Svar på interpellation om nyttjande av modulbostäder från Fredrik Johansson (s) och Rita Ghebreselassie (s)

(1)

Svar på interpellation om nyttjande av modulbostäder från Fredrik Johansson (s) och Rita Ghebreselassie (s)

I en interpellation ställer Fredrik Johansson (s) och Rita Ghebreselassie (s) ett antal frågor till mig om nyttjandet av de tillfälliga bostäderna som staden äger och som upplåts på

tvåårskontrakt till nyanlända på Stenbacka och Förvaltarvägen.

De tillfälliga bostäderna uppfördes för att klara att bosätta de nyanlända som hade anvisats till Solna av Migrationsverket från och med 2016. Lägenheterna förvaltas av Signalisten och disponeras av förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid för mottagandet av

nyanlända.

Behovet av lägenheterna har minskat dels eftersom det totala antalet anvisade nyanlända har minskat, dels då de anvisade i högre grad än vad Migrationsverket tidigare har aviserat/

prognosticerat är större familjer och inte enpersonshushåll. De tillfälliga bostäderna är för små för att erbjudas större familjer, vilket tillsammans med ett betydligt lägre antal enpersonshushåll har medfört att ett antal av de tillfälliga bostäderna har blivit vakanta.

För att fylla bostäderna med hyresgäster togs därför beslut om att hyra ut lägenheter på Förvaltarvägen även till andra bostadssökande hos Signalisten samtidigt som tillräckligt många lägenheter behölls för att staden ska kunna ta emot anvisade nyanlända. Först, den 16 september 2019, fattade kommunstyrelsen beslut om att Signalisten ska kunna hyra ut lägenheter som blir vakanta till ungdomar och därefter, den 11 maj 2020, fattades beslut om att Signalisten även ska kunna hyra ut lägenheter till andra bostadssökanden.

Intresset för att hyra bostäderna på Förvaltarvägen har varit begränsat både hos ungdomar och övriga bostadssökande hos Signalisten. Den 1 april 2021 var endast 23 lägenheter på Förvaltarvägen uthyrda till andra personer än de som har anvisats till Solna med stöd av bosättningslagen.

Under pandemin har vakansgraden ökat ytterligare i de tillfälliga bostäderna eftersom anvisningen av nyanlända från Migrationsverket har gått ner betydligt. Migrationsverket har meddelat att anvisningarna kommer att komma igång igen efter sommaren och Solnas förväntas ta emot 97 nyanlända under 2021. Dessa kommer att erbjudas att tillfälligt hyra en bostad på Stenbacka.

Svar på frågorna:

1. Hur många modulbostäder och hur stor andel av det totala beståndet av modulbostäder står tomma?

Per den 1 april 2021 står 118 av lägenheterna på Stenbacka och Förvaltarvägen tomma, vilket motsvarar cirka 65 procent av det totala beståndet av tillfälliga lägenheter.

(2)

2. Hur många modulbostäder har hyrts ut till andra personer än personer som har anvisats till Solna med stöd av bosättningslagen?

Per 1 april 2021 har 23 lägenheter hyrts ut till andra personer än personer som har anvisats till Solna med stöd av bosättningslagen.

3. Hur ser Solnas plan ut för modulbostädernas framtid?

Modulbostäderna är ett tillfälligt boende (uppförda med tillfälligt bygglov) och ska på sikt ska avvecklas.

Pehr Granfalk (M)

Kommunstyrelsens ordförande

(3)

Solna 12 april 2021 INTERPELLATION till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk om

nyttjande av modulbostäder

Solna har liksom alla andra kommuner i Sverige tagit emot många nyanlända under åren efter 2015. Ensamstående har i Solna erbjudits boende i modullägenheter. Kontrakten har varit tidsbegränsade till två år och kommunens styre har sagt nej till att förlänga kontrakten för någon.

Många personer som kommunanvisats till Solna har vittnat om stora svårigheter med att hitta ny bostad innan kontrakten löpt ut. Hela 66 procent av de som blev kommunanvisade till Solna år 2015 har därefter lämnat kommunen, vilket är den högsta siffran i Stockholms län.

Efter att antalet asylsökande minskat under senare år har också antalet nyanlända som anvisas till Solna minskat kraftigt. En större andel av de som anvisas är idag dessutom familjer som anländer som kvotflyktingar och erbjuds sociala kontrakt i ordinarie lägenhetsbestånd. Under 2020 har färre kvotflyktingar anlänt än vad som varit planerat på grund av att överföringarna pausades under inledningen av pandemin. Av dessa anledningar har behovet att nyttja modulbostäderna minskat.

