Förundersökning av röse samt angränsande mark

(1)

av röse samt

angränsande mark

Arkeologisk förundersökning 2020

L1955:9698, Aringsås 15:1, Aringsås socken, Alvesta kommun, Kronobergs län, Småland

Nicholas Nilsson

Arkeologisk rapport 2021:02

(2)

(3)

Författare Nicholas Nilsson

Copyright Kalmar läns museum 2021

Redaktion Helena Victor, Stefan Siverud

Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd

507-98-2848 från Lantmäteriverket

Drönarbilder Publicerade i enlighet med tillstånd LM2021/003252

Förlag Kalmar läns museum

ISSN 1400-352X

Förundersökning av röse samt angränsande mark

Arkeologisk förundersökning 2020

L1955:9698, Aringsås 15:1, Aringsås socken, Alvesta kommun, Kronobergs län, Småland

(4)

Abstract

Keywords: Cairn, Pre-Roman and Roman Iron Age.

During two days in November 2020, Museum Archaeology south-east conducted a prelimi- nary investigation of a cairn, L1955:9698, with surrounding land in Aringsås in Alvesta. The survey was carried out on behalf of the County Administrative Board to map the damage status of the cairn and assess whether any underground hidden ancient remains were situated in the surrounding area. No features were found in the area

outside the cairn. In the cairn, preserved layers could be demonstrated and finds of stone material were found. Two soot stains at the bottom of the cairn were dated to the Pre-Roman and Roman Iron Age. Museum archaeology south-east con- siders that an archaeological final investigation is necessary if further exploitation of the area is considered. The County Administrative Board decides on further antiquarian measures.

(5)

Sammanfattning . . . .7

Inledning . . . .8

Topografi och fornlämningsmiljö . . . . 10

Genomförande . . . . 12

Resultat . . . . 13

Tolkning och åtgärdsförslag . . . . 18

Referenser . . . . 19

Tekniska och administrativa uppgifter . . . .20

Bilagor . . . . 21

Innehåll

(6)

Karta över Kronobergs län med platsen markerad.

(7)

Sammanfattning

Under två dagar i november 2020 utförde Muse- iarkeologi sydost en förundersökning av ett röse, L1955:9698, med omliggande mark i Aringsås i Alvesta. Undersökningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen för att kartlägga skadestatus på röset samt bedöma huruvida eventuella under mark dolda fornlämningar fanns i närområdet.

Inga lämningar påträffades i området utanför

röset. I röset kunde stora delar av bevarade lager påvisas och fynd av slaget stenmaterial påträffa- des. Två sotfläckar i botten av röset daterades till för romersk–romersk järnålder. Om röset skulle beröras av en exploatering bedömer Museiarkeo- logi sydost att en arkeologisk slutundersökning är nödvändig. Länsstyrelsen beslutar om ytterligare antikvariska åtgärder.

(8)

Inledning

Under två dagar i november 2020 utförde Muse- iarkeologi sydost en förundersökning av ett röse, L1955:9698, med omliggande mark i Aringsås i Alvesta, fig. 1. Fält och rapportansvarig var Nicho- las Nilsson. Undersökningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen för att kartlägga skadestatus på

röset samt bedöma huruvida eventuella under mark dolda fornlämningar fanns i närområdet.

Undersökningen genomfördes genom maskin- schaktning. Undersökningen berörde fastigheten Aringsås 15:1 och omfattade ett ca 3 300 m² stort område.

(9)

Figur 1. Den undersökta platsen i Alvesta.

(10)

Förundersökningsområdet var beläget i ett vil- lakvarter i den östra delen av Alvesta. Området är idag flackt men röset ligger på den högre delen i området. På fastigheten Aringsås 15:1 ligger röse L1955:9698. Det är en rest av ett röse, 22 m i diameter och 1,0–1,3 m. h. Röset har skadats genom stentäkt och idag syns den mest som en övertorvad vall, 5–7 m bred, med i ytan enstaka 0,2–0,4 m stora stenar.

