Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

(1)

Rapport år 1

Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

Författare: Ann Nilsson, projektledare

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning... 2

Sammanfattning... 3

1. Bakgrund ... 4

2. Målet med projektet... 5

3. Metod... 5

3:1 Verksamheter ... 5

3:2 Utvärdering ... 9

4. Resultat ... 9

4:1 Inventeringen ... 9

4:2 Utvärdering ... 11

5. Diskussion ... 15

Målsättningen... 15

Inventering ... 15

Utvärdering ... 16

Referenser... 17

Bilaga 1 Reflexioner av caféverksamhet... 17

Bilaga 2 Sammanfattning av caféverksamhet ... 20

Bilaga 3 Information till uppgifter familjer caféverksamhet ... 23

Uppgifter familjer caféverksamhet ... 24

Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar... 25

Bilaga 5 Daglig Feedback - Reflektion 2010... 26

Bilaga 6 – Feed back på gruppledarutbildningen... 27

Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län

(3)

Sammanfattning

Denna rapport handlar om första årets arbete med att implementera stödgrupper för familjer med kognitiva svårigheter¹ i Uppsala län. Stödgruppsverksamheten bygger på och är en vidareutveckling av stödgruppsverksamheten som togs fram inom FIB- projektet.²

Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun.

Målgrupp för stödgruppsverksamheten är barn och föräldrar i familjer där föräldrar har kognitiva svårigheter. Forskningen visar att barn med föräldrar som har en

utvecklingsstörning är utsatta för många riskfaktorer och ofta lever socialt isolerade. Att erbjuda caféverksamhet är ett första delmål mot huvudmålet stödgruppsverksamhet. Genom att först erbjuda en enkel caféverksamhet till föräldrarna som får ta med sig sina barn bryts den sociala isoleringen vilket kan innebära att skyddsfaktorerna för hela familjen kan öka. Det kan ta 1 – 2 terminer innan stödgruppsverksamhet kan startas, först måste relationer skapas och föräldern få insikter om sin funktionsnedsättning.

Genom SUF Kunskapscentrum³ har 16 gruppledare utbildats från 6 av länets 8 kommuner samt habiliteringen för barn och vuxna. Gruppledarutbildningen har utvärderats i 5 olika steg, bl.a. genom en effektutvärdering vilket visar att utbildningen gett önskad effekt. Det vill säga att deltagarna har fått ökade kunskaper inom uppmätta områden. Gruppledarna erbjuds också handledning och stöd och särskilda gruppledarträffar.

Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som

föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem måste hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. SUF Kunskapscentrum och de lokala SUF-grupperna i länet är viktiga för samordning och rekrytering av både gruppledare och familjer till café- och stödgruppsverksamheterna.

Detta första år startade kommunerna i Heby, Tierp och Älvkarleby caféverksamhet, Håbo startade en mammagrupp och Uppsala och Enköping planerar att starta verksamhet under 2011. En inventering av familjer som deltagit i verksamheten visade att sammanlagt deltog 17 familjer som hade 34 barn upptill 13 år och av dem har 18 barn deltagit i verksamheten.

Under 2011 kommer ytterligare en gruppledarutbildning att genomföras där fler kommuner kommer erbjudas platser för att sedan kunna starta café- och stödgruppsverksamhet. Håbo, Enköping och Uppsala planerar att starta stödgrupp för barn under 2011. Därmed är målet med projektet att utveckla en stödmodell för målgruppen på god väg att uppnås.

1Kognitiva svårigheter inbegriper utvecklingsstörning, ”svagbegåvning”, förvärvad hjärnskada eller neuropsykiatriska funktionshinder som får motsvarande konsekvenser för föräldraskapet

2 FIB står för föräldrar med intellektuella begränsningar. Info om projektet finns på www.lul.se/suf

3 SUF Kunskapscenter kring målgruppen familjer med kognitiva svårigheter drivs som ett projekt med medel från bl.a. Allmänna arvsfonden

(4)

1. Bakgrund

Denna rapport är en redovisning av första årets arbete med att utveckla stödgrupper i Uppsala län för barn i familjer med kognitiva svårigheter. Tiden omfattar januari 2010 till januari 2011. Projektets fokus är tidiga insatser för barn i riskzonen. Projektet är till stora delar en fortsättning/vidareutveckling av det tidigare så kallade FIB-projektet, som pågick i Uppsala län under perioden 050801 - 080731. Projektet drivs genom SUF kunskapscenter, på uppdrag av Regionförbundet som är huvudman för projektet. Kunskapscentrets styrgrupp fungerar som styrgrupp även för projektet. I styrgruppen ingår representanter från länets samtliga

kommuner, landstinget samt FUB och Regionförbundet Uppsala län. Genom att projektet har knutits till SUF Kunskapscenter finns en nära koppling till de lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, som finns i länets samtliga kommuner och där även habiliteringen med flera viktiga aktörer ingår.

Barn till föräldrar med utvecklingsstörning kan vara utsatta för många riskfaktorer, (Starke, 2005). Forskning visar att 80-90 % av personer med utvecklingsstörning lever under knappa socioekonomiska förhållanden. Nätverket kring personerna är ofta begränsat och bränns oftast ut (Olson & Springer, 2006). Barnen i dessa familjer riskerar att växa upp socialt isolerade och det sociala utanförskapet kan medföra förseningar i utvecklingen och att barnen utvecklar en dålig självkänsla. Barnen är oftare än andra barn utsatta för mobbning och de kan också få ta ett för stort ansvar för sin familj. Barnen har en ökad risk att utsättas för försummelse och våld. Det är dock ovanligt med fysisk misshandel som kan hänföras till förälderns

utvecklingsstörning. Risken ökar däremot om föräldern eller någon annan vuxen i eller nära familjen – har en psykiatrisk problematik eller missbruksproblem. Sexuella övergrepp mot barn med utvecklingsstörning är dubbelt så vanliga i jämförelse med normalbegåvade barn och pojkarna är mest utsatta (Starke, 2007).