Tidigare fick två ensamstående nyanlända dela rum, men under det senaste året har möjlighet getts att hyra ett rum ensam efter initiativ från oss socialdemokrater. Trots detta har det

rapporterats om att många modullägenheter står tomma och Signalisten har under de senaste åren getts direktiv om att hyra ut lägenheterna till ungdomar på korttidskontrakt. Med tanke på att det i den ekonomiska redovisningen till Kompetensnämnden framgår att kommunen beviljats enorma belopp i statsbidrag från Migrationsverket för att täcka tomhyror framstår det dock som att en stor andel av modullägenheterna förblir outnyttjade.

Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor:

• Hur många modulbostäder och hur stor andel av det totala beståndet av modulbostäder står tomma?

• Hur många modulbostäder har hyrts ut till andra personer än personer som anvisats till Solna med stöd av bosättningslagen?

• Hur ser Solna stads plan ut för modulbostädernas framtid?

Fredrik Johansson Rita Ghebreselassie

Socialdemokraterna Socialdemokraterna

~:.a

~ • Socialdemokraterna

(4)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

Kommunfullmäktige

§ 148 Svar på interpellation av Fredrik Johansson (S) och Rita Ghebreselassie (S) till kommunstyrelsens ordförande om nyttjande av modulbostäder (KS/2021:70)

Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga interpellationen.

I

(5)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-05-24

SID 1 (1)

Signatur

§ 98 Svar på interpellation av Fredrik Johansson(S) och Rita Ghebreselassie (S) till kommunstyrelsens ordförande om nyttjande av modulbostäder (KS/2021:70)

I

(6)

Svar på interpellation om nyanlända invandrares förtur i det kommunala bostadsbeståndet av Msciwoj Swigon (SD)

Solna ger inte förtur i bostadsbeståndet till nyanlända invandrare. Vi har en regel att begränsa hyreskontakten till två år. Den är satt utifrån det nationella regelverket, där etableringen av nyanlända omfattar två år med etableringsersättning och ett program som arbetsförmedlingen ansvarar för. Således får inte nyanlända förtur i bostadskön.

De tillfälliga bostäderna uppfördes för att klara att bosätta de nyanlända som hade anvisats till Solna av Migrationsverket från och med 2016. Lägenheterna förvaltas av Signalisten och disponeras av förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid för mottagandet av

nyanlända.

Behovet av lägenheterna har minskat dels eftersom det totala antalet anvisade nyanlända har minskat, dels då de anvisade i högre grad än vad Migrationsverket tidigare har aviserat/

prognosticerat är större familjer och inte enpersonshushåll. De tillfälliga bostäderna är för små för att erbjudas större familjer, vilket tillsammans med ett betydligt lägre antal enpersonshushåll har medfört att ett antal av de tillfälliga bostäderna har blivit vakanta.

För att fylla bostäderna med hyresgäster togs därför beslut om att hyra ut lägenheter på Förvaltarvägen även till andra bostadssökande hos Signalisten samtidigt som tillräckligt många lägenheter behölls för att staden ska kunna ta emot anvisade nyanlända. Först, den 16 september 2019, fattade kommunstyrelsen beslut om att Signalisten ska kunna hyra ut lägenheter som blir vakanta till ungdomar och därefter, den 11 maj 2020, fattades beslut om att Signalisten även ska kunna hyra ut lägenheter till andra bostadssökanden.

Intresset för att hyra bostäderna på Förvaltarvägen har varit begränsat både hos ungdomar och övriga bostadssökande hos Signalisten. Den 1 april 2021 var endast 23 lägenheter på Förvaltarvägen uthyrda till andra personer än de som har anvisats till Solna med stöd av bosättningslagen.

Under pandemin har vakansgraden ökat ytterligare i de tillfälliga bostäderna eftersom anvisningen av nyanlända från Migrationsverket har gått ner betydligt. Migrationsverket har meddelat att anvisningarna kommer att komma igång igen efter sommaren och Solnas förväntas ta emot 97 nyanlända under 2021. Dessa kommer att erbjudas att tillfälligt hyra en bostad på Stenbacka.

Svar på frågorna:

1. Hur många av de 390 lägenheter i signalistens bestånd (utöver de uppförda modulhusen) som har bytt hyresgäst under 2020 har tilldelats till nyanlända invandrare anvisade enligt bosättningslagen?

21 lägenheten av 4009 i Signalistens bestånd är anvisade enligt bosättningslagen under 2020.

