Sigrid Jusélius Stiftelse

Sigrid

Jusélius Stiftelse

Verksamhetsberättelse

2020

Virus betyder gift på latin. Dessa mikroskopiskt små organismer orsakar sjukdomar, av vilka en del är livsfarliga för människan. Virus kan också utnyttjas i medicinvetenskapen, till exempel som transportörer inom genterapin. Sigrid Jusélius Stiftelse har redan under flera generationer stött virologisk forskning, från den finländska virusforskningens fäder Nils Oker-Blom och Antti Vaheri till nutidens virologer, såsom Olli Vapalahti.

Han forskar i zoonosvirus som smittar från djur till människor. Vi stöder också utvecklingen av virusförmedlad genterapi. På bilden finns digitalt färgade Mers-CoV-viruspartiklar på cellens yta, avbildade genom ett elektronmikroskop.

Stiftelsens syfte och historia

6

Vd:ns

2

höjdpunkter 2020

4

Understöd

23

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E | I N N E H Å L L

90-årig tidslinje

8

Vd:ns ord �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������2 Nyckeltal och höjdpunkter 2020 ���������������������������������������������������������������� 4 Stiftelsens syfte och historia ����������������������������������������������������������������������� 6 90-årig tidslinje ��������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 Stiftelsens förvaltning�������������������������������������������������������������������������������������10 Gärningar och berättelser 2020 ������������������������������������������������������������������11 Understöd 2020 �����������������������������������������������������������������������������������������������23 Ekonomisk översikt och bokslut 2020 �������������������������������������������������� 27 Revisionsberättelse �����������������������������������������������������������������������������������������53 Bilaga: Stiftelsens utdelning 2020 �����������������������������������������������������������55

Gärningar och berättelser 2020

11

Vi kommer att minnas år 2020 för den globala coronaviruskrisen och för undantagsförhållan- dena i anslutning till den. Krisen har samtidigt visat hur viktig den medicinska utvecklingen är för hela mänskligheten. Sigrid Jusélius Stiftelse fyllde 90 år under detta exceptionella år – och delade ut en rekordstor summa:

sammanlagt över 20 miljoner euro som stöd till medicin­

vetenskapen.

År 2020 kommer att gå till his- torien� Coronaviruskrisen och undantagsförhållandena i an- slutning till den satte hela värl-

den på prov och berörde även var och en av oss personligen� Året visade också vilken enorm be- tydelse medicinvetenskapen och den medicinska utvecklingen har för mänsklighetens framtid�

Sigrid Jusélius Stiftelse grundades år 1930�

Vi firade således även stiftelsens 90-årsjubi- leum under dessa undantagsförhållanden� Vår uppgift har ända från början varit – på det sätt som grundaren F. A. Jusélius definierade – att understöda sådan medicinsk forskning som har som mål att bekämpa sjukdomar som i hög grad är fördärvbringande för mänskligheten� Mitt under den globala hälsokrisen är denna uppgift kanske aktuellare än någonsin� Botemedel mot sjukdomar utvecklas inte på ett ögonblick, utan

medicin vetenskapen behöver ett långsiktigt och omfattande stöd� Under sin nittioåriga historia har Sigrid Jusélius Stiftelse beviljat understöd för flera hundra miljoner euro till forskning som bidragit till att man funnit botemedel mot ödes- digra sjukdomar och utvecklat allt effektivare behandlingar� Historien ger hopp om att vi också

kommer att klara coronakri- sen – med hjälp av medicinsk toppforskning�

Jag är särskilt stolt över att stiftelsen kunde dela ut en re- kordstor summa till medicinsk forskning år 2020: totalt 241 forskare eller forskningsgrup- per fick sammanlagt 19,75 miljoner euro i under- stöd och stipendier� Den understödda forskningen täcker hela det medicinska fältet – allt från mo- lekylbiologi till kirurgi och från neurovetenskap till virologi� Jag är glad över att vi till jubileumsårets ära även kunde bevilja tre femåriga professurer till de meriterade finländska forskarna Outi Mäkitie, Paulina Salminen och Sara Wickström� Vi strävar efter att även i fortsättningen utmana oss själva och hålla den totalsumma som delas ut i form av stipendier och understöd på en hög nivå� Vårt bidrag till medicinvetenskapen i Finland har un- der de senaste åren fått allt större betydelse, när statens anslag för vetenskap och forskning har stramats åt�

2020 – Året som vi inte kommer att glömma

”Detta exceptionella år har visat vilken enorm betydelse den medicinska utvecklingen

har för framtiden�”

”Vi delade ut en rekordstor

summa i understöd år 2020� Vi vill även i fortsättningen utmana oss själva och hålla den summa som delas ut i form av stipendier och understöd på en hög nivå�”

Jussi Laitinen, Vd

”Värdet på stiftelsens tillgångar ökade med över 11 procent från året

innan, trots krisårets fluktuerande ekonomiska

konjunkturer�”

Undantagsvis stödde vi även finländska sjuk- hus i hanteringen av coronakrisen genom att do- nera en halv miljon euro för anskaffning av nya respiratorer� Vår totala stödsumma steg således för första gången till över 20 miljoner euro� Dona- tionen av respiratorer var vårt

sätt att bära samhällsansvar under denna exceptionella kristid� Utöver beviljade stipen- dier och donationer kan även jubileumsårets medicinska symposium, som vi ordnade virtuellt i november, betraktas som en av höjdpunkterna under året�

Den viktigaste uppgiften för stiftelsens ledning är att säkerställa att stiftelsens tillgångar på lång sikt sköts på ett lönsamt och betryggande sätt�

Även när det gäller denna uppgift gjorde vi till slut ett bra resultat under 2020, trots krisårets fluk- tuerande ekonomiska konjunkturer� Stiftelsens tillgångar uppgick i slutet av 2020 till drygt 941 miljoner euro, vilket innebar att värdet på våra till- gångar ökade med över 11 procent från året innan�

Detta trots att stiftelsens tillgångar på mycket kort tid minskade med flera hundra miljoner euro mitt under coronakrisen i mars� Krisen orsakade det snabbaste marknadsfallet som jag varit med

om under min fyrtioåriga karriär� Jag vill särskilt tacka stiftelsens styrelse och finansutskott som under krisen höll sig oerhört lugna, gav stöd och var tålmodiga i beslutsfattandet� Tillsammans kunde vi hålla stiftelsens kapitalförvaltningspla-

ner stabila och slapp göra förhastade rörelser trots marknadsfluktuationerna. Den gemensamt valda långsiktiga strategin visade sig vara lyck- ad� När hösten började hade stiftelsens tillgångar återfått sitt tidigare värde och till slut översteg detta till och med fjolårets värde, framför allt tack vare de finländ- ska och nordiska aktieinnehaven som klarade sig bra på marknaden�

Som avslut på 90-årsjubileumsåret vill jag tacka alla de personer som under årens lopp har gett sin tid och sin kunskap till förtroendeuppdrag i Sigrid Jusélius Stiftelses styrelse, Medicinska sakkunnignämnd eller i övriga nämnder� Ert ar- bete har varit oersättligt med tanke på stiftelsens verksamhet och stöd åt medicinsk forskning av högsta klass� Jag vill också tacka stiftelsens per- sonal för ett gott arbete år 2020� Ett varmt tack till er alla! Vi kommer även i fortsättningen att ar- beta för att stödja forskning på toppnivå�

Sigrid Jusélius Stiftelse har under 90 år stött medicinsk forskning, som bidragit till att man funnit botemedel mot ödesdigra sjukdomar och utvecklat allt effektivare behandlingar.

