Retursystem för återanvändning av träspolar

EXAMENSARBETE INOM MASKINTEKNIK,

Industriell ekonomi & produktion , högskoleingenjör 15 hp SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2016

Retursystem för

återanvändning av träspolar

Mikael Byström Tesfu Woldai

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD MASKINTEKNIK

Retursystem för återanvändning av träspolar

av

Mikael Byström Tesfu Woldai

Examensarbete TMT 2016:13 KTH Industriell teknik och management

Tillämpad maskinteknik Mariekällgatan 3, 151 81 Södertälje

Examensarbete TMT 2016:13

Retursystem för återanvändning av träspolar

Mikael Byström

Tesfu Woldai

Godkänt

2016-06-07

Examinator KTH

Claes Hansson

Handledare KTH

Mikael Grennard

Uppdragsgivare

Axload AB

Företagskontakt/handledare

Armin Zarei Hanzaki

Sammanfattning

Certex är ett distributionsföretag av stållinor och lyftredskap med ett brett

produktsortiment. Huvudtransportlösningen av stållinor sker idag med hjälp av träspolar och återvänder inte till Certex efter användning vilket är kostsamt för företaget.

Examensarbetet hade som mål att beskriva och analysera nuläget, för att sedan bedöma vad för möjligheter och begränsningar företaget har i dagsläget när det gäller implementering av retursystem för träspolar. Ytterligare ett mål med examensarbetet var att föreslå ett framtida läge och sedan jämföra avvikelser mellan nuläge och framtida läge, detta för att se styrkor och svagheter med systemet.

Genom observationer samt intervjuer på företaget kunde nuläget kartläggas. Kontakt med kunder och leverantörer bidrog till att få en helhetsbild av träspolens livscykel.

Litteraturstudier och databassökningar av bland annat ständiga förbättringar och förpackningslogistik användes för att få en bättre förståelse av vad som är viktigt att tänka på vid val av emballagesystem.

Utifrån analysen och insamlad data har ett resultat tagits fram, att möjligheten för implementering av retursystem finns hos Certex idag. För vidare arbete

rekommenderas att en utförlig kostnadskalkyl genomförs innan beslut tas om vilket system som ska användas.

Nyckelord

Träspole, förpackningslogistik, standard, retursystem

Bachelor of Science Thesis TMT 2016:13 Return system for reuse of wooden reels

Mikael Byström

Tesfu Woldai

Approved

2016-06-07

Examiner KTH

Claes Hansson

Supervisor KTH

Mikael Grennard

Commissioner

Axload AB

Contact person at company

Armin Zarei Hanzaki

Abstract

Certex is a distribution company of steel wire ropes and lifting gear with a broad product range. The main transport solution of steel wire rope is done by using wooden reels and does not return to Certex after use, which is costly for the company.

The thesis aimed to describe and analyze the current situation, then assess what the possibilities and limitations of the company in the current situation regarding the implementation of a return system for wooden reels. A further aim of the thesis was to propose a future position and then compare the differences between the current situation and the future situation, in order to see the strengths and weaknesses of the system.

The present could be mapped through observations and interviews at the company.

Contact with customers and suppliers helped to get an over-looking view of the wooden reels life cycle. Literature studies and database searches include, among other things, continuous improvement and packaging logistics, to get a better understanding of what is important to think about when choosing packaging systems.

Based on the analysis and the data collected a result has been produced, that the possibility of implementation of a return system at Certex exists today. For further work it is recommended that a detailed cost calculation is carried out before deciding which system to use.

Key-words

Wooden reel, packaging logistics, standard, return system

Förord

Denna rapport är resultatet av ett tio veckor långt examensarbete utfört på Certex Svenska AB i Täby. Det är även slutpunkten på högskoleingenjörsutbildningen maskinteknik, med inriktning mot industriell ekonomi och produktion.

Ett stort tack till vår handledare Armin Zarei Hanzaki som varit till stor hjälp under arbetets gång, samt alla anställda på företaget som svarat på frågor om

arbetsprocesserna. Även ett stort tack till Lena Ekbom som gav oss förtroendet att utföra detta arbete och hjälpt oss med oklarheter.

Slutligen vill vi tacka vår handledare på KTH, Mikael Grennard och vår examinator Claes Hansson för deras goda råd och kritik som hjälpt oss under arbetets gång.

KTH Maskinteknik – Industriell ekonomi och produktion, Stockholm 2016-05-30

Mikael Byström & Tesfu Woldai

2

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problembeskrivning ... 1

1.3 Mål ... 1

1.4 Avgränsningar ... 1

1.5 Kravspecifikation ... 1

1.6 Lösningsmetoder ... 2

2 Företagsbeskrivning ... 3

3 Teoretisk referensram ... 5

3.1 Lean ... 5

3.1.1 Allmänt ... 5

3.1.2 Historia ... 5

3.2 Ständiga förbättringar ... 6

3.2.1 Standard och standardisering ... 6

3.3 Förpackningslogistik ... 7

3.3.1 Krav på emballage ... 7

3.3.2 Emballagets funktioner ... 9

3.3.3 Emballagekostnader ... 11

3.4 Retursystem ... 12

3.4.1 Beslutsstöd för engångs- och retursystem ... 12

3.4.2 Beslutstödsmodell för val mellan engångs- och retursystem ... 15

4 Genomförande ... 19

4.1 Primärdata ... 19

4.1.1 Observationer ... 19

4.1.2 Intervjuer ... 19

4.2 Sekundärdata ... 20

5 Nulägesbeskrivning ... 21

5.1 Inköp från leverantör ... 21

5.2 Kall- och Standardlager ... 21

5.3 Kapning ... 22

5.4 Fästning & pressning ... 22

5.5 Dragtest ... 23

5.6 Förpackning ... 23

5.7 Färdigvarulager ... 24

5.8 Transportering ... 24

5.9 Lager för tomma spolar ... 24

4

5.10 Kund ... 25

6 Analys ... 27

6.1 Leverantörer ... 27

6.1.1. ISPM 15 Standard ... 27

6.2 Kunder ... 28

6.3 Selcables retursystem ... 28

6.4 Pris och kostnader ... 29

6.4.1 Debiteringspris ... 29

6.4.2 Transportkostnad ... 30

7 Resultat ... 33

7.1 Packforsk beslutstödmodell ... 33

7.1.1 Grov kostnadskalkyl ... 33

7.1.2 Bedömning av yttre förutsättningar ... 34

7.1.3 Utförlig kostnadskalkyl ... 35

7.2 Beskrivning av framtida läget ... 36

8 Slutsats ... 37

9 Diskussion ... 39

9.1 Resultatdiskussion & rekommendationer ... 39

9.2 Arbetsprocess & datainsamling ... 39

Referenser ... 41

Skriftliga referenser ... 41

Muntliga & övriga referenser ... 43 Bilaga 1 ... I Bilaga 2 ... II Bilaga 3 ... III Bilaga 4 ... IV Bilaga 5 ... V

1

1 Inledning

I detta kapitel redogörs bakgrund, beskrivning av problemet, målformulering, avgränsningar samt lösningsmetoder som kommer att tillämpas i projektet.

