• No results found

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2008-02-03

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR

EKSJÖ KOMMUN

Framtaget av vuxenberedningen på uppdrag av kommunfullmäktige

(2)

Inledning

Vi ser i Sverige idag en utveckling där befolkningen blir allt äldre. 1,6 miljoner svenskar är 65 år och äldre. År 2015 beräknas gruppen ha ökat till 1,9 miljoner och 2025 till 2,1 miljoner. Motsvarande siffror för Eksjös del är idag 3537 (21,3%) och 2014 beräknas antalet till 3845 personer (23,9%).

Bilaga 1.

Eksjö Kommuns Vision 2010 har varit vägledande och beredningens arbete har utgått från den statliga äldreberedningens betänkande Senior 2005. Den framhöll i sitt betänkande Äldrepolitik för framtiden, SOU 2003:91, att

”Ytterst handlar aktivt åldrande om beslut som enskilda människor fattar om livsstil och levnadsförhållanden. En central uppgift för myndigheter och andra aktörer är att skapa förutsättningar för den enskildes egen planering och eget ansvarstagande för ett aktivt åldrande.”

Beredningen påbörjade arbetet under hösten 2005. Ett antal studiebesök har gjorts och en enkätundersökning med synpunkter från organisationer som på olika sätt engagerar kommunens äldre invånare har genomförts.

Bilaga 2.

Med äldre i detta program avses personer över 65 år.

Nuläge i Eksjö Kommun

Inom äldrevården har antalet vårdbostäder minskat och seniorboenden har tillskapats. Idag finns 170 vård- och demensboendeplatser. Snickaren och Tuvehagen är seniorboenden liksom delar av Bobinen. Denna boendeform är ett trygghetsboende utan biståndsbeslut. Trygghetsboende erbjuder servering av mat, möjlighet till olika aktiviteter och gemenskap.

Föreningslivet finns representerat på varje boende.

Behov av boende och hemtjänst varierar över tid. Nuvarande tillgång till vårdbostäder och hemtjänst uppfyller dagens behov.

Beslut har fattats att successivt ändra hemtjänstens organisation med mer inriktning mot personligt utformad service för att därigenom öka inflytandet för brukarna.

Olika former av träffpunkter och anhörigstöd är växande verksamheter.

Föreningsliv liksom engagemang i olika frivilligverksamheter är stort.

Kommunens pensionärsorganisationer är aktiva och samverkar med den kommunala organisationen genom olika former av brukarråd framförallt inom vårdområdet.

Målsättningar

Det ska vara attraktivt och tryggt att åldras i Eksjö. Det ska finnas

förutsättningar till ett aktivt liv för olika intresseriktningar. Information ska vara lättåtkomlig och tillgängligheten ska vara god. Bilaga 3

(3)

Trygghetsmål

Alla människor ska kunna åldras i självständighet med möjlighet att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet, samt ha god tillgång till vård och omsorg.

- Ett tillgängligt samhälle anpassat för alla åldrar

- Äldre ska ha ett starkt inflytande på kommunala aktiviteter och sysselsättningar

- Möjlighet till kvarboende i anpassade bostäder i hela kommunen - Färdtjänst med enkla regler och korta väntetider

- Möjlighet till kommunikation/information via Internet inom hela kommunen

- Individuellt anpassad vård och service - Säkerställd tillgång till vård med god kvalitet - Anhörigstöd

Boende, yttre miljö och samhällsliv

Kommunen ska verka för att bostadsutbudet utvecklas så att äldre kan bo kvar i sin invanda miljö. Väl anpassade bostäder med hiss både lokalt och i central miljö ökar förutsättningarna att kunna bo kvar. En flytt på äldre dar innebär ofta uppbrott från grannar, vänner och anhöriga. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till kvarboende. Man ska inte behöva byta bostad enbart av det skälet att vårdbehovet ökar.

Det ska finnas framförhållning kring behovet av olika boendeformer som säkerställer att sådana finns när behov uppstår, både trygghetsboende och vårdboende.

Trygghetsboende är en boendeform som erbjuder servering av mat och möjlighet till olika aktiviteter och gemenskap. Snickaren är ett exempel på hur ett trygghetsboende kan fungera. Vårdboende ska erbjuda både vård och omsorg.

