,51

lyndon 3 416,4 20,34 2,95 886,3 21,90 2,67 249,5 18,94 2,18

Konstäng 1 -4 1 262,4 43,11 1,16 143,6 39,41 1,13 11,6 41,91 1,25

Konstäng 2 -3 2 952,6 37,34 3,72 128,9 36,59 3,47 4,3 42,96 3,40

Kruthus 4 084,6 41,03 0,65 65,5 40,67 1,16 0 - -

Svea 3 112,5 39,84 2,63 116,6 31,58 1,52 0,1 35,89 2,11

diamanten 2 3 268,2 39,91 3,10 845,8 40,36 3,06 377,7 40,59 3,16

Sjöhag 424,1 39,83 0,39 197,0 44,06 0,35 89,6 43,16 0,31

Schaktmalmen 1 445,0 37,94 0,70 471,2 30,94 0,74 251,1 23,97 0,63

Ströms 1 535,2 33,51 1,81 126,3 36,46 1,81 3,6 35,65 2,09

Ströms 2 201,6 31,34 1,32 87,8 30,23 1,26 8,0 27,98 1,21

Botenhäll 1 261,9 30,39 1,55 245,5 30,35 1,77 3,2 31,64 1,98

normäs 1 737,3 35,26 1,97 1 540,0 36,32 2,06 160,8 38,68 2,09

normäs 2 1 043,0 34,04 1,94 661,7 35,79 2,09 102,0 34,69 2,04

Pelare m.m.* 0 - - 2 400,0 39,00 2,40 0 - -

tOtalt 23 581,6 38,45 1,90 7 962,7 35,53 2,18 1 261,8 32,37 2,00

MALMRESERVER I DANNEMORAFäLTET PER DECEMBER 2007

Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats.

Kontrollanalyserna har utförts av Finlands Geologiska Under- söknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/IEC 17025).

* Grundar sig på beräkningar i äldre material.

Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier beräknas de kända mineraltillgångarna till 23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn och 1,9 procent mangan, de indikerade mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med 35,5 procent järn och 2,2 procent mangan samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3 miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0 procent mangan.

Tillsammans uppgår kända och indikerade mineraltillgångar till 31,5 miljoner ton med 37,7 procent järn och 2,0 procent mangan.

MALMRESERVER

Beräkningarna av malmreserverna i Danne- moragruvan har utförts av Vattenfall Power Consultant AB. Som grund för dessa ligger de ovan redovisade mineraltillgångarna. Till varje mineralisering har en beräknad grå- bergsinblandning adderats och en beräknad malmförlust subtraherats.

Brytningen i Dannemoragruvan plan- eras att som tidigare ske med en metod som närmast kan beskrivas som en modifierad form av skivrasbrytning. Normal skivras- brytning förutsätter att gråberget bryts sön- der och följer med brytningen nedåt. Vid den tidigare brytningen i Dannemorafältet har raset emellertid inte utvecklats.

De smalare malmerna bedöms därför i stort sett kunna renlastas varför gråbergsin- blandningen i dessa huvudsakligen kommer att bestå av sidoberg som sprängts tillsammans med malmen.