→ Läs mer om stiftelsens historia på s. 6

Nyckeltal och höjdpunkter

241 2020

beviljade stipendier och understöd 2020

19,75

miljoner euro utdelades i stipendier och understöd 2020

941,7 miljoner euro Stiftelsens tillgångar

den 31�12�2020

427 miljoner euro*

har sammanlagt delats ut under åren 1949–2020

*omräknat till dagens penningvärde

Enligt stadgarna utdelas 75 %

minst tre fjärdedelar av understöden åt inhemska forskare

20 15 10 5 0

Beviljade understöd totalt åren 2016–2020 (miljoner euro)

16,0

18,2 17,0 17,0

19,8

2016 2017 2018 2019 2020

Respiratorer till sjukhusen

För att stödja behandlingen av patienter med corona infektion donerade vi en halv miljon euro för anskaffning av respiratorer till de finländska sjukhusen. Med donationen kunde sjukhusen skaffa 18 nya respiratorer för behandlingen av coronapatienter.

→ Läs mer på s. 22

år av stöd till

medicinsk forskning

År 2020 fyllde Sigrid Jusélius Stiftelse 90 år.

Under nio årtionden har stiftelsen stött tusentals medicinska forskare och främjat utvecklingen av medicinska genombrott för ödesdigra sjukdomar.

→ Läs mer på s. 8

Storstipendium

till hudcancerforskare

Stiftelsen beviljade Veli­Matti Kähäri och Jyrki Heino ett storstipendium på 250 000 euro för deras forskningsprojekt. Forskningen söker nya markörer på molekylnivå för hur hudcancer sprider sig och utreder cancerns tillväxt- och spridningsmekanismer.

professurer under jubileumsåret

Till stiftelsens 90-årsjubileums ära beviljade vi tre nya Sigrid Jusélius professurer för åren 2021–2025 som beviljades Outi Mäkitie, Paulina Salminen

och Sara Wickström.

→ Läs mer på s. 12

Sigrid Jusélius Stiftelse grundades av Fritz Arthur Jusélius till minne av hans dotter som dog i lungtuberkulos. Vår verksamhet har haft samma syfte under hela sin 90­åriga historia:

vi understöder medicinsk forskning som har som mål att bekämpa sjukdomar som i hög grad är fördärvbringande för mänskligheten.

Sigrid Jusélius Stiftelse delar varje år ut miljontals euro i stipendier och understöd till forskare, forsk- ningsgrupper och forskningsinsti- tut, som med sitt arbete fokuserar på att lösa medicinska frågor� Vår verksamhet har haft samma syfte under hela sin 90-åriga historia: vi understöder medicinsk toppforsk- ning som har som mål att bekämpa sjukdomar som i hög grad är för- därvbringande för mänskligheten�

Stiftelsens rötter går tillbaka till skiftet mellan 1800- och 1900-talet,

då kommerserådet Fritz Arthur Jusélius från Björneborg skapade sig en betydande förmögen- het som affärsman och investerare inom sågvaru- branschen. Jusélius var en ekonomiskt inflytelse- rik och aktiv samhällsaktör under sin tid, men i sitt privata liv upplevde han tragiska förluster� Särskilt djupt rubbades Jusélius liv när hans 11-åriga dotter Sigrid dog i lungtuberkulos i sviterna av mässling år 1898� Snabbt efter Sigrids bortgång beslutade Jusélius att testamentera hela sin förmögenhet till en stiftelse som skulle stödja medicinsk forskning�

Stöd för toppforskning ända sedan 1930

”Vi understöder medicinsk toppforskning

som har som mål att bekämpa

sjukdomar som i hög grad är fördärvbringande för mänskligheten�”

S T I F T E L S E N S S Y F T E O C H H I S T O R I A

”Enär under mitt liv mina närmaste, kan- ske mer än mången annans, drabbats av sjuk- dom och, mänskligt att döma, förtidig död, testamenterar jag härmed min efterlämnade egendom […] till en stiftelse, benämnd Sigrid Jusélius Stiftelse med ändamål att, […] från fonderade medel utdela understöd för medi- cinsk forskning”, skrev Jusélius i sitt testamente

år 1927�

Stiftelsen inledde sin verk- samhet genast efter F� A� Jusélius bortgång år 1930� De första åren fokuserade man, i enlighet med Jusélius vilja, på att utöka grund- kapitalet� De första stipendier- na delades ut år 1949 och då fick tolv forskare understöd för sammanlagt 2,6 miljoner mark�

Jusélius Stiftelse blev genast på 1950-talet en av de viktigaste ve- tenskapliga stiftelserna i Finland�

Tack vare ansvarsfull kapitalför- valtning har stiftelsens tillgångar ökat betydligt under årtiondenas lopp, vilket har möjliggjort finansiering av medicinsk forskning för flera hundra miljoner euro�

Under sin 90-åriga historia har stiftelsen haft stor samhällelig och internationell betydelse�

Som en av de största privata stödjarna av medi- cinsk forskning i Finland har vi finansierat tusen- tals forskares arbete, vilket har möjliggjort med- icinska genombrott och främjat utvecklingen av bättre behandlingar av ödesdigra sjukdomar�

Sigrid Jusélius avled endast 11 år gammal i lungtuberkulos i sviterna av mässling. Stiftelsen som bär hennes namn grundades 1930.

f. A. Jusélius (1855–1930) var en ekonomiskt inflytelserik och aktiv samhällsaktör under sin tid, och han testamenterade hela sin egendom till främjandet av medicinsk forskning.

Till Sigrids minne lät f. A. Jusélius bygga ett mausoleum i Björneborg, vars väggar pryds av Akseli Gallén-Kallelas fresker.

Det har gjorts enorma framsteg inom medicinvetenskapen under de senaste 90 åren.

Sjukdomar som tidigare var livsfarliga kan nu behandlas eftersom man bättre känner till sjukdomsmekanismerna. Sigrid Jusélius Stiftelse har beviljat otaliga forskningsgrupper

finansiering för sammanlagt flera hundra miljoner euro. Här nedan listas några plock ur den forskning som stiftelsen stött under årens lopp.

år av stöd för medicinsk toppforskning

1960-talet:

Organtransplantationer räddar människoliv

Livräddande organtransplantationsteknik tas i bruk i Finland på 1960-talet� Under de kommande åren stöder stiftelsen bland annat Pekka Häyrys, Krister Höckerstedts och Harri Nevanlinnas forsknings- grupper� De forskar i hur man kan förhindra avstötning i samband med

1930

1930-talet:

Stiftelsen grundas till Sigrids minne

Medicinvetenskapen koncentrerar sig på krigsmedicin och farsoter som är vanliga i Finland vid den här tiden; en finländare i timmen dör i tuberkulos� Sigrid Jusélius dör i lungtuberkulos och år 1930 grundas en stiftelse i hennes namn i syfte att stödja medicinvetenskap�

1940-talet:

Behandlingen av tuberkulos moderniseras

Antibiotika minskar den makt som farsoterna har, till exempel tuberkulos� Sigrid Jusélius Stiftelse beviljar de första stipendierna 1949: sammanlagt 2,6 miljoner mark till tolv forskare� Under de kommande åren stöder stiftelsen bland andra Nils Riska, som moderniserar tuberkulosbehandlingen i Finland�

1950-talet:

Vaccinprogram mot polio och påssjuka

Omfattande vaccinprogram minskar spridningen av smittsamma sjuk domar, såsom polio och påssjuka� Kari Penttinens vaccinstudie får internationell bärkraft� Tillsammans med sin forskningsgrupp utvecklar han det första vaccinet mot påssjuka, vilket tas i bruk bland beväringar 1960�

1980-talet:

Den cancerbiologiska forskningen främjar behandlingarna Förståelsen för cancerns biologi bidrar till att utveckla bättre behandlingar� Kari Alitalos forskningsgrupp forskar i blod- och lymfkärlens tillväxtfaktorer som sprider cancer� Under de kommande åren utvecklar gruppen behandlingar genom att utnyttja tumörens beroende av frisk vävnad�

1990-talet:

Genombrott inom genetiken i Finland

Det här är genetikens superårtionde, när det finländska sjukdomsarvet upptas på världskartan� Stiftelsen stöder föregångarna inom molekylgenetik, Albert de la Chapelle och Leena Peltonen-Palotie, vars forskningsgrupper hittar gendefekter i det finländska sjukdomsarvet.

