DOMSTOLENS D O M (första avdelningen) den 11 augusti 1995 *
I mål C-98/94,
angående en begäran enligt artikel 177 i EEG-fördraget från Arbeidsrechtbank Antwerpen (Belgien) att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiggjorda målet mellan
Christel Schmidt
och
Rijksdienst voor Pensioenen,
angående tolkningen av artikel 12.2 och 46 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, såsom denna ändrats och uppdaterats genom rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, s. 6) och av artiklarna 12.2 och 46a i samma förordning i den lydelse de fått genom rådets förordning (EEG) nr 1248/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, s. 7),
* Rättegångssprak: nederländska.
I-2581
meddelar
D O M S T O L E N (första avdelningen)
sammansatt av P. Jann, avdelningsordförande, D.A.O. Edward (referent) och L.
Sevón, domare,
generaladvokat: C O . Lenz, justitiesekreterare: R. Grass,
med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:
— Christel Schmidt genom M. van Loon, advokat i Antwerpen,
— Belgische Rijksdienst voor Pensioenen genom W. de Meyer, biträdande allmän handläggare, i egenskap av ombud,
— Europeiska gemenskapernas kommission genom M. Patakia och P. van Nuffel, vid rättstjänsten i egenskap av ombud,
med hänsyn till referentens rapport,
och efter att den 4 maj 1995 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
D o m
1 Arbeidsrechtbank Antwerpen har genom dom av den 11 mars 1994, som inkom till domstolens kansli den 22 mars 1994, i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget
begärt att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande beträffande en fråga angående tolkningen av artiklarna 12.2 och 46 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen såsom den ändrats och uppdaterats genom rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, s. 6, nedan kallad "förordning nr 1408/71") och av artikel 12.2 och artikel 46a i samma förordning i den lydelse de fått genom rådets förord- ning (EEG) nr 1248/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, s. 7, nedan kallad
"förordning nr 1408/71 i ändrad version").
2 Denna fråga har uppkommit inom ramen för en tvist mellan belgiska Rijksdienst voor Pensioenen och Christel Schmidt angående beräkning av en avgångspension som tillkommer frånskild make.
3 I artikel 12.2 i förordning nr 1408/71 uttrycks bestämmelsen för att förhindra sam- manträffande av förmåner enligt följande:
"Bestämmelserna i en medlemsstats lagstiftning om minskning, innehållande eller indragning av förmåner för den som samtidigt har andra socialförsäkringsförmåner eller annan inkomst, får åberopas även om rätten till dessa förmåner har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller om inkomsten härrör från en annan medlemsstats territorium. Detta gäller dock inte då en person får förmåner av samma slag på grund av invaliditet, ålderdom, dödsfall (pensioner) eller arbetssjuk- dom som beviljas av två eller flera medlemsstaters institutioner enligt bestämmel- serna i artikel 46, 50, 51 eller 60. 1 b."
4 Enligt artikel 46.3 i förordning nr 1408/71 föreligger ett oberättigat sammanträf- fande av förmåner om den berörda personen uppbär förmåner av samma slag vars belopp överstiger det högsta teoretiska beloppet. Det teoretiska beloppet fastställs I - 2583
enligt artikel 46.2 a såsom den förmån som den berörda personen skulle kunna göra anspråk på i den medlemsstat inom vilken personen fullgjort hela sin yrkes- verksamma tid.
5 Dessa artiklar har ändrats genom den ovannämnda förordningen nr 1248/92.
6 I den ändrade artikel 12.2 föreskrivs:
" O m något annat inte föreskrivs i denna förordning får bestämmelserna i en med- lemsstats lagstiftning om minskning, innehållande eller indragning av förmåner vid sammanträffande med andra sociala trygghetsförmåner eller annan inkomst åberopas även om sådana förmåner har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller om sådan inkomst har förvärvats inom en annan medlemsstats territorium."
7 Vad gäller den ändrade artikel 46 föreskrivs i denna att den behöriga institutionen å ena sidan skall utföra en självständig beräkning endast enligt bestämmelserna i den lagstiftning som den tillämpar (punkt 1), å andra sidan utföra en proportioner- lig beräkning (punkt 2) och att den berörda personen har rätt till det högsta belop- pet (punkt 3).
8 Sammanträffande av förmåner av samma slag definieras i artikel 46a. 1 såsom sam- manträffande av "förmåner vid invaliditet, ålderdom, och till efterlevande som beräknas eller utges på grundval av försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts av en och samma person."