BeviSade malmreServer SannOliKa malmreServer tOtala malmreServer

Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n

lyndon 1 2 834 37,23 0,77 47 28,95 0,46 2 881 37,09 0,77

lyndon 3 0 - - 0 - - 0 - -

Konstäng 1 -4 1 111 39,65 1,05 126 36,28 1,03 1 237 39,30 1,05

Konstäng 2 -3 2 602 34,94 3,44 114 34,25 3,21 2 716 34,92 3,44

Kruthus 1 896 38,67 0,61 56 38,34 1,08 1 952 38,66 0,62

Kruthus <500m 0 - - 1 401 38,67 0,61 1 401 38,67 0,61

Svea 2 750 37,26 2,44 103 29,61 1,41 2 853 36,98 2,40

diamanten 2 3 236 36,74 2,82 837 37,15 2,78 4 073 36,82 2,81

Sjöhag 526 33,09 0,31 244 36,50 0,28 770 34,17 0,30

Schaktmalmen 1 512 33,40 0,60 493 27,36 0,64 2 005 31,91 0,61

Ströms 1 642 28,76 1,51 152 31,22 1,51 794 29,23 1,51

Ströms 2 234 27,71 1,14 102 26,75 1,09 336 27,42 1,12

Botenhäll 1 464 26,89 1,34 285 26,85 1,53 1 749 26,88 1,37

normäs 1 718 33,28 1.84 1 499 34,27 1,93 2 217 33,95 1,90

normäs 2 1 089 30,03 1,67 691 31,54 1,80 1 780 30,62 1,72

Pelare m.m.* 0 - - 1 699 39,00 2,40 1 699 39,00 2,40

tOtalt 20 612 35,12 1,78 7 849 35,32 1,69 28 461 35,18 1,76

Stallbyggnaderna i Dannemora.

De bredare malmerna förmodas på sikt få en gråbergsinblandning som närmar sig den vid normal skivrasbrytning.

Vid beräkningen av malmreserverna har gråbergsinblandningen antagits utgöra en enmeters skiva runt malmkroppen. Grå- bergsinblandningen vid brytningen av kvar- stående pelare har bedömts vara försumbar.

Sammanlagt har gråbergsinblandningen be- räknats till cirka 3,0 Mt (cirka 10 procent av mineraltillgångarna eller knappt 11 procent av mineraltillgångarna minus malmförluster).

Malmernas sidoberg utgörs av meta- vulkaniter, kalksten, skarn och granit. Kalk- stenen är ofta ”järnbindig” och har då en uppskattad järnhalt på 22,0 procent medan skarnet beräknas ha en järnhalt av 18,6 procent. I övriga bergarter har järnhalten antagits vara 0 procent. Den genomsnittliga järnhalten i gråbergsinblandningen har beräknats till 5 procent utifrån fördelningen av bergarterna runt ett antal malmkroppar.

Malmförlusterna är relaterade till bryt- ningsmetoden, oregelbundenheter i malm- kropparna samt avsättningen av pelare. De förväntade malmförlusterna har beräknats för varje malmkropp. Totalt uppgår de till cirka 4,8 Mt med 36,9 procent järn och 1,8 procent mangan, vilket motsvarar cirka 15 procent av mineraltillgångarna eller knappt 14 procent av mineraltillgångarna plus grå- bergsinblandningen.

LADDNING

KROSS

FICKA

TRANSPORTBAND

MÅTTFICKA SKIPPSTATION NY SKIVNIVÅ

BORRNING

SKIVNIVÅER Förenklad skiss visande

principen för skivrasbryt- ning i Dannemoragruvan.

LASTNING

De bevisade malmreserverna (”proven reserves”) i Dannemorafältet (december 2007) har beräknats till 20,6 Mt med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan medan de sannolika malmreserverna (”probable reserves”) har beräknats till 7,9 Mt med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan (totalt 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan).

I den totala reserven ingår en del malm i tidigare avsatta pelare samt malm som på grund av närheten till schaktet sannolikt inte kan brytas förrän mot slutet av gruvans livslängd.

BRyTNING

Liksom innan gruvan stängdes 1992 planeras brytningen vid ett återupptagande av driften att ske med en metod som närmast kan kategoriseras som skivrasbrytning.

Malmerna tillreds och bryts med skiv- rasorter, men sidoberget går i de flesta fall inte i ras (se figur sid 18). Från brytningsställena transporteras malmen antingen direkt med truckar, eller via störtschakt, till någon av tömningsstationerna på nivåerna 350 meter eller 460 meter. Malmen samlas därefter i en ficka varefter den går till grovkrossen som ligger på nivån 520 meter. Därefter samlas den i en lagringsficka för att sedan skippas (hissas) upp till dagytan. Under de två första driftåren kommer malmen dock att köras upp via en ramp och krossas ovan jord.

Den maximala mängd malm som kan brytas i gruvan vid tvåskift bedöms vara cirka 2,66 Mt per år.

Gruvlaven i Dannemora.

Malmen, som vid full produktion skippas upp från gruvan, har en styckestorlek på under 220 mm.