(7)

2. Hur många lägenheter som totalt (utöver de uppförda modulhusen) har under 2018, 2019 och 2020 i Signalistens bestånd hyrts ut till nyanlända invandrare anvisade till Solna enligt bosättningslagen?

2018 - 27 lägenheter 2019 – 33 lägenheter 2020 – 21 lägenheter

3. Hur lång väntetid för ett korttidskontrakt för ungdomar?

För de som sökt en plats i modulbostäderna har man kunnat erbjuda omedelbar inflyttning. Köerna till övriga korttidskontrakt ser ut som följer:

2020 – 7 år

2021-01-01 - 2021-04-30 – 5 år

4. Vilka planer finns det för de uppförda modulhusen?

Modulbostäderna är ett tillfälligt boende (uppförda med tillfälligt bygglov) och ska på sikt ska avvecklas.

Pehr Granfalk (M)

(8)

Solna kommunfullmäktige den 12 april 2021

INTERPELLATION till kommunstyrelsens ordförande angående nyanlända invandrares förtur i det kommunala bostadsbeståndet.

Som enda parti i Solna röstade SD nej till att anslå de initiala 125 miljoner kronor till uppförandet av modulhus för att Solna ska kunna hantera den kraftiga tillströmningen av nyanlända. Sverigedemokraterna är fortsatt emot utökandet av mottagandet av nyanlända i Solna, vilket vi är ensamma om.

Mellan år 2015 och 2017 har Solna upplåtit 60 lägenheter i det kommunala bostadsbolaget Signalistens bestånd till nyanlända, samtliga av dessa med tidsbegränsade kontrakt på två år.

Solna stads har under 2017 lyckats spara på en del av de anslagna 125 miljonerna avsatta för uppförandet av modulhusen till de nyanlända. Ett antal av modulhusen har inte behövts byggas eftersom det kommunala bostadsbolaget Signalisten kunnat bidra med bostäder.

Signalisten har även tagit över ansvaret över de uppförda modulhusen.

Under 2020 förmedlades 390 lägenheter hos Signalisten var av 24 av dessa var korttidskontrakt för ungdomar upp till 27 år och 15 seniorlägenheter.

Kötiden för att få en lägenhet hos Signalisten är i dag ungefär 13 år och för seniorkön är tiden cirka sex år.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag:

1) Hur många av de 390 lägenheter i Signalistens bestånd (utöver de uppförda modulhusen) som har bytt hyresgäst under 2020 har tilldelats till nyanlända invandrare anvisade till Solna enligt bosättningslagen?

2) Hur många lägenheter som totalt {utöver de uppförda modulhusen) har under 2018, 2019 och 2020 i Signalistens bestånd hyrts ut till nyanlända invandrare anvisade till Solna enligt bosättningslagen?

3) Hur lång är väntetiden för ett korttidskontrakt för ungdomar?

4) Vilka planer finns det för de uppförda modulhusen?

(9)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 149 Svar på interpellation av Msciwoj Swigon (SD) till

kommunstyrelsens ordförande om nyanlända invandrares förtur i det kommunala bostadsbeståndet (KS/2021:72)

I

(10)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-05-24

SID 1 (1)

Signatur

§ 99 Svar på interpellation av Msciwoj Swigon (SD) till

kommunstyrelsens ordförande om nyanlända invandrares förtur i det kommunala bostadsbeståndet (KS/2021:72)

I

(11)

Tack för interpellationen.

Omvårdnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att öka den medicinska kompetensen inom Solnas äldreomsorg. En hög medicinsk kompetens möjliggör för en säkrad tillgång till medicinska insatser, är ett stöd till övrig omsorgspersonal och ökar tryggheten för brukarna.

Coronakommissionen har i sin rapport identifierat ett antal strukturella brister inom äldreomsorgen. Därför agerade Kristdemokraterna i finansutskottet tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet för att genomföra reformer som Kristdemokraterna under många år föreslagit för att öka den medicinska kompetensen, förbättra personalkontinuiteten och stärka äldreomsorgen.

1. På vilket sätt kommer Solna stad arbeta för att öka sjuksköterskekompetensen inom äldreomsorgen.

I Solna finns en hög grundbemanning av sjuksköterskor i särskilda boenden dygnet runt, i både upphandlade boenden och i egen regi. Sjuksköterskorna möjliggör att behandlingar och ordinerade medicinska insatser såsom dropp och syrgas kan ges på plats och de kan utgöra stöd och handledning till omsorgspersonalen dygnet runt. Därmed uppfylls

Coronakommissionens rekommendationer.