Erfarenheterna från FIB – projektet visar att en organiserad stödgruppsverksamhet kan medföra att skyddsfaktorerna ökar och att den sociala isoleringen bryts genom att hela familjen bjuds in till en stödgruppsverksamhet. Det innebär att både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna. Genom det speciellt utarbetade

stödgruppsprogrammet får både barn och föräldrar lära sig att barnen har rättigheter, att de har rätt att säga nej och sätta gränser, att känna igen och uttrycka känslor samt att lära sig om förälderns funktionsnedsättning. Föräldrarna får också en möjlighet att ta del av olika teman som hjälper dem i deras föräldraskap. Gruppledarna följer både barn och föräldrar under en längre tid och får en unik insyn och förtroende i familjerna och kan hjälpa familjerna eller hänvisa dem vidare till rätt instans (Nilsson, 2008).

Förändringar i lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2011 för att förtydliga myndigheters skyldigheter att samverka och tillgodose utsatta barns behov av information, råd och stöd, (6 kap. 5 § PSL, patientsäkerhetslagen). Barnen i familjer med föräldrar som har en

utvecklingsstörning tillhör en grupp som brukar benämnas riskgrupp. Vilket innebär att barnen har en ökad utsatthet för att fara illa utifrån olika faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå och där myndigheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och socialtjänsten är skyldiga att samverka för att förhindra detta. I förarbeten till nya lagtexten stod det: ”Det finns barn i Sverige som av olika skäl lever i en utsatt situation och därför har behov av skydd och stöd från samhället.” De barn som sedan nämns är barn som utsatts för psykiskt och fysiskt våld och sexuella övergrepp, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom, barn till föräldrar med utvecklingsstörning, barn till misshandlade kvinnor, barn som försummas, barn i ekonomiskt utsatta familjer (Social-

(5)

departementet 2006).

I det slutliga lagförslaget finns inte barn till föräldrar med utvecklingsstörning med. De barn som omfattas av de nya bestämmelserna är barn som har en förälder med psykisk störning eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk skada eller sjukdom, missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller vid förälders plötsliga död.

Genom att målgruppen barn till föräldrar med utvecklingsstörning inte togs med i

förändringarna så är det inte självklart att myndigheter tillför resurser och samverkar så att dessa barn ges möjlighet att delta i stödgrupp.

Därför finns det ett behov av att utveckla stödformer för målgruppen där stödgrupp kan utgöra en viktig del. Genom projektet kan en stödmodell för både föräldrar och barn utvecklas, och ge viktiga erfarenheter som sedan kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscenter.

2. Målet med projektet

Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun.

En förväntad effekt är att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda dessa familjer, utanför den direkta myndighetsutövningen.

3. Metod

3:1 Verksamheter

Den metod som används bygger på kunskap från annan stödgruppsverksamhet, (Nilsson, 2008) samt på forskning kring den specifika målgruppen (Feldman, 2005).

Projektet har utökats till att även omfatta insatser i grupp för föräldrarna. En erfarenhet från FIB–projektet i Tierp var nämligen att det var av avgörande betydelse att bygga en

förtroendefull relation till föräldrarna, för att de skulle godkänna att barnen fick delta i gruppverksamheten. Därför anordnas inledningsvis caféverksamhet för både barn och föräldrar. Caféverksamheten är mer anspråkslös till formen och har inga pedagogiska ambitioner, utan syftet är just att skapa förutsättningar för att föräldrarna skall acceptera att barnen skall ges möjlighet att delta i gruppverksamheten. När barngrupperna startar är ambitionen att starta särskilda föräldragrupper parallellt. Föräldragrupperna kommer att ha karaktären av föräldrastöd som riktas till en högriskgrupp.

Informationsinsatser

De första sex månaderna av projektet finns tidigare redovisat i ”Delrapport och ansökan om fortsatt stöd till barn i familjer med kognitiva svårigheter”⁴. Delrapporten redogör bl.a. för olika informationsinsatser som genomfördes lokalt i kommunerna och regionalt genom SUF Kunskapscentrum. Genom Kunskapscentret hemsida finns aktuell information om

stödgruppsverksamheter att hämta på www.lul.se/suf under en särskild flik, kallad ”stödgrupper”.

4 Dnr: RFUL 2009/177

(6)

Syftet med informationsinsatserna var att som ett första delmål mot huvudmålet att få igång stödgrupper i länet, förankra idén i de lokala SUF – grupperna⁵ om att skapa mötesplatser – caféer för både barn och föräldrar för målgruppen familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. De lokala SUF–grupperna ansvarar för det viktiga samverkansarbetet kring målgruppen, de har ej själva mandat att fatta beslut kring ekonomiska frågor. De fick ansvaret att samordna rekryteringen till gruppledarutbildningen som sedan genomfördes genom SUF Kunskapscentrum.

Caféverksamheter

Detta delmål att starta caféer för barn och föräldrar måste först oftast uppnås innan barnen kan delta i stödgrupp. Familjerna bjuds in till en caféverksamhet där de själva får vara med och påverka innehållet. För en del räcker det att träffas, fika och prata. Andra vill baka eller laga mat. Gruppledarnas olika kompetenser och lokalerna där caféerna genomförs ser olika ut och kan avgöra vad som kan erbjudas. I Tierp t.ex. där caféet genomförs på en familjecentral i Öppna förskolans lokaler tillsammans med en förskollärare kan föräldrarna och barnen bjudas in att delta i en skapande verksamhet eller enklare matlagning.

Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som

föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem måste hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. Ibland måste gruppledarna ha enskilda förträffar med familjen innan de vågar komma till caféträffen. Det är personal från förskolor, skolor, mödravården, barnhälsovården, socialtjänsten, BUP⁶, psykiatrin, familjecentraler m.fl.

som måste rekrytera familjerna. Lokala SUF-grupper kan vara med och samordna rekryteringsarbetet som är en ständigt pågående process som intensifieras inför

terminsstarterna. Många praktiska saker måste också lösas först. En del har inte pengar till bussbiljetten och måste få ekonomisk hjälp med detta. För att familjerna, som har problem med struktur och planering, ska komma ihåg caféträffarna måste gruppledarna påminna föräldrarna om träffarna. En del påminns dagen innan träffen, andra både dagen innan och samma dag.