1970-talet:

Cancerforskningen på internationell toppnivå

Cancerbehandlingen utvecklas; hormonbehandlingar, nya cytostatika och datortomografi tas i bruk. Cancer- och bindvävsforskningen i Finland är på toppnivå i världen, bland annat tack vare Kari Kivirikkos, Erkki Ruoslahtis, Markku Seppäläs och Antti Vaheris forskningsgrupper�

2000-talet:

Grundforskningen i diabetes stöder behandlingen

Grundforskningen i diabetes i Finland främjar förståelsen för och behandlingen av det syndrom som blivit en global epidemi�

Stiftelsen stöder diabetesforskningen i bland annat Leif Groops, Mikael Knips, Jorma Ilonens, Markku Laaksos och olli Simells forskningsgrupper�

2020-talet:

Från genbehandling till cellstyrning och funktion

Under det kommande årtiondet väntas genombrott inom till exempel genbehandlingarna, med vilka man kan styra cellernas funktion och precisionsbehandla sjukdomar� Sigrid Jusélius Stiftelse fortsätter att stödja medicinsk toppforskning i syfte att utveckla allt effektivare

2010-talet:

Framsteg inom cellmedicinen

Medicinvetenskapen dyker allt djupare in på cellnivå. De finländska forskarna Panu Jaakkola, Peppi Koivunen och Johanna Myllyharju reder ut de mekanismer som på molekylnivå orsakar syrebrist i cellerna och som är väsentliga vid cancer och för immunförsvarets funktion�

STIFTELSENS STYRELSE 1.1.2021 Thomas Wilhelmsson, ordförande, emerituskansler, professor

Carl­Johan Granvik, finansieringsråd Mikko Hupa, rektor, professor

Ole Johansson, bergsråd Henrik Meinander, professor Niklas Sandler, professor

Göran Wörlund, vicehäradshövding Suppleanter

Ulla Achrén, ekonomie magister Marjo Berglund, ekonomie magister Niklas Bruun, professor

Leena Hupa, professor

Eira Palin-Lehtinen, vicehäradshövding Dag Wallgren, ekonomie magister Camilla Wide, professor

STYRELSEN ÄR ENLIGT 5 § I STADGARNA TILLSATT AV NEDANNÄMNDA INSTITUTIONER FÖR ANGIVNA MANDATPERIODER

Svenska Litteratursällskapet i Finland 2021-2025 Ole Johansson

suppleant: Dag Wallgren 2021-2025 Henrik Meinander suppleant: Camilla Wide Helsingfors universitet

2018-2022 Thomas Wilhelmsson suppleant: Marjo Berglund Finans Finland

2018-2022 Carl­Johan Granvik suppleant: Eira Palin-Lehtinen Åbo Akademi

2017-2021 Mikko Hupa suppleant: Ulla Achrén 2017-2021 Niklas Sandler suppleant: Leena Hupa

Juridiska Föreningen i Finland 2018-2022 Göran Wörlund suppleant: Niklas Bruun

FINANSUTSKOTTET

Thomas Wilhelmsson, ordförande Carl­Johan Granvik, vice ordförande Eira Palin-Lehtinen, ledamot

Sten Eklundh, adjungerad ledamot Petteri Karttunen, adjungerad ledamot MEDICINSKA SAKKUNNIGNÄMNDEN Juha Kere, ordförande, professor

Sirpa Jalkanen, vice ordförande, akademiker Eero Castrén, professor

Markku Heikinheimo, professor Elina Ikonen, professor

Markku Laakso, akademiprofessor Heikki Ruskoaho, professor Lea Sistonen, professor Teuvo Tammela, professor Sekreterare

Caj Haglund, professor REVISORER

Revisor

Joakim Rehn, ekonomie magister, CGR Revisorssuppleant

Revisionssamfundet Revico Grant Thornton Oy PERSONALEN

Verkställande direktör

Jussi Laitinen, ekonomie magister Ekonomichef

Ann­Sofi Palin, ekonomie magister Ekonomiassistent

Riikka Luoma Intendent Päivi Matala Serviceman Tage Andersson

Stiftelsens förvaltning

Gärningar och berättelser

2020

Sigrid Jusélius Stiftelse beviljade stipendier och understöd till 241 medicinska forskare eller forskningsgrupper år 2020. Forskarna reder bland annat ut funktionen hos cancer, hjärt- och blodkärlssjukdomar, hjärnsjukdomar, virus, barnsjukdomar och psykiatriska

sjukdomar. Med hjälp av nya rön utvecklas bättre behandlingar som räddar liv. På de följande sidorna presenteras några av de forskare som fått understöd och stipendium.

Alla understöds- och stipendiemottagare finns på sidan 55.

utdelade stipendier till forskare eller forskningsgrupper 2020

241

Huden är människans största organ, inuti vilken tusentals celler dör och förnyas varje dag. Professor Sara Wickströms forsknings- grupp utreder vilka mekanismer som styr stamcellernas liv och död i epitelvävnaden.

Ny information hjälper oss att förstå till exempel håravfall, åldrande, hur sår läker eller uppkomsten av hudcancer.

Huden är människans skyddsmur som ska tåla många förhållanden: köld, hetta, UV-strålning, uttänjning och tryck� Därför förnyar sig huden hela tiden: tiotusentals hudceller lossnar varje dag, och specialiserade stamceller ersätter det döda materialet�

På grund av den snabba reproduktionen beter sig hudcellerna mycket speciellt – och det gör dem till ett extremt intressant område för ambiti- ösa cellbiologer som Sara Wickström� ”Min dok- torsavhandling handlade om interaktionen mellan cellerna, men jag ville utvidga forskningen till att även omfatta vävnader� Huden verkade vara ett intressant forskningsområde: hudcellerna bör dela sig och röra sig, och stamcellerna bör specialisera sig� Genom att förstå hudcellernas beteende kan man även förstå vad som händer när en person insjuknar i cancer eller åldras. Det finns många outforskade frågor”, säger Wickström�

Tillsammans med sin forskningsgrupp på fjor- ton personer undersöker Wickström uttryckligen

Sara Wickströms forskning dyker in under huden

J U B I L E U M S Å R E T S P R O F E S S U R 2 0 2 1 – 2 0 2 5

FORSKNINGSPROFIL

”Då man förstår hudens stamceller, kan man till exempel utveckla läkemedel som främjar hudens förmåga att läka sår�”

Sara Wickström

de outforskade områden som gäller huden – och andra epitel – det vill säga ytvävnader� ”Vi frågar oss exempelvis: Vad är det som gör stamcellen till en stamcell? Hur kan det finnas olika celler i väv- naden? Hur vet cellen vad den ska göra och hur den ska röra sig i vävnaden då huden förnyar sig?

Vad händer med hudcellerna då människan åldras eller insjuknar i cancer?”