1.1 Bakgrund

Certex Svenska AB i Täby är ett distributions- och marknadsföretag, specialiserade på lyft. I vilka former lyft än förekommer i industri, hamnar, byggarbeten, gruvor och en hel rad andra områden. De jobbar i dagsläget med distribution av produkter från ca 300 leverantörer runt om i världen, varav ca 100 görs frekventa beställningar hos. Över 50%

av försäljningen består av enbart av stålvajer på löpmeter och stållinestroppar.

Stålvajrarna som köps in kommer mestadels från leverantörer i Kina och Europa. Deras vision är att vara kundens förstaval som leverantör av stålvajer och lyftanordningar.

1.2 Problembeskrivning

Denna uppgift initieras på grund av det faktum att Certex är intresserade av att hitta det mest hållbara sättet att transportera stållinor. Huvudtransportlösningen av stållinor sker idag med hjälp av träspolar. Spolarna är mycket utrymmeskrävande, både vid lagring och vid transport. Dessutom återanvänds spolarna till en liten del vilket är kostsamt för företaget. Certex är intresserade av en kostnadseffektiv lösning.

1.3 Mål

• Beskriva och analysera nuläget.

• Analysera om det är möjligt att implementera ett retursystem för träspolar.

• Föreslå ett framtida läge.

1.4 Avgränsningar

• Vi skall inte ta fram nya förslag på modeller av spolar.

• Examensarbetet omfattar inte att genomföra lösningen.

• Arbetet skall vara färdigt innan vecka 23.

1.5 Kravspecifikation

• Jämföra skillnader mellan nuläget och framtida läget.

2

• Vi skall intervjua både leverantörer och kunder för att få en helhetsbild av träspolens livscykel.

1.6 Lösningsmetoder

För att ta oss från problem till mål skall vi använda oss av metoder/material som presenteras nedan.

• Litteraturstudier

• KTHs projekthandbok

• Databassökningar

• Företagsbesök

• Intervjuer

• Packforsk beslutstödsmodell

3

2 Företagsbeskrivning

Certex Svenska grundades år 1904 och tillhör den internationella Certex-gruppen som finns i tolv länder och har 41 avdelningar runt om i Europa. Certex Gruppen ägs av AxLoad AB som är ett helägt dotterbolag till den privata handels- och industrikoncernen Axel Johnson AB. (Certex, 2016)

Certex är den ledande leverantören av stållinor och lyftredskap i Europa och finns i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och Storbritannien. Deras huvudprodukt är stållinor men de har även ett brett produktsortiment med ca 7000 artiklar som täcker de flesta lyftbehov.

Certex tillverkar inga egna stållinor utan köper in sina produkter från marknadsledande varumärken. Deras produkter används inom allt från mobilkranar, hissar, varv och vindturbiner till olje- och gasutvinningsverksamheter på land och till havs samt gruv- och stålindustrin.

Certex Svenska har försäljningskontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping och Örnsköldsvik. Huvudkontoret ligger i Täby, norr om Stockholm, med

försäljningsavdelning för centralinköp, ekonomiavdelning samt centrallager. I Varberg har de en specialverkstad där alla typer av lyftredskap konstrueras, tillverkas, testas och certifieras för mer komplicerade lyft. Certex Svenska har varit ISO 9001 certifierade sedan år 1994. (Certex, 2016)

Figur 2.1; Produktkategorier samt Certex i Europa

4

5

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel behandlas de teorier som legat till grund för projektets genomförande.

3.1 Lean

3.1.1 Allmänt

Lean är en filosofi om hur resurser hanteras där syftet är att eliminera alla typer av slöserier i en produktionsprocess som inte skapar något värde för kunden. Genom att på ett systematiskt och genomtänkt sätt identifiera, förebygga och eliminera slöserier uppnås en mer värdeskapande produktion. Detta kan uppnås med hjälp av olika verktyg t.ex. värdeflödesanalys, kartläggning, 7+1 slöserierna, 5S-aktiviteter. Att införa

standarder är också en viktig del för att förebygga samt eliminera slöserier. Det är viktigt att se helheten i organisationen, från råvara till slutkund. (Bichero, 2008) 3.1.2 Historia

Henry Ford grundade Ford Motor Company år 1903 i Detroit, USA. Fords vision var att tillverka så många bilar som möjligt till en låg kostnad. År 1913 utvecklades det första löpande bandet som revolutionerade tillverkningsprocessen för T-Forden. Löpande bandet fungerar som en kontinuerlig tillverkningslina där man ständigt monterar ihop delar till en slutprodukt. (Ford. 2016)

Toyota Motor Company grundades av Kiichiro Toyoda år 1937 i Japan. Kiichiro reste till USA under ett år för att studera Ford Motor Company . Efter sina studier återvände kiichiro till Japan med kunskap om Fords produktionssystem. Han utvecklade ett system som var flexibelt och resurssnålt genom att varje process inte tillverkar mer än behovet.

Resultatet blev Just In Time (JIT) som fokuserar på att kunden ska få sin order i rätt tid.

(SAE, 2016)

Eiji Toyoda som år 1950 blev verkställande direktör för Toyoda Automotive Works spendera sina första år i USA för att studera den amerikanska bilindustrin och de tillverkningsmetoder som användes. När han sedan återvände till Japan ville han omstrukturera Toyoda Automotive Works med vad han lärde sig från sin resa. Eiji jobbade tillsammans med sin kollega Taiichi Ohono samt den inhyrda konsulten Shigeo Shingo med att tillsammans ta fram ett koncept som eliminerar allt spill i produktionen.

(SAE, 2016) Resultatet blev Toyota Produktions System (TPS) som fokuserar på att optimera kvalitén genom att ständigt förbättra processerna och eliminera onödigt slöseri. (Toyota, 2016)

6

Begreppet ”Lean” började användas i början av 1990-talet och är en västerländsk tolkning av TPS. Forskningen utfördes av James P. Womack, Daniel T. Jones och Daniel Ross från Massachusetts Institute of Technology (MIT) som släppte boken ”The Machine That Change the World” där ”Lean” först myntades. (Lean.org, 2016)

3.2 Ständiga förbättringar

Ständiga förbättringar är ett begrepp från lean-filosofin och kommer från det japanska ordet kaizen. Med ständiga förbättringar jobbar man med att ständigt utmana sitt arbetssätt genom att ha en standard som grund. Detta leder till att organisationen ständigt utvecklas och ökar effektiviteten genom att inte jobba hårdare utan smartare.

3.2.1 Standard och standardisering

SIS (Swedish Standards Institute) är en ideell förening som driver och samordnar standardisering i Sverige. SIS är medlem och representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO. Enligt SIS är en standard ”En gemensam lösning på ett återkommande problem.” där syftet är att skapa rutiner som är enhetliga och transparanta. En standard fungerar som ett stabilt

utgångsläge för att lättare kunna förbättra. (SIS, 2016)

Standardisering är processen att skapa ett arbetssätt som uppfyller standardsyftet. Ett standardiserat arbetssätt bidrar till förhindring av dåliga vanor, underlätta

introduktioner, eliminera slöserier och att identifiera dåliga arbetsmoment och moment som kan orsaka defekter på produkten.

PDCA-hjulet är ett verktyg som används för att skapa ett standardiserat arbetssätt.

