Tavelsjö 6:22 och del av 7:8 inom Tavelsjö i Umeå kom-mun, Västerbottens län

Planbeskrivning

Samråd

Diarienummer: BN-2017/00651 Datum: 2018-09-24

Handläggare: Angelica Wiklund

Detaljplan för fastigheterna

Tavelsjö 6:22 och del av 7:8 inom Tavelsjö i Umeå kom- mun, Västerbottens län

HANDLINGAR

- Plankarta - Planbeskrivning - Planprogram

- Projekterings PM/Geoteknik - Antikvarisk bedömning

PLANENS SYFTE

Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för bostä- der med service och att bevara den gamla prästgårdens volym. Syftet är också att säkerställa naturmiljön vid Tavelsjön genom en rimlig byggnads- skala och bevarad vegetation samt bereda allmänheten tillträde till stran- den.

PLANDATA

I planområdet ingår fastigheterna Tavelsjö 6:22 och del av Tavelsjö 7:8.

Området är beläget i Tavelsjö, ca 25 km från Umeå Centrum. Planen av- gränsas av Strandvägen i norr, fastigheten Tavelsjö 6:34 i väster, Tavelsjön i söder och del av Tavelsjö 7:8 i öster. Planområdet har en area på ca 20 000 m². Fastighetsförteckning visar sakägare och planen handläggs med utökat förfarande i enlighet med gällande lagstiftning plan- och bygglagen

(2010:900).

Aktuellt område mellan Strandvägen och Tavelsjön markerat.

Umeå C Tavelsjö

PLANPROCESSEN

Byggnadsnämnden godkände 2015-12-16 ett planprogram, som behand- lade lämplig lokalisering av såväl bostäder, främst trygghets-/trivselbo- ende, som en gymnastikhall i centrala Tavelsjö. Den större hallen har sedan inte varit aktuell och 2017-03-28 inkom sökande med en ny ansökan om planbesked för endast bostäder på fastigheterna Tavelsjö 6:22 och del av Tavelsjö 7:8.

Detaljplanen strider inte mot översiktsplanen, då området är utpekat som s.k. LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) och anses inte medföra någon betygande miljöpåverkan, men däremot ha ett allmänt in- tresse, varför utökat förfarande tillämpas.

Nu aktuellt skede, samrådet, ingår i processen enligt nedan:

Kungörelse: Inför samrådet kungörs förslaget till detaljplan i ortstidning och genom anslag på kommunens anslagstavla. Kungörelsen ska innehålla information om var förslaget hålls tillgängligt, vilket område som avses, om detaljplanen avviker från översiktsplanen, hur lång samrådstiden är och att den som vill lämna synpunkter på förslaget kan göra det un- der samrådstiden, samt till vem synpunkter lämnas.

Samråd: Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Dialog förs med länsstyrelsen, be- rörda myndigheter och kommuner, kända sakägare och boende, föreningar med flera. Syf- tet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och på- verkan.

Samrådsredogörelse: Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter tillsammans med kommunens förslag till revideringar i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras om det bedöms vara relevant. Samrådsredogörelsen ingår inte formellt i processen, men be- döms öka tydligheten inför granskningen.

Underrättelse och granskning: Innan planen antas ska kommunen låta förslaget till detalj- plan granskas under 2 veckor. Inför granskningen ska kommunen underrätta de som be- rörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrå- det om förslaget till detaljplan, Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförsla- get. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.

Granskningsutlåtande: Efter granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter tillsam- mans med kommunens förslag till revideringar i ett granskningsutlåtande. Även syn- punkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte har sam- manställts tidigare. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant.

Antagande: Detaljplanen antas av kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden.

Laga kraft: Om inget överklagande inkommit 3 veckor efter antagandet vinner detaljpla- nen laga kraft. Bygglov med mera kan därefter ges.

BEHOVSBEDÖMNING

En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av Umeå kommun, Detaljplanering i samband med Planprogram, godkänt av Byggnadsnämnden i december 2015. Planen innebär inte någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.

11, 12 §§ miljöbalken har därför inte upprättats.

Länsstyrelsen har den 28 januari 2015 tagit del av beslutet och delar kom- munens bedömning att planen inte innebär någon betydande miljöpåver- kan. Beslutet har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 27 januari 2015 till och med 17 februari 2015.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan med tillägg

För området gäller Översiktsplan Umeå kommun 1998 [öpl 98]. Området har här beteckningen ”Detaljplanelagt område”. I augusti 2018 antogs Te- matiskt tillägg för landsbygden med miljökonsekvensbeskrivning.

Målsättningen är här att skapa en hållbar bebyggelsestruktur på landsbyg- den, som bidrar till att utveckla befintliga strukturer och ge ett ökat un- derlag till befintlig service och kollektivtrafik. Byar inom tillväxtstråk, bl.a.

stråk vid landsväg 363, där Hissjö och Tavelsjö nämns som tätorter, lyfts fram för sådan utveckling, där service bl. a. i form av butik, förskola och VA finns. Området berörs av riksintresset skyddsområde för vattentäkt. Längre västerut finns flyttningsled för rennäringen med svåra passager.

Översiktsplanen, öpl 98. Blå markering=Centrala Tavelsjö. Skraffering avser riksintresset skyddsom- råde för vattentäkt, beige=större sammanhängande jordbruksmark, brunt=planlagt område, grönt=naturområde av värde för friluftsliv och/eller rekreation. Streckad linje i vänstra delen avser flyttningsled för rennäringen med svåra passager.

Nu aktuellt område är utpekat i det tematiska tillägget till översiktsplanen som ett LIS-område, Landsbygdsutveckling i strandnära läge.¹ I sådana om- råden kan lättnader i strandskyddet bli aktuellt för exempelvis boende, tur- ism eller andra verksamheter som bedöms kunna utveckla landsbygden.

Markering av LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge). Röda linjer avser vat- tendomar för diken på jordbruksmark (t.v. Tavelsjö Boback m. fl., t.h. Tavelsjö df 1926)

Gällande detaljplaner

För området gäller detaljplan 2480K-P65/1972 Förslag till ändring och ut- vidgning av byggnadsplan för Tavelsjö kyrkby m.m. Den första, nordsydliga delen av Strandvägen omfattas av plan 2480K-P13/2 Förslag till ändring av byggnadsplan för Tavelsjö kyrkby från 1976. Den har beteckningen Väg- mark.

Ovan plan 2480K-P65/1972: Planområdet omfattas i den befintliga planen av beteck- ningen allmänt ändamål [A] (blå markering), respektive grön markering, vilket avser all- män plats, park. Sjön nedanför planområdet har beteckningen V, vattenområde. Längre

1 LIS-område Tavelsjö 14. Planområde: Tillägg till översiktsplan – Strandskydd i Umeå- regionen. Antagen 2013-06-17.

österut är marken mot sjö markerad i gulbrun kulör och har beteckningen Ub, d.v.s. små- båtshamn och i vattnet beteckningen Vb, vattenområde som får överbyggas med bryggor.