Ny information om stamcellernas funktion Wickströms forskningsgrupp har gjort flera fram- steg när det gäller att förstå stamcellernas funk- tion i epitelvävnaden� Gruppen var exempelvis först i världen med att framgångsrikt odla stam- celler från en epidermal hårsäck i en cellodling� År 2020 identifierade gruppen stamcellernas ämnes- omsättningsmekanism i hårsäcken med hjälp av djurförsök med möss, och upptäckten kan even- tuellt bidra till att förhindra håravfall i framtiden�

Vem? Sara Wickström, biträdande professor, Helsinki Institute of Life Science HiLIFE, forskningsprogrammet STEMM, Medicinska fakulteten

Forskningsområde: människans epitelvävnad, cellbiologi, stamceller

Stipendium: Sigrid Jusélius-professur (5 år)

År 2020 gjordes även en genombrottsobserva- tion av de förändringar som sker inuti stamcellens cellkärna under påverkan av fysikaliska krafter� ”Vi observerade en ny mekanism med vilken kroppen skyddar cellerna och dna från att skadas. Om cel- lerna kläms åt eller tänjs ut, kan även dna:t inuti cellkärnan skadas� Cellkärnan och kromatinet för- ändras emellertid och blir mjukare som en följd av mekanisk stress, varvid cellen undviker skador på dna som annars skulle kunna leda till mutatio- ner och således till exempel till cancer”, förklarar Wickström�

Forskningsartikeln publicerades i den ansedda internationella tidskriften ”Cell”, som senast publi- cerade en finländsk forskningsrapport för tolv år sedan� År 2020 valdes Wickström in i forskningsor- ganisationen EMBO som representerar bioveten- skaper i Europa och dit endast mycket meriterade forskare inbjuds�

Enligt Wickström är drivkrafterna bakom hen- nes ambitiösa forskningsarbete både kunskaps- törst och en vilja att främja människors hälsa�

”Vi skapar ny information om människokroppen, och även om informationen har ett värde i sig, tror jag också starkt på att forskningen bör skapa mer- värde för samhället�”

Utredningen av vävnadernas funktionsprinci- per hjälper oss att förstå sjukdomar och att ut- veckla bättre behandlingar� ”Då vi förstår hudens stamceller, kan vi till exempel utveckla läkemedel som främjar hudens förmåga att läka sår� Eller så kan vi finna biomarkörer utifrån vilka det går att prognostisera mun- eller hudcancerns sjuk- domsförlopp och det i sin tur möjliggör en mål- inriktad behandling�”

Internationellt och tvärvetenskapligt samarbete Före sin tjänst vid Helsinki Institute of Life Science HiLIFE arbetade Wickström åtta år som ledare för en forskningsgrupp vid Max Planck-institutet i Köln, vid den enhet som forskar i åldrandets bio- logi� En liten del av Wickströms forskningsgrupp på fjorton personer arbetar fortfarande där� Den tvärvetenskapliga gruppen består av såväl biologer och bioingenjörer som forskare som gör dataana- lyser – Wickström är gruppens enda läkare�

Enligt Wickström är samarbetet med unga forskare en viktig del av det som gör arbetet in- tressant� ”Jag blir väldigt ivrig av nya forsknings- resultat, men också av att leda forskningsgruppen:

det är ett privilegium att få följa hur de unga ut- vecklas som forskare i laboratoriet och hittar sin egen bana�”

Jusélius femåriga professur ger Wickströms forskningsgrupp något att ekonomiskt luta sig mot i framtiden� ”Det är verkligt viktigt att vi kan koncentrera oss på vår forskning under fem års tid. Och naturligtvis är det också en heder för oss:

ett tecken på att vi gör rätt saker�”

”Vi strävar till exempel efter att förstå vad som händer med hudcellerna då människan åldras eller insjuknar i cancer�”

En mikroskopbild av immunfärgad hud. Stamcellerna är gulfärgade, de specialiserade cellerna magentafärgade.

Bild: Sara Wickström.

Outi Mäkities forskningsgrupp utreder gen- defekter som ligger bakom skelettsjukdomar och sjukdomarnas kliniska särdrag. De mest centrala forskningsområdena är osteoporos hos barn, skelettdysplasier och D­vitamin. När arvsfaktorerna och sjukdomsmekanismerna är kända är det lättare att diagnostisera, förebyg- ga och behandla skelettsjukdomar i barndomen.

Professor Outi Mäkitie är full av iver� Hennes forskningsgrupp jobbar med två alldeles nya gen- upptäckter: arvsfaktorer som förklarar uppkom- sten av skelettsjukdomar i barndomen� ”Den ena hänför sig till kalkämnesomsättningen och den andra till skelettets längdtillväxt. Det är fint att vara delaktig i banbrytande forskningsupptäckter”, berättar Mäkitie�

Mäkities forskningsgrupp har även tidigare gjort genombrottsupptäckter� ”De viktigaste resultaten anser jag vara identifieringen av två helt nya, ärftli- ga osteoporosformer; vi var de som beskrev dessa sjukdomar hos finländska patienter för första gången”, berättar Mäkitie�

Outi Mäkitie spårar arvsfaktorer för skelettsjukdomar hos barn

J U B I L E U M S Å R E T S P R O F E S S U R 2 0 2 1 – 2 0 2 5

FORSKNINGSPROFIL

Vem? Outi Mäkitie, professor, Barnkliniken, Helsingfors universitet

Forskningsområde: klinisk och genetisk forskning av skelettsjukdomar och endokrinologiska sjukdomar hos barn

Stipendium: Sigrid Jusélius-professur (5 år)

Genupptäckterna hjälper till att diagnostisera, förebygga och behandla skelettsjukdomar i barn- domen� ”De är även viktiga internationellt sett�

Utgående från vår ena genupptäckt håller man

”En av våra mest

betydande upptäckter har varit identifieringen av två helt nya, ärftliga osteoporosformer�”

MRT av ryggraden hos två vuxna patienter som insjuknat i osteoporos som barn. När man åldras leder osteoporos till svåra frakturer på ryggkotorna. Bild: outi Mäkitie.

”Genupptäckterna har även internationell betydelse� Med hjälp av identifierade arvsfaktorer och signalrutter kan man utveckla nya behandlingsformer�”

outi Mäkitie redan på att utveckla mediciner som påverkar den

identifierade signalrutten.”

Förutom arvsfaktorer undersöker Mäkities grupp även sjukdomarnas kliniska egenskaper� De viktigaste forskningsområdena är osteoporos hos barn, skelettdysplasier och D-vitamin� ”Angående D-vitamin gjorde vi exempelvis en omfattande under sökning av nyfödda barn, i vilken cirka tusen finländare deltog. Resultaten var intressanta:

tvärt emot alla förväntningar påverkade ett större D-vitaminintag inte skelettets täthet eller mäng- den infektioner�”

Skelettsjukdomar i barndomen under lupp Skelettsjukdomarna utgör globalt ett massivt folk- hälsoproblem; till exempel lider uppskattningsvis 200 miljoner människor av osteoporos i världen�

Mäkities forskningsgrupp har emellertid närmat sig ämnet på ett speciellt sätt: man har strävat efter att identifiera tidiga och genetiska riskfakto- rer för skelettsjukdomar, såsom osteoporos och skelettdysplasier, i barndomen� Ännu för ett par decennier sedan kände man mycket dåligt till spektret av skelettsjukdomar hos barn� ”Jag verka- de som postdoc-forskare vid ett stort barnsjukhus i Toronto mellan 2000 och 2003 och arbetade där på en nygrundad osteoporosklinik� På den tiden hade man i Finland knappt hört om osteoporos hos barn – det var en främmande tanke för barn- läkare här”, säger Mäkitie�

Nu för tiden är situationen en annan och det kan vi delvis tacka Mäkitie för� När hon återvände från Toronto grundade hon en egen forsknings- grupp som koncentrerade sig på skelettsjukdo- mar i barndomen� I dag är Finland enligt profes- sorn ett av de ledande länderna inom forskning och behandling av skelettsjukdomar hos barn, och vid barnkliniken finns en mottagning för me- tabola skelettsjukdomar som Mäkitie grundat�

”I dag anses detta vara en viktig fråga, och man analyserar och följer med hälsan hos barns ske- lett, vilket underlättar en tidig identifiering och behandling av problemen� Behandlingen av ske- lettsjukdomar är av stor betydelse även för lång- tidssjuka barn, såsom cancerbarn och barn som genomgått organ transplantation�”

Genom att undersöka barn ökar även förstå- elsen för osteoporos� Resultaten från Mäkities grupp visar att osteoporos inte alltid hänför sig till levnads vanorna, utan risken för att insjukna kan

finnas i arvsmassan och den kan identifieras redan i barndomen�

Den genetiska forskningen får en allt viktigare roll

Mäkities forskningsgrupp är verksam både vid Helsingfors universitet och vid Karolinska institutet i Sverige, och den omfattar nio doktorander, ett tiotal postdoktorer samt forskningsskötare och laboratorieassistenter�

