• No results found

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förbättringsarbete

teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?)

Boel Andersson Gäre Jönköping Academy

Futurum, Region Jönköpings län

(2)

Agenda

• Vad är problemet?

• Drivkrafter och möjligheter

• Förbättringskunskap – vad och hur?

• Från ord till handling – vad kan vara till hjälp?

• Exempel

(3)

Crossing the Quality Chasm

• Serious problems in

quality. (Gap between what we have and what we could have is a

“chasm.”)

• The problems come from poor systems …not bad people. (In current form, habits, environment, American health

care is incapable of providing care expected.)

(4)

FoU-enhetens uppföljning av vårdcentralerna 2015

4

Nat riktlinjer: Återbesök för utvärdering av depression har en god behandlingseffekt i sig. Prio 2

(5)

FoU-enhetens uppföljning av vårdcentralerna 2015

5

%

Röda Röda linjen är Mål enligt Socialstyrelsen

(6)

• säker

• kunskapsbaserad och ändamålsenlig

• patientfokuserad

• effektiv

• jämlik

• i rimlig tid

Mål

…hälso- och sjukvård för populationen som är

(7)

Människan vårdar sina sjuka och svaga därför att det mänskliga samhället inte är

möjligt utan det slags villkorslösa relationer mellan människor som vården utgår ifrån och ger upphov till. Detta är den stora kalkyl på vilken alla mindre kalkyler över vårdens

eventuella utbyte och nytta här och nu måste vila…

Göran Rosenberg ”Plikten, profiten och konsten att vara människa” 2003

(8)

KASAM - känsla av sammanhang

Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet

Aron Antonovsky

(9)

Yrkesrelaterad kunskap

- Ämneskunskap

- Personliga färdigheter - Värderingar, etik

Förbättringskunskap “alla”

- System - Variation

- Förändringspsykologi - Koppla teori och

genomförande

Ökat värde för patienten

och befolkningen

Forskning och Utveckling

Kunskapsdomäner för vårdprofessioner

Efter Batalden & Stoltz, 1993 efter W Edwards Deming

(10)

Offensiv kvalitetsutveckling på svenska, Bergman och Klevsjö

Chalmers, Göteborg, 2006

(11)

Pseudoinnovation: the development and spread of healthcare quality improvement methodologies

Kieran Walshe: International Journal for Quality in Health Care 2009; Volume 21, Number 3: pp. 153–159

(12)

The art and the science

(13)

Ett komplext system?

(14)

Stacey diagram

Simple

Com plex

Caotic

Com

plicated

High High

Low

Low Degree of

approval

Degree of safety

(15)

Svårt att lyckas med förbättringsarbete

• I USA: av 92 förbättringsarbeten fick bara 20-40 % lyckade resultat

(Alemi, Safaie & Neuhauser, 2001)

• Svensk studie visade att av 67 förbättringsprojekt lyckades 58% (Thor, 2007)

• Verksamheterna upplever en komplexitet i

förbättringsarbetet och hur de ska gå tillväga, vilka metoder som ska användas och på vilket sätt

(Book, Hellström & Olsson, 2003).

(16)

• Förbättring händer sällan spontant – det kräver oftast fokuserade och aktiva

insatser

• Om man vill uppnå bättre resultat i en organisation, behöver man ändra sättet man arbetar på.

Observationer om förbättring

(17)

Utgångspunkter i förbättringsarbetet

• Varje system är perfekt byggt för att nå det resultat det presterar

• Alla förändringar är inte förbättringar, men alla förbättringar är förändringar

• Att tänka sig in i ett nytt agerande eller att agera sig in i ett nytt tänkande?

(18)

Från kunskap till praktik – kräver en

sammansättning av många “kunskaspssystem”

Generalizable scientific

evidence

+ Particular context

Measured performance improvement

control for context

inquire into particular

identity

balanced measures

over time choosing

best plan

executing locally

Batalden & Davidoff, 2007

(19)

Svarsreaktioner

(20)

• Att banta – det räcker inte att ställa sig på vågen...

• Mäta för att lära och förbättra.

(21)

Vad kan vara till hjälp?

(22)

Exempel stödjande verktyg/modeller

• 5P (Purpose, Patients, People, Process, Patterns)

• Värdekompass

• Fiskbensdiagram

• Flödesschema

• Handlingsplan

• PGSA-hjulet

• Balanced scorecard

(23)

Microsystemet- där vårdens

värde skapas

(24)

Lawrence J. Henderson

Patienter och vårdgivare är del av samma system.