Antingen tippas den i en ficka för att sedan matas in i verket eller så mellanlagras den i högar på gruvplanen. I verket passerar den först en magnetisk separator. Det magnetiska materialet går till en sikt som delar upp det i två fraktioner (-18 mm och +18 mm) medan den omagnetiska delen krossas till -50 mm. Den grövre magnetiska fraktionen går till en konkross i vilken den krossas till -50 mm varefter den blandas med fraktionen -18 mm. Detta material delas upp i två fraktioner (-16 mm respektive +16-50 mm) i en sikt. Fraktionen +16-50 mm krossas till -20 mm och går tillbaka till sikten. Finfraktionen (-16 mm) passerar över ytterligare en sikt där den delas upp i fraktionerna -4 mm och 4-16 mm. Den grövre fraktionen går över två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgör den slutliga styckemalmen.

Den omagnetiska delen krossas och siktas. Finfraktionen (-4 mm) får passera två separatorer. Den magnetiska delen utgör den slutliga fines-produkten. Också findelen från den tidigare sikten (-4 mm) behandlas vidare i två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgörs också av den slutliga fines-produkten.

PLANERAD FÖRäDLINGSPROCESS PRODUKTION

Produktionen från förädlingsverket under första och andra driftåret planeras uppgå till 0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm samt fines. Vid full produktion (tredje driftåret) beräknas förädlingsverket leverera 1,5 Mt färdiga produkter bestående av 50 procent styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn och 50 procent fines (<4 mm) med 55 procent järn. Genomförda processförsök antyder att det kan vara möjligt att nå upp till 60 procent styckemalm vilket skulle förbättra resultatet.

Vid full produktion krävs ett ingående tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt per år med 35,2 procent järn. Med dessa för- utsättningar medger den beräknade malm- reserven (28,5 Mt) en kontinuerlig bryt- ning under drygt 12 år. Sannolikheten för att den planerade prospekteringen i gruvan (5,0 Mkr per år) kommer att resultera i ytterligare malmreserver och därmed öka livslängden bedöms emellertid vara be- tydande.

MALMFÖRäDLINGSVERKET Utredningar har visat att även om invest- eringarna blir något större så är det klart ekonomiskt fördelaktigt att uppföra en helt ny processverksbyggnad istället för att använda den gamla eftersom driftskostnaderna i en ny byggnad blir betydligt lägre.

I de ursprungliga planerna var det tänkt att malmen från gruvan skulle behandlas i

Rocket Boomer borrmaskin.

Foto: Atlas Copco.

ROM -220 mm 326 t/h 35,2 % Fe

-220 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe 2.89 t/m3 1,73 t/m3

-50 mm -220 mm 273,3 t/h 40,9 % Fe

-18 mm 88 t/h 40.9 % Fe 3.77 t/m3 2.26 t/m3

+18 mm 185,7 t/h 40.9 % Fe 3.77 t/m3 2.26 t/m3

-50 mm -20 mm +16-50 mm

+16-50 mm -16 mm 273,3 t/h 40,9 % Fe -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

-16 mm 272,7 t/h 40,9 % Fe Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

-16 mm 272,7 t/h 40,9 % Fe Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

4-16 mm 151,8 t/h 40.9 % Fe

Avf 4-16 mm 45,6 t/h 19 % Fe 3.2 t/m3 1.9 t/m3 -4 mm

121,9 t/h 40.9 % Fe

-4 mm

-4 mm +4 mm

Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

Avf -4 mm 76.9 t/h 14 % Fe

Konc -4 mm 90.6 t/h 55 % Fe

Konc 4-16 mm 106,2 t/h 50% Fe ROM -220 mm

326 t/h 35,2 % Fe

-220 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe 2.89 t/m3 1,73 t/m3

-50 mm -220 mm 273,3 t/h 40,9 % Fe

-18 mm 88 t/h 40.9 % Fe 3.77 t/m3 2.26 t/m3

+18 mm 185,7 t/h 40.9 % Fe 3.77 t/m3 2.26 t/m3

-50 mm -20 mm +16-50 mm

+16-50 mm -16 mm 273,3 t/h 40,9 % Fe -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