Professorns egen roll är att komma med idéer, handleda och hålla forskningen i rullning – samt att säkra finansieringen. Understödet från Sig- rid Jusélius Stiftelse har haft stor betydelse för Mäkities karriär som forskare� ”Understödet har till exempel möjliggjort de långvariga och omfat- tande undersökningarna som min grupp genom- fört samt min egen utlandsvistelse i Sverige”, säger Mäkitie� En femårig professur är en sällsynt stor satsning� Den säkerställer att jag kan lägga merparten av min egen arbetstid på långsiktigt forskningsarbete�

Och det finns mycket som fascinerar när det gäller forskningen i Mäkities favoritämnen: säll- synta skelettsjukdomar och genetik. ”Det är fint att sällsynta sjukdomar på sistone fått större synlighet� Samtidigt har de genetiska forsknings- metoderna avsevärt förbättrats: vi får hela tiden nya insikter i och nya läkemedelsbehandlingar för ärftliga sjukdomar�”

Paulina Salminen är till sin själ både kirurg och vetenskapsman. Inom den kliniska kirurgiska forskningen förenar hon dessa superkrafter för att ta fram nya forskningsdata som främjar patientvården. Salminens huvudämnen är be- handling av blindtarmsinflammation och bari- atrisk kirurgi. Inom båda områdena har hennes forskningsgrupps kliniska patientförsök resul- terat i internationellt sett banbrytande rön om effektiv behandling.

Paulina Salminen, professor i kirurgi, har fullt upp� I praktiken har hon nämligen två arbeten: hon både opererar patienter i egenskap av gastroente- rologisk kirurg och ägnar sin tid åt klinisk kirurgisk forskning� ”Jag arbetar med endera så gott som hela min vakna tid, några luckor finns inte.”

Kombinationen av att arbeta som både kirurg och vetenskapsman ser Salminen emellertid inte som någon börda, utan tvärtom är det snarare en förutsättning för att kunna bedriva kompetent klinisk forskning� ”För att få till stånd god kirur- gisk forskning bör den göras av en kirurg� Vi kan ställa de rätta frågorna som på riktigt inverkar på vården av patienterna� Resultaten bidrar till att förbättra behandlingarna och spara på hälso- och sjukvårdsresurserna.”

Salminens forskningsgrupp har tagit fram betydande forskningsdata om behandlingen av

Paulina Salminens forskning revolutionerar det kirurgiska behandlingsfältet

J U B I L E U M S Å R E T S P R O F E S S U R 2 0 2 1 – 2 0 2 5

FORSKNINGSPROFIL

”Våra resultat utmanade de gamla arbetssätten inom kirurgin� Vi bevisade att det långt ifrån alltid är nödvändigt att operera en lindrig blindtarmsinflammation.”

Paulina Salminen

blindtarmsinflammation. Den forskning som publi cerades 2015 bevisar att operationsbehand- ling kan ersättas med antibiotika hos en stor del patienter med lindrigare blindtarmsinflamma- tioner� ”Journal of American Medical Association”

klassade forskningsrapporten som en av sina tio kliniskt viktigaste artiklar under 2010-talet� ”Blind- tarmsoperationer är de vanligaste dagkirurgiska operationerna i världen� Genom omfattande kli- niska prövningar bevisade vi att långt ifrån alla patienter behöver opereras� Resultaten utmanar de gamla arbetssätten� Att ersätta onödiga opera- tioner med antibiotika gynnar både patienten och samhället”, säger Salminen�

Bariatrisk kirurgi räddar liv

Drivkraften bakom Salminens forskning är en änd- lös nyfikenhet. Varje påvisat resultat leder till nya frågor att undersöka vidare� För närvarande pågår flera patientförsök i anslutning till behandlingen av blindtarmsinflammation. ”Vi utreder exempelvis

Vem? Paulina Salminen, professor i kirurgi, Åbo universitet

Forskningsområde: Gastroenterologisk kirurgi Stipendium: Sigrid Jusélius-professur (5 år)

vilken antibiotika som är bäst för patienten, huru- vida ett placeboläkemedel är lika effektivt som antibiotika vid lindriga inflammationer, och vi opti- merar behandlingen av personer med svår eller sjuklig fetma”, berättar Salminen�

Det andra av Salminens huvudforskningsäm- nen är bariatrisk kirurgi� Även i fråga om den strä- var hon efter att ändra ingrodda uppfattningar i ljuset av nya forskningsrön� ”Ett stort problem när det gäller aktiv behandling av fetma är stigmat:

man anser att fetman är patientens eget val, vilket det inte alls enbart är fråga om. Det finns många exponerande faktorer, och fetma är ett stort glo- balt hälsoproblem som aktivt bör behandlas�”

En effektiv behandling som används alltför sällan är bariatrisk kirurgi. Det finns över 600 mil- joner vuxna personer med övervikt i världen; det görs cirka 700 000 bariatriska operationer� ”Svår och sjuklig fetma opereras fortfarande alldeles för sällan”, konstaterar Salminen� ”Det är få kirurgiska behandlingar som bevisligen är så här effektiva:

genom operation kan man minska dödligheten och de med fetma associerade sjukdomarna samt förlänga patientens livslängd�”

Bariatrisk kirurgi är också ett tacksamt arbete för läkarna, eftersom den har så stor effekt på patienternas livskvalitet� ”Patienterna kommer ofta och tackar för det nya liv de fått: de kan åter röra på sig, deras aktivitet är på en helt annan nivå och de kan avsluta diabetesmedicineringen med mera�

Behandlingen förbättrar hälsan väsentligt, även på en bredare, samhällelig nivå�”

Forskning genom samarbete

Salminen framhäver att klinisk forskning inte kan tillskrivas en enskild kirurgisk vetenskapsman, utan det är fråga om ett omfattande samspel mellan olika sjukhus, forskningsområden och län- der� ”Svaren på de mest intressanta frågorna kan ingen ensam ta fram. I min grupp finns det kirur- ger från olika sjukhus samt mikrobiologer, immu- nologer och forskningsassistenter� Jag deltar även i internationellt samarbete, där man jämför data från alla randomiserade studier i världen�”

Fördelarna i Finland anser hon att är samar- betet mellan sjukhusen och ett gott offentligt hälso- och sjukvårdssystem. ”I Finland finns goda förutsättningar för forskning. De finländska patienterna har en mycket positiv inställning till vetenskap, och den offentliga hälso- och sjukvår- den gör det möjligt att göra behandlingsstudier utan ett personligt ekonomiskt intresse� Men vi behöver större satsningar på vetenskaplig forsk- ning för att kunna placera oss i världstopp inom klinisk kirurgisk forskning�”

Jusélius professur är ett betydande stöd för Salminens grupp. ”Den femåriga finansiering- en gör det möjligt att fortsätta vår forskning utan att behöva lägga ner en massa tid på att skaf- fa finansiering.”

Paulina Salminen (i mitten) utför bariatrisk kirurgi. Bild: Paulina Salminen.

Universitetsforskaren Teijo Pellinen utnyttjar flerfärgad avbildning och maskinintelligens för att studera cancervävnad. Med hjälp av en ban- brytande teknik identifieras ”fingeravtrycken”

på olika cancerformer. Utgående från dessa kan man ställa en prognos för sjukdomen och utveckla mer exakta behandlingar.