Förvaltningen samverkar med verksamheterna för att identifiera utbildningsbehov bland legitimerad personal och ser över hur staden kan stödja vidareutbildningen. Arbetet med kompetensutveckling kommer att beskrivas närmare i strategin för kompetensutveckling som tas fram under våren.

2. Avser Solna stad använda statsbidraget för att utbilda fler sjuksköterskor och specialistundersköterskor?

Kristdemokraternas, Moderaternas och Vänsterpartiets statsbidrag avsätter 1 miljard kronor i statens budget för 2021 för att bland annat stödja kommuner som kan uppvisa en förbättring i form av påbörjad vidareutbildning av nuvarande personal från undersköterska till

sjuksköterska. Utöver det avsätts 50 miljoner kronor för att möjliggöra för fler

undersköterskor att via Yrkeshögskolan utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård. Socialstyrelsen har ännu inte kommit med riktlinjer gällande dessa statsbidrag eller eventuella kriterier kopplade till bidragen. Solna stad avser att använda statsbidragen när kriterierna presenterats och förvaltningen går då ut med information till verksamheterna och personalen om att möjligheten finns.

3. Kommer Solna stad vidta ytterligare åtgärder, utöver ovan nämnda statsbidraget för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen.

Staden kommer bland annat att genomföra utbildningar i beslutstödet Visam, utbildningar inom palliativ vård, och föreläsningar om diabetes och äldre i samverkan med Capio Legevisitten. Förvaltningen bygger även upp utbildningscentret Metodikum samt avser att anställa en MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) under 2021.

Solna den 12 maj 2021 Samuel Klippfalk (KD)

Ordförande i Omvårdnadsnämnden

(12)

Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 12 april 2021 Interpellation till Omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk

Interpellation om medicinsk kompetens i äldreomsorgen

I slutet av 2020 kom regeringens Coronakommission med sin första rapport om

äldreomsorgen under pandemin. Rapporten visade på omfattande brister i den svenska äldreomsorgen som bidragit till så många dött inom äldreomsorgen. Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor och pekar på ett antal

strukturella brister som bidrar till de höga dödstalen. Bristerna har varit kända länge men blev tydligt blottlagda i krisen. Det handlar om allt från bristen på skyddsutrustning till en

underdimensionerad bemanning och otillräcklig medicinsk kompetens. Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder: att kraftigt minska andelen timanställda och stärka den medicinska kompetensen.

När det gäller de stora bristerna vad gäller den medicinska kompetensen inom

äldreomsorgen har exempelvis många äldre på särskilda boenden som drabbats av covid-19 inte fått individuella medicinska bedömningar av läkare och sjuksköterskor.

Coronakommissionen bedömer att detta är helt oacceptabelt. Kommissionen skriver att sjuksköterskekompetens som huvudregel bör finnas på plats på ett särskilt boende dygnet runt under alla veckans dagar. Ett sådant krav skulle bättre tillgodose omsorgsmottagarnas vårdbehov på flera sätt – både genom sjuksköterskans egna vårdinsatser, men också genom att en sjuksköterska skulle kunna leda och handleda den övriga omsorgspersonalen och utveckla deras kompetens.

Bristen på medicinsk kompetens inom äldreomsorgen har dock skapat problem redan före pandemin. Äldreomsorg handlar inte enbart om omsorg, utan ofta handlar det även om krävande äldresjukvård. Majoriteten av personer i särskilda boenden och de med

hemsjukvård har en omfattande och komplicerad sjukdomsbild. Flertalet av de som bor på särskilt boende har demenssymtom. Utvecklingen med fler äldre och därmed ett ökat

vårdbehov har inte följts åt av förstärkt medicinsk kompetens. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet sjuksköterskor i äldreomsorgen sjunkit de senaste åren.

Vänsterpartiet har nu drivit igenom en extrabudget i riksdagen där en miljard avsätts till kommunerna för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att anställa fler sjuksköterskor. Medlen betalas även ut till kommuner som kan visa resultat vad gäller undersköterskor som vidareutbildar sig till sjuksköterskor. Här finns även medel för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. Detta är givetvis välkomna tillskott även för Solna stad.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1. På vilket sätt kommer Solna stad arbeta för att öka sjuksköterskekompetensen inom äldreomsorgen?

(13)

2. Avser Solna stad använda statsbidraget för att utbilda fler sjuksköterskor och specialistundersköterskor?

3. Kommer Solna stad vidta ytterligare åtgärder, utöver det ovan nämnda statsbidraget, för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen?