5SUF står för Samverkan Utveckling och Föräldraskap, med barnet i fokus, i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. I SUF-grupperna ingår förskola/skola, MVC/BVC, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera.

6 Barn och ungdomspsykiatrin

(7)

Rekryteringsvägar till café- och stödgruppsverksamhet

Det övergripande syftet med caféerna är att bryta familjernas sociala isolering och erbjuda dem en verksamhet som de vill delta i. Därför är caféverksamheten ganska enkel i sin form med två gruppledare och 2 - 5 familjer, både mammor, pappor och barn. Under tiden byggs relationer och förtroende skapas mellan familjerna och ledarna, ibland även mellan familjer, och främst mellan barnen som får kompisar.

Om föräldrarna saknar insikter om sin funktionsnedsättning har gruppledarna en viktig uppgift att hjälpa föräldrarna med detta. Den insikten är en förutsättning för att barnen sedan ska kunna gå det särskilda skolbarnsprogrammet. Då programmets gemensamma nämnare är att prata med barnen om det de har gemensamt, att de har en förälder som har en

funktionsnedsättning. Vilket innebär att de kan ha en utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter.

För att kunna arbeta som gruppledare i café- eller stödgruppsverksamhet behöver ledarna hjälp med samordningen kring rekrytering, resurser med mera. Detta är ett av uppdragen för

projektledaren men det bygger också på att de lokala SUF-grupperna hjälper till i detta arbete.

Det ser olika ut beroende på storleken på kommunen. I Uppsala håller SUF Kunskapscenter i regelbundna samordningsträffar för gruppledarna och berörda chefer från kommunen och habiliteringen. I Uppsala kommer café- och stödgruppsverksamheten att samordnas med Trappans⁷ ordinarie gruppverksamhet.

7 Trappan är Uppsala kommuns stödgruppsverksamhet för barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/ohälsa, skilda föräldrar och föräldragrupper.

Familjer

Lokal SUF grupp:

MHV BHV Förskola

Skola Socialtjänst Habiliteringen

Psykiatrin BUP m.fl.

Stödgrupp

Café-verksamhet

Barn Föräldrar och barn

Stödgrupp Föräldrar

(8)

Implementeringsprocessen

För att kunna följa implementeringsprocessen av café- och stödgruppsverksamheten över tid är det viktigt med gemensamma dokumentationer. Gruppledarna har under första året vid gruppledarträffarna varit med i processen att ta fram dokumentationsblanketterna och själva föreslagit vad som skulle kunna vara med. Projektledaren har kompletterat med

erfarenheterna från dokumentationen av FIB–projektet. Gruppledarna kommer att prova blanketterna under år 2 för att se hur de kommer att fungera och sedan utvärderas det. Detta arbete kommer att redovisas i slutrapporten.

Reflektionsblanketten som tagits fram kan användas efter avslutad caféträff. Se bilaga 1.

Gruppledarna sätter sig efter avslutad gruppträff och gör först en enskild skriftlig reflektion och sedan en gemensam muntlig reflektion. Den dokumentationen kan sedan sammanfattas terminsvis och föras över till sammanfattningsblanketten. Se bilaga 2. Dokumentationen gör att gruppledarna får verktyg att reflektera över sitt eget arbete, vilket ger en

kvalitetsutveckling. De hinner också prata ihop sig om eventuella förändringar eller åtgärder inför nästa caféträff. Dokumentationen är användbar vid utvärderingar terminsvis av egen verksamhet. Genom att ha med initialerna på familjerna för internt bruk, erhålls statistik som visar hur ofta familjer deltar. Vilket kan utgöra viktiga fakta att redovisa i respektive

kommun. På sammanfattningsblanketten som sedan lämnas in till SUF Kunskapscentrum redovisas familjerna enbart med nummer. Vid start av stödgrupp kommer

reflektionsblanketterna att behöva kompletteras ytterligare.

Inventeringen

Då barnen ska delta i stödgrupp bör de vara i åldern från 7 år och uppåt. Detta är viktigt för att de ska kunna tillgodogöra sig det särskilda skolbarnsprogrammet som togs fram inom FIB–

projektet (Johansson, Nilsson och Rådbo Wahlström, 2008). För att få veta om det fanns underlag i kommunerna för stödgruppsverksamhet så undersöktes det hur många familjer som deltagit i caféverksamheten, åldern på barnen i familjen, samt eventuell kännedom om

förälderns och barnens funktionsnedsättning. Gruppledarna fick uppdraget att fylla i en enkät om familjerna som deltar i café- och gruppverksamheten. Se bilaga 3.

Gruppledarutbildningen

En 5 dagars gruppledarutbildning har genomförts genom SUF Kunskapscentrum där 16 deltagare från 6 av länets 8 kommuner deltog, samt personal från habiliteringen för barn och vuxna.

Gruppledarträffar

Gruppledarutbildningen avslutades i september. Det har sedan genomförts två återträffar på SUF Kunskapscenter, en i november och en i januari. Gruppledarna har då fått en möjlighet till erfarenhetsutbyte samt att diskutera frågor och ämnen som var och en fått lämna önskemål om. Exempel på ämnen som tagits upp:

 Hur bör man sätta samman grupperna - åldrar, diagnoser?

 Vart vänder man sig för att få kontinuerligt stöd när verksamheten är i gång?

 Hur ska dokumentationen ske?

 Hur erhålls stöd och mandat från verksamhetsledning och närmaste chef?

 Finns det fonder att söka?

 Rekrytering och vem har ansvar för det?

 Hur förklarar man kognitiva svårigheter?

(9)

 Vidareutbildningar. Gruppledarna har även eget ansvar och kan ta del av t.ex.

habiliteringens kurser.