-16 mm 272,7 t/h 40,9 % Fe Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

-16 mm 272,7 t/h 40,9 % Fe Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

4-16 mm 151,8 t/h 40.9 % Fe

Avf 4-16 mm 45,6 t/h 19 % Fe 3.2 t/m3 1.9 t/m3 -4 mm

121,9 t/h 40.9 % Fe

-4 mm

-4 mm +4 mm

Avf -50 mm 52.1 t/h 5,0 % Fe

Avf -4 mm 76.9 t/h 14 % Fe

Konc -4 mm 90.6 t/h 55 % Fe

Konc 4-16 mm 106,2 t/h 50% Fe

en konventionell tvåstegsprocess omfattande sovring (för produktion av styckemalm) och anrikning (för produktion av fines). Anrik- ningssteget omfattade bland annat våtmalning i två kvarnar följt av magnetseparering och avvattning.

Förutsättningarna för att genomföra hela malmbehandlingen torrt, vilket väsentligt re- ducerar såväl investerings- som driftkostnad- erna i förädlingsverket, har undersökts. Hittills genomförda processförsök tyder på att detta är genomförbart.

De antyder också att det kan vara möjligt att öka andelen styckemalm i produktionen till 60 procent, vilket skulle öka intäkterna eftersom priset på styckemalm är högre än priset på fines. Om fortsatta försök verifierar detta måste dock några mindre investeringar göras i förädlingsverket.

INVESTERINGAR

De totala initiala investeringskostnaderna under de fyra första åren har beräknats till 838 Mkr. Investeringskostnaderna i gruv- an och industriområdet beräknas uppgå till drygt 650 Mkr (Vattenfall Power Consultant AB) medan investeringarna i förädlingsverket beräknats till 147 Mkr (PROing H&J AB).

Till detta kommer investeringar på cirka 40 Mkr för länspumpningen av gruvan och vissa arbeten i schaktet (Dannemora Mineral).

Förutsättningarna i beräkningen är bland annat att:

Schematisk skiss visande laven, det gamla och det planerade nya förädlingsverket.

Gruvkontoret i Dannemora.

Foto: L-G Ohlsson

gruvan ska producera 2,45 Mt malm

• (ROM)

verket ska kunna ta emot 3,3 Mt malm och

•

producera maximalt 2,0 Mt styckemalm och fines

drift i egen regi i såväl gruva som förädlings-

• verk

helt ny maskinpark i gruva och förädlings-

• verk

ny skippuppfordring i befintligt schakt.

•

Vissa delar av brytningen kan läggas ut på entreprenad, vilket skulle reducera invest- eringskostnaderna men öka driftkostnad- erna. Olika alternativ att genom leasing- /serviceavtal med leverantörerna reducera investeringskostnaderna diskuteras, men har ej förutsatts i kalkylerna.

Nyinvesteringarna beräknas ske under de fyra första åren (132 Mkr år 0, 390 Mkr år 1, 226 Mkr år 2 och 90 Mkr år 3). De tunga investeringarna under första året (år 0) är malmförädlingsverket, förlängningen av befintlig ramp samt länspumpningen av gruvan.

I de ekonomiska kalkylerna förutsätts åter- investeringar i maskinparken år 7 med 32 Mkr.

DRIFTKOSTNADER

Driftkostnaderna vid full produktion har beräknats till 178,50 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn eller 109,30 kr per ton uppfordrad malm.

Driftkostnaderna utgörs i huvudsak av:

Planerade nya huvudramper och brytningsramper utgör en betydande del av investerings- kostnaderna under år 0 till 3.

Kkr

mobila maskiner ovan jord och under jord 97 060

ramper, orter, stigar bergmekanik 96 446

industriområde ovan jord 17 937

gruvvatten och industrivatten 42 494

Krossning och tömningsstation under jord 52 801

Schaktuppfordring, bergspel 94 042

gruvventilation 85 508

verkstäder under jord 5 832

elkraft och distribution 31 339

reservdelar 1 procent 5 235

ePCm 7 procent 36 642

Oförutsett 15 procent 84 800

Summa gruva och industriområde 650 136

maskinutrustning m.m. 54 500

Byggnationer 43 500

el-installationer (el-kraft & kontroll) 23 700

ventilation, värme för processbyggnaden 1 220

ePCm 15 000

Oförutsett 9 080

Summa förädlingsverk 147 000

länspumpning och schaktarbeten 40 000

tOtalt 837 136

INVESTERINGSKOSTNADER UNDER ÅR 0 TILL ÅR 3.