Den gröna marken med beteckningen K mellan Tavelsjövägen och Strandvägen avser om- råde för kyrkogårdsmark.

Nedan plan 2480K-P13/2: Här har den nordsydliga delen av Strandvägen beteckningen Vägmark. Markeras med röd pil.

Öster om planområdet gäller plan 2480K-P09/11 Detaljplan för Tavelsjö 29:3 m. fl. (bild ovan), antagen 2008. Området söder om Strandvägen är här naturområde och vattnet betecknat W, vattenområde till skillnad från i planen från 1972, där vattenområdet får överbyggas med bryggor.

Övriga dokument

Planprogram

För området gäller ett Planprogram, som 2015 togs fram för att studera dels lämplig placering av bostäder (typ trygghetsboende) och en idrottshall.

Planprogrammet lyfter fram vikten av småskalig bostadsbebyggelse, som underordnar sig Tavelsjö kyrka, invigd 1965. För idrottshallen, som efter programarbetet inte fullföljts, föreslogs alternativa lägen, längre från kyr- kan, än den illustration som låg till grund för arbetet. Planprogrammet medföljer som bilaga.

Ur planprogram: primärt utredningsområde (gul), programområde (blå).

Byggande i byar och hästhållning

Byggnadsnämndens Riktlinjer för byggande i byarna är tillämplig liksom Lo- kaliseringsprövning av bebyggelse med hänsyn till hästhållning. När det gäl- ler riktlinjerna för utformning avses oftast mindre enheter, men faktorerna är tillämpliga även här. Det gäller bl. a. respekt för byns eller bebyggelse- gruppens individuella mönster och karaktär, lokala byggnadstraditioner och undvikande av schaktning och uppfyllnad.

FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vattenområden

Natur och terrängförhållanden

Marken sluttar brant mot Tavelsjön. Nivåskillnaden från platån runt f.d.

komministerbostaden och sjön är cirka 14 meter. I backen finns en gles skog av mycket ståtliga och värdefulla tallar. Norr om Strandvägen består marken i princip av jordbruksmark, även om användningen i gällande plan är område för kyrkogårdsmark. Denna del ligger lågt i förhållande till Tavel- sjövägen och kyrkan i väster. Insprängd i fastigheten Tavelsjö 7:8 ligger, norr om Strandvägen, den gamla kyrkogården (Tavelsjö 7:27), inramad av ett vitt staket och björkar.

Geotekniska förhållanden

Marken inom planområdet består till största delen av lera och silt. Undan- taget utgörs av det nordvästra hörnet (läget för klockstapeln) som berörs av spetsen på en drumlin i nordsydlig riktning.

En förenklad geoteknisk undersökning genomfördes 1979 av VAB (Väster- bottenskommunernas arkitekt och byggnadskontor): Umeå kommun – Ta- velsjö omr. 4 och vägområdet. Översiktlig geoteknisk undersökning. Utlå- tande.

T.v. Utsnitt ur kartmaterial rörande markbeskaffenhet. Violett avser drumlin och gult lera, silt. T.h. Karta som visar område, där geotekniska undersökningar tidigare genomförts.

I samband med nu föreliggande planarbete har en särskild stabilitetsutred- ning utförts av Lejon GEO. Slutsatsen är att området är byggbart, men att det inför byggskede och slutlig placering bör uppdatera PM:et och eventu- ellt komplettera för eventuella ändringar.

Det konstateras, att befintliga slänter ned mot Tavelsjön stabilitetsmässigt inte klarar påbyggnad ovan mark. Genom utförande av källare/souterräng och därmed utförda utgrävningar av vissa lösa lerlager, sker dock en avlast- ning av slänten, som innebär gynnsammare förhållanden och därmed möj- liggörs grundläggning.

Karta som visar grusinventeringsområde. De bruna, streckade linjerna markerar tektonik:

spricka/sprickzon. Prickar avser kapacitet i jordlagren.

I utredningen noteras också, att en eventuell bankbyggnad för gång- och cykelväg nedanför slänten skulle medföra ytterligare förbättrad totalsäker- het genom att fungera som tryckbank vid släntfot. Projekterings PM/Geo- teknik medföljer som bilaga.

Förorenad mark

Risk för föroreningar anses inte föreligga.

Radon

Området är i Umeå kommuns miljöunderlag klassat som ett lågriskområde för radon.

Risk för skred/höga vattenstånd

Med tanke på den branta slänten, finns risk för skred. Detta har undersökts i den bilagda geotekniska utredningen, där det även angetts vad som krävs för att motverka detta. Då området närmast sjön undantagits från bebyg- gelse bedöms ingen översvämningsrisk föreligga.

Fornlämningar

Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet enligt uppgift hämtad från riksantikvarieämbetets sökverktyg Fornsök. Utifall att en läm- ning skulle hittas, måste arkeologisk sakkunnig hos Länsstyrelsen kontaktas och bygget tillfälligt avbrytas.

Vattenområden

Tavelsjön är Umeå kommuns största och mest variationsrika sjö och områ- det runt den är av stort intresse som friluftsområde. Terrängen runt sjön utgör kommunalt skyddsområde för vattentäkt.

Sjön har, enligt kommunens kartmaterial, måttlig ekologisk status. Djupet närmast planområdet är cirka 2 meter, 50 meter från stranden och 14 me- ter cirka 200 meter ut, men där finns även delar med 22 meters djup.

Tavelsjön ligger inom lila zon, d.v.s. området kring känsliga sjöar och havs- vikar, där nya avloppsanordningar måste klara krav på hög skyddsfaktor för fosfor.

Friytor

Lek och rekreation

Tavelsjöbygden erbjuder en naturmiljö med lantgårdar och hästar, liksom när- het till sjön med båtliv/fiske och en spolad skridskobana vintertid. När det gäller mer formaliserade lekplatser återfinns en sådan främst på skolgår- den i byns västra del. Runt Tavelsjön lö- per leden Tavelsjörunt. Till Tavelsjö går även Tavelsjöleden som löper från Umestan via Tavelsjöberget till Hed- lunda vid Vindelälven.

Vid Sundlingska gården på sjöns västra sidan finns bad, bangolf och båtut- hyrning, liksom möjlighet till fiske.

Naturmiljö

Lek, rekreation och naturmiljö vävs samman på denna ort, som tävlar med Vindeln om epitetet Västerbottens pärla. Terrängen varierar med Tavelsjö- berget och Vallberget väster om väg 363 kombinerade med skog och jord- brukslandskap. Detta ger många möjligheter till ett rikt friluftsliv. Mycket viktig är även sjön med Storön – se illustration nedan.

Del av Tavelsjön, själva byn och omgivningar med skog och jordbrukslandskap samt Tavel- sjöberget i väster.