3:2 Utvärdering

Processutvärdering

Utvärderingen av gruppledarutbildningen genomfördes i fem olika steg, dels genom fyra olika processutvärderingar och dels genom en effektutvärdering. Resultatet redovisas i avsnitt 4:2 De olika stegen i processutvärderingen var

1. Förväntningar inför utbildningen. Deltagarna fick fylla i en enkät/dikt om sina

förväntningar inför utbildningen. Enkäten kan sedan användas vid start av stödgrupp. Se bilaga 4.

2. Daglig feedback- reflektioner. Som en del i pedagogiken och inlärningsprocessen

avslutades utbildningsdagarna med en stunds skriftlig och muntlig feedback – reflektion. Se bilaga 5. När gruppledarna sedan börjar arbeta med sina gruppverksamheter så har de både förståelse för och färdigheter i att reflektera över sitt eget arbete. Reflektionen ger ledarna en möjlighet att korrigera själva programmet och att ta tag i praktiska saker inför nästa träff.

3. Efter avslutad utbildning genomfördes en skriftlig och muntlig feedback på hela utbildningen.

4. Skrivuppgift efter avslutad utbildning. Efter avslutad utbildning har deltagarna fått lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 – 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. I

sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Kurslitteraturen som skulle ingå var Stödgrupper för barn och unga, (Forinder & Hagborg, 2009) samt Hela - Människan – Hjulet - ett enkelt sätt att tala om det svåra. En samtalsmodell för livskunskap &

känsla av sammanhang (Hagborg, Jonsson & Salmsson (red), Studentlitteratur, 2009).

Effektutvärdering

För att kunna utläsa om utbildningen gav önskad effekt, genomfördes i samband med

utbildningstillfällena en förmätning och en eftermätning. Handledare vid effektutvärderingen har Gunilla Burell, Projektverkstaden, varit. Deltagarna har fått lämna anonyma svar och endast angett sin grundutbildning.

4. Resultat

4:1 Inventeringen

Inventeringen visar att 17 familjer från Heby, Håbo, Tierp och Älvkarleby deltagit under första årets café- och gruppverksamheter, där Håbo har haft en mammagrupp. Uppsala och Enköping planerar att starta café- och gruppverksamheter under 2011. Familjerna har

sammantaget 34 barn upp till 13 år, av dessa har 18 barn deltagit. Det finns 20 barn i åldern 7 -13 år som skulle kunna delta i stödgrupp, varav 9 har en känd funktionsnedsättning. 17 kvinnor varav 12 där funktionsnedsättningen är känd och 7 män där funktionsnedsättningen är känd hos 5 av dem har deltagit.

(10)

Familjer som deltagit i café- och gruppverksamheter Kom

mun

Antal Famil jer

Antal barn Totalt

Antal Kvin nor

Funk tions ned sätt ning

Antal Män

Barn 0-6 år

Barn 7-13 år

Antal Barn som del tagit Heby 3 6 3 3 3 2 1 4 2 4

Håbo 5 8 5 4 7 2

Tierp 5 11 5 3 2 1 6 6 3 5 Älv

karleby

4 9 4 2 2 2 6 1 3 2 9

Summa 17 34 17 12 7 5 13 1 20 9 18

Heby

Heby startade caféverksamhet i oktober 2010. Två gruppledare från kommunens Individ- och familjeomsorg genomförde fem träffar på kvällstid under hösten där de lagade mat

tillsammans med tre familjer. Både mammor, pappor och barn har deltagit. Två föräldrapar med en känd funktionsnedsättning som utvecklingsstörning och en förälder med ett

neuropsykiatriskt funktionshinder har deltagit. Av de fyra barn som deltagit har ett barn en känd utvecklingsstörning och ett barn en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Håbo

Håbo har inte haft caféverksamhet utan startade en mammagrupp i april 2010 som träffats ungefär varannan vecka på förmiddagar och gör det fortfarande. Gruppen är öppen för nya deltagare. Gruppledarna som kommer från kommunens Familjenhet har bestämt innehållet på träffarna. De började med KOMET-programmet⁸ och tittade på filmsnuttar men det fungerade inte. Istället använde de COPE strategier⁹ och tittade på filmsnuttar som sedan diskuterades.

Mammorna började med att reflektera över sin egen barndom och hur de blivit bemötta av sina föräldrar. Först därefter kunde de börja reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot sina barn. Gruppledarna har även tagit upp olika teman från FIB- projektets handbok Hela Människan hjulet. Övningarna i handboken är konkreta och har kunnat användas på gruppträffarna. Det har varit en fast struktur på träffarna där de fikat, haft en övning som stärkt självkänslan genom att de fått berömma sig för saker de gjort bra, använt nallekort

10och sedan ett tema. Fem mammor deltar i gruppträffarna av dem har en svagbegåvning och två ett neuropsykiatriskt funktionshinder, en mamma har kognitiva svårigheter. Mammorna har 7 barn varav ett har en känd lindrig utvecklingstörning och ett barn har en

neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Under 2011 planeras det för att genomföra stödgrupp för barnen.

Tierp

I Tierp startades caféverksamheten i april 2010. Föräldrarna bjöds in till en öppen verksamhet där de fick fika, träffa andra familjer och prova på olika skapande verksamheter på en

familjecentral i öppna förskolans lokaler. Gruppledarna kommer från en Familjecentral och

8 Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt program som går ut på att förbättra kommunikationen mellan barn och vuxna.

9 COPE står för Community Parent Education program. Ett föräldrautbildningsprogram som tar upp olika strategier.

10 Nallekort visar olika känslor.

(11)

Råd och stöd verksamhet. Föräldrarna har tagit upp egna funderingar kring föräldraskapet och ledarna kunde även agera som rollmodeller och ta upp frågor kring barnsäkerhet och kost.

Sammanlagt fem familjer har deltagit i caféverksamheten. Fem mammor varav tre har en känd utvecklingstörning och två pappor varav en har en känd neuropsykiatrisk

funktionsnedsättning och fem barn har deltagit.