Gruvtruck.

Foto: Atlas Copco.

brytningskostnader

•

processkostnader

•

transportkostnader till hamn

•

miljö-, återställnings- och prospekterings-

•

kostnader.

Brytningskostnaden, som beräknats av Vatten- fall Power Consultant AB, uppgår till 107,70 kr per ton förädlad produkt (65,90 kr per ton malm). Kostnaderna för malmförädlingen har av PROing H&J AB beräknats till 11,50 kr per ton förädlad produkt, vilket motsvarar 7,00 kr per ton malm.

Transportkostnader, hamnkostnader och hanteringskostnader, har uppskattats till 51,50 kr per ton färdig produkt eller 31,50 kr per ton malm. I den genomförda lönsam-

hetsstudien har förutsatts att all transport under gruvans hela livslängd kommer att ske med lastbil utan dispens (60 ton/bil) till en kostnad av 37,90 kr per ton förädlade pro- dukter (motsvarar 23,20 kr per ton malm).

Dannemora Mineral bedömer att järn- vägen mellan gruvan och Hargshamn bör kunna nyttjas redan under det första året med full produktion (2011/2012), vilket avsevärt skulle reducera transport- kostnaderna. Transport med järnväg be- räknas kosta cirka 14,00 kr per ton förädlade produkter (motsvarar cirka 8,60 kr per ton malm) men kommer att kräva en del till- läggsinvesteringar.

Återställningskostnaderna (miljökostnad- erna) har beräknats till 2,0 Mkr per år och prospekteringskostnaderna i gruvan till 5,0 Mkr per år. Dessa kostnader har i kalkylen belastat driftkostnaden med totalt 4,70 kr per ton förädlade produkter eller 2,90 kr per ton malm.

Den lägre produktionen under de två första driftåren i kombination med rampuppfrakt och att betydande delar av verksamheten i gruvan planeras ske med entreprenörer gör att driftkostnaderna under dessa år blir betydligt större än vid full produktion och schaktuppfrakt. I lönsamhetsstudien har driftkostnaderna för det första driftåret beräknats till 162,30 kronor per ton malm

Verkstäder, gruvlave samt det gamla förädlingsverket i Danne- mora.

Foto: L-G Ohlsson.

DRIFTS- OCH INVESTERINGSKOSTNADER SAMT INTäKTER

Drifts- och investeringskost- nader samt intäkter för år 0 till 13.

Beräknade driftkostnader vid full produktion (2,45 Mt malm/

år), brytning och förädling i egen regi samt schaktuppford- ring.

KOStnad Driftkostnad kr/t malm Driftkostnad kr/t färdiga produkter

tillredning gråberg 5,58 9,11

tillredning malm 11,55 18,87

malmbrytning skivras 37,12 60,62

ventilation 7,04 11,50

vatten (gruva) 0.94 1,54

Krossning 0,77 1,26

Uppfrakt skip 2,91 4,75

Delsumma malmbrytning 65,91 107,65

malmförädling 7,01 11,45

Delsumma brytning och malmförädling 72,92 119,10

transport 23,20 37,90

Hamn 7,35 12,00

Hantering 0,98 1,60

Delsumma transport- hamnkostnad 31,53 51,50

Prospektering och återställning 2,85 4,66

diverse 1,98 3,23

Delsumma prospektering- diverse 4,83 7,89

tOtalt 109,28 178,49

(motsvarar 265,00 kronor per ton färdiga produkter) och för det andra driftåret till 161,80 kronor per ton malm (motsvarar 264,30 kronor per ton färdig produkt).