250 meter söder om Aringsås 15:1 finns ett re- gistrerat röse, L1955:9547, ca 22 m diameter och 1,6 m högt. Röset har flack toppyta och är helt

Topografi och

fornlämningsmiljö

Figur 2. L1955:9547, det övertorvade röset som låg söder om undersökningsområdet. Foto från N. Foto: Kalmar läns museum. Publicerad i enlighet med tillstånd LM2021/003252.

bevuxen med gräs, fig. 2. Mellan dessa har det legat ytterligare ett röse, L1954:405 som togs bort när ett boningshus byggdes här 1917. I området har även funnits flera andra gravmonument som idag är borta. En glaspärla hittades i ett brand- lager. I övrigt saknas dock information om detta röse (Fornsök 20-11-30), fig. 3. Röset ligger på en lång höjdsträckning i nordsydlig riktning där byn Aringsås med odlingsmarker legat. Idag är det be- byggt område.

Cirka 450 meter söder om den nu aktuella tomten gjordes 2005 en arkeologisk utredning inför vil-

(11)

labebyggelse (Skoglund 2005). De anläggningar som påträffats i schakten visade att det fanns spår av en förhistorisk boplats. Boplatsen ¹⁴C-daterades till folkvandringstid. Vid en särskild arkeologisk undersökning av området kunde främst härdar påvisas sant ett mindre antal fynd. Härdar och fynd daterades till förromersk ärnålder-folk- vandingstid (Hilmerson Berglund, 2007).

Figur 3. Undersökningsområdet med närliggande fornlämningar.

I direkt anslutning till utredningsområdet på- träffades även en tidigare oregistrerad grav, L1953:9417.

I närområdet finns och har funnits gravar av mo- numental karaktär vilket ger området en speciell prägel.

(12)

Genomförande

För att bedöma om det fanns några ovan mark ej synliga lämningar utanför röset utfördes maskin- schaktning där schakt grävdes spritt över ytan.

De anläggningar som påträffades undersöktes och dokumenterades. Ett schakt grävdes tvärs över hela röset där endast torven togs bort med hjälp av maskin. Stenpackningar som påträffades rensades endast fram i ytan. Inga anläggningar inom röset undersöktes med destruerande metod.

Endast provtagning av två anläggningar gjordes då analysmaterial insamlades i ytan. Det upp-

rensade schaktet fotodokumenterades. Samtliga schakt och lämningar mättes in med RTK GPS och dokumenterades genom arbetsflödet IDA. En inmätning av höjdvärden tvärs över röset gjordes för att kunna göra en preliminär beräkning av rö- sets volym. Ytorna avsöktes med metalldetektor.

En dokumentation genomfördes också med drö- nare för att erhålla översiktsbilder av området. På delar av ytan kunde inte några schakt grävas då dessa ytor utnyttjades som upplag för byggmate- rial för ett dräneringsprojekt i närheten.

(13)

Resultat

Totalt grävdes 22 schakt med en total längd av 460 meter och med en area på 230 m². I de schakt som grävdes utanför röset påträffades två mörk- färgningar, A1-2, som undersöktes. A1 bedömdes som ett stenlyft och A2 var en sotfläck, fig. 4. A3 var en störning som låg i den NÖ delen av områ- det mot den väg som utgjorde gräns för området i öster. Störningen föreföll vara någon form av ur- schaktning då det var tydliga nedgrävningskanter och ett annat fyllningsmaterial, fig. 5.

Figur 4. A2, profil av sotfläck. Foto från NV. Foto: Kalmar läns museum.

Röset var ca 22 meter i diameter och bestod till största delen av en vall som begränasde hela röset.

Denna kantvall var olika bred och hög på olika ställen inom röset. En inmätning av vallens inre begränsning gjordes på två ställen inom röset, lin- je 4 och 5, fig. 7. Denna kantvall var oregelbundet bred men var bitvis ca 6 m bred samt ca 1 m hög.

Eftersom röset var trädbevuxet var GPS-signalen bitvis dålig och därav kunde inte hela den inre begränsningen mätas, fig. 7. Den inre delen hade

(14)

Figur 6. Översiktsfoto över området med de grävda schakten samt området som inte kunde undersökas bero- ende på att det utnyttjades som upplagsplats. Foto från SÖ. Foto: Kalmar läns museum. Publicerad i enlighet med tillstånd LM2021/003252.