Älvkarleby

I Älvkarleby startade caféverksamheten i oktober 2010. Caféet genomförs i Svenska kyrkans lokaler som kommunen hyr av dem och en gruppledare från kommunens Öppenvårdsinsatser håller i träffarna. Ibland deltar en diakon och ungefär varannan gång är ytterligare en

gruppledare med från kommunen. De träffas, fikar och pratar för att lära känna varandra.

Föräldrarna tar själva upp olika frågor som kan vara allmänna om datorer eller kring föräldrarollen. Fyra familjer har deltagit i caféverksamheten. Fyra kvinnor varav två har en känd utvecklingsstörning och två män med en känd utvecklingsstörning och 9 barn varav två har en känd utvecklingsstörning har deltagit.

4:2 Utvärdering

Processutvärderingen

1. Deltagarnas förväntningar inför utbildningen

Förväntningarna kunde samlas under några rubriker: Att de ville få kunskap om funktionshinder, gruppverksamhet/caféverksamhet och nya kunskaper - lära av andras erfarenheter.

Funktionshinderkunskap

 Att få lära sig massor om funktionshinder och kognitiva svårigheter som ska komma till nytta i det praktiska arbetet. Att få mer kunskap om målgruppen.

 Att öka kunskapen om kognitiva svårigheter och kunskap om hur man kan ge stöd i föräldraskap dels genom stödgrupp och dels genom det ordinarie arbetet.

Hur man kan hjälpa barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Att lära sig att tolka olika situationer både med barn och vuxna.

Gruppverksamhet/Café-verksamhet

 Att få komma igång och arbeta som gruppledare. Vad man ska tänka på som gruppledare. Höra om tidigare erfarenheter, hur man lagt upp

stödgruppsverksamheten, fallgropar, vad har fungerat?

 Att få mer kunskap som gör att vi får igång ett bra arbetssätt med föräldrar och barn.

 Att få inspiration och energi till att starta upp caféverksamhet, hur man kan rekrytera familjer på ett bra sätt.

Nya kunskaper – lära sig av andras erfarenheter

 Att knyta ihop fakta med de erfarenheter som finns bland kursdeltagarna. Att få lära känna de andra kursdeltagarna och ta del av deras erfarenheter.

 Intressant kurslitteratur, tips om användbar litteratur

(12)

 Att få nya kunskaper och konkreta tips och idéer. Att få inspiration och känna sig kreativ för att sedan kunna möta målgruppen på ett sätt som blir bra för dem. Att ha två roliga dagar tillsammans med kollegor, få lust och energi!

 Bra diskussioner och samtal. Få inspiration och se om arbetet som gruppledare är något för mig.

 Att kunna bidra med saker som jag kan och att få höra nya spännande saker.

 Att få en överblick hur man arbetar med stödgrupper på andra platser. Det ska bli intressant att få vet hur man bäst kan samarbeta med SOC/IFO och MITA.

2. Daglig feedback – reflektion.

Exempel på vad deltagarna tog upp var att de ville ha mer av föräldraperspektivet, att lokalen i Tierp inte var bra, kunskaperna för basic, en del ville ha mer och andra mindre av vissa inslag m.m. De flesta kommentarerna var positiva. Det mesta återkom i feedback enkäten för hela utbildningen och redovisas där mer i detalj.

3. Feedback på hela gruppledarutbildningen

12 av 16 deltagare har lämnat in enkäten feedback på hela utbildningen. 75 % av dessa, (9 av 12) hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet. Alla kunde ge exempel på vad de tyckte var bra och vad de tar med sig och vad de bidragit med. Exempel på vad de saknade var föräldraperspektivet, tips och råd om gruppsammansättning, fördjupning i de olika träffarna. Exempel på det deltagarna tyckte var mindre bra var lokalen i Tierp, ibland för låg nivå, att det var mer fokus på Hela människan hjulet än Tierpsmodellen. Se vidare bilaga 6.

4. Skrivuppgift efter avslutad utbildning.

Efter avslutad utbildning har 75 % av deltagarna 12 av 16) lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 – 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. En deltagare har meddelat att hon inte kommer att få arbeta som gruppledare fortsättningsvis och därför inte vill lägga ner arbetet på uppgiften. En deltagare har meddelat att hon kommer att inkomma med den senare. Medverkande konsult Elisabeth Hagborg har läst deltagarnas skrivuppgifter och kommenterat dem. Som ansvarig kurs- och projektledare anser jag att 11 av 12 deltagare har lämnat in uppgifter enligt anvisningarna som skulle kunna betecknas som godkända och väl godkända om de skulle betygsättas och visat att de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare.

Effektutvärderingen

En effektutvärdering genomfördes med en för- och en eftermätning. Deltagarna fick lämna anonyma svar och endast ange sin grundutbildning, som var socionom, förskollärare och annan grundutbildning vilket innebär familjebehandlare, fritidspedagog, hemterapeut och habiliteringsassistent. Alla 16 deltagarna deltog i förmätningen och 13 deltagare deltog i eftermätningen. Vid sista utbildningstillfället var en deltagare frånvarande och tre deltagare avvek innan utvärderingen genomfördes. De uppmanades istället att skicka in sina

utvärderingar, vilket en deltagare har gjort, men tre av deltagare har inte lämnat in enkäten för eftermätningen. Dessa fakta kan ha påverkat slutresultatet eftersom det ej går att klarlägga om det är dessa deltagare som vid förmätningen svarat nej eller inte kunnat ange olika exempel.

81 % av deltagarna (13 av 16) har varit närvarande alla 5 kursdagarna. 2 deltagare har haft 1 dags frånvaro, och en deltagare har varit frånvarande 2 kursdagar.

(13)

Kunskaper mättes upp inom följande områden:

Inom vilka områden kan en person med kognitiva svårigheter ha problem? Vad bör ett pedagogiskt program innehålla för att personer med kognitiva svårigheter ska kunna tillämpa kunskaper? Om de känner till det utvecklingsekologiska perspektivet. Hur risk- och

skyddsfaktorer kan samverka ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv för målgruppen? I vilken grad de har kunskaper för att kunna arbeta som stödgruppsledare för målgruppen? Hur de bedömer sannolikheten att de kommer att börja arbeta som stödgruppsledare?