Kerstin Scheutz Tove Pehrsson

Vänsterpartiet Vänsterpartiet

(14)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 150 Svar på interpellation av Kerstin Scheutz (V) och Tove Pehrsson (V) till omvårdnadsnämndens ordförande om medicinsk kompetens i äldreomsorgen (KS/2021:73)

I

(15)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-05-24

SID 1 (1)

Signatur

§ 100 Svar på interpellation av Kerstin Scheutz (V) och Tove Pehrsson (V) till omvårdnadsnämndens ordförande om medicinsk kompetens i äldreomsorgen (KS/2021:73)

I

(16)

Interpellation till skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben om att öka andelen behöriga lärare i Solnas skolor.

Thomas Magnusson och Tove Pehrsson (V) har ställt en interpellation till mig om att öka andelen behöriga lärare i Solnas skolor.

Frågorna i interpellationen lyder

1. Vilka åtgärder har staden vidtagit för att öka andelen behöriga lärare i Solnas kommunala skolor?

2. Vilka åtgärder planerar staden att vidta för att öka andelen behöriga lärare i Solnas kommunala skolor?

3. Vilka möjligheter till vidareutbildning för att öka graden behöriga lärare planerar staden att erbjuda våra anställda obehöriga lärare?

Svaren lyder:

1. och 2. Det pågår ett stort utvecklingsarbete inom barn- och utvecklingsförvaltningen som kallas en ”Lärarroll i förändring”. Bristen på lärare är nationell och det pågår insatser på nationell nivå för att skapa attraktionskraft i läraryrket, att förbättra lärarutbildningen samt att få utbildade lärare att återvända till yrket. Bristen kräver även arbete på lokal nivå. Arbetet med en lärarroll i förändring är ett viktigt arbete för att säkra att elever får tillgång till en behörig lärare och arbetet syftar vidare till att frigöra tid hos lärarna så att de kan fokusera på kärnuppdraget och därmed undervisa fler elever. Det är en likvärdighetsfråga att elever får tillgång till behöriga lärare. Det har genomförts enkäter, workshops, rundabordsamtal och dialoger med lärare, rektor och de två lärarförbunden för att identifiera områden där lärare kan avlastas. Kartläggningen visar på tre områden där lärare kan avlastas, administration, organisation och det sociala uppdraget.

Utifrån detta arbete har aktiviteter initierats och kommer fortsätta initieras de kommande åren.

Under våren 2020 gjordes ett arbete gällande tydliga roller och ansvar i grundskolan där arbetslagledarrollen och förstelärarrollen förtydligades. Dessa två roller är viktiga i en skolas organisations- och utvecklingsarbete.

Just nu pågår pilotprojekt med årskursmentorer. Det innebär att särskilda roller tillsatts där uppdraget är att vara mentor och att därmed avlasta lärarna från detta uppdrag gällande elevernas sociala utveckling. Projektet har pågått under ett läsår och förlängs nu under ett läsår till. Den initiala utvärderingen som gjorts där elever, lärare och rektor fått svara på en enkät visar ett positivt resultat av projektet. På grund av den rådande pandemin förlängs projektet med ett år innan beslut fattas om det kan införas på samtliga skolor och vilka stadier som är lämpliga. Det pågår också ett pilotprojekt med digitala screeningar. Syftet är att genom ett digitalt verktyg identifiera elever med lässvårigheter. Detta arbete görs vanligtvis manuellt och tar mycket tid.

3. Den nya organisationen som skolnämnden fattat beslut om skapar också förutsättningar att öka elevernas tillgång till behöriga lärare. Detta genom att tomma skolplatser minskar och att det därmed går att fördela lärarna på ett sådant sätt att fler elever får behöriga lärare. Under

(17)

omställningen har tio obehöriga lärare avslutat sin examen och fått sin legitimation vilket är glädjande.

Med detta anser jag mig har besvarat interpellationen.

Solna den 12/5

Marianne Damström Gereben (L) Skolnämndens ordförande

(18)

Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 12 april 2021 Interpellation till Skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben

Interpellation om att öka andelen behöriga lärare i Solnas skolor

I Lärarförbundets rankning ”Bästa skola 2020” placerar sig Solna på en föga smickrande plats 243 av 290. Vad gäller resurser till undervisningen är Solna en av de kommuner i hela Sverige som avsätter absolut minst pengar, men även vad gäller andelen behöriga lärare placerar sig Solna långt ner på listan.