Metoden sker i fyra steg där första steget är planera som är grunden för utvecklingen där identifiering mål och orsaker tas fram samt en plan på hur förbättringar kan ske.

Nästa steg är utföra som används för att genomföra sin plan och implanterar den i sitt förbättringsarbete. Tredje steget är studera där resultatet granskas, både det positiva och negativa för att se vad som behöver förbättras. Sista steget är agera där

förbättringsförslag som har granskats genomförs för att nå sina mål. Dessa steg är repetitiva och ska användas för att ständigt förbättra sitt arbetssätt. (Edwards Deming Instutute, 2016)

7

Figur 3.1; Ständiga förbättringar

3.3 Förpackningslogistik

Logistikens mål är att alla kunder ska få de produkter som de vill ha till rätt plats och i rätt tid utan att det ska kosta för mycket pengar. Logistiken omfattar att planera och genomföra, men också att kontrollera att resultatet blev det önskade. Det sträcker sig från råvara till färdig produkt som har levererats till slutkund. (Aronsson, 2013) Ett begrepp som vi har fokuserat på används mer i samband med förpackningar och logistik vilket är förpackningslogistik. Syftet med förpackningslogistik är att utveckla förpackningssystem och förpackningar som stödjer de logistiska målen. (Dominic, 2000) Det finns olika typer av förpackningskategorier men alla har samma syfte, att skydda, hantera och leverera en produkt från leverantör till kund. I detta examensarbete har vi begränsat oss till transportförpackning/emballage.

3.3.1 Krav på emballage

Det kan ställas flera krav på emballaget, både inom och utanför företaget. Dessa krav varierar beroende på hur företaget är organiserat. Inom företaget kan kraven komma från olika avdelningar.

• Inköpsavdelningens krav kan exempelvis vara ett lågt inköpspris från leverantörer.

• Produktionsavdelningen kan ha krav på att emballaget ska vara anpassat till hanterings- och produktionsutrustning.

8

• Logistikavdelningen ställer bl.a. krav på emballagets transporteffektivitet, t.ex.

volymutnyttjande, stapelbarhet samt hanterbarhet.

Krav från intressenter utanför företaget kan exempelvis vara:

• Transportören kan ställa krav på att emballaget ska skydda produkten under transport och att det ska vara lätthanterligt.

• Kunden ställer bl.a. krav på att emballaget ska vara lätt att demontera för att på så sätt lättare kunna hantera och återvinna materialet.

• Samhällets krav kan vara att materialet som används för emballaget ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt, att det ska gå att återvinna eller återanvända

emballaget.

9

3.3.2 Emballagets funktioner

De krav som ställs på emballaget kan kategoriseras i tre huvudfunktioner som presenteras enligt följande. (Fahlblom, 1997)

Figur 3.2; Huvudfunktioner för emballage

Flödesfunktion

Flödesfunktionen innefattar flera delfunktioner som kan effektiviseras för att på så sätt underlätta distributionen av produkten. Dessa delfunktioner kan exempelvis vara emballagehantering, packning, distribution uppackning samt returhantering. De egenskaper som främst förknippas med emballaget är att den ska skydda produkten men också underlätta varuhantering.

När det kommer till att skydda produkten är det viktigt för emballaget att klara av lagringsbelastningar, hanteringsbelastningar och förflyttningsbelastningar. Dessutom ska emballaget klara av klimatologiska och biologiska belastningar som t.ex. varierande temperaturer och angrepp av mikroorganismer, vilket främst förekommer vid

emballage gjorda av trä.

För att underlätta varuhanteringen granskas följande punkter:

• Viktanpassning: Emballaget ska helst vara så lätt som möjligt då transportering är begränsad på volym och vikt.

• Volymeffektivitet: För att få ett högt volymutnyttjande måste hänsyn tas till både inre och yttre fyllnadsgrad. Inre fyllnadsgrad är produktens fyllnadsgrad i

emballaget och kan variera beroende på emballagets konstruktion eller produktens form. Det är viktigt att det inte finns allt för stora tomrum i

emballaget då det kan medföra problem vid transportering såsom obalanserad

vikt och lägre volymutnyttjande.

Flöde

Miljö

Marknad

10

• Processintegration: Vid vissa fall är det viktigt att emballaget är anpassat till olika arbetsmoment i produktionen. Det ska snabbt kunna gå att packa upp produkten för manuell eller maskinell hantering.

Marknadsfunktion

Marknadsfunktionen består av utseendemässiga funktioner som t.ex. design och layout.

När det kommer till konsumentförpackningar är det större fokus på utseende då förpackningen har en mer säljande funktion jämfört med industriemballage.

När det gäller industriemballage är det mindre fokus på utseende, det är viktigare att emballaget är helt och rent när leverans ankommer till kund. (Fahlblom, 1997)

Miljöfunktion

Miljöfunktionen har blivit allt viktigare de senaste årtionden. Det beror på att både näringsliv och myndigheter ställer högre krav på förbättring av resurshushållningen. De miljöfunktioner man främst fokuserar på är att minska miljöbelastningen samt

underlätta återanvändning av emballage.

1994 antog EU förslaget till ett förpackningsdirektiv 94/62/EG med följande beskrivning:

”Direktivet fastställer åtgärder för att begränsa mängden förpackningsavfall, och främja återanvändning, materialutnyttjande och andra former av återvinning av detta avfall. Att slutligen avskaffa dem ska vara den lösning som väljs i sista hand.”(EU, 2016)

Direktivet gäller alla förpackningar som släpps ut på marknaden i EU och allt förpackningsavfall, vare sig de används eller kastas inom industri, handel, kontor, verkstäder, tjänstesektorn, hushåll eller annat, och vilket material de än består av.

Senaste ändringen i direktivet skedde december 2008 där följande åtgärd togs fram:

• Minst 55% viktmässigt av mängden använda förpackningar skall materialutnyttjas (återanvändas).

• Minst 60% viktmässigt av förpackningsavfallet skall återvinnas eller brännas i anläggningar för energiåtervinning.

11

3.3.3 Emballagekostnader

Kostnaderna för emballaget har olika stor andel av den totala kostnaden beroende på vilken bransch som granskats. Det gemensamma för de flesta branscher är att

distributionsaktiviteter har störst kostnadspåverkan när det kommer till emballagekostnader.

Emballagekostnader kan delas upp i två kategorier. (Dominic, 2000)

• Direkta kostnader är utgifter som kan kopplas direkt till förpackningen.

• Indirekta kostnader är utgifter för resurser som kan påverkas av flera kostnadsbärare.

Nedan redovisas exempel på kostnader i olika områden som förknippas med förpackningen:

Förpackningsmaterial

De kostnader som uppkommer vid val av förpackningsmaterial eller färdiga

förpackningar ses som direkta kostnader. De indirekta kostnader som uppkommer är bland annat inköpsadministration och lagerhållning av emballage.

Inpackning

Kostnader för de maskiner och personal som behövs för att packa produkterna ses som direkta kostnader. Indirekta kostnader som kan påverkas av inpackningen är t.ex.

underhållskostnader .