Tavelsjö- berget

Näset Väg 363

Tavelsjövägen

Planområdet

Väg 633 Del av Tavelsjöleden.

Störningar, risk och säkerhet

Översvämning, ras och skred

Risk för översvämning anses inte föreligga. Skredrisk föreligger i slänten vid byggande, om inte åtgärder vidtas. Vilka dessa är, anges i Geoteknik PM.

Buller och luft

Området är förskonat från buller från såväl flyg som tåg och väg. Dygnsme- delvärdet ligger inom planområdet i intervallet 35 till 45 dBA. Maximal ljud- nivå från Tavelsjövägen ligger precis vid vägbanan över 90 dBA, men sjun- ker snabbt till 65–70 dBA, inte fullt halvvägs ner mot Strandvägen. I övrigt förekommer inga uppmätta halter av trafikbuller i området.

Karta som visar dygnsmedelvärde för buller: Ockra=60–65 dBA, gul=55–60 dBA, grön=50–

55 dBA, blå= 45–50 dBA, mellanblå=40–45 dBA, ljusblå=35–40 dBA.

Hästar

I närheten av planområdet förekommer djurhållning i form av beteshagar för hästar och nötdjur på fastigheten Tavelsjö 5:22. Här är det hästarna, som med kända allergener, av intresse. Det saknas i dagsläget kunskap på området och utslag från rättsfall tyder på att bedömningen är helt avhängig aktuellt område. Umeå kommun har emellertid tagit fram riktlinjer för lo- kaliseringsprövning.² Det minsta skyddsavstånd som anges här är 100 me- ter och då avses avstånd från rasthage, d.v.s. i omedelbar närhet till stall och inte, som i detta fall, beteshage.

Riksintresse renskötsel

Väster om området ligger flyttningsled för rennäringen med svåra passa- ger, men den berör inte aktuell del.

2 Umeå kommun: Riktlinjer för lokaliseringsprövning av bebyggelse i Umeå kommun med hänsyn till hästhållning (Godkänd och reviderad av byggnadsnämnden, 2005-22-21, § 271)

Miljöaspekter

Området ligger relativt nära reningsverk och återvinningsstation på fastig- heten Tavelsjö 5:26. Särskilda uppgifter om eventuella störningar från denna finns inte tillgängliga, men det kan konstateras, att ett antal bo- stadshus ligger närmare anläggningen än det som nu planeras.

När det gäller problem med allergener från hästar, görs en skillnad mellan beteshagar och rasthagar. I Umeå kommuns hästpolicy finns rekommende- rade avstånd till bostäder och dessa anses klaras inom planområdet.

Umeå kommuns underlag som avser luftkvalitet gällande partiklar PM10 och kväve NO2 täcker enbart Umeås centrala delar. Något problem med alltför höga halter i detta läge, får anses som uteslutet.

Tillgänglighet och trygghet

Målet är, att alla ytor ska göras tillgängliga och användbara för alla grup- per, så långt det är möjligt och inom rimliga kostnader. Med tillgänglighet avses såväl den rent fysiska, som den mer mentala, där olika företeelser kan stänga ute. Känslan av trygghet i miljön är här en viktig faktor.

Bebyggelsen i centrala Tavelsjö, d.v.s. på norra sidan av sjön, ligger längs Tavelsjövägen, som är en bussgata. I anslutning till planområdet löper Strandvägen, som är en samfällighet. Området är därför tillgängligt med bil från norr, utan större förändringar, medan åtkomsten från söder, i den sluttande terrängen, kan vara ett problem vad gäller exempelvis insatser från räddningstjänsten.

Bebyggelseområden

Bostäder

Merparten av bebyggelsen i Tavelsjö utgörs av bostäder i form av frilig- gande hus/villor i en till två våningar. Senast tillkomna är området norr om skolan respektive på Näset, som är den östra delen av byn Tavelsjö. Till detta ska läggas boningshus på bruksenheterna. Samhället saknar i princip större flerbostadshus.

Arbetsplatser, kommersiell service

Förutom inom offentlig och kommersiell service, finns inte många arbets- platser eller övrig bebyggelse. Gamla komministerbostaden används idag som värdshus, med begränsat öppethållande och strax intill finns försälj- ning av blommor och trädgårdsprodukter. Anläggningen har kompletterats med ett lusthus norr om butiken och ett växthus närmare sjön.

T.v. Den s.k. Prästgårdslängan, uthuset öster om f.d. komministerbostaden sedd från öster.

Den används idag som butik för trädgårdsutrusning. (Bild från Blåelds hemsida.) T.h.

Wärdshuset – tidigare komministerbostaden – sedd från sydost.

På Näset finns Tavelsjö bygdegård, som används för uthyrning till olika ar- rangemang och på Tavelsjöns västra strand ligger Sundlingska gården, ägd av samma förening. Förutom som festlokal vid exempelvis midsommarfi- rande används den bl.a. som skotercafé vintertid.

Tavelsjö har en livsmedelsbutik, som ligger strax öster om gamla kyrkogår- den intill Tavelsjövägen. Här finns även en bränslepump och utrymme för parkering, som är tänkt att även betjäna kyrkogården och småbåtshamnen.

Byggnader i centrala Tavelsjö: Överst syns livsmedelsbutiken från Tavelsjövägen i höjd med Gamla kyrkogården. Nere t.v. pensionärsbostäder och t.h. hälsocentralen på Tavelsjö 6:29.

Offentlig service

I västra delen av Tavelsjö ligger skolan, som innefattar förskoleklass till års- kurs 6. I övrigt finns vård- och omsorgsboendet Sjöbacka i direkt anslutning till planområdet och en delvis bemannad hälsocentral. Den bedrivs i dagslä- get i privat regi, som filial till verksamhet i Umeå.

Befintlig byggnadskultur och gestaltning

Området närmast Tavelsjön utmärks, särskilt på den norra och västra sidan, av ett öppet landskap med friliggande jordbruksbebyggelse, medan ande- len skog är större på östra sidan sjön fram till Långviken. Den äldre bebyg- gelsen utgörs av typiska västerbottensgårdar, d.v.s. parstugor med olika tillägg, mestadels i faluröd kulör. Norr om kyrkan är många av husen från första halvan av 1900-talet och utgör mer bastanta volymer. Villorna norr om skolan är typiska från tillkomsttiden, medan det vid exploatering på Nä- set, med en plan som upprättades 1967 och senast reviderades 1971, skett en viss anpassning till byggnader på landsbygden.

Kulturmiljö

Tavelsjöbygden är intressant både som natur- och kulturmiljö. Planområ- det, Tavelsjö 6:22 och del av Tavelsjö 7:8, utgör en avstyckning av det som tidigare var kyrkans mark. Kvar på fastigheten Tavelsjö 7:4 i norr ligger te- gelkyrkan, ritad av arkitekt Carl Hampus Bergman och invigd 1965 samt för- samlingsgården, som byggdes till mot norr i slutet av 1970-talet.