9 Genom förordning nr 1248/92 har dessutom en ny artikel 95a införts enligt vilken rättigheter för personer som beviljats pension före den 1 juni 1992 kan omprövas på ansökan av personen med beaktande av det nya innehållet i artikel 46 och föl- jande.
10 Enligt artikel 75 och följande i den belgiska kungliga förordningen av den 21 december 1967, som innehåller en allmän reglering av avgångspension och pension till anställdas efterlevande {Moniteur belge av den 16 januari 1968), uppbärs den pension som tillkommer en frånskild make — som inte är omgift med en anställd
— på samma villkor som om den frånskilda maken själv hade utfört arbete som anställd under den tid som äktenskapet varade (artikel 76). Vid beräkningen av denna avgångspension beaktas en inkomst vars belopp motsvarar 62,5 procent av den årliga motsvarande lönen som skulle beaktas vid beräkningen av den före detta makens pension (artikel 77).
1 1 Den belgiska kungliga förordningen nr 50 av den 24 oktober 1967 {Moniteur belge av den 27 oktober 1967) innehåller följande bestämmelse i sin artikel 10a (införd genom kunglig förordning nr 205 av den 29 augusti 1983, Moniteur belge av den 6 september 1983):
"när den sammanlagda summan av delarna, som uttrycker betydelsen av var och en av dessa pensioner, överskrider en hel pensionsenhet skall den yrkesverksamma tid som lagts till grund för beräkningen av avgångspensionen minskas med det antal år som är nödvändigt för att begränsa den sammanlagda summan till pensionsenhe- ten".
1 2 Med tillämpning av artikel 3 i den belgiska lagen av den 20 juli 1990 beaktas endast de 40 år som ger rätt till den mest förmånliga pensionen.
1 3 Christel Schmidt som föddes i Tyskland den 4 november 1921 arbetade i detta land från slutet av år 1937 till början av år 1948. Den 31 januari 1948 ingick hon äkten-
I-2585
skap med en belgisk medborgare och erhöll belgiskt medborgarskap. Christel Schmidt flyttade till Belgien och utövade under den tid som äktenskapet varade ett yrkesarbete på halvtid från år 1973 till år 1979. Makarna flyttade isär i mars 1981.
Domen om äktenskapsskillnad skrevs in i registret över civilstånd den 12 februari 1991.
1 4 Från och med sin 60-årsdag, det vill säga den 1 december 1981, uppbar Christel Schmidt en pension vars belopp endast grundade sig på den arbetsperiod hon full- gjort i Belgien (1973—1979). H o n avsade sig denna pension den 15 april 1988.
15 Från det att hon fyllt 65 år, det vill säga den 1 december 1986, har hon i enlighet med Angestelltenversicherungsgesetz (lag om anställdas sociala trygghet) uppburit en tysk pension grundad på den yrkesverksamma tid hon hade fullgjort i Tyskland före äktenskapet (1936—1948).
16 Från den 1 juni 1988 — det datum som hennes make, från vilken hon faktiskt flyt- tat isär, själv gick i pension — uppbär hon också en belgisk pension i egenskap av make som flyttat isär.
17 Efter det att hennes äktenskapsskillnad inskrivits den 12 februari 1991 gjorde Rijksdienst voor Pensioenen en ny beräkning av den pension hon hade rätt till och beviljade henne genom beslut av den 10 juli 1991 en årlig belgisk pension, från och med den 1 mars 1991, i hennes egenskap av frånskild make i enlighet med artikel 75 och följande i kunglig förordning av den 21 december 1967.
18 Denna pension beräknades på grundval av en yrkesverksam tid av 33 år (1948—1980) viken tillgodoräknats hernies före detta man. Fyra år (1948—1951) har inte beaktats vid beräkningen på grund av att den fastställda enheten om 40 år överskridits. Genom att lägga ihop den yrkesverksamma tid som tillgodoräknats hennes före detta man med hennes egen yrkesverksamma tid (18 år) har Rijks-
dienst voor Pensioenen kommit fram till en sammanlagd summa av 51 år, varav 7 år räknats in två gånger. Eftersom enheten 40/40 hade överskridits med 4 år tilläm- pade Rijksdienst voor Pensioenen artikel 10a i kunglig förordning nr 50.