Figur 5. Undersökningsområdet med de grävda schakten samt anläggningar påträffade utanför röset. Den streckade linjen anger det område som inte var tillgängligt eftersom det utnyttjades som materialupplags- plats.

(15)

skadats av senare tids utnyttjande av röset som stenbrott.

Röset var bevuxet av ett lövträdsbestånd som uppskatt- ningsvis var minst 50 år gammalt. På vissa ställen låg större sten synligt i ytan. Det kan inte uteslutas att en del röjningssten ligger uppkastad. I den västra delen har röset anlagts på berg. I tre schakt, 7, 8 och 20, framkom berg- häll i botten av schakten, fig. 8.

I respektive del av det schakt som grävdes i röset låg den vall som begränsade röset, A7. Stenen i vallen bestod av ca 0,4–0,1 m stora stenar. Det mindre stenmaterialet låg ytligast, fig. 9.

Schaktet handrensades och en stenpackning kunde kon- stateras finnas kvar i större delen av schaktet, A5. Den- na låg ca 0,05 till 0,25 m under nivån på den omgivande marknivå. Bevarandegraden var varierande där man bitvis har tagit bort mer och ibland mindre sten. Den bevarade fasta stenpackningen bestod av stenmaterial mellan 0,1 och 0,5 m i storlek men huvuddelen av stenen var om-

Figur 7. Röset och de lämningar som påträffades i det schakt som grävdes tvärs över röset. Begränsningslinjerna visar den inre delen av den vall som löpte runt rösets yttre del.

Figur 8. Berg i dagen som kom fram i schakt 20. Foto från S. Foto: Kalmar läns museum.

(16)

Figur 9. Delar av vallen som torvades av. Den västra och östra delen av vallen. Foto från NÖ respektive NV. Foto:

Kalmar läns museum.

kring 0,2 till 0,35 m i storlek. Enstaka stenar före- föll lätt eldpåverkade. Den lösa fyllningen ovanpå stenpackningen var tillsammans med grässvålen omkring 0,05 till 0,25 m tjock och utgjordes av löst humös matjord med spridda recenta fynd såsom glas och porslin. Enstaka kvartsavlag påträffades även vid rensningen. Mellan stenen i packningen fanns en något ljusare humös fyllning. I den ned- grävda västra delen kom en ljusbeige silt fyllning ca 0,5 m under omgivande marknivå vilken före-

föll vara bottennivå. I den östra fanns en liknande ljus fyllning vid några djupare stenlyft men då lite högre upp. Kantvallen låg i den östra delen ca 0,6 m över den kvarvarande centralpackningen.

Kantvallen hade även en småstenspackning som delvis togs bort med maskin, denna sten var homogen mellan ca 0,1 till 0,2 m i storlek och låg ca 2 till 3 lager ovanpå en större stenpackning av samma karaktär som i den centrala delen. Småste- nen, som delvis troligtvis utgjordes av odlingssten,

Figur 10. Utsnitt ur 3D-modell visandes den stenpackning som fanns kvar inne i rösets mitt.

(17)

lågmycket löst i en humös fyllning av matjordska- raktär, fig. 10. Vid handrensningen påträffades, förutom de recenta fynden som inte samlades in, två fynd, F1-2, av slagen kvartsit vilka kan höra till gravmaterialet. I den västra delen av stenpackningen påträffades två sotfläckar nere i stenpackningen, A8-9. Eventuellt kan dessa sotfläckar vara spår av aktiviteter hörande till rösets konstruk- tion. Anläggningarna provtogs för vedarsanalys samt för ¹⁴C-datering. Vedartsanalysen visade att sotfläckarna innehöll björk och ek, bilaga 5. Det utvalda kolmaterialet skulle ha en låg egenålder vilket skulle vara lämpligt för ¹⁴C-analys. Denna gav en ganska samlad datering där P1 daterats till 88–244 e. Kr (2 Sigma) samt P2 till 37 f. Kr.–

200 e. Kr. (2 Sigma), bilaga 6.