På fastigheten Tavelsjö 6:22 återfinns det som idag kallas Wärdshuset som är en tidigare komministerbostaden, uppförd 1911 efter ritningar av E.R.

Karlsson. Den är dock förändrad genom byte av fönster, fasadpanel och ku- lör. I nordvästra hörnet står den klockstapel som byggdes ungefär samtidigt som kyrkans föregångare, som var en träbyggnad som även innehöll skollo- kaler.

Den gamla kombinerade kyrkan/skolan, som ritats av Umeå-arkitekten Carl-Fredrik Sand- gren, revs i början av 1960-talet för att ge plats åt tegelkyrkan. Klockstapeln (ritad av E O Mångberg), som den ser ut idag. Den övre klocktornsavsatsen var ursprungligen öppen och försedd med ett korssågat räcke. På 1930-talet byggdes klocktornet in med bräder och luckor. Troligen har den vita kulören funnits sedan 1910-/20-talet. Museet har konstaterat att det understa färgskiktet, enligt uppgift, haft en grårosa kulör. Korset är inte ursprung- ligt.

Det är en vitmålad trästapel med matkällare under, uppförd 1902 efter rit- ningar av arkitekt E O Mångberg. Västerbottens museum har inför planar- betet gjort en kulturhistorisk bedömning som underlag för planbestämmel- serna.

Klockstapeln är i skriften Tavelsjö – Inventering och bevarandeförslag 1982 upptagen som särskilt skyddsvärd, medan komministerbostället, i Prästgår- dar i Västerbottens län – Kulturhistorisk inventering 1986, är hänförd till klass III, den lägsta värdekategorin.

I museets antikvariska bedömning framhålls vikten av att i framtiden kunna avläsa och förstå den första kyrkomiljön i Tavelsjö och att det därför är vä- sentligt att klockstapeln bevaras på nuvarande plats. Stapeln hör tidsmäss- igt ihop med prästgården och sambandet mellan dessa representanter för den tidiga kyrkomiljön är viktigt att bevara. De bildar tillsammans med kyr- kan och församlingsgården en helhet, men representerande olika skeden.

Museet anser därför att flytt av klockstapeln till någon av kyrkogårdarna är olämpligt rent tids- och stilmässigt men också med tanke på funktionen.

Det som anses viktigt att bevara, när det gäller komministerbostaden är dess nuvarande volym, medan utformningen inte behöver skyddas med tanke på dess successiva förändring. Museet anser att byggnaden inte får sammanbyggas med ny byggnad eller kringbyggas, så att kopplingen till kyrkomiljön förloras.

Till detta läggs, att även uthusets volym bör skyddas med planbestäm- melse, men möjligen kan förlängning mot norr tillåtas, då ett äldre foto vi- sar att uthuset ursprungligen kan ha varit längre.

Flygfoto över Tavelsjö från sydost. Längst ner till vänster, syns dåvarande komministerbo- staden, som troligen var rödmålad. Norr om den sticker klockstapeln upp och något till hö- ger den kombinerade kyrkan och skolan, som revs i samband med uppförandet av dagens kyrka i rött tegel (1965). Vägdragningen stämmer inte med dagens Tavelsjöväg. (Foto https://gunnar bernstrup.files.wordpress.com/2010/08/tavelsjo.jpg, utskrift 2014-06-17)

Det framhålls, att omgivande bebyggelse ska ha ett respektfullt avstånd till befintlig kyrkomiljö, att kyrkor av tradition har givits en central och fram- trädande plats i byn och att stor vikt har lagts vid att den ska vara synlig för omgivningen. Slutsatsen är, att bostäder öster om kyrkan möjligen är lämp- liga, men inte söder eller sydväst om den. Vikten av kyrkomiljöns koppling till sjön poängteras slutligen.

Kyrkan invigd 1965 är närmsta granne till planområdet i norr. På bilden syns även klock- stapeln (Wikipedia).

Ovan: Ritning utförd i samband med ombyggnad 1978/79 (PAL Arkitekter). Det branta ta- ket är skifferklätt och fasaden utförd i rött tegel. Nedan: Församlingsgården, som förläng- des mot norr i slutet av 1970-talet.

Flygfoto över Tavelsjö från sydsydväst. Nere till vänster, syns dåvarande komministerbo- staden, nu Wärdshuset. Intilliggande byggnad, som var uthus till komministerbostaden nyttjas nu för försäljning. Bild t.h.: till vänster församlingsgården och till höger kyrkan.

Gator och trafik

Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik

Som en åder genom samhället, mellan de nordsydliga vägarna – 363 väster om Tavelsjön och 633 öster om sjön – löper Tavelsjövägen. Från västra si- dan av väg 363 svänger cykelvägen in på Tavelsjövägen. Den löper först på södra sidan och sedan, i höjd med Skogsallén övergår den till norra sidan förbi skolan, för att sedan – i höjd med aktuellt planområde – åter övergå till södra sidan passerar den gamla kyrkogården och dagligvarubutiken fram till villaområdet längs med Jan-Ersvägen. Den senaste sträckan, cirka 1,7 km lång invigdes hösten 2017. Direkt norr om sjön löper Strandvägen, där anslutningen mot Tavelsjövägen i västra delen utgörs av allmän plats- mark, medan resterande del är samfälld av enkel standard. Strandvägen nås även från Jan-Ersvägen.

Kollektivtrafik

Bussar trafikerar Tavelsjövägen med i storleksordningen 6 till 8 turer på vardagar. Hållplatser anges för Bygdegården i östra och skolan i västra de- len av samhället.

Busshållplatser och anslutningar mellan Strandvägen och Tavelsjövägen.

Bygdegården

Skolan

Parkering, varumottagning, utfarter

Parkeringsplats nära planområdet finns i anslutning till kyrka och försam- lingsgård. Fickparkering finns även norr om tidigare komministerbostaden, nu Wärdshuset, men på kyrkans mark. Dessutom återfinns parkering i an- slutning till butiken, Tavelsjö 56:52.

Sammanhängande parkeringsytor i anslutning till Tavelsjövägen.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Centrala Tavelsjö ingår i Vakin:s verksamhetsområde. Vatten- respektive spillvattenledning löper norr om kyrkan och snett över den del av fastig- heten Tavelsjö 7:8, som ligger norr om Strandvägen. På området finns även ett officialservitut för markvärme till kyrkan (2480K-16/87.2)

Avfall

Inte långt väster om området, på fastigheten Tavelsjö 5:26 ligger återvin- ningsstationen som sköts av Vakin. Även om läget kan uppfattas som alltför bra för en sådan grov verksamhet, finns i dagsläget inga planer på att flytta denna.

Där så är möjligt, rekommenderas att avfall ska kunna tas omhand via käll- sortering och kompostering av köks- och trädgårdsavfall. UMEVA:s gällande anvisningar för ny- eller ombyggnationer av avfallsutrymmen (NOA) ska föl- jas.