19 Christel Schmidt överklagade Rijksdienst voor Pensioenens beslut till Arbeids- rechtbank Antwerpen. Inom ramen för överklagandet ifrågasatte Christel Schmidt tillämpningen av artikel 10a i kunglig förordning nr 50. Enligt henne kan en bestämmelse som syftar till att förhindra sammanträffande av förmåner bara tilläm- pas om den leder till ett beviljande av en pension som är förmånligare än en pen- sion som beräknas enligt artikel 46. Med antagande av att den tyska pensionen och den belgiska pensionen som tillkommer frånskild make utgör förmåner av samma slag i den mening som avses i förordning nr 1408/71, har Christel Schmidt begärt att hennes pension skall beräknas i enlighet med artikel 46 så att en jämförelse kan göras mellan den nationella pensionen som beräknas enligt artikel 10a i kunglig förordning nr 50 och den pension som beräknats enligt artikel 46 i förordningen.
O m så är fallet, skulle tillämpningen av den belgiska bestämmelsen, som syftar till att förhindra sammanträffande av förmåner, inte kunna ha som verkan att den pen- sion som utgår enligt den statens lagstiftning minskar så att förmånstagaren sam- manlagt erhåller en lägre summa än det teoretiska maximibeloppet.
20 Rijksdienst voor Pensioenen har å sin sida ansett att eftersom förmånerna i fråga inte är av samma slag, är inte regeln i artikel 46 i förordning nr 1408/71 tillämplig.
Således bör artikel 12.2 i samma förordning tillämpas; denna bestämmelse är emel- lertid inget hinder för tillämpning av nationella bestämmelser för att förhindra sammanträffande av förmåner.
21 Eftersom Arbeidsrechtbank Antwerpen vill få klarhet i om den avgångspension som erhålls i egenskap av frånskild make och den pension som erhålls personligen bör betraktas som förmåner av samma slag har den beslutat att förklara målet vilande och att begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande angående föl- jande fråga:
"Utgör den tyska avgångspension som den berörda personen erhållit i enlighet med Angestelltenversicherungsgesetz på grundval av de försäkringsperioder som I - 2587
hon personligen har fullgjort i Tyskland och den belgiska avgångspensionen som hon i egenskap av frånskild maka har erhållit i enlighet med den belgiska lagstift- ningen om pensioner, närmare bestämt artiklarna 75 och 76 i kunglig förordning (av den 21 december 1967) — på grundval av de försäkringsperioder som hennes före detta make har fullgjort — och som hon erhåller på samma villkor som om hon själv hade utfört en anställds arbete under den tid som hennes äktenskap med den före detta maken varade, förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel 12.2 i förordning (EEG) nr 1408/71, med de konsekvenser som eventuellt följer av detta vad gäller tillämpning av artiklarna 46 och 46a i förordning (EEG) nr 1408/71 och av artikel 7 i förordning (EEG) nr 574/72?"
22 Inledningsvis bör det påminnas om att, även om domstolen inom ramen för ett förfarande som inletts enligt artikel 177 i fördraget inte har behörighet att tillämpa bestämmelser inom gemenskapsrätten på ett bestämt fall och följaktligen inte heller att bedöma bestämmelser inom nationell rätt i förhållande till den gemenskaps- rättsliga bestämmelsen, kan den likväl ge den nationella domstolen alla de uppgif- ter för tolkning som ingår i gemenskapsrätten och som kan vara användbara för den när den skall bedöma verkningarna av dessa nationella bestämmelser (se i syn- nerhet dom av den 24 september 1987, Coenen, 37/86, Rec. s. 3589, punkt 8).
23 Den hänskjutande domstolen frågar genom denna fråga huvudsakligen om en avgångspension som beviljats enligt en medlemsstats lagstiftning på grundval av försäkringsperioder som fullgjorts personligen av den berörda personen i denna medlemsstat och en avgångspension som erhållits i egenskap av frånskild make med tillämpning av en annan medlemsstats lagstiftning på grundval av försäkrings- perioder som fullgjorts av den före detta maken utgör förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel 12.2 i förordning nr 1408/71 och i artiklarna 12.2 och 46a i förordning nr 1408/71 i ändrad version.
24 Först och främst bör det påminnas om att sociala trygghetsförmåner enligt en fast rättspraxis — oberoende av särdrag som är utmärkande i olika nationella lagstift- ningar — skall anses vara av samma slag när deras föremål och syfte liksom deras beräkningsgrund och villkor för beviljande är desamma (se dom av den 6 oktober
1987, Stefanutti, 197/85, Rec. s. 3855, punkt 12). Endast formella särdrag skall däremot inte anses vara väsentliga uppgifter för klassificering av förmåner (se ovannämnda dom Coenen, punkt 10).