EKONOMISK UTVäRDERING Vid beräkningarna av ”cash flow” och nu- värdet har det förutsatts att:

produktionen successivt kan ökas från

•

cirka 820 kt malm (500 kt styckemalm + fines) år 1 till cirka 1 640 kt malm (1 000 kt styckemalm + fines) år 2 och nå 2,45 Mt malm (1 500 kt styckemalm + fines) år 3 investeringskostnaderna under de fyra för-

•

sta åren uppgår till 838 Mkr

det genomsnittliga priset för styckemalm

• och fines FOB Hargshamn är 358 kr per ton, cirka 80 procent av priset i december 2007 (se marknadsavsnittet)

driftkostnaderna år 1 uppgår till 265,00 kr

• per ton förädlad produkt (motsvarar 162,30 kr per ton malm) och för år 2 till 264,30 kr per ton förädlad produkt (motsvarande 161,80 kr per ton malm)

driftkostnaderna år 3 till och med år 13 har

•

beräknats till 178,50 kr per ton förädlad produkt (motsvarar 109,30 kr per ton malm).

restvärdet hos anläggningar och utrust-

• ningar efter driftperioden är försumbart malmreserven uppgår till 28,5 Mt med

•

35,2 procent järn och 1,8 procent mangan dollarkursen är 6,40 SEK/USD.

•

Med användande av ovan redovisade för- utsättningar erhålles ett nuvärde av ut- betalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta.

En cirka 10-procentig ökning av medel- priset för järnmalmsprodukterna (till 394 kr per ton färdig produkt) ger ett NPV på 1 327 Mkr medan en cirka 10-procentig minskning av medelpriset (till 322 kr per ton färdigprodukt) ger ett NPV på 586 Mkr.

Dannemoragruvan är primärt en järn- malmsgruva även om förutsättningarna för att producera krossmaterial som biprodukt bedöms som goda. I kalkylerarna har hänsyn enbart tagits till järnmalmsproduktionen.

-600 000 -500 000 -400 000 -300 000 -200 000 -100 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13

Driftkostnade Intäkter

Investerings- kostnader

tkr

Priset på järnmalm har stigit kraftigt sedan i början av 2004.

De första prisförhandlingarna för 2008 var klara i februari då den brasilianska gruvjätten Vale kom överens med flera asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig ökning av järnmalmspriset.

JäRNMALMS-

MARKNADEN

Slaggavskiljning vid masugn.

Jernkontorets bildbank.

Foto: Stig Göran Nilsson.

500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300

1970 1980 1990 2000 2010

Mt

Tillväxten i världens ekonomi fortsatte under 2007. Den om- fattande kreditgivningen till betalningssvaga amerikanska husköpare kom att leda till störningar i det amerikanska och europeiska banksystemet.

Betydelsen för den realeko- nomiska utvecklingen i världen är svårbedömd, men hittills synes effekterna ha varit måttliga.

Stålkonjunkturen påverkades inte av detta och expansionen framför allt i Kina fortsatte i oförminskad takt.

STÅLPRODUKTION

Rekordåren för världens stålindustri fort- sätter. Efterfrågan på stål har ökat för nionde året i rad. Den samlade produktionen av råstål steg från 1 140 Mt 2005 till 1 240 Mt 2006, en ökning på 8,8 procent. Produktions- ökningen fortsatte under 2007 då den totala världsproduktionen nådde rekordhöga 1 343 miljoner ton (preliminära uppgifter från In- ternational Iron and Steel Institute, IISI).

Utvecklingen domineras alltjämt av Kina, där produktionen av råstål under 2007 steg till 489 Mt, en ökning med 16 procent, vilket är mer än en tredjedel av hela världens

Världsproduktionen av råstål.

Jernkontoret. Källa: IISI, 21 jan 2008.

Bruksmiljön i Österbybruk är väl bevarad. Redan på 1500- talet fanns här en masugn.

Foto: L-G Ohlsson.

råstålsproduktion. Den enorma produktions- utvecklingen i Kina under de senaste åren har medfört att landet är en betydande nettoexportör av stål. Detta påverkar handels- flödena i hela världen.