Hantering, transport och lagring

Kostnaderna för hantering, transport och lagring påverkas indirekt av vald emballagetyp. Är förpackningen väl anpassad för transport kan det bidra till ett effektivare flöde. Vid val av ett ineffektivt förpackningssystem så påverkas inte bara flödeskostnaderna utan även miljön då det krävs fler transporter för att leverera samma mängd vilket leder till mer utsläpp.

Insamling, återvinning och returhantering

Materialval har en indirekt påverkan för denna kostnad. Vid ett fungerande retursystem uppkommer kostnader för kapitalbindning, administration, lagring, reparation,

sortering och returtransport. Förpackningarna som ska återanvändas ger kostnader för bl.a. tvätt och underhåll. (Sund & Österlind, 2006)

12

3.4 Retursystem

Kretsloppsprincipen har blivit allt viktigare i dagens miljödebatt. Det som eftersträvas är att allt som utvinns ur naturen ska på ett hållbart sätt kunna användas, återanvändas och återvinnas. Det är viktigt att både privatpersoner och företag inser hur viktigt det är med att använda sig av ett retursystem. Allt från att panta burkar och flaskor till att återanvända emballage. Förr i tiden återanvändes förpackningar i mycket lägre grad än vad som görs idag. Förpackningar och produkter skickades till avfall efter användning.

Anledningen för att retursystem återkommit i fokus är främst hårdare miljölagstiftning och ökad miljömedvetenhet hos både konsumenter och företag.

Figur 3.3; Kretsloppstänkande dåtid kontra nutid

3.4.1 Beslutsstöd för engångs- och retursystem

När företagen ska fatta beslut om ett retursystem ska användas istället för engångssystem baseras det främst på ekonomiska skäl.

Det finns ett antal kriterier som bör undersökas vid valet av engångs- eller retursystem.

Det mest kostnadseffektiva och miljömässiga systemet beror på de specifika förutsättningar som gäller i varje enskilt fall.

Produktion

Returlogistik

Brukare

Distribution

Resurser/avfall

Produktion

Distribution

Brukare

Avfall

Resurser

13

Kapitalbindning

Det finns flera faktorer som påverkar kapitalbindningen vid val av system:

• Standardiserade emballage: Antalet artiklar påverkar kapitalbindningen vilket innebär att det bör användas en standard för att begränsa antalet

emballagetyper.

• Leveransfrekvens: Jämna och täta utleveranser minskar buffertbehov i leveranskedjan vilket minskar behovet av emballage. Detta minskar

kapitalbindningen som följd. Det påverkar också införandet av retursystem positivt p.g.a. en snabbare omloppscykel av emballagen.

• Lagringstid: Produkter med kort lagringstid minskar antal returemballage i systemet vilket minskar kapitalbindning.

• Antal led i distributionskedjan: Ju färre antal led desto snabbare flöde och desto mindre kapitalbindning. (Dominic, 2000)

Transporter

Transportavstånd och säsongsvariation i efterfrågan är två viktiga kriterier vid val av system. Vid korta transportavstånd och jämn efterfrågan är retursystem i de flesta fall mest lönsamt, medan engångssystem är att föredra vid långa transportavstånd och stor variation i efterfrågan.

Figur 3.4; Faktorer vid val av emballagesystem. Illustration av Dominic (2000)

14

Det som påverkar returtransportkostnaden är volymen och vikten på det tomma emballaget. Något som hjälper är om emballaget går att stapla, fälla ihop eller på något annat sätt komprimera emballaget. Det går också att använda obalanser i

transportflödena t.ex. hämta upp tomma emballage vid nästa leveranstillfälle av produkter, vilket gör att transporter utnyttjas som annars skulle gå tomma tillbaka.

Miljö

Miljöaspekten vid val av emballagesystem har blivit allt viktigare. Använder ett företag ett retursystem kan det dessutom användas som en strategisk fördel vid exempelvis marknadsföring och visar att företaget är miljömedvetna. Men vilket system som är miljövänligast är svårt att säga eftersom det varierar i varje enskilt fall. Fördelen med ett retursystem är den minskade förbrukningen av materialresurser och mindre avfall.

Nackdelen är den ökade transportvolymen samt eventuell tvätt av emballage innan de kan användas på nytt. En miljörelaterad kostnadsfaktor som är till retursystemets fördel är de stigande kostnader för avfallshantering av engångsemballage. (Lorentzon, 1996)

Underhåll

Emballagen slits ut med tiden och är oundvikligt, det kan dessutom uppstå skador vid hanteringen. Beroende på hur stora skadorna är så repareras eller kasseras emballaget.

Återigen är det en fördel om returemballaget är uppbyggt enligt en standard då det blir lättare att byta ut vissa delar som är skadade. Det blir lättare att hitta reservdelar och färre konstruktionsvariationer underlättar för reparatören. Rengöring av

returemballaget kan också krävas om de är målade, oljiga eller kletiga.

15

3.4.2 Beslutstödsmodell för val mellan engångs- och retursystem

För att se om det är lönsamt med ett retursystem har Packforsk tagit fram en beslutstödsmodell för val av emballagesystem. Modellen är baserad på studier vid svenska företag inom elektronik- och verkstadsindustrin. (Lorentzon Karlsson, 1996) Modellen ska användas som en fingervisning vid valet av emballagesystem. Modellen delas upp i tre steg som beskrivs nedan.

Figur 3.5; Beslutsstödmodell för val mellan engångs- och retursystem

Grov kostnadskalkyl Jämför engångsemballagets

inköpskostnad med returemballagets trippkostnad.

Bedömning av yttre förutsättningar Studera typ av flöde,

inblandade aktörer, transportmöjligheter.

Utförlig kostnadskalkyl Studera direkta kostnader, indirekta kostnader och andra beslutsfaktorer för en noggrann

kostnadsjämförelse.

Finns möjligheter till ett lönsamt

retursystem

Val av emballagesystem

Retursystem

Engångssystem Ja

Nej

16

Grov kostnadskalkyl

I detta steg görs en grov kostnadskalkyl som består av engångsemballagets inköpspris och returemballagets trippkostnad. Trippkostnaden kan ses som den genomsnittliga kostnaden för emballaget under en cykel, från att den fylls till att vara tillbaka och redo att användas igen. Dessa kostnader jämförs sedan för att se om det finns möjligheter till ett lönsamt retursystem. Dock ska inte den grova kostnadskalkylen ligga till grund för ett beslut. Retursystemets yttre förutsättningar ska analyseras innan det går att dra en slutsats.

!"#$$%&'()*+ = -.(/"("*)'$&"(%&'()*+ + #)%ö$'$"#'

*)(*2 ("#$$." /)+." 2#4'56%.2)

Bedömning av yttre förutsättningar

Här studeras de villkor som påverkar valet av emballagesystem. Det handlar i stort sätt om att se vilka begränsningar och möjligheter som finns i distributionssystemet. Det som granskas kan exempelvis vara vad kunderna gör med sina emballage, återanvänder kunderna sina emballage till något annat kan det bli svårt med en implementering av ett retursystem. Transportavstånd och distributionsupplägg påverkar också lönsamheten i ett retursystem. För att inte antalet emballage ska växa okontrollerat hos företaget vid returhanteringen måste styrmöjligheter också granskas.