Det blågröna styrets beslut att lägga ner delar av Granbacka-, Bergshamra- och

Skytteholmsskolan har dessvärre lett till att flera behöriga och kompetenta lärare redan har sagt upp sig. Underlåtelsen att ge lärarna på berörda skolor besked om huruvida de har sitt arbete kvar till hösten gör att antalet uppsägningar riskerar att öka, vilket kan få

konsekvensen att andelen behöriga lärare minskar. En låg andel behöriga lärare kan påverka kvaliteten på undervisningen och det kollegiala utbytet. Dessutom ökar

arbetsbördan för de legitimerade lärarna eftersom de kan behöva instruera sina obehöriga kollegor och eftersom endast legitimerade lärare får sätta betyg.

Att öka andelen behöriga lärare är en komplex fråga eftersom lärarbristen på många håll är stor och utbudet av skolor är mycket stort i vår region, vilket gör att många arbetsgivare slåss om samma grupp behöriga lärare. Det finns många komponenter som påverkar lärares val av arbetsplats: lönen, arbetsmiljön och arbetsvillkor men också möjligheten till fortbildning.

Istället för att lägga alla våra resurser på att nyrekrytera behöriga lärare tror Vänsterpartiet att vi har mycket att vinna på att satsa på de kompetenta och skickliga lärare vi redan har.

Genom att öka resurserna till undervisning och därigenom förbättra lärarnas arbetsvillkor tror vi att fler lärare kommer vilja stanna i staden.

Men vi tror också att vi har mycket att satsa på att vidareutbilda våra obehöriga lärare. Solna har idag många otroligt kompetenta pedagoger som saknar lärarlegitimation eller behörighet i de ämnen de undervisar i. Genom att erbjuda dessa lärare stöd till vidareutbildning och komplettering av sin utbildning kan vi öka andelen behöriga och legitimerade lärare och göra Solna stad till en ännu mer attraktiv arbetsgivare.

1. Vilka åtgärder har staden vidtagit för att öka andelen behöriga lärare i Solnas kommunala skolor?

2. Vilka åtgärder planerar staden att vidta för att öka andelen behöriga lärare i Solnas kommunala skolor?

3. Vilka möjligheter till vidareutbildning för att öka graden behöriga lärare planerar staden att erbjuda våra anställda obehöriga lärare?

Thomas Magnusson Tove Pehrsson

Vänsterpartiet Vänsterpartiet

V

(19)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 151 Svar på interpellation av Thomas Magnusson (V) och Tove Pehrsson (V) till skolnämndens ordförande om att öka andelen behöriga lärare i Solnas skolor (KS/2021:74)

I

(20)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-05-24

SID 1 (1)

Signatur

§ 101 Svar på interpellation av Thomas Magnusson (V) och Tove Pehrsson (V) till skolnämndens ordförande om att öka andelen behöriga lärare i Solnas skolor (KS/2021:74)

I

(21)

Svar på interpellation från Faradj Koliev (S) om Bergmarkska villan

Bergmarkska villan ligger på Furugatan 15, i Hagalund i grönområdet mellan Blåkulla och Hagalunds arbetsplatsområde, precis invid kanten till bergväggen öster om Hagalund och endast ca 20 meter från närmaste spårmitt.

Villan har fått sitt namn från Hjalmar Bergmark (S), framträdande

lokalpolitiker i Hagalund i början av förra seklet, och fungerade fram till mitten på 2010-talet som privatbostad. Därefter stod den tom ett antal år, innan polisen från 2020 fått tillstånd att använda den som träningslokal.

Generellt vad gäller kulturhistoriskt viktiga byggnader, är det min åsikt att de mår bäst om passande verksamhet kan bedrivas i dem. Då kommer

finansiering, tillsyn och den omvårdnad som byggnaden behöver bäst till sin rätt. Att renovera byggnader för att de ska fungera som en ”tom kuliss” är jag däremot skeptisk till. Tyvärr är det inte alltid alldeles enkelt att hitta sådan passande användning, vilket just Bergmarkska villan är ett tydligt exempel på.

Jag är generellt tacksam för alla de förslag för användning av stadens vakanta byggnader som kommer in till mig. Jag vidarebefordrar dem alla till

fastighetsavdelningen som får avgöra om det är byggnadstekniskt, ekonomiskt, lokalplaneringsmässigt och på övriga sätt möjliga förslag för uthyrning. De handhar också där så är möjligt den fortsatta gången med upprättande av hyreskontrakt.