NEJM, 1935

24

(25)

www.clinicalmicrosystems.org

(26)

Purpose Syfte

Varför finns vi till?

Vilket värde ska vi skapa?

People/

medarbetare

Hur nyttjar och tillvaratar vi medarbetarnas kompetens på bästa sätt?

Hur involverar vi dem mer i

utvecklingsarbetet?

Hur ökar vi medarbetarnas förståelse för sin uppgift?

Processer/

flöden

Hur lär vi oss mer om våra processer?

Hur använder vi oss av resultatet?

Hur blir vi bättre på länkning?

Patterns/

mönster

Hur

utvärderar vi variationer i det kliniska arbetet?

Vilken kultur har vi i

förhällande till dem vi är till för?

Mötesformer?

etc

Att kartlägga, reflektera, samtala och försöka systematiskt förbättra

MMiMiikkrkrrooosssyysyssttteeemmemeettstss fffeeemmm PPP

Patienter

Vilka är de?

Hur väl känner vi deras behov?

Hur involverar vi dem mer?

(27)

Förbättringsmodell

efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma?

Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Mål ! Mått ! Idéer !

Test !

Agera Planera Studera Gör

PDSA-cirkeln

(28)

Resultat:

tid tills vätskebehandling är påbörjad från ankomst

Före studiestart: medel 2h 18 min, 14% inom 45 min (medel 2h 2 min om pat nr 3 bortses.)

Efter studiestart: medel 58 min, 56% inom 45 min

00:00 01:12 02:24 03:36 04:48 06:00 07:12 08:24

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 1 2 3 4 5 6 7 8 9 före studiestart medel före efter studiestart medel efter Målvärde 45 min

?

(29)

Resultat länkade till processen

Behov Process Resultat

Initial Ohälsa/

problem

Hälso/sjv, Socialtjänst Förändrat Hälsotillstånd/

Social situation

(30)

Värdekompassen

Kostnader

Funktionellt hälsostatus

Kliniskt/

omvårdnad

Tillfredsställelse

(31)

Värde

”Kvalitet”

Kostnader

Värde =

(32)

Avslutande reflektioner

(33)

The art and the science

(34)

Två kompletterande perspektiv

Rationalistiskt (guidelines och mätning)

och/eller?

Tolkande (berättelse)

(35)

Det är berättaren, den som skapar

drömmar och myter, som är vår fågel Fenix, det är när vi är som bäst, när vi är som mest nyskapande

Doris Lessing

(36)

Produktionslogik eller Utvecklingslogik?

Eller både - och?

(37)

Verksamhetsidé

Att främja hälsa och välfärd genom att ta fram och

nyttiggöra kunskap om förbättring och ledarskap inom

vård och omsorg. Jönköping Academy bedriver utbildning och forskning i samproduktion mellan högskola, vård och omsorgsverksamhet. Beslutsfattare och medarbetare i vård och omsorg utgör akademins primära målgrupp.

References

Related documents

Lung-resident, M2e-specific CD4 T cells critically protect during influenza infection | Ajibola Omokanye. SAHLGRENSKA ACADEMY INSTITUTE

2021 T issue engineering f or no vel female infertility treatments | Arvind Manikantan P adma. ISBN 978-91-8009-242-5 (PRINT) ISBN 978-91-8009-243-2

Inledande teori och grundprinciper inom processorientering utifrån kurslitteratur och tidigare förvärvad kunskap och förmågor i forskning och tidigare kursresultat

Remissversionen har förstärkts genom kunskaps- och analysunderlag, workshops med representanter från det företagsfrämjande systemet, akademi, kommuner, branschorganisationer

Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt; Anna Carnelius, samordnare, Vattenmyndigheten Södra Östersjön; Katrin Herrlin Sjöberg, samordnare,

2010 års inventering av omvårdnadspersonalens kompetens visar att 34 personer av tillsvidare anställd omvårdnadspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning, dessa personer har

The ph ysiological processing of Alzheimer -associated am yloid beta precursor protein in human and animal-derived neuronal models | Tuğçe Munise Şatır.

Problemet som ligger till grund för delprojektet Akuten till primärvården är överbelastningen på akutmottagningen, ett problem som även leder till långa kötider och