Tillsammans med steg ett kan det nu vara tillräckligt för att ta ett beslut om ett

retursystem inte är lönsamt. Går det inte att avfärda helt som en möjlig lösning bör steg tre utföras.

Utförlig kostnadskalkyl

I tredje steget av beslutsmodellen görs en mer utförlig kostnadskalkyl mellan engångs- och retursystem. Det finns en mängd beslutsfaktorer som det bör ta hänsyn till vid kalkyleringen. Vilka beslutsfaktorer som tas med i kalkylen varierar beroende på företagets förutsättningar. I tabell 3.1 ges de faktorer som bör tas hänsyn till vid kostnadskalkylen och kan användas som en checklista. Använder företaget olika storlekar på returemballaget måste en utförlig kostnadskalkyl utföras på varje typ.

17

Direkta kostnader Indirekt kostnadspåverkan Andra beslutsfaktorer

Returtransporter Inpackning Miljö

-Transportavstånd -Resning av förpackning -Företagets policy

-Antal aktörer

-Omloppstid för emballage -Greppmöjlighet etc. -Image/marknadsföring

Administration Hantering -Kundkrav

-Styrsystem -Processintegration -Myndighetskrav

-Löpande administrering -Ompackning Ergonomi

-Inköpsadministration -Automatisering -Hanteringsutrusting

Förpackningsmaterial -Lastning/lossning -Personalvårdade effekter

-Inköpspris/avskrivning -Lastsäkring

-Kapitalbindning -Komprimering/demontering

-Avgifter/pant -Hantering vid returtransporter

Förrådshållning (tomma) Godstransporter

-Utrymmeskrav -Volymeffektivitet

Svinn Lagring (fyllda)

-kassationer -Utrymmeskrav

-stöld -Staplingsbarhet

Underhåll Kvalitet (produktskydd)

-Reparationer -Hanteringsskador

-Tvätt -Transportskador

Kvittblivning

-Materialberoende avgifter

Tabell 3.1 Faktorer för en utförlig kostnadskalkyl. (Dominic, 2000)

18

19

4 Genomförande

Arbetet började med förstudier där examensarbetets uppdelning planerades i form av en tidplan där det bestämdes tidsperioder för varje moment. Tidplanen har uppdaterats kontinuerligt under arbetets gång för att våra handledare ska ha kunna se hur arbetet har fortskridit. Även personliga tidrapporter har redovisats som stöd för oss själva i arbetet.

4.1 Primärdata

I detta arbete har primärdata samlats in genom intervjuer och observationer på Certex Svenska AB i Täby.

4.1.1 Observationer

Alla observationer har genomfört i Certex Täby tillsammans med vår handledare Armin Zarei Hanzaki som hjälpt oss med oklarheter och väglett oss i rätt riktning.

Innan observationer utfördes i produktionen gav vår handledare oss en introduktion av företaget för att ge oss en bredare förståelse av vad Certex gör samt en

nulägesbeskrivning. Inne i produktionen fick vi möjlighet att gå till varje station för att se hur operatörer arbetade och även ställa frågor samt ta bilder. De stationer vi har observerat är:

• Kalllagret och Standardlagret

• Kapning

• Pressning

• Dragtest

• Förpackningsstation

• Färdigvarulager

• Lager för tomma spolar

Observation i produktionen har kartlagts i en form av processkarta för att få en visuell bild av hela produktionen samt träspolens betydelse i produktionskedjan.

4.1.2 Intervjuer

För att få en helhetsbild och identifiera livscykeln för träspolarna valde vi att utföra ett antal intervjuer med Certex leverantörer och kunder. Intervjuer med leverantörer

20

gjordes för att undersöka tillverkning och standard på träspolarna. Intervjuer med kunder gjordes för att se om det fanns behov av ett retursystem genom att ta reda på lagernivå och vad de gör med träspolarna efter användning. Vi intervjuade dessutom Selcable och Nexans för att undersöka det retursystem de jobbar med idag. Selcable är en branschförening för svenska tillverkare av kablar och isolerad tråd. De har tagit fram ett retursystem för deras medlemmar som använder kabeltrummor. Nexans är en av sex medlemmar i organisationen.

Vi förberedde oss väl och planerade att endast ställa frågor som vi behövde för att ta oss vidare i arbetet. Vår handledare hjälpte oss att ta fram en lista med kontaktpersoner till Certex kunder och leverantörer. Samtliga leverantörer finns utomlands och kontaktades via e-post och deras kunder som befinner sig i Sverige kontaktades via telefon.

Intervjuer med Selcable och Nexans bokades efter kontakt via e-post.

För att vara tydliga med vad som vi ville åstadkomma under intervjun började vi med att presentera oss och vårt projekt för respondenten. Intervjuerna var olika långa och informationsrika. Då vi hade ett flertal frågor om Selcables och Nexans retursystem bad vi om att få spela in intervjuerna för att inte missa något viktigt.

4.2 Sekundärdata

I detta arbete har sekundärdata samlats i form av kurslitteratur och tidigare

examensarbeten med stort fokus på lean och förpackningslogistik för att se hur det går att minska slöserier och se vad för kriterier som är viktiga vid implementering av retursystem. Dessa teorier har granskats tidigare i kapitel 3. Databassökning har använts för att se hur andra företag har löst liknande problem.

21

5 Nulägesbeskrivning

En processkarta har tagits fram för att ge en överblick av Certex Täbys nuläge

(se bilaga1). Processkartan är uppdelad i fem processer där varje process har en egen avdelning. De två första processerna har samma avdelning då de faller inom samma kategori. Vi har fördjupat oss i produktionsprocessen för att följa träspolen under produktionsstadiet i Certex. Fördjupningen är i form av en kartläggning(se bilaga 2) samt beskrivning av de olika delarna i Certex Täbys produktion.

5.1 Inköp från leverantör

När Certex har fått in beställningar från sina kunder så är det upp till

försäljningsavdelningen att bedöma om tillräckligt med material finns i deras lager enligt lagerstandarden eller om det behövs inköp från leverantör. Om inköp behövs så är det upp till inköpsavdelningen att välja leverantör med avseende på kvalité, pris och leveranstid. Vid slutet av varje process så arkiveras en kopia av all dokumentation.

Stållinor och träspolar dokumenteras som en produkt vid inköp från leverantörer och finns därför idag ingen data på deras enskilda kostnader. Certex leverantörer finns utanför Sverige och levererar träspolar med olika standarder.

5.2 Kall- och Standardlager

När varor finns i lagret kan produktionen av stållinor starta. I kallagret förvaras inköp av obearbetade stållinor upprullade på spolar. Stållinorna måste godkännas innan de kan placeras i standardlagret. I standardlagret placeras alla produkter som säljs minst fyra gånger per år för att inte ta upp för stor yta i kallagret. Mellan varje station finns även ett mellanlager där de förädlade produkterna förvaras.

Figur 5.1; Kall och standardlager

22

5.3 Kapning

Kapningen sker i en kapningsmaskin där stållinan som är upprullad på en träspole monteras fast. Därefter mäts längden på linan som ska kapas vilket varierar beroende på kundens önskemål. Den bestämda längden lindas upp på en mindre träspole för lättare hantera spolen framöver. Kortare linor lindas inte fast på en mindre spole för att de är lättare att hantera utan en träspole. Det är viktigt vid kapning att stållinan monteras så att både ändarna är väl låsta för att inte skada linan genom kardelerna blir lösa eller elastiskt töjs ut.