Teijo Pellinen har under sin forskningskarriär stir- rat på flerfärgsbilder av cancervävnad i tusentals timmar� På bilderna lyser de olika cellerna i väv- nadsprovet i alla regnbågens färger: till exempel cancerceller i gult och immunförsvarets och bind- vävnadens celler i lila, blått, grönt och rött� Genom att analysera bilderna får man fram noggranna data om cancerformernas biologi. ”På flerfärgs- bilderna kan vi se hur de olika cellerna har pla- cerat sig inuti cancervävnaden och runt omkring den� När vi färgar hundra- eller tusentals prover och jämför dem med patientuppgifterna, kan vi få fram fingeravtryck på olika cancerformer som förut spår sjukdomsförloppet”, berättar Pellinen�

Fingeravtrycken kan till exempel berätta hur kraftigt en viss cancerform sprider sig eller hur den kan behandlas effektivt� Under den senaste

Teijo Pellinen avslöjar fingeravtryck på cancer genom flerfärgad avbildning

S T I P E N D I E M O T TA G A R E 2 0 2 0

FORSKNINGSPROFIL

Vem? Teijo Pellinen, universitetsforskare, Institutet för molekylärmedicin, Helsingfors universitet, Helsinki Institute of Life Science HiLIFE

Forskningsområde: Flerfärgad avbildning inom cancerforskning

Stipendium: 1–3-årigt understöd för unga gruppledare

”Med hjälp av flerfärgs bilder identifieras ’fingeravtrycken’ på olika cancerformer� De underlättar riskklassifice ringen och i framtiden även riktandet av behandlingar�”

Mikroskopbild av äggstockscancer- vävnad med fler- färgad avbildning.

Cancerceller i gult, bindvävs- och immunförsvarsceller i övriga färger. Bild:

Teijo Pellinen.

tiden har de mest intressanta fynden i studien till exempel varit förekomsten av vissa fibroblas- ter, det vill säga bindvävsceller, i prostata- och lungcancerfall där cancern sprider sig mycket aggressivt. ”Fynden underlättar riskklassifice- ringen av cancer och i framtiden även riktandet och utvecklingen av behandlingar� Läkarna kan

”Jag blir alltid väldigt ivrig när jag hittar något nytt – smått eller stort�

När de små bitarna sammanfaller till en helhet är känslan fantastisk�

Det kan jämföras med konstnärsarbete�”

Teijo Pellinen enklare bedöma om patienten behöver aggressiv

behandling, såsom omfattande operationer, eller om en viss medicinering är effektivare i behand- lingen av cancern�”

Banbrytande teknik

När Pellinen började utnyttja flerfärgad avbildning för att analysera cancervävnad var metoden ban- brytande� ”Samma typ av teknik användes tidigare i laboratorier för att undersöka odlade celler� När jag började tillämpa den för vävnadssnitt var jag i början tvungen att skapa tekniken från noll”, berät- tar Pellinen�

Nu testas en mycket förenklad version av fär- gad avbildning för kliniskt bruk� ”Vi har kommit längst inom prostatacancerforskningen� Genom att färga en viss aggressiv typ av fibroblaster i vävnadsproven testar vi tillsammans med Antti Rannikko, Tuomas Mirtti och Olli Kallioniemi om cancerns framskridande kan förutspås�”

Patientmaterial granskas med artificiell intelligens

Forskningen som utförs av Pellinens forsknings- grupp är i huvudsak retrospektiv, det vill säga proven som undersöks kommer från patienter som redan fått vård – ibland för flera decennier sedan� Som källmaterial använder Pellinens grupp biobanker och patientdatabaser som samlats in i Finland. ”I de finländska sjukhusens källare kan man hitta cancervävnadsprov som bäddats in i paraffin så långt tillbaka som på 1960-talet. I Finland har man också samlat in patientuppgifter under en mycket lång tid� Det gör det möjligt att utnyttja stora mängder data i forskningsarbetet�”

Undersökningen av data underlättas av artifi- ciell intelligens som hjälper till att pressa fram nya observationer allt effektivare� Pellinen tar hjälp av maskinintelligens i exempelvis bildanalyser� ”Med hjälp av exempelbilder lär jag maskinen hur ett aggressivt fingeravtryck på en viss cancerform ser ut� Därefter kan maskinen snabbt skanna tusen- tals bilder och hitta de som motsvarar exemplet”, berättar Pellinen�

I framtiden kan maskinintelligensen också själv föreslå intressanta kopplingar mellan patient- och vävnadsprovdata� ”Nu använder vi övervakad inlär- ning: jag lär och maskinen genomför� Även oöver- vakad maskininlärning är redan möjlig och kom- mer inom kort att vara tillgänglig också för oss�”

En ljus framtid för läkarvetenskapen

Det mest inspirerande i forskningsarbetet är en- ligt Pellinen att hitta ny vetenskaplig information�

”Jag blir alltid väldigt ivrig när jag hittar något nytt – smått eller stort� När de små bitarna samman- faller till en helhet är känslan fantastisk� Det kan jämföras med konstnärsarbete�”

Forskningsarbete kräver emellertid långsiktig finansiering. Understödet från Sigrid Jusélius Stiftelse kommer enligt Pellinen vid ett kritiskt etappmål i forskningskarriären� ”Det här är ett av de första understöden som jag får som grupp- ledare i mitt eget namn� Det stärker min själv- ständighet som forskare�”

Även om konkurrensen om finansiering är hård, anser Pellinen att den finländska läkarvetenska- pens framtid är ljus� ”Det omfattande materi- alet och databaserna som samlats in i Finland är tillgängliga för hela forskargemenskapen� När användningen av maskinintelligens och artificiell intelligens inom analys av data utvecklas, öppnar den upp enorma möjligheter att hitta helt nya kopplingar i sjukdomsbakgrunden och att även utveckla bättre behandlingar�”

Seppo Ylä­Herttuala utvecklar banbrytande genterapier, där virus används för att transporte- ra läkande gener i kroppen. Tekniken kan använ- das för att behandla tidigare obotliga sjukdomar, såsom elakartad hjärncancer eller svåra hjärt­

och kärlsjukdomar. Nu är det som Ylä­Herttuala arbetat med i decennier nära att fulländas då de genterapier som han utvecklar är på väg att god- kännas för användning i patientvården.

Seppo Ylä­Herttualas resultat av flera decen- nier långa arbetsinsatser är nära att nå slutligt godkännande� Ylä-Herttuala har utvecklat gen- terapin under hela sin forskningsbana, och nu är två av de genterapier som hans grupp utvecklat nära att bli slutligt godkända� ”Efter en forsk- ningsprocess på 30 år tror jag att vårt första genterapiläkemedel kan släppas på marknaden inom en nära framtid”, berättar han�

Den ena av de nya genterapierna är avsedd för behandlingen av elakartade hjärntumörer och den andra för behandlingen av cancer i urinblåsan� Ylä-Herttualas forskningsgrupp fors- kar även i flera andra genterapiläkemedel, till exempel i behandlingen av svår ischemi och nedsatt hjärtfunktion�

Fördelen med de nya terapierna är deras ef- fekt och precision� ”Genbehandlingen är en lokal, mycket kraftig, riktad behandling� Som jämförelse:

Seppo Ylä-Herttuala utvecklar

genterapier för obotliga sjukdomar

S T I P E N D I E M O T TA G A R E 2 0 2 0

”Genbehandlingen är en lokal, mycket kraftig, riktad behandling�

Genen sätts exakt där man vill ha den, och biverkningarna är små�”

Seppo ylä-Herttuala

om bildörrens gångjärn gnisslar, innebär traditio- nell läkemedelsbehandling att du kör in hela bi- len i ett oljebad och hoppas att det även biter på gångjärnen� Vid genterapi sätts det en liten droppe olja – det vill säga en gen – exakt där man vill ha den� Effekten är god och biverkningarna små�”

Vägen till genterapier som fungerar preciserat i människokroppen har emellertid varit lång, och bygger på en kedja av många medicinska framsteg�

I genteknologins nya våg

Ylä-Herttuala inledde sina medicinstudier i slutet av 1970-talet, det vill säga just då dna-teknologin vällde in med kraft över det medicinska fältet�

”Vi fick tillgång till arvsmassans nyckelmolekyl och teknikerna utvecklades därefter i snabb takt�”

FORSKNINGSPROFIL

Vem? Seppo Ylä-Herttuala, akademiprofessor, A. I.