Väster om stenpackningen A5 fanns ett område där stenpackningen till största delen saknades, A6.

Här var stenpackningen bortgrävd. Denna yta låg ca 0,5 m under omgivande marknivå och ca 0,9 m under vallen i väst. Botten bestod av ljus silt och enstaka löst liggande stenar. Om denna nivå utgör en botten bör minst ca 2 till 3 lager finnas kvar i övrigt jämfört med denna nedgrävda del kvar i den centrala delen.

Den ekonomiska kartan från 1950 visar att det vid den tiden var odlingsmark på platsen, fig. 11.

Ett visst mått av odlingssten kan således finnas i röset.

En uppskattning av vilken volym som röset be- står av idag har beräknats genom att behandla rö- sets olika delar som cirklar respektive cylindrar.

En stor cirkel, A, utgörs av hela rösets diameter.

Den urplockade delen i rösets mitt utgörs av cirkel B. Differensen mellan A och B multiplicerat med vallens höjd ger en uppskattad volym på den kantvall som begränsar hela lämningen. Det fanns dock bevarade lager inne i den urplockade delen vilket måste läggas till i beräkningen, denna cylinder kallas C. Den matematiska beräkningen utgörs av beräkning av en cirkels area respektive en cylinders volym, enligt dem matematiska for- meln,

π

^xr²^xh=volym.

Utifrån inmätningarna i fält av röset respektive den inre delens urplockade del erhålls följan- de värden. Rösets totala area=408 m². Den inre urplockade delen var ca 110 m². Om vi tar bort den inre delen i förhållande till den totala ytan blir värdet 408-110=298 m². Den uppmätta höj- den på vallen varierade på respektive sida, 1,08- 0,98 m. Om vi räknar med ca 1 m höjd på vallen i snitt erhålls följande värden 298x1=298 m³. I den inre urplockade delen fanns bevarade lager vilka uppskattas till ca 0,3 m. Den inre arean, 110 multiplicerat med 0,3=33 m³. Rösets totala volym kan då beräknas enligt följande, vallens volym, 298 m³+inre volym 33 m³= total volym 331 m³. Värdet ska ses som en uppskattning och inte ett absolut värde då höjden på vallen samt tjockleken på de bevarade lagerna i röses inre del varierar.

Figur 11. Den ekonomiska kartan frän 1950 som visar att området runt röset bestod av odlingsmark vid denna tid.

(18)

Tolkning och åtgärdsförslag

Schaktningsundersökningen av området utanför röset visade att det inte fanns några under mark dolda lämningar. Undersökningen av röset visade att kantvallen till stor del är en rest av den ursprungliga rösefyllningen. Även i den centrala delen, där sten plockats bort och därmed skapat en kraterliknande form, finns åtminstone 2–3 lager ursprunglig stenpackning kvar. Några obrän- da eller brända ben kunde inte påvisas men dä- remot påträffades två fynd av slaget stenmaterial vilket mycket väl kan tillhöra gravkontexten. De två sotfläckar som påträffades i botten av en stenpackning inne i röset daterades till förromersk – romersk järnålder. Denna datering kan spegla aktiviteter knutna till gravröset och signalerar att det finns bevarade lämningar i botten.

Rösen i Smålands inland brukar generellt dateras till bronsålder men få har undersökts och daterats. Vid Öjaby/Nylanda väster om Växjö under- söktes två rösen 2020 vilka förefaller vara från järnåldern (Emilsson er al. 2021 in print).

Museiarkeologi sydost vid Kalmar läns museum bedömer att en särskild arkeologisk undersök- ning av gravröset bör utföras om detta inte kan undvikas vid en eventuell exploatering. Den nu utförda undersökningen visade att stora delar av rösets undre delar är bevarade. En bedömning av rösets nuvarande volym uppskattas till ca 330 m³. Länsstyrelsen beslutar om vidare antikvariska åt- gärder.