Figur 5.2; Kapning

5.4 Fästning & pressning

Nästa steg i produktionen är att välja lininfästningar till stållinorna som sedan ska pressas fast med hjälp utav en pressmaskin. Det finns många olika typer av infästningar, där en av den vanligaste är en ögla med presslås. När rätt typ av infästningar är valda så skickas stållinorna vidare till pressmaskinen där de pressas ihop. En viktig notering är att inte alla stållinor behandlas med linfästningar utan varierar beroende på kundens behov.

Figur 5.3; Pressning

23

5.5 Dragtest

Dragtest på linan görs för att undersöka linans stigning som är ett uttryck på hur mycket linan elastiskt kan förlängas innan den når brottgräns. Varje linmodell är konstruerad efter en typ av stigning och måste bibehållas för att behålla linas livslängd. Att utföra dragtest på stållinan är inget krav utan görs bara vid en ny typ av stållina eller om kunden kräver att sin lina ska testats. Beräkning av brottlast kalkyleras genom at ta summan av den totala stålarean multiplicerat med trådens hållfasthet. När ett dragtest utförs beräknas linans brottlast i kilonewton och måste uppnå det som beräknats tidigare. De testade linorna uppfyller kraven blir tredjepartscertifierade.

Figur 5.4; Dragtest

5.6 Förpackning

Den färdiga produkten kan förpackas på tre olika sätt, antingen i en ring utan något stöd, kors där man har stöd av plankor formade i två kors och en träspole som stållinan lindas runt på. Förpackningssättet varierar beroende på linornas längd och tyngd. Certex köper sällan in nya träspolar, utan återanvänder spolar de får från sina leverantörer.

Förpackningsmetoden vid lindning på träspole sker via en rotationsmaskin där spolen placeras för att lättare linda stållinan runt på. Det är viktigt att vid pålindning applicera varje varv med full kontakt mot spolen. Felaktig pålindning kan leda till skada på linan och utrustning samt ge förkortad livslängd.

Figur 5.5 & 5.6; Upprullning och förpackningsalternativ

24

5.7 Färdigvarulager

Inför transportering förvaras linorna i ett färdigvarulager där det är viktigt att stållinorna lagras torrt och väl ventilerat, utan att utsättas för kemikalier eller andra skadliga faktorer. Förvaras linorna utomhus ska emballaget täckas väl och skyddas från stark sol. Linorna som är lindade på en träspole ska inte ha direktkontakt med golvet och spolen bör vara placerad så att det är möjligt att för luft att flödar runt den. Det är även viktigt att rotera träspolen regelbundet under lång lagring, speciellt om de är placerade i en varm miljö. Felaktig lagring kan leda till skador på stållinan samt träspolen och som leder till försämrad prestanda.

5.8 Transportering

Transport sker alltid med lastbil inom Sverige och utförs av två företag, DHL och Schenker. Varor lastas in i lastbilen via truck och staplas på varandra

Figur 5.7; Lastning

5.9 Lager för tomma spolar

Alla träspolar från leverantörerna går igenom en kontroll efter användning för att se om de kan återanvändas. Detta sker i ett lagerrum där tomma träspolar förvaras och även demonteras om de inte är användbara. Kontrollen sker av en operatör som gör en subjektiv bedömning om spolen går att återanvändas. Idag återanvänds träspolarna två till tre gånger i snitt hos Certex innan de måste kasseras och återanvänds för användning i produktionen och att leverera produkter till kund.

25

Figur 5.8; Lager för tomma träspolar

5.10 Kund

Idag levererar Certex stållinor till både stora och små kunder runt om i Sverige.

Träspolarna tillför inte någon extrakostnad för kunderna, utan ingår vid köp av stållinor.

I dagsläget använder Certex ett engångssystem vilket betyder att träspolarna stannar hos kunden efter användning. Ekonomiavdelningen ansvarar för utskrift och

distribution av faktura till kund.

26

27

6 Analys

I detta kapitel presenteras insamlad data och observationer som analyserats med utgångspunkt ifrån den preciserade uppgiften.

6.1 Leverantörer

Idag har Certex sina leverantörer utomlands som har olika standarder på sina träspolar.

Leverantörerna har oftast sin egen dimensions och konstruktionsstandard vilket skapar breda variationer och oklarheter. Att ha en gemensam standard på emballage är idealt för att ett retursystem ska fungera. Det leder till att variationer och kostnader minskar samt gör det lättare för operatörer att hantera emballagen (se avsnitt 3.3.2). Dessutom har leverantörerna en stor påverkan när det gäller implementering av ett retursystem på grund av att Certex använder deras träspolar för att leverera produkter till kund.

Eftersom stållinor och träspolar dokumenteras som en produkt vid inköp från

leverantörer blir det svårt för Certex att se ett värde på träspolarna. Enligt AxLoad har en grov uppskattning gjorts, att träspolarna står för ca 8% av inköpspriset från

leverantörerna.

Under arbetets gång har ett antal leverantörer kontaktats för att undersöka kostnader, hantering och standard för träspolarna. Samtliga har inte varit villiga att dela med sig av en prislista, detta har gjort att exakta priser på Certex träspolar inte kunnat tas fram.

Leverantörerna hade dessutom ingen koll på vad som sker med träspolarna efter leverans till kund. De har inte visat något intresse av att få tillbaka spolarna från sina kunder då de anser att transportkostnaden är för hög. När det gäller standard så använder samtliga leverantörer ISPM 15.

6.1.1. ISPM 15 Standard

ISPM 15 är en internationell standard för att förhindra att allvarliga växtskadegörare

sprids med träemballage genom världshandeln. Träemballage som har standarden ISPM 15 ska vara tillverkade av barkat trä som är behandlat mot växtskadegörare. Barkat trä innefattar att barken ska vara borttagen från virket i träemballaget dock finns undantag av mindre barkrester. Det finns två sätt att behandla träet som är godkända enligt standarden, värmebehandling eller gasning. Inom EU är inte gasning tillåtet.

(Jordbruksverket, 2016)

28

6.2 Kunder

För att ett retursystem ska fungera måste kunderna vara villiga att återlämna

träspolarna efter användning. Det kan vara så att kunderna återanvänder spolarna till något annat. Under arbetets gång har flera kunder kontaktats där majoriteten inte kunnat svara på frågorna angående hantering och användning av tomma träspolar.

Dock hade samtliga en positiv inställning till en implementering av ett retursystem för träspolar. Kunderna ser det som ett sätt att minska lager- och kasseringskostnader.

En kund som kunde svara på samtliga frågor var Edins kranar i Järfälla. De har i snitt 15 tomma träspolar i sitt lager som inte används. Trasiga spolar skickas till

återvinningscentralen. De var dessutom villiga att återlämna sina tomma spolar om Certex stod för returtransportkostnaden.

6.3 Selcables retursystem

Idag finns det ett retursystem för träspolar som har tagits fram av Selcable och används av kabeltillverkare. Retursystemet använder sig av den svenska SS 842801 standarden även kallad ”K-standard”. SS 842801 är en svensk dimensionsstandard för träspolar som har tagits fram av Swedish standards institute (se avsnitt 3.2.1). Meningen är att

företagen köper tillbaka tomma spolar, dessutom accepteras spolar oavsett vem som har sålt den.