Virtanen-institutet vid Östra Finlands universitet Forskningsområde: Genterapi vid hjärt- och kärlsjukdomar samt vid elakartade tumörer

Stipendium: ett flertal stipendier från Sigrid Jusélius Stiftelse sedan år 1992, bland annat storstipendiat 2001–2005, 1–3-årigt stipendium år 2020

Med de nya verktygen kunde arvsfaktorerna, generna, klonas och snart fann man även ett sätt att transportera dem från en plats till en annan – med hjälp av virus. Ylä-Herttuala fick möjlighet att pröva tekniken i skiftet av 1980- och 1990-talet i egenskap av forskardoktor vid Kaliforniens univer- sitet. ”I San Diego fick jag tillgång till de första re- trovirustransportörerna� De fungerade inte särskilt bra, men logiken var enkel: med dessa biologiska verktyg kunde genen transporteras från en plats till en annan, vilket gjorde det möjligt att använda dna-molekylen för korrigering av egenskaper�”

Ylä-Herttuala hade också ett klart mål om vad genöverföring skulle kunna användas till� ”Blod- kärlen är ihåliga tuber, som det med nya genom- lysningstekniker är möjligt att gå in i� Jag visste att man kan använda små katetrar för att föra gener- na till djurs eller människors blodkärl�”

Ylä-Herttuala började tillsammans med sin forskningsgrupp utveckla virusförmedlad gen- terapi för sjukdomar i blodkärlen. Och framstegen var stora: år 1995, under Ylä-Herttualas ledning, gjordes den första genöverföringen i Norden för behandlingen av elakartade hjärntumörer hos människan� År 1996 använde han som den första i världen adenovirusförmedlad genöverföring i människans artärer�

Genombrott på tre fronter

Ylä-Herttuala delar själv in sin grupps viktigaste resultat i tre korgar� Den första handlar om grund- läggande genterapi� ”Vi har skapat de mest effekti- va vektorerna och konstaterat att det inte lönar sig att göra genöverföringar i sjuk cancer- eller ärrväv- nad, utan i den omkringliggande friska vävnaden�”

I den andra korgen finns framstegen inom till- verkningen av genterapeutiska läkemedel� ”Vi har lyckats utvidga produktionen av vektorer från små cellodlingar till stora bioreaktorer, och produktio- nen uppfyller myndigheternas krav� Det tog tjugo år i anspråk�”

I den tredje korgen finns de omfattande kli- niska prövningarna� ”Då en effektiv vektor skapats och man hittat det effektivaste sättet att produ- cera den, måste man bevisa att behandlingen är effektiv på människan� Vi har fått klart positiva resultat av våra patientförsök�”

Få medicinvetare deltar i hela forskningsked- jan ända fram till läkemedelsprövningen� Enligt Ylä-Herttuala är det ”helt galet”, men belönande:

om genterapierna godkänns i tredje fasens studier, erbjuder de en ny behandlingsform för patien- ter som tidigare ansetts vara obotligt sjuka� ”Det skulle vara fint att kunna ge läkarna tillgång till en läkande behandling av patienter för vilka den nu- varande medicinvetenskapen ännu inte har något att erbjuda”, säger Ylä-Herttuala�

Stödet från Sigrid Jusélius Stiftelse har varit kritiskt viktigt� ”Stiftelsen har förhållit sig öppen till innovativa projekt som har stor potential, men som också inneburit stora risker� Det långvariga stödet har varit mycket viktigt för våra framgångar�”

”Det skulle vara fint att kunna ge läkarna tillgång till en läkande

behandling av de patienter som den nuvarande

medicinvetenskapen ännu inte har något att erbjuda�”

Koronärartär avbildad med ultraljudsteknik. Med intravenös avbildningsundersökning kan man hitta de ställen dit genterapi kan riktas med hjälp av kateter.

Bild: Seppo ylä-Herttuala.

Understöd 2020

För att underlätta behandlingen av corona­

patienter donerade Sigrid Jusélius Stiftelse en halv miljon euro för anskaffning av respira- torer till de finländska sjukhusen. Donationen gjorde det möjligt att skaffa 18

nya respiratorer till Helsingfors­

området, Kuopio, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och Mariehamn.

Våren 2020 spred sig Covid-19- viruset till Finland och ökade snabbt behovet av intensivvård på de finländska sjukhusen. Det upp- stod snabbt brist på speciellt respi- ratorer som behövdes för vården av coronaviruspatienter� Under dessa undantagsförhållanden beslutade Sigrid Jusélius Stiftelse att stödja de inhemska sjukhusen med en dona-

tion på en halv miljon euro för anskaffning av respiratorer� ”Situationen var exceptionellt allvarlig och därför beslutade vi att också stödja det praktiska patientarbetet och underlätta den kamp som den yrkesutbildade hälso- och sjukvårdspersonalen för mot coronaviruset på våra sjukhus”, konstaterar stiftelsens ordförande Thomas Wilhelmsson�

Stiftelsens tilläggsdonation gjorde det möjligt att skaffa 18 nya respiratorer till universitets- centralsjukhusen i Helsingfors, Kuopio, Uleåborg, Tammerfors och Åbo samt till Ålands central sjukhus�

Donationen för respiratorer underlättar behandlingen av coronapatienter

T I L L Ä G G S D O N AT I O N 2 0 2 0

”Donationen för köp av respiratorer var ett värdefullt tillägg till behandlingen av coronaviruspatienter� Respiratorerna togs genast i bruk inom patientvården�”

Tomi Kauppinen, HuS utvecklingsdirektör

Nästan alla respiratorer har tagits i bruk inom vården av coronapatienter� I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt möjliggjorde donationen anskaffningen av nio nya respiratorer under vå-

ren och hösten: tre till Helsingfors, fyra till Esbo, en till Vanda och en till Hyvinge� HUS utvecklingsdirektör Tomi Kauppinen berättar att den donerade utrustningen utgör ett värdefullt tillägg till behandlingen av coronaviruspatienter� ”Genast i bör- jan av epidemin togs utrustningen i bruk inom patientvården� Respirato- rerna placerades på de nya intensiv- vårdsavdelningar som vi under våren var tvungna att inrätta för vården av coronaviruspatienter�”

Med hjälp av respiratorerna har man kunnat stödja och effektive- ra coronaviruspatienternas försvagade andning�

”Donationen inföll vid en tidpunkt då tillgången till respiratorer på marknaden hade försämrats, vilket gjorde hjälpen verkligt viktig i patientarbe- tet”, säger Kauppinen�

Om pandemin lättar blir respiratorerna en del av den normala verksamheten vid intensiv- vårds- och övervakningsenheterna� Stiftelsens verkställande direktör Jussi Laitinen är nöjd med att stiftelsen kunnat stödja sjukhusen med snabb tidtabell: ”Eftersom situationen på sjukhusen varit svår, är jag mycket glad över att vi snabbt kunnat erbjuda stöd för det mest kritiska behovet�”

”Donationen inföll vid en tidpunkt då tillgången till

respiratorer på marknaden hade försämrats, vilket

gjorde hjälpen

verkligt viktig i

patientarbetet�”

Understöd 2020

Sigrid Jusélius Stiftelse delade sammanlagt ut cirka 20 miljoner euro för stöd av medicinsk forskning år 2020. Med hjälp av stiftelsens understöd och stipendier kan forskare och forskningsgrupper göra ett långsiktigt arbete för att främja medicinsk toppforskning och för att bota ödesdigra sjukdomar.