El och fiberoptik

Det finns en nätstation på kyrkans fastighet Tavelsjö 7:4,norr om planom- rådet. Den har bytts ut och beräknas klara tillskottet på cirka trettio lägen- heter. Fiberoptik och belysningsledning finns i såväl Tavelsjövägen som Strandvägen. Serviskabel finns till nuvarande värdshuset, liksom installerad fiber.

Snöhantering

Ansvar för underhåll av Strandvägen ligger på samfälligheten.

Byggteknik

Med tanke på planområdets läge i sluttningen mot Tavelsjön, är det viktigt att lämplig byggteknik används. Frågan behandlas i bilagan Projekterings PM/Geoteknik och PLANFÖRSLAG nedan.

PLANFÖRSLAG Användning

Bostäder

Planförslaget innebär möjlighet till förtätning med bostadshus [B] söder och sydost om kyrkan. I planansökan angavs cirka 30 lägenheter och det är för denna mängd planen utförts. För att uppnå viss flexibilitet och långsik- tighet, medger planen bostäder även i Wärdshuset, som ursprungligen var uppförd som bostad för komministern i Tavelsjö.

Illustration framtagen av Peab. Tänkt område sett från Tavelsjön (sydost). Till vänster anas Wärdshuset, f.d. komministerbostaden, med dess ljusa fasad.

Under planarbetet togs en del illustrationer fram (Nordmark & Nordmark för Peab). Ovan ett exempel på förtätning. Sedan klockstapeln mätts in och museet lämnat sina syn- punkter, har justeringar gjorts (se nedanstående bild).

Platsen framför kyrkan ligger på plushöjden 126 m.ö.h. Det tillkommande bostadshus som illustrerats längts österut torde hamna med bottenbjälkla- get på ungefär +113 m.ö.h. Om en person med ögonhöjden ca 1,5 meter över marken ska kunna se över byggnaderna från kyrkplatsen, bör totalhöj- den på tillkommande hus alltså inte överskrida 14,5 meter. För att möjlig- göra för träkonstruktioner och rejäla takhöjder, kan man i grova drag räkna med våningshöjden tre meter. Med vissa marginaler sätts därför högsta byggnadshöjden för området längst österut till 10 meter och högsta total- höjden till +128. Samtidigt begränsas takvinkeln till 30 grader, vilket ger plats för eventuella mindre uppbyggnader.

Bild som visar resonemanget bakom höjdbestämmelserna i planen. De gula figurerna avser passager där genomblickar är särskilt viktiga. Ljusare bruna (orange) byggnader avser lä- gen, där centrumfunktioner som handel och butiker skulle vara att föredra. Dessa får ha en högsta höjd som motsvarar två våningar.

Övrig bebyggelse

Närmast betesmarken Tavelsjö 6:34 i väster, skulle det vara fördelaktigt om byggnaderna innehöll annat än bostäder. Detta med tanke på närheten till rasthagar i väster och klockstapeln i norr. Användning har satts till [CB], d.v.s. förutom bostäder kan centrumanläggning, som butiker eller kontor, byggas.

Det s.k. Wärdshuset är intressant som volym och representant för den tid när Tavelsjö hade egen präst. Den är dock förvanskad utvändigt genom byte av fönster och panel och invändigt genom omvandlingen till värdshus.

Med tanke på dess roll, har den dock markerats med en separat byggrätt, som innebär bevarande eller möjlighet att bygga upp en liknande volym

+ 126

+ 113

Klockstapel

Största byggnadshöjd: 6,0 m Största taklutning: 27 grader resp. möjlighet till under- byggd gård.

Största byggnadshöjd: 10 m Största totalhöjd: +128 m Största taklutning: 30 grader

+ 122

B

markerat [C1B]. Byggnaden ska bevaras till volym, fasadmaterial och föns- terproportioner får att bevara den värdefulla volym och gestaltning som vittnar om Tavelsjös historia [k].

Då klockstapeln har en källare och är den bäst bevarande från den gamla kyrkoanläggningen och dessutom har en praktisk funktion för kyrkan, före- slås den bevaras i nuvarande läge inom användningen [C], som del av kyr- koanläggning. På grund av sitt kulturhistoriska värde beskrivet tidigare får stapeln inte heller rivas [r]. Klockstapeln ska med anledning av sitt kulturhi- storiska värde bevaras. Byggnadens volym, fasad- och fönsterproportioner får inte förvanskas [q]. Underhåll och ändringar ska ske i samråd med bygg- nadsantikvarie.

Hur fastigheter och rättigheter kan hanteras i detta sammanhang, anges i slutet av detta dokument under rubriken Genomförandefrågor. Förråd och soprum bör samordnas med garage och carportar.

Parkeringsanläggningar

Boendeparkering anordnas lämpligen i fristående garage eller carportar i anslutning till Strandvägen (kryssad mark) med gästparkeringar inom samma område. De föreslagna bostadshusen ligger på relativt kraftigt slut- tande mark. I den mån detta på ett estetiskt och ekonomiskt försvarbart sätt kan nyttjas för boendeparkering i källare, torde detta vara en möjlig- het.

Vid Wärdshuset har utrymmet för garage/carport (kryssad mark) begrän- sats till en mindre del i väster, för att inte skymma utsikten mot kyrkan.

Markparkering torde anläggas nordost om Wärdshuset och denna kan med fördel samnyttjas vid tidpunkter när verksamheten ligger nere. Om asfalt utförs i samband med parkering eller dylikt ska denna toppas med grus en- ligt bestämmelse [n], för att anpassa sig till byns lantliga miljö.

Byggnader

Gestaltning och innehåll

Såväl från sjön som från Tavelsjövägen, ska kyrkan vara en dominerande och tydligt läsbar gestalt medan bostäderna bör uppfattas som en nutida

”kyrkby” i dess närhet. Det är mycket viktigt, att såväl byggnader som markarbeten utförs på ett sådant sätt, att fasaden mot sjön inte domineras på ett olyckligt sätt.

Tillkommande bebyggelse kan indelas i två grupper, där den andra (B) be- skrivits kortfattat under rubriken Bostäder. För byggrätten närmast Wärds- huset (på tidigare illustration betecknad A) gäller en största byggnadshöjd på 6,0 meter och högsta nockhöjd 9,5 meter. Taklutningen har begränsats

till 27 grader och 34 grader. Genom att sänka bottenvåningen till markni- vån, vilket är fördelaktigt ur tillgänglighetssynpunkt, och sänka våningshöj- den något, kan i princip två våningar inrymmas samtidigt som nockhöjden ligger något lägre än f.d. prästgårdens. För den östra flygeln är det lämpligt, att huvudentré till bostäder inte placeras på västra fasaden, med tanke på inlastning till Wärdshuset. För att främja den befintliga bebyggelsestruk- turen ska nya byggrätter uppföras med sadeltak [f1]. En del av byggnaden tillåts även byggas under med ett bjälklag som planteras [b1]. En yta mot mark avsedd för natur får inte förses med byggnad, i syfte att tillskapa en hemfridszon till kvarvarande strandskydd och underlätta underhåll av bygg- nader.