Returpriser enligt Selcables retursystem varierar beroende på spolarnas kvalitet.

En K-spole har beräknats kunna användas ca åtta gånger innan den måste kasseras (Selcable, 2016). Spolarna kan klassas som felfria, reparabla eller kasserade.

• Vid 100 procent kvalitet klassas spolen som felfri.

• Vid 80 procent får spolen endast ha ett fel och klassas som reparabel.

• Vid 60 procent får spolen ha två eller tre fel och klassas som reparabel.

• Spolar under 60 procent kasseras.

• Spolar upp till K11 klassas endast enligt 100 eller 60 procent, spolar med ett fel klassas då som 60 procent.

Returpriser är lägre än debiteringspriser för att kunna täcka reparationskostnader och övriga kostnader(lagringskostnader, administrativa kostnader, mm.). För att

retursystemet ska fungera måste kabeltillverkarna debitera trumpriset separat från hela kabelsortimentet. Kunden står dessutom för fraktkostnaden.

29

Enligt Selcable är det viktigt att skapa en balans med systemet, man ska inte tjäna pengar på det men det ska heller inte kosta något. Svagheten som systemet har idag är att det finns för få uppsamlingsplatser och Selcable vill gärna att fler företag som hanterar träspolar använder sig av retursystemet. De vill även att en internationell standard (likt EU-pall) tas fram för träspolar för att på så sätt kunna ersätta K-spolarna så att flera kan använda deras retursystem.

6.4 Pris och kostnader

Idag använder inte Certex ett externt retursystem för sina träspolar och för att se om det finns möjligheter till ett lönsamt retursystem har priser och kostnader tagits fram. De priser som har tagits fram är debitering- och returpriser. Transportkostnad till och från kund har beräknats fram med hjälp av uppgifter från Certex.

6.4.1 Debiteringspris

Träspolarna som Certex Täby köper in idag har inget redovisat värde utan är inräknat i stållinans kostnad. Detta gör att exakta priser Certex Täby köper in träspolar för inte kunnat tas fram. En prislista har hämtats från Certex UK som köper spolarna av Marlin Industries. Enligt Certex Täby kan detta vara ett uppskattat värde på spolarna som används i Täby. Priserna har jämförts med debiteringspriser av svenska spolar som uppfyller den svenska SS 842801 standarden. Endast spolar med flänsdiametern 70- 90cm har granskats vidare eftersom de används mest inom Certex Täby. I tabellen är måtten i ordningen; flänsdiameter, trummans diameter och inre bredd.

Returpriser Selcable AB

Spole Debiteringspris 100% 60%

K7 169 SEK 110 SEK 66 SEK

K9 281 SEK 196 SEK 118 SEK

30

FÖRETAG SPOLE MÅTT VIKT DEBITERINGSPRIS

Marlin Industries UK G7 750x380x450 mm £22,90 ≈ 270 SEK Marlin Industries UK G9 900x380x420 mm £29,50 ≈ 347 SEK Nexans/Selcable SWE K7 700x325x500 mm 20 kg 169 SEK

Nexans/Selcable SWE K9 900x425x550 mm 34 kg 281 SEK Tabell 6.2; Mått och priser på Träspolar

Figur 6.1; Dimensioner för träspolen

Ovan ser vi att de svenska spolarna är billigare än de från UK. Spolar med svensk

standard och priser har används i arbetet eftersom en internationell standard inte finns i dagsläget.

6.4.2 Transportkostnad

Transport av stållinor med emballage till och från kund sker via Schenker eller DHL. Val av transportörer beror på vad för överenskommelse Certex har med sina kunder. I detta arbete har Schenker använts för att beräkna transportkostnader då den informationen har tilldelats av Certex . Nedan ser vi returkostnad för transport av tomma träspolar från kunden Edins kranar till Certex. Eftersom dimensionerna för spolarna som ska hämtas upp från Edins kranar är okända har vi använt oss av två mått som används mest inom Certex Täby.

31

Transportkostnad DB SCHENKER Använd information

Spole K9

Antal 15 st

Vikt 510 kg

Avstånd 24 km

Volym 7,6 m³

Totalt exklusive moms 594 SEK

Tabell 6.3; Transportkostnader för K7 respektive K9 Transportkostnad DB SCHENKER

Använd information

Spole K7

Antal 15 st

Vikt 300 kg

Avstånd 24 km

Volym 4,3 m³

Totalt exklusive moms 478 SEK

32

33

7 Resultat

I detta kapitel har vi använt oss av Packforsk beslutstödsmodell för att se om det finns möjligheter till ett lönsamt retursystem. Beslutstödsmodellen har tidigare presenterats i avsnitt 3.4.2. De beräkningar som utförts för retursystemet har haft Edins kranar som kundreferens. I dessa teoretiska beräkningar har ett antagande gjorts, att Certex leverantörer i framtiden använder en gemensam standard för träspolar. Eftersom det inte finns en internationell standard har K-spolar använts som standard i framtidsläget.

Kapitlet avslutas med en beskrivning av framtida läget.

7.1 Packforsk beslutstödmodell

Beslutstödsmodellen används för att se om det är lönsamt med ett retursystem genom att först göra en grov kostnadskalkyl och sedan granska yttre förutsättningar som

tillsammans kan vara tillräckligt för att göra en bedömning om det finns möjlighet till ett lönsamt retursystem. Går det inte att avfärda helt som en möjlig lösning utförs slutligen en utförlig kostnadskalkyl för att beräkna lönsamheten.

7.1.1 Grov kostnadskalkyl

En grov kostnadskalkyl görs genom att jämföra engångsemballaget inköpspris med returemballagets trippkostnad. Formeln som används för att beräkna trippkostnad kan ses i avsnitt 3.4.2. Beräkningar har gjorts på två olika dimensioner som används mest inom Certex Täby samt att återhämtning sker från Edins kranar.

!"#$$%&'()*+ = -.(/"("*)'$&"(%&'()*+ + #)%ö$'$"#'

*)(*2 ("#$$." /)+." 2#4'56%.2)

!"#$$%&'()*+ 77 = 478 +15×169

8 = 794,875 %"

A)%ö$'$"#' .)Bå)B'.DE*22*B. F7 = 15×270 = 4050 kr

I"#''%#22)*+ = A)%ö$'$"#' F7 − !"#$$%&'()*+ 77 = 4050 − 794,875 = 3255,125 %"

34

!"#$$%&'()*+ 79 = 594 +15×281

8 = 1120,875 %"

A)%ö$'$"#' .)Bå)B'.DE*22*B. F9 = 15×347 = 5205 %"

I"#''%#22)*+ = A)%ö$'$"#' F9 − !"#$$%&'()*+ 79 = 5205 − 1120,875 = 4084,125 %"

Vid beräkning av trippkostnad för returemballage har K-spolar används för att de uppfyller den svenska dimensionsstandarden SS 842801, är billigare och har en beräknad livslängd. Trippkostnaden som har beräknats fram kan ses som den genomsnittliga kostnaden för emballaget under en cykel.