(19)

Referenser

Danielsson, E., 2020. Vedartsanalyser på material från Kronobergs län, Uppvididinge, Tvinnesheda och Alvesta, Aringsås. Vedlab rapport 20085. VEDLAB, Vedanatomilabbet.

Falun.

Emilsson, A. et al. 2021. Gravundersökningar vid Öjabymotet/Nylanda. Arkeologisk rapport in print. Museiarkeologisydost.

Kalmar läns museum.

Hilmersson Berglund, M., m fl. 2007.

Härdar från äldre järnålder. Arkeologisk undersökning, RAÄ 127 och 128, Aringsås socken, Småland, Alvesta kommun, Kronobergs län. Arkeologicentrum i Skandinavium AB.

Håkansson, K., 2021. Resultat av 14C datering av träkol från Projektnummer A2070, Aringsås 15:1, L1955:9698, Aringsås socken, Alvesta, Småland. (p 3322). Ångströmlaboratoriet, Tandemlaboratoriet. Uppsala universitet.

Skoglund, P., 2005. Arkeologisk utredning Etapp II inom fastigheten Aringsås 15:1, Aringsås socken, Alvesta kommun, Kronobergs län, Smålands museum, Rapport 2005:33

(20)

Länsstyrelsens dnr: 431-6015-2019 Kalmar läns museums dnr: 33-272-2020

Projektnummer KLM: A2070

Uppdragsgivare: AllboHus Fastighets AB, Storgatan 15A, 342 30 Alvesta

Landskap: Småland

Kommun: Alvesta kommun

Socken: Aringsås sn

Fastighet: Aringsås 15:1

Fornlämningsnr: L1955:9698

X koordinat: 3606363,08

Y koordinat: 474107,19

Latitud: 56,9002620

Longitud: 14,5749147

M ö h: 207 möh

Fältarbetstid: 2020-11-05-2020-11-06

Antal arbetsdagar: 2 dagar

Maskintid: 16 timmar

Personal: Nicholas Nilsson, Andreas Emilsson

Foto, Du-nummer: Du 327

Analyser: VEDLAB AB, Tandemlaboratoriet Uppsala universitet

Tidsålder: Bronsålder–äldre järnålder

Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM.

Inmätning: Koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsystem SWEREF 99

TM och RH2000.

Tekniska och

administrativa uppgifter

(21)

Bilagor

Bilaga 1. Anläggningslista . . . .22

Bilaga 2. Schaktlista . . . .24

Bilaga 3. Fyndlista . . . .26

Bilaga 4. Fotolista digitala bilder . . . .27

Bilaga 5. Vedartsanalysrapport av Erik Danielsson, Vedlab . . . .29

Bilaga 6. ¹⁴C-dateringsrapport av Karl Håkansson, Uppsala universitet . . . .32

(22)

Anr Kontext-

typ Undertyp Längd

(m) Bredd

(m) Djup

(m) Beskrivning & Tolkning

1 Stenlyft 0,37 0,37 0,08 Svartgrå fyllning, ganska kompakt. I botten låg fläck sten. Osäker anläggning men troligtvis stenlyft.

2 Sotfläck 0,4 0,4 0,05 Rundad till formen men något oregelbun-

den till färgen. Även oregelbunden profil med svartgrå färgning med lite sot och kol.

3 Störning Grävd yta Urgrävt vid något tillfälle.

4 Röse 22 22 1,1 Stort välavgränsat röse vars inre skadats

genom urplockning av sten. Bevuxet av lövträdsbestånd av minst 50 år gamla träd.

Runt hela lämningen fanns en vall ca 1 m hög samt ca 6 m bred. Vallens bredd och höjd varierade. På vissa ställen låg större sten synligt i ytan. Det kan inte uteslutas att en del röjningssten ligger uppkastat. I den västra delen ligger lämningen på berg.