25 Vad gäller föremålet för och syftet med de ifrågavarande förmånerna har det inte ifrågasatts att den belgiska avgångspension som beviljas en frånskild och icke omgift make har som syfte att tillförsäkra den sistnämnde medel som räcker till för dennes försörjning, eftersom denne inte längre kan förfoga över den före detta makens inkomster. Beräkningsgrunden och villkoren för beviljande av denna pen- sion har fastställts för att kompensera den förlust av inkomster som den berörda personen drabbats av på grund av att makarna inte längre sammanbor. För det fall personen gifter om sig förlorar personen denna rätt. Vad beträffar den personliga avgångspensionen som erhålls i Tyskland är denna avsedd att tillförsäkra en arbets- tagare en tillräcklig inkomst från och med den tidpunkt som han personligen har rätt till pension.
26 Härav följer att de förmåner som är aktuella i målet inför den nationella domstolen har olika föremål och syfte.
27 För det andra bör det påpekas att det i artikel 46a. 1 i förordning nr 1408/71 i sin ändrade version har lagts till ett kriterium som redan underförstått fanns med i den ovannämnda rättspraxisen genom att definiera ett sammanträffande av förmåner av samma slag som ett sammanträffande av förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande "som beräknas eller utges på grundval av försäkrings- eller bosätt- ningsperioder som har fullgjorts av en och samma person".
28 Såsom kommissionen uttryckligen har påpekat kan inte förmåner som beräknas eller utges på grundval av två olika personers yrkesverksamma tid anses vara för- måner av samma slag i den mening som avses i ovannämnda artikel 46a.
I-2589
29 I detta fall är det ostridigt att den före detta makens yrkesverksamma tid och inkomster har beaktats vid beräkningen av den belgiska pensionen som tillkommer en frånskild make. Den avgångspension som erhålls i Tyskland har däremot beräk- nats på grundval av försäkringsperioder som fullgjorts personligen av den berörda personen, med beaktande av både det antal år under vilka hon faktiskt arbetat och den inkomst som hon erhållit under denna tid.
30 Av detta följer att förmåner av det slag som är aktuella i målet inför den nationella domstolen beräknas och utges på grundval av två olika personers yrkesverksamma tid.
31 Denna slutsats kan inte försvagas av att man i den belgiska lagstiftningen fiktivt likställer den pension som utges till den frånskilda maken med en anställds avgångs- pension genom att man i den betraktar åren som gift såsom försäkringsår. Enligt ovannämnda rättspraxis skall förmånerna i fråga bedömas oberoende av de särdrag som är utmärkande för de olika nationella lagstiftningarna.
32 Under dessa förhållanden bör frågan besvaras så att en avgångspension som enligt en medlemsstats lagstiftning beviljats på grundval av de försäkringsperioder som den berörda personen personligen fullgjort i denna stat och en avgångspension som erhållits i egenskap av frånskild make med tillämpning av en annan medlemsstats lagstiftning på grundval av försäkringsperioder som den före detta maken fullgjort inte utgör förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel 12.2 i förord- ning nr 1408/71 och artiklarna 12.2 och 46a i förordning nr 1408/71 i ändrad ver- sion.
Rättegångskostnader
33 De kostnader som har förorsakats Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfa- randet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att fatta beslut om rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar
D O M S T O L E N (första avdelningen)
— angående den fråga som genom dom av den 11 mars 1994 förts vidare av Arbeidsrechtbank Antwerpen — följande dom:
En avgångspension som enligt en medlemsstats lagstiftning beviljats på g r u n d - val av de försäkringsperioder som den berörda personen personligen fullgjort i denna stat och en avgångspension som erhållits i egenskap av frånskild make med tillämpning av en annan medlemsstats lagstiftning, på grundval av försä- kringsperioder som den före detta maken fullgjort, utgör inte förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel 12.2 i rådets förordning n r 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet n ä r anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, i den, genom rådets förordning (EEG) n r 2001/83 av den 2 juni 1983, ändrade och uppdaterade versionen och av artiklarna 12.2 och 46a i förordning n r 1408/71, såsom den ändrats genom rådets förordning (EEG) n r 1248/92 av den 30 april 1992.
I - 2591
Jann Edward Sevón
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 11 augusti 1995.
R. Grass
Justitiesekreterare
P. Jann
Ordförande på första avdelningen