Engångsemballagets inköpspris har beräknats genom att använda prislistan från Certex UK. Detta är ett uppskattat pris på träspolarna som Certex Täby använder idag som engångsemballage.

Returemballagets trippkostnad jämförs sedan med engångsemballagets inköpspris för att få ett grovt uppskattat värde på prisskillnaden mellan engångs- kontra retursystem.

I beräkningarna ovan har vi fått markanta prisskillnader. Notera att direkta och indirekta kostnader inte är inräknade som t.ex. lager-, reparation och

administrationskostnader, vilket påverkar prisskillnaden. (se avsnitt 3.3.3)

7.1.2 Bedömning av yttre förutsättningar

För att se vilka begränsningar och möjligheter det finns med att använda ett retursystem ska ett antal faktorer granskas. De faktorer som har granskats under arbetet är

kundvillighet, transportmöjligheter och hantering av tomma träspolar.

Vi har tidigare nämnt att kunderna måste vara villiga att återlämna träspolar efter användning för att ett retursystem ska fungera. Baserat på kundernas positiva

inställning för implementering av ett retursystem ser vi inte detta som en begränsning, utan en möjlighet. I nuläget betalar inte kunderna för sina spolar. I framtidsläget

kommer detta inte att ändras men skillnaden blir att spolarna fortfarande tillhör Certex och att kunden får ”låna” emballaget vid transport och användning för att sedan hämtas upp av Certex.

35

Transportmöjligheterna varierar beroende på kundens placering. Ju kortare

transportsträcka desto lättare blir det att motivera användning av ett retursystem. Edins kranar har en kort transportsträcka på 24 km då de ligger inom samma län som Certex Täby. Idag har Certex en bra relation med sina distributionskanaler och behöver inte ändras. Tanken är att transportföretaget ska hämta upp de tomma spolarna vid leverans av produkter för att utnyttja transporter som annars skulle gå tomma tillbaka. Detta gör att onödiga transporter undviks.

Styrmöjligheter och hantering av tomma träspolar måste också granskas för att inte antalet spolar ska växa okontrollerat hos företaget. För att detta inte ska ske så måste Certex ha en kontinuerlig kontakt med de kunder som använder sig av retursystemet, på så sätt vet Certex hur många tomma träspolar kunden har och när det är lönsamt att hämta upp spolarna. För att inte bilda för stora lager av tomma träspolar är det dessutom viktigt att Certex har ett behov av spolarna som hämtas upp. Genom att använda sig av K-spolar ger det en möjlighet för Certex att använda Selcables retursystem för att sälja returspolar vilket leder till att lagernivån för träspolar kan styras. (Se bilaga 3)

Idag sker kontroll och demontering av använda spolar i ett lagerrum där även tomma träspolar förvaras. I det framtida läget kan detta rum även användas till reparation av spolar. Eftersom en modulstandard används i framtida läget blir underhåll och

reparationer lättare då det går att utnyttja delar av trasiga spolar, för att sedan använda de som reservdelar (se avsnitt 3.4.1).

Tillsammans med den grova kostnadskalkylen går det att göra en bedömning om att det finns möjligheter till ett lönsamt retursystem.

7.1.3 Utförlig kostnadskalkyl

Förutsättningen för att kunna genomföra en utförlig kostnadskalkyl är att ha kunskap om bl.a. antalet träspolar i storlek 70-90 cm som Certex skickar till sina kunder på ett år.

Eftersom Certex använder olika typer och storlekar av emballage har informationen som behövts inte kunnat tas fram. En utförlig kostnadskalkyl har därför inte kunnat

genomföras eftersom väsentlig information saknas. (se tabell 3.1).

36

7.2 Beskrivning av framtida läget

Baserat på observationer, insamlad data och teoretiska antaganden har en karta av framtida läget tagits fram (se bilaga 3). Eftersom Certex idag har ett internt retursystem har en vidareutveckling av detta system gjorts för att även kunna hantera returspolar från kunder. En förutsättning för att vårt retursystem ska vara hållbart är att en gemensam modulstandard för träspolar används av Certex leverantörer.

I framtidsläget återhämtas träspolar från kund som sedan transporteras till

godsmottagningen. För att hålla nere antalet transporter bör återhämtningar ske när kunden har tillräckligt antal träspolar. Eftersom Certex står för transportkostnader bör obalanser i transportflödena användas, d.v.s. utnyttja transporter som annars skulle gå tomma tillbaka för returtransporten. När spolarna har anlänt skickas de till lagret för tomma träspolar. En operatör gör en objektiv bedömning för varje spole för att se om reparation eller kassering krävs. Även spolar från interna retursystemet går igenom samma granskning. För att kunna kontrollera lagernivån för tomma träspolar kan Certex i framtidsläget sälja obehövliga spolar till Selcable eller deras medlemmar.

Svagheten med retursystemet är att det förlitar sig på att en gemensam standard för träspolar ska användas. Det är ett väldigt stort krav eftersom Certex leverantörer finns över hela världen, vilket betyder att alla dessa leverantörer måste anpassa sig.

Det positiva med att genomföra vårt retursystem är att Certex träspolar hamnar i ett kretslopp, oavsett om Certex säljer vidare eller behåller spolarna kommer de att återanvändas.

37

8 Slutsats

I detta kapitel kommer slutsatser dras och redovisas med hänsyn till målformuleringen.

Huvudmålet med denna rapport var att beskriva och analysera nuläget, främst inriktat på träspolens livscykel, för att se vad för möjligheter och begränsningar företaget har i dagsläget när det gäller implementering av retursystem för träspolar. Utifrån detta har vi skapat ett framtida läge där det har gjorts en grov uppskattning av lönsamheten vid användning av retursystemet. Därefter har avvikelser jämförts mellan nuläget och framtida läget för att lättare se styrkor och svagheter med retursystemet.

För att uppnå huvudmålet har vi fokuserat på ständiga förbättringar genom att eliminera slöserier när det kommer till hantering av träspolar. Även litteraturstudier inom förpackningslogistik har gjorts. Detta för att ta reda på vad för kriterier som är viktigt för ett hållbart retursystem. En processkartläggning har också gjorts för att ge en visuell bild av nu och framtida läge.

Nuläget har undersökts för att ta reda på vilka förutsättningar Certex har och se om de kan använda sig av ett retursystem. Vi upptäckte att ett internt retursystem användes vilket hade stora optimeringsmöjligheter. Med hjälp av insamlad fakta kunde vi föreslå ett externt system mellan Certex och deras kunder. Genom att införa en standard på träspolarna och att Certex kommer överens med sina kunder om att få tillbaka spolarna anser vi att möjligheten för implementering av ett retursystem finns. Även fast en utförlig kostnadskalkyl inte kunnat göras kan vi dra den slutsatsen efter att ha fått positiva värden i vår grova kostnadskalkyl samt bedömt att förutsättningarna finns hos Certex idag.

Vår insikt är att implementering av ett retursystem är ett sätt för Certex att utnyttja träspolarna maximalt innan kassering och dessutom minska förbrukningen av materialresurser. Kretsloppsprincipen är mer hållbart än att använda sig av ett

engångsemballage. Det som utvinns ur naturen ska på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas och återvinnas.

38