Överst: Wärdshusets bottenvåning (norr nedåt). Ovan t.v.: Wärdshusets sektion med unge- färlig marklinje i grönt. T.h. Tillåten sektion för byggnadstyp A, d.v.s. byggnader i direkt an- slutning till Wärdshuset.

Den andra gruppen (betecknad B) ligger i ett område med stora nivåskillna- der. Tillkommande bebyggelse ska, i möjligaste mån, anpassas till dessa och stora ingrepp/massförflyttningar får inte förekomma via bestämmelse [b2].

För anpassning till platsen, ställs krav bland annat på hänsynstagande till utblicken från kyrkplatsen. Uppdelning i volymer krävs, där största fasad- längd på varje byggnadskropp är 25 meter [f6]. Högsta byggnadshöjd är tre våningar och högsta taklutning (sadeltak eller pulpettak) 30 grader. Om vo- lymerna av funktionella skäl ska hållas samman, får detta ske genom un- derordnade länkar under jord eller glasade enheter ovan mark, där djupet krymper uppåt (norrut). Glas får inte beläggas på ett sådant sätt, att in- trycket blir mörkt eller speglande, vilket säkerställs av att balkongernas bredd inte får överskrida 60 % av aktuell fasadlängd [e2] samt att glaspar- tier inte får utföras med spegelsikt [f4]. I syfte att bevara det nätta synin- trycket från Tavelsjön ska balkonger utföras i trä/glas och eventuell inglas- ning utföras med smala ramar som estetiskt smälter samman glaset [f5].

Fasader ska utföras av trä i mättade kulörer som slamfärg i exempelvis fa- lurött, brunt eller grått [f3], för att anpassa sig till omgivande karaktär.

Takmaterialet kan utgöras av takpannor, falsad plåt i dämpad kulör eller möjligen ett grönt tak (sedum el. dyl.). Bottenvåningen på hus med souter- räng tillåts men ska utföras putsad [f2]. Vind får även inredas om det in- ryms inom reglerad höjd och volym.

Uthus, garage eller carportar, förläggs till området närmast Strandvägen.

Dessa ska utföras som medvetet smäckra konstruktioner, där detaljerna står i proportion till dess storlek. Inom detta område är största bruttoarean 4800 kvadratmeter medräknat komplementbebyggelse [e1]. En yta mot na- turmarken får inte förses med byggnad för att skapa en hemfridszon till kvarvarande strandskydd och underlätta underhåll av nya byggnader.

Sammanfattningsvis kan planområdet indelas i fyra enheter och tillsam- mans med kyrka-församlingsgård, finns en princip enligt nedan:

Kyrka och för- samlingsgård i tegel från 1960-talet

Klockstapel i trä från tidigt 1900-tal. Kan med fördel målas i ur- sprunglig kulör, även om utformningen änd-

rats något. F.d. komministerbosta-

den kan förses med flyg- lar och enheten för- slagsvis målas i faluröd kulör. Möjlig under- byggd mark.

Tillkommande carportar/uthus utförs nätta med högsta total- höjd 5,0 m

Nya bostadshus utförs med träfasader och kan ha en avvikande/modern ut- formning. Totalhöjden får inte överstiga +128 m och kulören ska vara dämpad.

Byggteknik

Merparten av de föreslagna byggnaderna ligger på relativt kraftigt slut- tande mark. Lämplig grundläggningsteknik anges i bilagd Projekterings PM/Geoteknik. I övrigt är det önskvärt, att byggnaderna uppförs med väl beprövade tekniker, som är lätta att underhålla och förändra över tid.

Tillgänglighet

Den fysiska tillgängligheten till bostäderna utifrån går bra att lösa, genom angöring från Strandvägen, möjlighet till rundkörsel och carportar eller ga- rage i norr. Då marken sluttar relativt kraftigt och anpassning av byggna- derna bör göras i höjdled, får invändiga samband lösas med ramper och hissar/lyftbord. Önskemålet har varit en möjlighet att röra sig genom an- läggningen invändigt, då någon form av trivsel- eller trygghetsboende torde vara aktuellt. När det gäller utvändig tillgänglighet: Se nedan.

För den ”mentala” tillgängligheten har det bedömts att närheten till betes- hagar inte är ett hinder för grupper, som valt att bo på landet, utan snarare en faktor som skapar trygghet och välbefinnande. Anläggningen ligger nå- got avsides i förhållande till övrig bebyggelse, vilket skulle kunna ses som en nackdel ur trygghetssynpunkt, men Strandvägen har gatubelysning och anläggningens storlek skapar i sig en förutsättning för självvald samvaro.

Mark

Markarbeten vid sjön

Inom ett område av Tavelsjön, i förlängningen av byggrätterna, finns möj- ligheter att anlägga mindre bryggor [W1]. Denna del nås från den befintliga samfälligheten S:2 som ligger precis väster om planområdet. Det är angelä- get, att stranden är tillgänglig för allmänheten, men det finns i dagsläget inget intresse från kommunalt håll att tillskapa en formell gång- och cykel- väg. Det torde dock vara av intresse att kunna röra sig i slänten mot vattnet och möjlighet finns att anlägga en stig på det som betecknas naturmark, men något formellt markreservat har inte satts. Möjligheten ska finnas att anlägga en gång- och cykelväg i framtiden vilket ingår användningen mar- kerad som natur i plankartan.

Det kan, av stabilitetsskäl, vara klokt att utföra någon typ av skoning mot sjön. Detta kan kräva vattendom (Se Tekniska frågor under Genomförande- frågor). I den östra delen av planområdet ska även befintlig marknivå åter- ställas [mark], i syfte att bevara den naturliga miljön längs med strandkan- ten.

Grönytor

Området kring Wärdshuset utgörs av sluttande terräng med höga, ståtliga och värdefulla tallar, skyddade från fällning [träd] i planen. Mindre sly och

eller dylikt avses inte av bestämmelsen. Den del, längre österut, som i första hand föreslås för nybyggnader, består däremot av åkermark med ve- getation närmast stranden. Äldre flygfoto visar på, hur vegetationen sett ut. Grönytorna i anslutning till tillkommande bostäder [NATUR], bör i möj- ligaste mån utformas som ”tuktad vildmark” (åkrar som övergått i ängs- mark), d.v.s. plantor och kombinationer, som utan större skötsel fungerar över tid. För att främja tillgängligheten till sjön bör inga inhägnader i fastig- hetsgräns förekomma. Tillgänglighet till sjön fungerar idag genom den sam- fällighet som ligger väster om planområdet, i anslutning till hagen på Tavel- sjö 6:34. Enkla terrängtrappor kan anordnas.