Deltagarnas grundutbildning

4 4

8

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Socionom Förskollärare Annat

Grundutbildning

Deltagarnas grundutbildning är socionom, förskollärare och annan grundutbildning vilket innebär familjebehandlare, fritidspedagog, hemterapeut och habiliteringsassistent.

3 deltagare har ej lämnat in sin enkät vid eftermätningen. De tillhörde alla kategorin ”Annat”.

Fråga 1. Ge minst tre konkreta exempel inom vilka områden en person medkognitiva svårigheter kan ha problem.

Vid förmätningen fanns en liten skillnad mellan personer med olika grundutbildningar. Två av deltagarna med annan grundutbildning än socionom gav endast två konkreta exempel, medan resten av deltagarna gav minst tre exempel var. Vid eftermätningen kunde alla deltagarna ange minst tre olika exempel inom vilka områden en person med kognitiva svårigheter kan ha problem.

Fråga 2. Ge några exempel på vad ett pedagogiskt program bör innehålla för att personer med kognitiva svårigheter ska kunna tillämpa kunskaper.

Vid förmätningen kunde alla utom en deltagare med annan grundutbildning än socionom ge olika exempel. Vid eftermätningen gav alla 13 deltagare olika exempel.

Fråga 3. Känner du till det utvecklingsekologiska perspektivet?

3 av 16 deltagare kände till det utvecklingsekologiska perspektivet vid förmätningen.

Här svarade 1 av socionomerna Ja, 2 svarade Nej och 1 gav inget svar.

2 med annan grundutbildning än socionom svarade Ja (varav en ”men väldigt lite”) och 10 svarade Nej.

Eftermätningen visar att 12 av 13 deltagare svarat Ja på frågan.1 deltagare med annan grundutbildning än socionom eller förskollärare svarade nej.

Fråga 4. Ge ett konkret exempel på hur risk och skyddsfaktorer kan samverka ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv för en individ ur målgruppen.

De 3 deltagare som svarat ja i förmätningen gav exempel. Eftermätningen visar att efter genomförd utbildning har 8 av 13 deltagare kunnat ge olika exempel.

(14)

Fråga 5. I vilken grad har du kunskaper för att kunna arbeta som stödgruppsledare för målgruppen?

I förmätningen bedömde deltagarna sig ha kunskaper som fördelade sig mellan 1 och 8 på Likert-skalan. De flesta, 9 deltagare, bedömde sig ligga mellan 5 och 6 på skalan. Om deltagarna delas upp på sina olika utbildningsbakgrunder så framträder lite skillnader.

Socionomerna la sig högre på skalan i förhållande till de andra och fördelade sig jämt mellan 2 och 8 på skalan.

0 1 1 0 2

5 4

2 1 0 0

0 0 , 5 1 1, 5 2 2 , 5 3 3 , 5 4 4 , 5 5

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0

0 = J a g h a r i n g a r e l e v a n t a k u n sk a p e r 10 = J a g h a r a l l a k u n sk a p e r j a g b e h ö v e r

I eftermätningen bedömde sig alla deltagarna ligga högre på Likert-skalan och fördelade sig mellan 5 och 9 på den. De flesta, 10 deltagare bedömde sig ligga mellan 7 och 9 på skalan, varav 5 på 8. När deltagarna delas upp på sina olika utbildningsbakgrunder så framträder fortfarande samma skillnad mellan dem där socionomerna bedömde sig nu ligga mellan 8 och 9 på skalan.

0 0 0 0 0 1 2 3 5

2

0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

0 = Jag har inga relevanta kunskaper 10 = Jag har alla kunskaper jag behöver

Fråga 6. Hur bedömer du sannolikheten att du kommer att börja arbeta som stödgruppsledare för målgruppen?

De flesta deltagare bedömde i förmätningen att sannolikheten att de skulle börja arbeta som stödgruppsledare låg mellan 5 och 10 på Likert-skalan. 6 deltagare bedömde att sannolikheten låg på 8 på skalan. Endast en deltagare med annan grundutbildning än socionom avvek och låg på 3 på skalan. Socionomerna låg något högre i förhållande till de andra, mellan 7 och 10 på skalan, varav 2 på 8.

(15)

0 0 0 1 0 2

1 2

6

2 2

0 1 2 3 4 5 6

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

0 = Inte alls 10 = Med största sannolikhet

Eftermätningen visar att sannolikheten för deltagarna att de nu skall börja arbeta som stödgruppsledare har ökat, och har en något jämnare fördelning mellan 7 och 10 på Likert- skalan. Endast en deltagare med annan grundutbildning än socionom avviker fortfarande och ligger på 4 på skalan, vilket är en höjning från 3 vid för mätningen. Skillnaderna kvarstår när deltagarna delas upp på olika grundutbildningar. Socionomerna la sig något högre, mellan 7 och 10 på skalan, varav 2 på 8.

0 0 0 0 1

0 0 3

4 3

2

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

0 = Inte alls 10 = Med största sannolikhet

5. Diskussion

Målsättningen

En förhoppning finns att projektet ska leda till att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter under

projektperioden. Förhoppningen är också att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda, utanför den direkta myndighetsutövningen, till familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter. En annan förhoppning är också att socialtjänstens gemensamma lärande om implementeringsprocesser ska öka i Uppsala län.

Inventering

Resultatet från inventeringen visar att café- och gruppverksamheter kommit igång i 4 av länets 8 kommuner. Den visade också att det finns ett underlag för det särskilda

(16)

skolbarnsprogrammet för barn i åldern 7 – 12 år. Några kommuner planerar att starta det under 2011, vilket kommer att redovisas i slutrapporten.

Inventeringen som gjordes inom FIB–projektet (Pistol, 2009) visade att det fanns 652 familjer med 1092 barn mellan 0 – 16 år i länet som tillhör målgruppen. Därför är underlaget för stödgrupper stort.