5 Sten-

packning Framrensad stenpackning. Låg ca 0,05 till

0,25 m under nivån på den omgivande marknivån. Bevarandegraden var varierande där man bitvis har tagit bort mer och ibland mindre. Den bevarade fasta stenpackningen bestod av stenmaterial mellan 0,1 och 0,5 m i storlek men huvuddelen av stenen var omkring 0,2 till 0,35 m i storlek. Ensta- ka stenar föreföll lätt eldpåverkade. Den lösa fyllningen ovanpå stenpackningen var tillsammans med grässvålen omkring 0,05 till 0,25 m tjock och utgjordes av lös humös matjord med spridda recenta fynd såsom glas och porslin. Även enstaka kvartsavlag påträffades vid rensningen. Mellan stenen i packningen fanns en något ljusare humös fyllning. I den nedgrävda västra delen kom en ljusbeige siltfyllning ca 0,5 m under omgivande marknivå vilken föreföll vara bottennivå. I den östra fanns en liknande ljus fyllning vid några djupare stenlyft men då lite högre upp. Kantvallen låg i den östra delen ca 0,6 m över den kvarvarande centralpackningen. Kantvallen hade även en småstenspackning som delvis togs bort med maskin, denna sten var homogen mellan ca 0,1 till 0,2 m i storlek och låg ca 2 till 3 lager ovanpå en större stenpackning av samma karaktär som i den centrala delen. Småste- nen låg mycket löst i en humös fyllning av matjordskaraktär.

(23)

enstaka löst liggande stenar. Om denna nivå utgör en botten bör minst ca 2 till 3 lager finnas kvar i övrigt jämfört med denna nedgrävda del.

7 Område Stenvall Del av yttervall som låg runt hela lämning-

en. Det övre torvskiktet togs bort med hjälp av maskin. Stenen i vallen bestod av ca 0,4–0,1 m stora stenar. Det mindre stenmaterialet föreföll ligga ytligast.

8 Sotfläck 0,4 0,3 Sotfläck med enstaka skärvig sten. Den lösa

fyllningen som låg över rensades bort och var även den sotig men var lös och utblan- dad. Sotfläcken gick in mellan stenen i packningen och låg ca 0,3 m under gräss- svålen.

9 Sotfläck 0,2 0,15 Samma karaktär som A8 men något mer

ovalt formad i plan. Även här var den ovan- liggande fyllningen sotig men omrörd.

10 Område Urplock-

ning Område inne i röset där sten plockats bort.

(24)

men bitvis jordgfasta stenar.

Tjockt matjordslager, c 0,41m. Stenfritt.

Steril beige sandig silt.

0,47 1,2

9 2

0,47 1,2

8 3

0,54 1,2

4,5 4

Enstaka större sten. Steril beige sandig silt.

0,54 1,2

11,5 5

0,4 1,2

9 6

Tjockt matjordslager, c 0,41m. Berg i botten närmast röset. Steril beige sandig silt.

0,52 1,2

3,5 7

Tjockt matjordslager, c 0,27m. Steril beige sandig silt.

0,29 1,2

5,5 8

0,29 1,2

5,5 9

0,5 1,2

6 10

0,5 1,2

4 11

0,37 1,2

7 12

Page 1 of 2

(25)

0,47 1,2

9 2

0,47 1,2

8 3

0,54 1,2

4,5 4

Enstaka större sten. Steril beige sandig silt.

0,54 1,2

11,5 5

0,4 1,2

9 6

Tjockt matjordslager, c 0,41m. Berg i botten närmast röset. Steril beige sandig silt.

0,52 1,2

3,5 7

0,29 1,2

5,5 8

0,29 1,2

5,5 9

0,5 1,2

6 10

0,5 1,2

4 11

0,37 1,2

7 12

Page 1 of 2

0,48 1,2

8 13

Tjockt matjordslager, c 0,35m. Enstaka större stenar. Steril beige sandig silt.

0,37 1,2

7 14

0,57 1,2

6 15

0,57 1,2

5 16

0,34 1,2

7 17

Bärlager på ytan ca 0,2m.

mMatjordslager, c 0,14m. Enstaka större stenar. Steril beige sandig silt.

0,34 1,2

7 18

0,3 1,2

8 19

Tjockt matjordslager, c 0,25m. Berg i botten . Steril beige sandig silt.