1. Varför nekas lokala föreningar i Hagalund att hyra Bergmarkska villan?

Bergmarkska villan är inte godkänd för publik verksamhet och/eller användning som verksamhetslokal, vilket är skälet till att den inte kan hyras ut för det ändamålet. För att det skulle vara möjligt skulle det krävas en större ombyggnad/renovering av huset.

Dessutom har fastigheten i gällande detaljplan

användningsbestämmelsen Bq, ”Bostad med kulturhistoriskt värde”, vilket begränsar möjligheten att permanent använda den till något annat syfte, exempelvis föreningsverksamhet. För att permanent kunna använda byggnaden för föreningsverksamhet skulle det först krävas en ändring av detaljplanen.

Samtidigt har kraven på bostäder skärpts väsentligt över åren och den användning som i detaljplanen är tilltänkt, som bostad, är också problematisk och svårgenomförd. Bullret från järnvägen, och kanske också risk- och olycksfrågorna, gör det högst oklart om det skulle gå att

(22)

använda byggnaden som bostad med den placering den idag har.

Sannolikt skulle det behövas åtminstone bullerskyddsåtgärder som exempelvis en bullerskyddsmur för att kunna uppfylla dessa krav.

2. Finns det planer på att rusta upp Bergmarkska villan?

I dagsläget finns inte några planerade större åtgärder. Tekniska förvaltningen kommer dock, som för alla stadens byggnader, naturligtvis genomföra löpande tillsyn och felavhjälpande underhåll.

2021-05-12

Magnus Persson (C)

Ordförande Tekniska nämnden

(23)

INTERPELLATION till tekniska nämndens ordförande Magnus Persson

Föreningar I Solna har länge påtalat bristen på lokaler för deras verksamhet. Samtidigt verkar det finnas lokaler som föreningar skulle kunna hyra – men den politiska viljan att underlätta för föreningar lyser med sin frånvaro.

Ett exempel på detta är den så kallade Bergmarkska villan, som lokala föreningar gärna hade hyrt för deras verksamhet. Tvåvåningshuset, som fått sitt namn efter det socialdemokratiska kommunalrådet Hjalmar Bergmark, flyttades till en ny tomt 1986 på grund av sprängningsarbete. Idag ligger huset fint på sluttningen nära Furugatan. Bergmarkska villan anses ha historiskt värde men behandlas styvmoderligt sett till husets skick.

Enligt uppgift har huset använts för polisiär verksamhet sedan 2020. Detta innebär dock inte att Bergmarkska huset inte skulle kunna hyras ut till föreningsverksamhet och rustas upp.

Med anledning av ovanstående undrar jag:

• Varför nekas lokala föreningar i Hagalund att hyra Bergmarkska villan?

• Finns det planer på att rusta upp Bergmarkska villan?

Solna 12 april, 2021

Faradj Koliev

Socialdemokraterna

~:.a

~ • Socialdemokraterna

(24)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 152 Svar på interpellation av Faradj Koliev (S) till tekniska

nämndens ordförande om uthyrning av Bergmarkska villan (KS/2021:77)

I

(25)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-05-24

SID 1 (1)

Signatur

§ 102 Svar på interpellation av Faradj Koliev (S) till tekniska

nämndens ordförande om uthyrning av Bergmarkska villan (KS/2021:77)

I

(26)

Svar på interpellation om visselblåsare i äldreomsorgen.

Tack för interpellationen.

Omvårdnadsnämnden har i alla avtal med privata utförare inom äldre- och funktionshinderomsorg skrivning om meddelarskydd inkluderat i avtalet.

1. På vilket sätt följer Solna stad upp meddelarskyddet som man har i sina avtal med privata vårdutförare?

Inom ramen för avtalsuppföljning sker uppföljning utifrån en riskbaserad ansats och utifrån skrivningar i gällande avtal. Händelser som bedöms ha stor sannolikhet att inträffa och som bedöms ha stora konsekvenser om de inträffar prioriteras. Inom ramen för uppföljning har detta område inte följts upp vid de senaste uppföljningarna.

2. Vilka rutiner har Solna stad för att säkerställa att äldreomsorgens personal har kännedom om sina rättigheter att visselblåsa?

I flera fall har utförarna själva sett till att medarbetarna är informerade om denna möjlighet, då det är ett krav i vårt avtal med utförarna. Flera utförare är också på gång att

införa nya tekniska system som underlättar visselblåsning. Det kan t.ex. röra sig om en anonym visselblåsartjänst som kan användas vid misstanke om allvarliga oegentligheter som medarbetaren av olika anledningar inte vill rapportera via de ordinära rapporteringsvägarna.