Utvärdering

Att använda sig av en effektutvärdering och att mäta kunskapsnivåer före och efter en gruppledarutbildning är ganska nytt, men visade sig vara intressantast att ta del av.

Vid en så pass kort utbildning som fem dagar kan deltagarnas frånvaro påverka resultatet.

Skillnaden mellan dem med olika grundutbildning kan dels bero på olika utbildningsnivåer högskola/universitet – gymnasieutbildning eller annan kortare yrkesutbildning och dels på olika erfarenhet av socialt arbete.

Deltagarna har efter avslutad utbildning fått ökade kunskaper inom de områden som mäts, vilket de själva också bedömt att de fått. De bedömer också att sannolikheten har ökat att de skall börja arbeta som stödgruppsledare. Därmed visar resultatet att utbildningen gett önskad effekt.

Vi har varit två kursledare under gruppledarutbildningen, ansvarig projektledare och medverkande konsult Elisabeth Hagborg som medverkat vid olika tillfällen. Hagborg har störst erfarenhet av barnperspektivet, det som deltagarna saknat var mer om

funktionsnedsättningar - föräldraperspektivet och den pedagogiken vilket de annars skulle ha fått av ansvarige projektledaren. Det försöker vi nu att kompensera genom att dels erbjuda ett sådant tema vid en gruppledarträff och dels genom 2 fördjupningskurser genom SUF

Kunskapscentrum i vår.

Som slutkommentar vill jag säga att jag känner mig nöjd med första årets resultat då 6 av länets 8 kommuner har startat eller planerar att starta café- och stödgruppsverksamheter för familjer med kognitiva svårigheter. Därmed är målet med projektet på god väg att uppnås.

Ann Nilsson, projektledare, Uppsala den 5 maj 2011

(17)

Referenser

Feldman, M. (2005), Family Preservation, Conference Presentation, Uppsala, 29 September, 2005.

Johansson, M. Nilsson, A. & Rådbo Wahlström, S. (2008), Handbok för FIB–projektets barngruppsverksamhet.

Nilsson, A. (2008), Gruppverksamheter för föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutrapport för FIB–projektets delrapport i Tierp 2008.

Olson L. & Springer L. (2006), Stöd till och samverkan kring föräldrar med intellektuella be- gränsningar. Professionellas och mammors perspektiv. Uppsala läns landsting: Rapport 38 från Vuxenhabiliteringen, Habilitering och hjälpmedel.

Pistol, S-E. (2009), FIB–projektet Uppsala län, Föräldrar med intellektuella begränsningar, Kartläggning av målgruppen, FoU-rapport 2009/5.

www.socialstyrelsen.se/publicerat

Starke, M. (2005), Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn – vad finns det för kun- skap? Socialstyrelsen: kunskapsöversikter,

Starke, M. (2007), Barn till utvecklingsstörda föräldrar. Socialstyrelsen: kunskapsöversikter Socialdepartementet (2006), PM Information, råd och stöd till barn med föräldrar som har en psykisk störning eller en allvarlig psykisk sjukdom m.m.

www.regeringskansliet.se/socialdepartementet, S2006/9394/HS Patientsäkerhetslagen från 2011-01-01, 6 kapitlet, 5 §.

(18)

Bilaga 1 Reflexioner av caféverksamhet

Redogörarens namn och datum:

………

1. Närvaro (endast initialer) a) Föräldrar:

……….

b) Barn:

……….

c) Gruppledare och medverkande:

……….

d) Hinder och stöd för närvaro:

……….

2. Dagens tema:

……….

3. Vilka frågor har kommit upp:

……….

4. Vilka arrangemang har ordnats för barnen:

………

……….

………...

(19)

5. Vad var det som fungerade bra:

………

……….

6. Vad var det som fungerade mindre bra:

………

7. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt:

………

8. Övrigt

………

……….

(20)

Bilaga 2 Sammanfattning av caféverksamhet

Namn och tidsperiod:

Exempelvis: Ann Nilsson VT 2011

1. Hur har första rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd:

……….

2. Hur har den veckovisa rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd:

……….

3. Redovisa a) Omfattningen av närvaron för familjerna i genomsnitt:

Exempelvis: 3 familjer per cafétillfälle.

b) Hur ofta den enskilda familjen deltagit:

Exempelvis. Familj 1 deltog vid 12 av 18 träffar.

Familj 2 deltog vid 17 av 18 träffar.

4. Vilket/vilka teman har valts. Har Hela människan hjulet använts:

……….

5. Hur kom ni fram till dessa?

……….

(21)

6. Vilka frågor har kommit upp:

……….

7. Vilka frågor har föräldrarna valt? Vad vill föräldrarna prata om?

……….

8. Vilka arrangemang har ordnats för barnen?

……….

9. Vad var det som fungerade bra:

……….

10. Vad var det som fungerade mindre bra:

……….

(22)

11. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt:

……….

12. Övrigt:

……….

(23)

Bilaga 3 Information till uppgifter familjer caféverksamhet

För att kunna göra en bra planering av stödgruppsverksamheter i länet behöver jag få in uppgifter av dig om familjerna som deltar i caféverksamheten och skickar därför med ett underlag som jag ber dig fylla i.

Jag vill veta när caféverksamheten startade och hur många familjer som deltar eller har deltagit. Skriv Ja vid deltar om de deltar idag. Ni kanske har familjer som ni försöker få med i verksamheten men inte lyckats med ännu. Ni kan ta med uppgifter om dem också, då skriver du deltar Nej. Har familjen deltagit men slutat, ange det i så fall.

Fyll även i kön och ålder samt uppgifter om deras barn. Även de barn som ingår i familjen men inte deltar i caféverksamheten. Fyll även i uppgifter om deras funktionsnedsättning.

Observera inga namn! Detta för att se om det finns underlag för stödgrupp för barn i åldern 7 – 9 år.