En viktig förutsättning för kvarboende är att den yttre miljön är tillgänglig.

Även personer med stora fysiska funktionshinder ska kunna röra sig fritt i det moderna samhället. God tillgänglighet är av stort värde inte enbart för äldre och funktionshindrade, utan är i många fall till nytta för alla i

samhället. En tillgänglighetsinventering har påbörjats inför år 2010 då alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade.

Det är viktigt att det sker en fortlöpande anpassning av bl a den yttre miljön så att den inbjuder till vistelse ute i samhället, och inte tvärtom. Isolering och utanförskap motverkar ett friskt åldrande. Sociala kontakter bör därför stimuleras och upprätthållas. Här behövs ett aktivt föreningsliv med ett varierat utbud. Kommunen ska uppmuntra detta genom stöd till föreningar.

Inflytande

Kommunen ska verka för möjlighet till dialog med medborgarna inom olika områden och med det skapa möjlighet till inflytande. Det är viktigt att ta till vara äldres erfarenheter och kunskaper, och använda dem som

resurspersoner.

(4)

Vård och omsorg

Hemtjänsten skall förbli grunden för en väl fungerande äldreomsorg.

Dagens hemtjänst bör utvecklas vidare så det blir enklare att få inflytande över både tillgång och innehåll. Erfarenheter från kommuner som prövat andra arbetsformer och ökad valfrihet bör tillvaratas, t ex tilläggstjänster utan behovsprövning, boservice och möjlighet till inflytande över

tjänsteinnehåll. Arbetet ska bedrivas med sikte på att delvis nya arbetssätt kan införas under mandatperioden 2006-2010.

Med tilltagande ålder sker oundvikligen förändringar. Nedsatta

kroppskrafter, sjukdomar, fysiska och psykiska svårigheter kommer med åren. Också risken för demenssjukdom ökar med stigande ålder. För äldre och deras anhöriga kan det innebära stora svårigheter i kontakter med myndigheter och vård. Tillgången till information och vägledning, liksom möjligheten att påtala sådant som inte fungerar bra, behöver utformas med hänsyn härtill. Försök bör därför göras med en äldreombudsman och med ett telefonnummer, ”äldreomsorg direkt”, dit alla kan ringa för att få besked om allt som rör äldreomsorgen.

För de allra flesta är åldrandet en naturlig process men för vissa innebär åldrandet problem som ibland leder till stora påfrestningar, bl a för

anhöriga. När denna tid kommer är det viktigt med god tillgång och närhet till stöd och hjälp. Tillgången på särskilt boende måste vara tillräcklig för att möta behovet. Uppföljning av boendebehov ska genomföras

regelbundet, med redovisning till fullmäktige vartannat år, så att det finns en framförhållning som säkerställer tillgång av olika boendeformer när behov uppstår.

Stödet till anhöriga, t ex handledning och avlösarhjälp, kan utvecklas vidare och anpassas individuellt. Det måste finnas mötesplatser, tid och

förutsättningar till samtalsgrupper, väntjänster och andra möten för denna viktiga grupp.

God tillgång till insatser ger trygghet och minskar behovet av akuta åtgärder, vilket i sin tur leder till bättre och mer effektiv användning av resurserna. Kompetenshöjning och bättre anpassad organisation är möjliga och viktiga vägar till högre kvalitet.

De äldres hälsotillstånd kan med en åldrande befolkning innebära att

vårdtyngden i den kommunala äldrevården tilltar, och att det genomsnittliga vårdbehovet för personer i hemtjänst eller särskilt boende ökar över tiden.

Detta problem behöver beaktas i budgetarbete och i de återkommande redovisningarna till fullmäktige, så att personaltätheten kan anpassas till en ökad vårdtyngd.

Samverkan mellan kommun och landsting skall utvecklas, och beslut om överförande av hela eller delar av hemsjukvården till kommunalt

huvudmannaskap kan komma att innebära viktiga organisations- och budgetbeslut under de närmaste åren.

(5)

Utvecklingsmål

Alla människor, oavsett ålder, ska kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt.