0,25 1,2

4 20

0,4 1,2

7 21

Tvärschakt över hela röset. Tjockt matjordslager, c 0,5m. Berg i botten närmast röset i västra delen. Steril beige sandig silt.

0,52 1,3

31,5 22

Page 2 of 2

(26)

Fyndlista

Undersökningstyp:

Inventarienummer:

Fastighet:

Landskap: Små Socken:

Kommun:

Aringsås sn Alvesta kn

Aringsås 15:1 Förundersökning

1 Kvartsit Avslag 1 2

2 Kvartsit Avslag 1 4,5 Slagen på bägge sidor

Fnr Material Sakord Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning

(27)

DU ³⁴⁹ Fastighet: Aringsås 15:1

2020 FÖRUNDERSÖKNING

Nr Motiv Från Datum

1 Västra delen av röset med rösevallen delvis avtorvad. NO 2020-11-05

2 stenpackning A5 i botten av röset. N 2020-11-05

3 stenpackning A5 i botten av röset. N 2020-11-05

4 Östra delen av röset med rösevallen delvis avtorvad. NV 2020-11-05

5 Andreas Emilsson dokumenterar stenpackning A5 N 2020-11-06

6 Den västra delen av röset, achakt 22. Berghäll i botten av schaktet. V 2020-11-06

7 Schakt 7 med berghäll i botten. V 2020-11-06

8 Panoramabild av röset från väster. V 2020-11-06

9 Den yttre sidan av vallen, på rösets västra sida. V 2020-11-06

10 Sten och grenar somj liger i den norra deln av röset. V 2020-11-06

11 Större lösa stenar som låg i rösets norra del. N 2020-11-06

12 Täckduk som lades i botten av schaktet inne röset. V 2020-11-06

13 Drönarbild av röset. SÖ 2020-11-06

14 Drönarbild av det röse, L1955:9547, som ligger ett par hundra meter söder om undersökningsområdet. N 2020-11-06 15 Drönarbild av det röse, L1955:9547, som ligger ett par hundra meter söder om undersökningsområdet. N 2020-11-06

16 Drönarbild av röset. S 2020-11-06

17 Profilbild av röse L1955:9547. S 2020-11-06

18 Utsnitt ur 3D-vild av stenpckning A5 2020-11-06

19 A2, sotfläck 2020-11-06

Sida 1 av 1

(28)

Du 349_05.jpg

Du 349_09.jpg

Du 349_13.JPG

Du 349_17.JPG

Du 349_06.jpg

Du 349_10.jpg

Du 349_14.JPG

Du 349_18.jpg

Du 349_07.jpg

Du 349_11.jpg

Du 349_15.JPG

Du 349_19.jpg

Du 349_08.jpg

Du 349_12.jpg

Du 349_16.JPG

(29)

VEDLAB

Vedanatomilabbet

_________________________________________________________________________________________

Vedlab rapport 20085

Vedartsanalyser på material från Kronobergs län, Uppvididinge, Tvinnesheda och Alvesta, Aringsås.

(30)

Vedartsanalyser på material från Kronobergs län, Uppvididinge, Tvinnesheda och Alvesta, Aringsås.

Uppdragsgivare: Nicholas Nilsson/Museiarkeologi sydost

Arbetet omfattar sju kolprover från två skilda projekt. Ett i Tvinnesheda som berör ett antal kolbottnar. Här förekom endast gran och tall i proverna. Båda trädslagen kan bli gamla i sig vilket kan ge hög egenålder vid dateringarna.

Det andra projektet är i Aringsås där resterna av ett större röse har undersökts. Proverna är tagna i sotfläckar och innehåller kol av björk och ek. Det utplockade materialet bör ge tillförlitliga dateringar.