Lek och rekreation

Tallbacken och sjön utgör utmärkta vistelseytor under alla årstider. Till detta kommer närheten till Tavelsjöberget, Vallberget och Sundlingska går- den. Särskilda lekplatser bör kunna smygas in i backarna ned mot sjön, där möjligen diskreta inhägnar kan vara nödvändiga för de mindre barnens lek.

Möjligheten att utföra bryggor i bostadsområdets närhet ökar möjlighet- erna till rekreation.

Trafik

Biltrafik

Det nya bostadsområdet nås via Tavelsjövägen och Strandvägen, som i första, nordsydliga delen, är allmän. Sedan övergår den i en samfällighet med enkel standard. Delen av Strandvägen som ingår i planområdet säker- ställs som [GATA1] lokalgata med enskilt huvudmannaskap. De trettiotal lä- genheter som planeras kommer att utgöra ett visst tillskott av personbilar och normal frekvens av exempelvis sopbilar. Standarden torde därför be- höva förbättras och planen innefattar därför del av Strandvägen. Möjligen skulle även korsningen vid utfarten närmast kyrkan behöva ses över med eventuell skyltning eller annat.

Angöring

Strandvägen kan främst angöras från området vid kyrkan eller från Jan-Ers- vägen. Infart finns till Wärdshuset och rundkörning möjliggörs på norra de- len av planområdet och övriga delar avses med utfartsförbud. Till Wärdshu- set ska inlastning kunna ske i den östra delen, där köket är beläget. Rädd- ningstjänstens fordon kan inte nå anläggningen från sjösidan, utan dess till- träde måste ordnas mot norr, varför svängradier anpassas för detta. Angö- ring till bostäderna i östra delen kan ske från valfri del av Strandvägen, då särskilt utfartsförbud inte anses nödvändigt.

Cykeltrafik

Genom den nyligen tillbyggda cykelvägen från skolan till kyrkan (som be- skrivits under rubriken förutsättningar, finns goda möjligheter till säker tra-

fik för oskyddade trafikanter. Mot väster är förhållandena sämre, men möj- ligheten att röra sig på Strandvägen, innebär att Tavelsjövägen inte i första hand behöver nyttjas.

Parkering

Parkeringsanläggningar har behandlats under rubriken Användning/Parke- ringsanläggningar.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Tavelsjö by ingår i Vakins verksamhetsområde. Ledningarna har dålig kapa- citet i området, så dessa kan behöva öka sin dimensionering.För att kunna bygga öster om Wärdshuset, måste vatten- och avloppsledningar flyttas.

Sophantering

Genom möjligheten till rundkörning vid bostadsområdet, kan soptömning av soprum i anslutning till uthus/carportar bli välfungerande.

KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

Kulturmiljö

Planområdet har en känslig belägenhet, i direkt anslutning till Tavelsjö kyrka och den gamla begravningsplatsen. I dagsläget är det ett stort tom- rum, med en lågt belägen åker mellan dessa. I planprogrammet föreslogs, att även delen av Tavelsjö 7:8 som ligger norr om Strandvägen, skulle få be- byggas med bostäder i måttlig utsträckning, för att i någon mån binda sam- man de centrala funktionerna, kyrka och butik.

Nu aktuell plan begränsas dock till delen söder om Strandvägen. Detta då ansökan numera endast avser denna del. En sådan begränsning innebär också att problem med markvärme, närhet till jordbruksmark i norr etc.

undviks, liksom de farhågor som uttrycktes från Länsstyrelsen rörande visu- ellt samband mellan kyrka och begravningsplats.

I nu föreliggande plan, har gjorts en avvägning mellan de antikvariska öns- kemålen och de som rör möjligheten att förtäta på ett sätt som är praktiskt och tilltalande för kommande boende. Det innebär, att klockstapeln beva- ras i nuvarande läge och inte får rivas. Den f.d. komministerbostaden (Wärdshuset) säkras till plats och volym, medan det ska finnas möjligheter att komplettera med flyglar.

Strandskydd

En kommun får enligt plan- och bygglagen i en detaljplan bestämma att

strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område om det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c-d §§ miljöbalken. Inom områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) får det också beaktas som ett särskilt skäl om ett strandnära läge för byggnad, anläggning, verk- samhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Utöver sär- skilda skäl ska intresset att ta ett område i anspråk på ett sätt som avses med planen väga tyngre än strandskyddsintresset.

Enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken ska ett beslut om att upphäva strandskyd- det i en detaljplan inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage för allmänhet och be- vara goda livsvillkor för djur- och växtliv.

För att kunna genomföra planen krävs att strandskyddet upphävs inom kvartersmark samt för gatumark. Då området är utpekat som ett s.k. LIS- området och den bebyggelse och verksamhet som detaljplanen möjliggör bidrar till utvecklingen av landsbygden så som avses i LIS-planen åberopas detta som särskilt skäl. Intresset av att ta området i anspråk så som avses i planen bedöms väga tyngre än strandskyddets och fri passage för allmän- het och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv säkerställs i de- taljplanen.

Utifrån ovanstående avses strandskyddet upphävas inom område markerat med [a2] i plankartan i samband med att detaljplanen vinner laga kraft.

Strandskyddet för vattenområdet och naturområdet inom planområdet är inte upphävt, vilket innebär att strandskyddspliktiga åtgärder inom detta område kräver strandskyddsdispens.

Vatten

Detaljplanen bedöms inte försämra vattenkvaliteten i Tavelsjön. Planen be- döms heller inte innebära försämrad status för grundvattenförekomsten i området.

Buller

Dygnsmedelvärdet för vägtrafikbuller inom planområdet är låga och varie- rar mellan 35 till 45 dBA. Detaljplanens genomförande medför en mindre exploatering för bostadsändamål vilket tillsammans med en generell trafi- kökning i samhället inte bedöms orsaka ljudnivåer som överstiger ställda krav i bullerförordningen över tid. Ingen vidare bullerutredning anses därav nödvändig för detaljplanens genomförande.

GENOMFÖRANDEFRÅGOR

Detaljplanens genomförandebeskrivning redovisar de organisatoriska, tek- niska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att de- taljplanen ska kunna bli verklighet. Genomförandebeskrivningen är inte ju- ridiskt bindande.

Organisatoriska frågor

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Planen omfattar endast kvartersmark, inom vilken fastighetsägaren svarar för alla åtgärder samt samfälld mark. Kommunen är huvudman för angrän- sande allmän plats.

Planområdet ingår i Vakins verksamhetsområde. Ledningsrätt för vatten, avlopp, el och värme kommer att ägas och förvaltas av respektive lednings- ägare som även ansvarar för underhåll av dessa.

Genomförandetid

Planens genomförandetid är tio år från det datum som beslut om anta- gande av detaljplanen har vunnit laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt en- ligt detaljplanen. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte kan utnyttjas. Efter genomförandetidens utgång fortsät- ter detaljplanen att gälla till dess att den ändras eller upphävs.