- Tillgång till anpassad information - Kommunen stöder ett aktivt föreningsliv

- Kommunen har ett väl fungerande samarbete med olika äldreorganisationer

Information, delaktighet och inflytande (se även under

”trygghetsmål”)

Tillgång till enkel och korrekt information är utan tvekan nödvändigt för att den enskilde medborgaren ska kunna ta tillvara sina rättigheter och delta i den demokratiska processen. Därför är bredbandsutbyggnad till alla i kommunen en självklar förutsättning. Det behövs utbildning för dem som inte i vardagen kommer i kontakt med IT. Dagens äldre är inte uppvuxna med IT-tekniken och kan därför behöva fylla på med nya kunskaper.

Studieförbund och föreningsliv har här en viktig uppgift att fylla och kommunen bör därför ge särskilt stöd till de föreningar som erbjuder kurser i data för äldre.

Den offentliga informationen måste göras tillgänglig med modern informationsteknologi. Det ska vara enkelt att på detta sätt ta del av information och utbud kring aktiviteter och tjänster.

Idag sker samverkan inom kommunens vård- och omsorgsverksamhet med de äldre och deras anhöriga i brukarråden. Intresseorganisationerna är representerade i det kommunala pensionärsrådet. Pensionärsrådet är ett viktigt forum som kan utvecklas mer mot att påverka fler förändringar i samhället. Det kan ibland också behövas lokala intressegrupper som fokuserar på de äldres intressen. Informations-, diskussions- och idéträffar är ett sätt att bredda samverkan med medborgarna.

Föreningslivet bör stödjas och breddas. Samordning av aktiviteter och information så att äldre kan ta del av föreningsliv, studieförbund, frivilligorganisationer och kommunens olika arrangemang bör göras.

(6)

Uppföljning och utvärdering

Flera modeller för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen, och för att säkerställa att olika åtaganden uppfylls i enlighet med lag och fattade beslut, har under senare år diskuterats, såväl i andra kommuner som i den politiska debatten om äldrefrågor. Sådana tjänste- eller kvalitetsgarantier, som även betecknats värdighetsgarantier eller omsorgsgarantier innebär att några av äldrevårdens viktiga uppgifter formuleras som garanterade och mätbara åtaganden gentemot brukarna. Misslyckanden att uppfylla garanterade krav korrigeras genom systematisk uppföljning. Den kan, förutom rättelse gentemot vårdtagaren, vara nedsättning eller återbetalning av avgift, samt rapportering inom kommunen så att förtroendevalda, revisorer och förvaltningsledning får beslutsunderlag från

kvalitetsuppföljningen. Lämplig form för en sådan kvalitetsgaranti bör utredas med sikte på att den skall kunna tas i bruk under mandatperioden 2006-2010.

Brukarundersökningar skall också kunna användas för kvalitetsuppföljning.

Redovisning till kommunfullmäktige i äldrefrågor

En samlad redovisning av vidtagna åtgärder enligt program, och av

utvecklingen när det gäller behovssituation och måluppfyllelse, skall göras till kommunfullmäktige vartannat år.

References

Related documents

Kommunens övergripande mål för bidrag till ideella föreningar är att i första hand stödja ungdoms-, kultur-, folkbildnings-, handikapp- och sociala föreningar i deras

Här redovisas hur Växjö kommun tillsammans med RF Sisu Småland och Linnéuniversitetet tagit fram materialet för certifiering till ”Säker och trygg förening” och hur det

Syftet är att nya kontaktvägar till andra föreningar och aktörer i det civila samhället ska skapa möjligheter för möten i olika former. Samarbeten på kort och lång sikt och

Vid utredning är ferri- tinprov utmärkt i förening med blodstatus inklusive MCV (erytrocytmedelvolym) [6] Observera dock att ferritin även är en akutfasreaktant och

Passa då på att anmäla dig till vår digitala workshop i Minecraft där du får lära dig grunderna inom redstone.. Vill du joina vår värld behöver du Minecraft nerladdat

Den förening som får ekonomiskt stöd av Härryda kommun bedriver kvalitetsarbete inom ramen för kommunens modell för certifierad förening.. Alla föreningar i Härryda kommun

Vi på högskolan gör vårt bästa för att stötta och hjälpa dig som är student här.. Därför erbjuder vi dig ett varierat och

Till arbetssökande i program med aktivitetsstöd räknas personer som går arbetsmarknadsutbildning, har arbetspraktik, får stöd till start av näringsverksamhet, ingår i