På de följande sidorna kan du läsa närmare om hur beviljade stipendier och understöd fördelar sig mellan olika forskningsområden, vilka stipendier och understöd som beviljats och hur de fördelar sig mellan olika universitet. Alla understöds- och stipendiemottagare finns på sidan 55.

miljoner euro utdelades i

stipendier och understöd 2020 20

Nyckeltal för understöd

241 2020

beviljade stipendier och understöd 2020

19,75 miljoner euro utdelades i stipendier och understöd 2020

1–3-åriga understöd

euro %

Cell- och molekylärbiologi, biokemi, fysiologi 3 632 000 29,9 %

Cancer och tumörbiologi 1 909 000 15,7 %

Neurovetenskap 1 624 000 13,4 %

Mikrobiologi, virologi, parasitologi, immunologi 980 000 8,1 %

Genetik 970 000 8,0 %

Invärtes medicin 620 000 5,1 %

Kirurgi 480 000 4,0 %

Farmakologi, toxikologi 455 000 3,7 %

Pediatrik 445 000 3,7 %

Radiologi 190 000 1,6 %

Epidemiologi och miljömedicin 185 000 1,5 %

Oftalmologi 160 000 1,3 %

Obstetrik och gynekologi 155 000 1,3 %

Odontologi 110 000 0,9 %

Psykiatri 85 000 0,7 %

Anestesiologi 50 000 0,4 %

Hudsjukdomar 50 000 0,4 %

Oto-rhino-laryngologi 50 000 0,4 %

understöd totalt 12 150 000 100,0 %

Typ av understöd

61,5 %

euro %

1–3-åriga understöd 12 150 000 61,5 % Sigrid Jusélius 90-års-

jubileums professurer 3 750 000 19,0 % Understöd för forskning

utomlands och internationellt samarbete (Fellowship 1-2 år, Senior Fellowship och

Visiting Professor) 2 390 000 12,1 % Storstipendier 5 år 1 000 000 5,1 % Sigrid Jusélius etablerade

forskares tjänster 400 000 2,0 % Symposium 60 000 0,3 % understöd totalt 19 750 000 100,0 %

0,3 %

19,0 % 12,1 %

5,1 % 2,0 %

737

personer fick lön eller personligt stipendium ur beviljade medel till kategorierna 1–3-årigt stipendium

eller storstipendium år 2020 1–3-åriga understöd:

Fördelning enligt forskningsområde

euro %

Grundforskning 8 882 650 73,1 % Klinisk forskning 2 951 850 24,3 % Folkhälsovetenskap 315 500 2,6 % understöd totalt 12 150 000 100,0 %

1–3-åriga understöd:

Fördelning enligt institution

euro %

Helsingfors universitet 4 966 000 41,0 % Åbo universitet 1 837 000 15,1 % Östra Finlands universitet 1 230 000 10,1 % Uleåborgs universitet 1 055 000 8,7 % Tammerfors universitet 890 000 7,3 % HUS, Helsingfors

universtetssjukhus 700 000 5,8 %

Åbo Akademi 482 000 4,0 %

Folkhälsan 350 000 2,9 %

Aalto universitet,

Tekniska högskolan 145 000 1,2 % Medicinska forskningsinstitutet

Minerva 115 000 0,9 %

Institutet för hälsa

och välfärd 115 000 0,9 %

FIMM 90 000 0,7 %

Övriga institut 175 000 1,4 % understöd totalt 12 150 000 100,0 %

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Stipendiaternas könsfördelning, %

Kvinnor Män

25,6 28,6 25,6 26,5 25,9 27,1 31,1 34,4 37,6 38,4 37,0 37,1

74,4 71,4 74,4 73,5 74,1 72,9 68,9 65,6 62,4 61,6 63,0 62,9

Stipendiaternas åldersfördelning 2020 inom 1–3-åriga understöd

31–40 41–50 51–60 61–70 71–80 81–

12,97 % 41,42 % 24,69 % 17,57 % 2,93 % 0,42 %

USA 86 Sverige 18 Kanada 13 Storbritannien 13 Tyskland 8

Schweiz 7 Australien 6 Nederländerna 4 Spanien 3 Danmark 2

Italien 2 Österrike 2 Angola 1 Frankrike 1

Totalt 166

Geografi sk spridning av fellowship- och Senior fellowship-forskares förverkligade forskning utomlands åren 2011–2020

Ekonomisk

översikt och bokslut 2020

Under år 2020 beviljades sammanlagt 19,75 miljoner euro i understöd till 241 forskare.

Nedan ser du en noggrannare beskrivning av de olika understödskategorierna och

beviljningsbelopp.

1–3­åriga understöd

Understöden beviljas forskare i två kategorier�

Etablerade forskare på docentnivå kan beviljas 1–3-årigt understöd för forskning i Finland� Unga gruppledare (doktor eller nybliven docent) som håller på att grunda en självständig forskargrupp kan beviljas understöd för 1–3 år i taget�

År 2020 beviljades 216 stycken 1–3-åriga un- derstöd� Sammanlagt beviljades 1–3-åriga under- stöd på 12,15 miljoner euro, varav 2,3 miljoner euro till 54 unga gruppledare� Mottagarna visas på sid- orna 55–65�

90­årsjubileumsprofessurer

För att fira sitt 90:e jubileumsår har stiftelsen beviljat finansiering för upprättandet av tre fem- åriga professurer för åren 2021–2025� En beskriv- ning av professorerna och deras forskning finns på sidorna 12–17�

Storstipendier

Stiftelsen beviljar årligen 1–2 nya storstipendier avsedda för etablerade medicinska forskare på professors eller högt meriterad docentnivå för en period om 3–5 år� År 2020 beviljades ett nytt storstipendium. Inalles finansierades fyra femåriga understöd på totalt 1 miljon euro� Mottagarna visas på sidan 66�

Sigrid Jusélius etablerad forskare

Treåriga tjänster som ”Sigrid Jusélius etablerad forskare” är avsedda för docenter eller självstän- diga forskare med motsvarande behörighet inom området medicinsk vetenskap� Tre understöd till ett belopp på 500 000 euro beviljades under året�

Mottagarna visas på sidan 66�

Sigrid Jusélius Fellowship

Understöd beviljas till i Finland disputerade post- doktorander för forskningsarbete utomlands i 1–2 år� Under året beviljades tolv nya Fellowship- understöd för forskarnas första år utomlands samt för en option på ett andra år för sammanlagt 1 570 000 euro� Därtill beviljades ur tidigare reser- verade medel tolv understöd för andra året till ett belopp av 721 500 euro� Mottagarna visas på sidorna 66–67�

Sigrid Jusélius Senior Fellowship

Understöd beviljas till i Finland verksamma seniorforskare för forskningsarbete utomlands i 6–12 månader� Ett Senior Fellowship-understöd på sammanlagt 38 000 euro beviljades år 2020�

Mottagaren visas på sidan 67�

Visiting Professor

Understöd för en utländsk etablerad medicinsk forskares ”Visiting professor” vistelse i 3–12 månader på en finländsk forskningsinstitution kan beviljas en etablerad forskare som av stiftelsen har blivit beviljad ordinarie understöd� Två nya understöd på totalt 87 000 euro beviljades år 2020� Mottagarna visas på sidan 68�

90­årsjubileumssymposium

Den 26 november ordnades ett virtuellt jubileumssymposium för att fira stiftelsens 90-årsdag� På symposiet presenterades topp- modern medicinsk forskning� Som talare fung- erade bland annat de nyutnämnda jubileums- professorerna samt professorerna Richard Hynes (Cambridge), Gökhan Hotamisgil (Cambridge) och Sian Harding (Imperial College London)�

Sigrid Jusélius-stiftelsens

beviljade understöd år 2020

Ekonomisk

översikt och bokslut 2020

Finansåret 2020 präglades starkt av den globala coronapandemin och de kraftiga marknadsfluktuationerna som den orsakade.

Sigrid Jusélius Stiftelses tillgångar ökade under året till drygt 941 miljoner euro.

Avkastningen på stiftelsens placeringar var med tanke på omständigheterna god:

drygt 11 procent.

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Direktavkastning (milj. euro)

22,0 21,4 23,2 22,4 26,0 28,5 24,0

Dividender och annan aktieavkastning Räntor på placeringar och obligationer Nettohyror

Avkastning på fonder och fastighetsfond

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Direktavkastning (milj. euro)

22,0 21,4 23,2 22,4 26,0 28,5 24,0

Dividender och annan aktieavkastning Räntor på placeringar och obligationer Nettohyror

Avkastning på fonder och fastighetsfond