Regler och tillstånd

Marklov krävs för fällning av träd enligt bestämmelse [a1]. Vid ansökan om marklov görs bedömningen av trädets värde.

Fastighetsrättsliga frågor

Tavelsjö 6:22 ägs idag av sökande för detaljplanen, Tavelsjö-och Rödåbyg- dens utveckling, Ekonomisk förening. Nya Fastigheter för bostad kan komma att styckas av från Tavelsjö 6:22 genom en lantmäteriförrättning.

Gemensamma behov som vatten, avlopp, parkering, sophus kan lösas ge- nom en gemensamhetsanläggning eller servitut i lantmäteriförrättningen.

Rätten kan även lösas med avtalsservitut.

I en gemensamhetsanläggning är delägande fastigheter ansvariga för un- derhåll och skötsel av anläggningen, tex parkeringar. Hur stor del varje fas- tighet äger anges i andelstal som bestäms i förrättningen. Servitut är en rätt för en fastighet att nyttja en annan fastighet, tex att få ha en ledning eller parkering på grannens fastighet. Ett avtalsservitut är ett privaträttsligt avtal mellan fastighetsägare som de skriver själva.

Klocktornet kan komma att avstyckas, eventuellt överföras till Tavelsjö 7:4 (kyrkofastigheten) eller så kan rätten till tornet tryggas genom bildande av eventuellt servitut eller avtalsservitut.

Tavelsjö 7:8 ägs idag även av sökande för detaljplanen. Området som är av- satt för bostad i detaljplanen kan antingen styckas av i sin helhet eller så kan fler nya mindre bostadsfastigheter bildas. Gemensamma behov som vatten, avlopp, parkering, sophus kan lösas genom en gemensamhetsan- läggning eller servitut i lantmäteriförrättningen. Se ovan.

Tavelsjö s:2 är delägd av mantalsatt fastigheter i Tavelsjö by och förvaltas av Tavelsjö samfällighetsförening. Fastigheten utgörs av gata i aktuell de- taljplan. Ett mindre långsmalt område av Tavelsjö 7:8 norr om vägen ska fö- ras över till Tavelsjö s:2 för att planen skall genomföras. Marköverföringen sker genom en fastighetsreglering som Lantmäterimyndigheten handläg- ger. Ansökan om fastighetsreglering lämnas in av berörda markägare.

Tavelsjö s:16 är delägd av mantalsatt fastigheter i Tavelsjö by och förvaltas av Tavelsjö samfällighetsförening. Ett område kan överbyggas i vattnet, W i detaljplanen. Någon fastighetsrättslig förändring är inte nödvändig.

För bryggorna kan eventuellt en gemensamhetsanläggning bildas (förutsatt att det bara är bostadsfastigheter som skall ha tillgång till bryggorna, ska de vara allmänna kan inte en gemensamhetsanläggning bildas). Servitut för ut och infart till bryggområdet bör bildas antingen över Tavelsjö s:2 väster om planområdet eller över Tavelsjö 7:8. Bildandet av servitut sker genom en lantmäteriförrättning och berörda markägare ansöker hos Lantmäterimyn- digheten på Umeå kommun.

Fastighet/ga/rättig- heter

Konsekvenser

Tavelsjö 6:22 Fastigheten kan lämpligen behållas men justeras, om denna del företrädesvis innehåller publika anlägg- ningar.

Klockstapeln kan avstyckas och läggas till fastigheten Tavelsjö 7:4 (kyrka och församlingsgård) alternativt genom skötselavtal hanteras av kyrkan.

Tavelsjö 7:8 Den del av fastigheten som berörs av planen och har användningen Bostäder, kan lämpligen avstyckas till egen fastighet. Viss del norr om Strandvägen behöver tas i bruk som vägområde. Kvartersmarken längst ös- terut utgör naturmark och kan fortsätta att tillhöra Tavelsjö 7:8.

S:2 Delen av S:2 som löper i nordsydlig riktning mellan Tavelsjö 6:34 och Tavelsjö 6:22 kan behållas som samfällighet eller utföras som gemensamhetsanlägg- ning.

S:6 I Tavelsjön, vattenområde W1, närmast land, får mindre bryggor anläggas. Dessa ska utföras som ge- mensamhetsanläggning.

Gemensamhetsan- läggning

Konsekvenser Ny gemensamhets-

anläggning

Ny gemensamhetsanläggning ska inrättas för del av samfälligheten S:2. Deltagande fastigheter.

Anläggningsförrättning sker efter ansökan om lantmäteriförrättning. Ansö- kan görs hos lantmäterimyndigheten i Umeå kommun av exploatör/fastig- hetsägare.

S:2 = Samfällighet vid nedsläpp utan- för planområdet.

Gemensamhetsan- läggning kan anläg- gas.

S:16 = Samfällighet i Tavel- sjöns norra del

Ev. gång- och cykelväg på kvartersmark

Möjlighet att överbygga vatten med bryggor

Tekniska frågor

Utförda utredningar

- Projekterings PM/Geoteknisk undersökning, 2018-07-09, Lejon GEO.

- Antikvarisk bedömning, 2018-06-21, Västerbottens museum.

Behov av ytterligare utredningar, kompletterande tillstånd

- I den geotekniska undersökningen rekommenderas ytterligare undersök- ningar inför slutlig placering och nivåsättning. Den bör göras av geotekni- ker i samverkan med konstruktör.

- För genomförande av strandskyddspliktiga åtgärder inom områden där strandskyddet inte är upphävt krävs strandskyddsdispens.

- Åtgärder i vatten kan kräva anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken.

Ekonomiska frågor

Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare

Beställaren bekostar planens framtagande liksom gjorda utredningar (geoteknisk utredning och antikvarisk bedömning) och eventuellt tillkommande sådana i enlig- het med planavtal. Flytt av vatten- och avloppsledning inom Tavelsjö 6:22 vid bygge väster om Wärdshuset bekostas av fastighetsägaren.

Genomförandeorganisation

Genomförande och samordning Fastighetsbildning

Fastighetsbildningsfrågor, anläggningsförrättningar och andra fastighets- rättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Umeå kommun.

Bygglov och anmälan

Ansökan om bygg-, rivnings- och marklov lämnas till Bygglov, Umeå kom- mun. Nybyggnadskarta beställs hos Lantmäteri, Umeå kommun.

MEDVERKANDE

Karin Eriksson Hultén, Detaljplanering Sandra Thomée, Detaljplanering Inger Engström, Gator och parker Carola Rubinsson, Gator och parker

Per Hänström, Miljö och hälsoskydd Ethel Björklund, Lantmäteri

Detaljplanering, Umeå kommun, Oktober 2018

Angelica Wiklund Clara Ganslandt

Planarkitekt Planchef