• No results found

20.6. Bilaga 5 - Kommunikationsplan samverkansöverenskommelse_Polismyndigheten Sollentuna kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "20.6. Bilaga 5 - Kommunikationsplan samverkansöverenskommelse_Polismyndigheten Sollentuna kommun"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga till samverkansöverenskommelse

Sida 1 (3) 2016-11-23

Kommunikationsplan

samverkansöverenskommelse mellan polisen i lokalpolisområde Sollentuna och Sollentuna kommun

Bakgrund

Samverkan mellan polis och kommun är idag välutvecklad och det gäller särskilt samverkan kring tryggheten i offentliga miljöer.

Ett flertal utvärderingar och rapporter från bland annat Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen och Polismyndigheten visar att det krävs stora gemensamma insatser för hantera olika former av sociala behov i samhället, inklusive brottslighet.

Nuvarande samverkansstruktur fungerar bra, men kan samordnas på ett bättre och effektivare sätt. Den kan utvecklas så att samverkan fungerar bättre både i vardagen och vid särskilda händelser. Samverkan kan också utökas och fördjupas till att omfatta allt större del av den polisiära

verksamheten, både det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet.

Syfte

Syftet är att fördjupa och utveckla kommunikationen mellan polisen och Sollentuna kommun. Både när det gäller kommunikationen oss emellan samt mot våra målgrupper.

Vårt huvudbudskap

Vi arbetar gemensamt mot samma mål med tydlig rollfördelning och långsiktighet och skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggare lokalsamhälle, minskad brottslighet och ökat lokalt engagemang.

Vi har också några övergripande värdeord, som beskriver vad vi önskar uppnå. Dessa värdeord kan givetvis förändras över tid och behöva anpassas utifrån aktuell situation.

Tydligt – våra roller och kontaktvägar är tydliga, vi använder rätt resurs vid rätt tillfälle.

Gemensamt – vi har samma utgångspunkt och samma målbild och kan därmed skapa samsyn och samordna.

Hållbart – vi arbetar långsiktigt för att skapa en stabil och uthållig samverkan över tid.

Kommunikationsstrategin ska:

vara gemensam för Sollentuna kommun och polisen

• innehålla enhetliga och gemensamma budskap som gäller för båda parter

• betona att de gemensamma riktade insatserna ska, när det är möjligt, kommuniceras av båda parter

(2)

Bilaga till samverkansöverenskommelse

Sida 2 (3)

• baseras på fakta och beskriva de aktiviteter som vi genomför

• inkludera olika budskap i de samverkansgrupper som avtalet omfattar (t ex SIG – Sociala insatsgruppen, Samverkan Ungdom) Mål - kommunikationen ska:

• skapa en ökad förståelse för båda parters ansvar och därigenom nå ökad trygghet för invånarna, bättre användning av våra resurser och i förlängningen bidra till minskad brottslighet.

• förklara varför samverkan behövs och den förväntade nyttan för samhället

• skapa en gemensam målbild av vad samverkan mellan polis och kommun syftar till

• öka det lokala engagemanget, öka tryggheten i lokalsamhället samt minska brottsligheten

Målgrupper

• Invånare

• Samarbetspartner och goda krafter i området

• Näringsliv

• Internt inom Sollentuna kommun

• Internt inom polisen

• Media Aktivitetsplan

• Aktiviteterna ska ske i samverkan mellan båda parter.

• Avstämningsmöten mellan kommunikationsfunktionerna ska ske kontinuerligt, dock minst en gång per kvartal.

• Kommunikationsfunktionerna medverkar vid halvårsmötena.

• Vi utnyttjar gemensamma beröringspunkter, såsom

återkommande händelser (sport-, sommar-, höst- och jullov).

Andra återkommande möten är utsättningsmöten, grannstöds- och grannsamverkansmöten, krissamverkansgrupp, lokala BRÅ- möten. Här samverkar vi redan men det ska kommuniceras.

Hur ska vi jobba tillsammans?

För att skapa en gemensam kommunikation och ge samma bild till våra målgrupper, ska vi ha en öppen och kontinuerlig dialog med varandra.

Kommunikationen ska ske i samråd och företrädesvis tillsammans – med en röst. Det är dock inte nödvändigt att all kommunikation kommer från båda parter, men den andra parten ska ha kunskap om och haft möjlighet att komma med synpunkter på vad som kommuniceras.

Kanaler för kommunikationen kan vara:

• nyheter på intranätet eller externa webbplatsen

• utnyttjande av sociala medier (Facebook, Twitter)

• information på tv-skärmar, informationsmöten och andra interna kommunikationskanaler

• kontakt med media

• lokalmedia (tidningar, lokal-tv, lokalradio)

• Internkommunikation

Kommunikativa utmaningar (som kan uppdateras löpande) Styrkor:

• Väl utvecklade kanaler för informationsspridning.

• Transparens i kommunikationen mellan alla parter.

(3)

Bilaga till samverkansöverenskommelse

Sida 3 (3)

• Hög trovärdighet när vi samarbetar Svagheter:

• Liten erfarenhet av att arbeta tillsammans med kommunikations- frågor.

• Använder vi rätt kanaler?

Möjligheter:

• Använda varandras upparbetade kommunikationskanaler

• Analysera kanalval efter gemensam målgrupp Risker:

• Att kommunikation kan få motsatt effekt om vi inte är tydliga.

Utvärdering

Överenskommelsen i sin helhet ska dels följas upp efter halva tiden vid 2017 års utgång, dels då överenskommelsen löper ut vid slutet av 2018.

Kommunikationsinsatserna kommer att utvärderas i samband med det.

References

Related documents

Arnetz och Wiholms (1997) definition av teknikstress som en konstant hög belastning och mental och psykologisk upprymdhet, tillsammans med Weil och Rosens (1997) definition

7.14 Information om förfaranden för intern rapportering och extern rapportering Svenskt Näringsliv anser att många medlemsföretag skulle ha stora svårheteter att efter

Verket anser att det är bra att utredningen föreslår att lagen ska ge skydd inte enbart vid rapportering av överträdelser av unionsrätten på i direktivet utpekade områden,

(En ope- ratör hade slutat, fyra var borta av naturliga skäl; sjukdom, vård av sjukt barn samt semester. En operatör ville inte delta då han trodde att resultaten från en- käten

Den preliminära planeringen av de båda undersökningarna gjordes samtidigt och uppgifter från Statistiska centralbyråns högskole- register införskaffades för båda årgångarna

Resultatet från denna studie visade att det inte fanns någon skillnad i klubbhastighet varken vid protokoll 1 före och efter 8 minuters vila eller vid protokoll 2 före och efter

En social grupp består enligt författarna av två eller flera personer som ömsesidigt påverkar varandra på sånt sätt att de måste kunna lita på varandra för att få sina

Om bankerna får större förståelse för de konkurrensmöjligheter molntjänster faktiskt innebär, exempelvis möjligheten att kunna skapa kundunika erbjudanden, kommer de