Finns det fler än fem barn i familjen så kan ni själva göra en till rad i tabellen eller skriva in uppgifterna ändå nedanför raden. Har ni fler familjer så kan ni göra en till kopia och ändra numreringen på familjen.

Hör av dig om du har några frågor och funderingar och lycka till!

Med vänlig hälsning Ann Nilsson.

(24)

Uppgifter familjer caféverksamhet

Uppgiftslämnare:_______________________________Caféstart:______________________

Kommun:_________________________________________________

Familj 1 1. Deltar 2. Kön 3. Ålder 4. Funktionsnedsättning

Förälder

Barn Barn Barn Barn Barn

Förälder

(25)

Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar

Jag förväntar mig/hoppas på att………

(26)

Bilaga 5 Daglig Feedback - Reflektion 2010

 Mitt intryck av dagen som helhet:

 Det här tyckte jag var bra:

 Det här tar jag med mig:

 Det här har jag bidragit med:

 Det jag saknade var:

 Det här tyckte jag var mindre bra:

 Övriga kommentarer:

(27)

Bilaga 6 – Feed back på gruppledarutbildningen

Inom parantes anges hur många som gett det exemplet.

1. Mitt intryck av utbildningen som helhet:

9 av 12 deltagare hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet.

Exempel på detta var:

Givande (3). Inspirerande (2). Intressant (2). Helhetsintrycket är bra. Bra genomtänkt och kunniga ledare. Bra material. Kan även användas i andra delar av arbetet. Mycket gott. Har fått mycket ny kunskap. Intressant. Mycket bra info och upprepning ger en stor kunskapsbas och trygghet. Varit bra och varierande av det mesta, intressant och spännande.

En deltagare tyckte det var lite spretigt och basic och hade önskat mer prat, men även material kring arbete med föräldrar. En deltagare uttryckte sig att

”

nu efter alla fem gångerna känner jag mig nöjd. Någonstans i mitten undrade jag om jag var på fel utbildning”.En deltagare uttryckte att det var lite luddigt. Bra grupp och många goa deltagare.

2. Det här tyckte jag var bra:

Alla 12 deltagare gav olika exempel på vad de tyckte var bra.

 Erfarenhetsutbytet.(6)

 Diskussioner.(5) Som vidgat vyer och inspirerat.

 Mixen av prat – föreläsningar – bikupor - delade erfarenheter - prova på övningar och lekar.(2)

 Gruppledarinstruktioner och kunskapen från dem som haft grupper (2)

 Handboken.(2) Att bekanta mig med materialet.

 Föräldrainslaget på slutet.

 Allt har varit bra, men idag i synnerhet.

 Kul att se ”tejping” med Maj.

 Att alla här har deltagit i diskussioner, delgett egna erfarenheter. Att alla är engagerade.

 Bra litteratur. Bra genomgång av ”utvecklingsekologiska perspektivet”.

3. Det här tar jag med mig:

 Viktigt med tid till förberedelse (2) + efterprat. Använda handledning.

 All erfarenhet som finns och kompetens! Att använda varandra. (2)

 Allt. Handböckerna mycket matnyttigt.

 Material och lekar ifrån boken hela människan samt FIB-projektet, samt deltagarnas tips och engagemang.

 Metoder, lekar och inspiration.

 Massor. Inspiration, kunskap om grupper, problem, fräschat upp KASAM, risk och skyddsfaktorer, helhetstänk. Professionellt/personligt/privat = mitt eget förhållningssätt.

 Alla praktiska tips och råd, ökade kunskaper om funktionsnedsättningar (2) och dess svårigheter.

 Entusiasmen och lekfullheten, men även allvaret i arbetet med målgruppen.

(28)

 Det är en viktig målgrupp som behöver stärkas och spridas kunskap omkring.

Alla verksamheter ska samverka för bästa möjliga verksamhet. Genom kunskap blir det möjligt.

4. Det här har jag bidragit med:

Alla deltagarna gav liknande svar som handlade om att de delat med sig av:

 Erfarenhet (6), exempelvis egna erfarenheter av målgruppen i vår verksamhet.

 Tankar (6), exempelvis tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov.

 Kunskap (3).

 Synpunkter (2).

 Samt kompetens, deltagande, närvaro, engagemang, idéer och diskussioner.

5. Det jag saknade var:

 Föräldraperspektivet (3). Exempelvis mer inriktning på föräldragrupper.

Tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov.

 Tips och råd om gruppsammansättning.

 Kunde ha fördjupat oss i ”de olika träffarna”. Det gick lite väl snabbt. Skulle gärna ha gjort det.

 Just nu ingenting.

 6 valde att inte lämna någon kommentar.

6. Det här tyckte jag var mindre bra:

 Lokalen i Tierp. (2) Det enda som var mindre bra var lokalen i Tierp.

 Att det blev mer fokus på Hela människan hjulet – upplägget än Tierpsmodellen.

 Att det ibland blev för låg nivå, hade velat problematisera mer + det jag saknade. (Tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov).

 När jag tänker till skulle jag nog vilja att det var bättre balans mellan föräldra- och barnfrågor.

 Svårt att sitta still för länge.

 6 valde att inte lämna någon kommentar.

7. Övriga kommentarer:

 Tack Bettan. Du är en stor inspirationskälla. Tack Ann för att du är en eldsjäl.

 Har varit roligt att träffa andra och så engagerade lärare. Både Ann och Bettan.

 Bra att utbildningen gick att genomföra trots Anns sjukdom. Jag ser fram emot att se henne igen i SUF-sammanhang framöver.

 Ann fattades oss men Elisabeth tog hand om oss med all sin kunskap och erfarenhet. Det tackar jag för.

 Som sagt inspirerande!

 Tack! Utbildningen har varit berikande.

 Bra med uppföljningsträffar och inspirationsträffar.

 Jättetrevligt att lära känna alla mer eller mindre. Ska bli roligt att träffas igen och få igång nätverkande. Stort tack till dig Elisabeth.

 Bra att ni tog med mer kring grupp för föräldrarna efter förra utvärderingen.