STÅLKONSUMTIONEN

År 2007 var det nionde året i rad som en ökning kunde noteras för stålefterfrågan i världen. IISI uppskattar att efterfrågan under 2007 ökade med cirka 7 procent, vilket mot- svarar 75–80 Mt. Detta innebär att cirka 1 200 Mt handelsfärdiga stålprodukter till- fördes världsmarknaden.

I Kina steg efterfrågan med 11 procent (40 Mt) till 400 Mt. Mer än hälften av

efterfrågetillväxten i världen kan hänföras till Kina.

JäRNMALMSPRODUKTIONEN Världsproduktionen av järnmalm ökade un- der 2006 till 1 500 Mt, vilket var en ökning med 12 procent jämfört med 2005. Detta var femte året i rad som järnmalmsproduktionen ökade. För 2007 förväntas världsproduktionen nå 1 650 Mt, ytterligare en ny ”all time high”.

Den kinesiska järnmalmsproduktionen under 2007 beräknas uppgå till 805 Mt, en ökning med hela 16 procent.

De mest betydande järnmalmsproducer-

ande länderna är Brasilien, Australien, Kina

och Indien. Prospekteringen och utbyggnad-

en av nya gruvor i Australien och Brasilien pågår i en omfattning som är vida större än i andra regioner och den framtida produktionstillväxten kommer sannolikt till stor del ske i dessa länder.

Tre stora gruvbolag dominerar världens järnmalmsproduktion. Vale, som produce- rade 324 Mt järnmalm under 2007, följs av Rio Tinto med en produktion på cirka 209 Mt och BHP Billiton med cirka 152 Mt.

Tillsammans kontrollerar de 34,7 procent av världsproduktionen och hela 78,2 procent av den sjöburna järnmalmshandeln, vilket gör att de kunnat utöva en betydande kontroll

av världsmarknaden under 2006/2007.

centerna i världen under 2007.

Marknadschef Jan Vestlund pra- tar med styrelseledamot Niklas Nordström.

Bolag Land Kapacitet Mt/år

vale (Cvrd group) Brasilien 323,8

rio tinto group UK 209,3

BHP Billiton group australien 151,6

mittal arcelor UK 74,6

Privat intertrading Ukraina 46,0

metalloinvest ryssland 44,1

metinvest Holding Ukraina 38,6

anshan iron & Steel Kina 37,0

evrazholding ryssland 36,5

Cleveland Cliffs USa 34,8

lKaB Sverige 32,0

Cvg group venezuela 30,7

anglo american Sydafrika 30,6

imidro group iran 29,4

CSn group Brasilien 27,6

Shougang Beijing group Kina 25,5

nmdC group indien 24,6

US Steel USa 20,7

Severstal ryssland 17,3

JäRNMALMSHANDELN

Den internationella handeln med järnmalm steg för sjätte året i rad och nådde 825 Mt, vilket är en ökning med cirka 8 procent från 2006.

Strukturen i den globala importen av järnmalm har förändrats kraftigt sedan 1990. De europeiska länderna var då helt dominerande med 47 procent av total- importen. Den stora förändringen är Kinas kraftigt ökade importbehov. Från att 1990 ha uppgått till 14,3 Mt har Kinas import ökat till 383 Mt 2007. Merparten av denna ökning har skett de senaste åren.

Enligt Raw Materials Group var järn- malmsexporten under 2007 cirka 825 Mt,

Stora järnmalmsexporterande länder under 2007.

Källa: Raw Materials Data, Stockholm 2008.

Största järnmalmsimporteran- de länderna under 2007.

Källa: Raw Materials Data, Stockholm 2008.

* Siffror från 2006.

Land Import (Mt)

Kina 383

eU 25* 186

Japan 139

Korea 44

taiwan 17

Land Export (Mt)

australien 295

Brasilien 275

indien 100

Sydafrika 28

Kanada 27

Sverige 19

Hargs hamn.

1. Stora kajen 2. Lilla kajen 3. Färjeläget 4. Malmkajen 5. Bangården

Foto: Hargs Hamn AB.

1

2 3

4

5

Utlastningsbryggan för malm vid det gamla verket i Danne- mora.

en ökning från 2006 med cirka 9 procent. Av detta kom 295 Mt från Australien, 275 Mt från Brasilien och cirka 100 Mt från Indien.