Analysresultat Uppvidinge, Tvinnesheda

Anl. ID Anläggnings-

typ Prov-

mängd Analyserad

mängd Trädslag Utplockat

för ¹⁴C-dat. Övrigt

133 28 Kolbotten 101,4g 53,0g 30 bitar Tall 30 bitar Tall 749mg 133 29 Kolbotten 161,9g 11,9g 9 bitar Tall 9 bitar Tall 1051mg 135 30 Kolbotten 69,1g 5,6g 18 bitar Gran 18 bitar Gran 224mg 135 31 Kolbotten 156,1g 5 bitar Gran 3 bitar

Tall 2 bitar Gran 124mg 134 32 Kolbotten 106,0g 120,6g 18 bitar Gran 4 bitar

Tall 14 bitar Gran 676mg Analysresultat Alvesta, Aringsås

Anl. ID Anläggnings-

typ Prov-

mängd Analyserad

mängd Trädslag Utplockat

för ¹⁴C-dat. Övrigt

8 1 Sotfläck 62,3g 0,4g 4 bitar Björk 4 bitar Björk 154mg 9 2 Sotfläck 39,9g 0,5g 6 bitar Björk 5 bitar

Ek 1 bit Björk 78mg

Erik Danielsson/VEDLAB Box 178

791 24 FALUN Tfn: 070 34 00 645 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

(31)

pendula näringsfattig mark. Båda

arterna är ljuskrävande. till slöjd.

Ek Quercus

robur 500-

1000 år

Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat.

Energirik ved ger mycket glöd.

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar.

Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter

Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta.

Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar

Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder

Tall Pinus

silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom

Stark och hållbar.

Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning

Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.

Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.

Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.

Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3^rdedition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

(32)

˚Angstr ¨omlaboratoriet Tandemlaboratoriet Kol-14 gruppen Bes¨oksadress:

˚Angström Laboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Postadress:

Box 529 751 20 Uppsala Telefon:

018 – 471 3124 Telefax:

018 – 55 5736 Hemsida:

http://www.tandemlab.uu.se

E-post:

radiocarbon@physics.uu.se

391 21 KALMAR

Resultat av

¹⁴

C datering av tr¨akol fr˚an Projektnummer A2070, Arings˚as 15:1, L1955:9698, Arings˚as socken, Alvesta,

Sm˚aland. (p 3322)

F ¨orbehandling av tr¨akol:

1. Synliga rottr˚adar borttages.

2. 1 % HCl tills¨atts (10 h, under kokpunkten) (karbonat bort).

3. 1 % NaOH tillsätts (10 h, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen best˚ar av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, best˚ar främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta ˚aldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan.

Före mätningen av¹⁴C-inneh˚allet i acceleratorn förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till pH 4, till CO2-gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.

RESULTAT

Labbnummer Prov δ¹³C‰ V-PDB ¹⁴C ˚alder BP

Ua-68762 KP1 −26,9 1 856 ± 30

Ua-68763 KP2 −25,4 1 953 ± 29

Med v¨anliga h¨alsningar

Karl H˚akansson/Lars Beckel

Karl Håkansson

Elektroniskt undertecknad av Karl Håkansson Datum: 2021.01.29 10:58:07 +01'00'

(33)

350 250

150 50

-50 Calibrated age (AD)

Ua-68763 1953 ± 29 BP

350 300

250 200

150 100

50 Calibrated age (AD)

1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100

Ra dio ca rbo n d ete rm ina tio n ( BP )

Ua-68762: 1856 ± 30 BP 68.2% probability AD 131 - AD 141 (9.0%) AD 158 - AD 191 (28.7%) AD 201 - AD 231 (28.6%) 95.4% probability

AD 88 - AD 92 (0.7%)

AD 120 - AD 244 (94.5%)

IOSACal v0.4.1; Atmospheric data from Reimer et al (2020)

(34)

34

200 150

100 50

0 -50 Calibrated age (AD)

1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200

Ra dio ca rbo n d ete rm ina tio n ( BP )

Ua-68763: 1953 ± 29 BP 68.2% probability

AD 26 - AD 48 (18.4%)

AD 56 - AD 85 (26.7%)

AD 94 - AD 118 (21.9%)

95.4% probability

BC 37 - BC 12 (4.8%)

AD 3 - AD 130 (88.1%)

AD 143 - AD 156 (1.5%)

AD 192 - AD 200 (0.9%)

(35)

(36)