Den svenska exporten var i detta sammanhang blygsamma 19 Mt.

KONSOLIDERINGAR

Trots de senaste årens försök att skapa större stålbolag genom köp och sammanslagningar så ligger fortfarande järnmalmsbolagen steget före vad det gäller konsolidering.

De fem största råstålsproducenterna kontrollerar cirka 18 procent av världs- produktionen medan de fem största järn- malmsproducenterna kontrollerar 41 procent av järnmalmsproduktionen.

Ett exempel på ett möjligt samgående inom gruvsektorn är BHP Billitons bud på Rio Tinto. Om budet accepteras bildas inte bara världens största gruvbolag utan världens tredje högst värderade bolag (300 miljarder USD). Det skulle också uppstå en än mer monopolliknande situation inom järnmalmssektorn.

Järnmalmsproduktionens nuvarande kon-

centration till ett fåtal bolag beror emeller-

tid inte i första hand på förvärv eller

fusioner utan den är snarast en effekt av

produktionsökningar. Förmågan hos de tre

ledande producenterna att snabbt svara på

den ökade efterfrågan från Asien har lett till

att deras produktion växt betydligt snabbare

än den globala produktionen i övrigt.

Främst har dessa produktionsökningar kunnat ske i befintliga gruvor. Framtida pro- duktionstillskott kommer i allt högre grad att komma från nyetablerade gruvor, vilket sannolikt kommer att innebära högre drifts- och investeringskostnader.

JäRNMALMSPRISER

Priset på järnmalm, som sätts i dollar per procent järninnehåll, har med anledning av den ökade efterfrågan stigit kraftigt sedan början av 2004. Priset sätts genom årliga förhandlingar mellan de ledande stål- producenterna och de ledande järnmalms- producenterna. Dessa priser, så kallade benchmarkpriser, blir sedan vägledande för

samtliga aktörer i världen, med avvikelser endast på grund av lokala omständigheter.

Med den tillväxttakt i stålproduktionen som varit rådande under 2000-talet har världens tillverkning på sju år ökat från 850 Mt till mer är 1 300 Mt år 2007. Järn- malmsproducenterna hade i början av den här perioden tillräcklig kapacitet för att täcka de ökande behoven, men från 2006 och särskilt under 2007 har marknaden karaktäriserats av brist på järnråvara.

Vidare har de totala behoven i världen av andra råvaror som till exempel kol ökat i liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt ökande transportkostnader.

En enig analytikerkår bedömer att brist-

Priset på järnmalmsprodukter 1998-2007 samt indikerade priser för 2008.

Raw Materials Group.

situationen består ett eller ett par år fram- åt för att senare nå en balans mellan utbud och efterfrågan. Prisprognoserna är genomgående positiva med förväntningar om kraftiga höjningar för 2008.

Marknaden för bulkfrakter förväntas normaliseras när flaskhalsproblemen i last- ningshamnarna byggts bort. Redarnas brän- slekostnader kommer att ligga kvar på en hög nivå eller stiga, särskilt med hänsyn till de miljökrav som ställs på fartyg i Östersjötrafik.

De publicerade priserna för fines höjdes cirka 10 procent under 2007, medan pris- höjningarna var något lägre för pellets och styckemalm. De första resultaten av prisförhandlingarna för 2008 var klara i mitten av februari då det publicerades att den brasilianska gruvjätten Vale kommit överens med flera stora asiatiska ståltillverkare om en 65 procentig höjning av järnmalmspriset.

Prisförhandlingarna för 2008 har i huvud- sak påverkats av tre saker:

att efterfrågan fortsätter att ligga över

•

produktionskapaciteten

att ett samgående diskuteras mellan de två

•

största australiska producenterna BHP- Billiton och Rio Tinto

att de australiska järnmalmsgruvorna före-

•

slår att priset för 2008 ska förhandlas med ett C&F pris (fraktfritt) Kina som jäm- förelse.

Handelsströmmar med järn- malmsprodukter.

0 50 100 150 200 250

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Pellet Lump Fines USc/Fe unit