En annan utförare har inrättat ett etikombud.

Medarbetare i den kommunala verksamheten kan rapportera missförhållanden till sin chef eller fackliga företrädare som tar kontakt med chefen eller förvaltningschefen. Solna stad har även ett äldre- och funktionshinderombud som personalen kan vända sig till.

Omvårdnadsförvaltningens kvalitetsstab handlägger avvikelser i form av Lex Sarah och Lex Maria, och tar emot klagomål från medarbetare om upplevda missförhållanden. Förvaltningen har haft ett flertal utbildningstillfällen i Lex Sarah och om hur rutinerna kring anmälan av missförhållanden ser ut. På avdelningen för myndighetsutövning sker regelbunden juridisk handläggning, där frågor om meddelarfrihet ingår.

Det finns alltså ett flertal kända kanaler genom vilka medarbetare kan visselblåsa vid upplevda oegentligheter.

Solna den 9 juni 2021 Samuel Klippfalk (KD)

Ordförande i Omvårdnadsnämnden

(27)

Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 24 maj 2021 Interpellation till Omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk

Interpellation om visselblåsare i äldreomsorgen

Attendo är Nordens största vårdbolag. I Solna har Attendo fyra lokalkontor, driver vård- och omsorgsboendet i Frösunda med 41 platser, och utför hemtjänst åt 291 Solnabor. Bolaget har nyligen uppmärksammats i media för att vid åtminstone två tillfällen ha inskränkt meddelarskyddet som deras anställda bör vara garanterade.

Stine Christophersen, som arbetade på ett av Attendos vårdboende i Stockholm, anklagades för att vara illojal när hon talade ut i media om brister på boendet i kohortvården, det vill säga isoleringen av sjuka covid-19-patienter. Hon blev inkallad till chefer och uppmanades att skriva under en skriftlig erinran om uppsägning eller avsked om hon gjorde något liknande igen. Först efter att fallet uppmärksammades i flera medier har Attendo dragit tillbaka sin erinran och bett Stine om ursäkt.

En annan personal på ett av Attendos vårdboenden i Växjö polisanmäldes för förtal av sin verksamhetschef efter att personalen slagit larm om missförhållanden på vårdboendet. Växjö kommuns jurist har slagit fast att Attendo har brutit mot avtalet som garanterar de anställda meddelarskydd. Attendo inte har tagit ansvar för situationen utan har istället skyllt på att verksamhetschefen gjorde polisanmälan som privatperson.

Dessa två incidenter inom Attendo skedde förvisso inte i Solna, men problemet kan tyvärr inte sägas vara endast av lokal karaktär med tanke på huvudkontorets inblandning. Det tyder på att det handlar om en skadlig tystnadskultur i organisationen.

Vi i Vänsterpartiet har tidigare blivit kontaktade av personal hos andra privat drivna

hemtjänstföretag och omvårdnadsboenden i Solna som har vittnat om en tystnadskultur på deras arbetsplatser där man inte vågat slå larm om missförhållanden av rädsla för

repressalier. På en specifik arbetsplats valde ett större antal anställda att lämna sina arbeten på grund av att de upplevde en toxisk arbetsmiljö som inte tillät kritik eller förbättringsförslag.

Denna händelse ligger ett par år tillbaka i tiden nu, så det finns anledning att tro att

situationen på den specifika arbetsplatsen har förbättrats, men den vittnar om att Solna inte heller är immuna mot problem med tystnadskultur i våra upphandlade verksamheter. Därför är det viktigt att vi har goda rutiner för att säkerställa det avtalade meddelarskyddet.

Rätt till meddelarskydd, så kallat visselblåsande, ger vårdpersonal rätt att slå larm vid allvarliga missförhållanden och är ett viktigt skydd både mot personalen samt de brukare som ytterst drabbas om en trygg vård inte kan garanteras. Detta skydd är något vi i Vänsterpartiet vill värna om, och ovanstående incidenter gör frågan högaktuell.

1. På vilket sätt följer Solna stad upp meddelarskyddet som man har i sina avtal med privata vårdutförare?

2. Vilka rutiner har Solna stad för att säkerställa att äldreomsorgens personal har kännedom om sina rättigheter att visselblåsa?

(28)

Sandra Lindström Kerstin Scheutz Inger Grape Olausson

Vänsterpartiet Vänsterpartiet Vänsterpartiet

(29)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 153 Svar på interpellation av Sandra Lindström (V), Kerstin Scheutz (V) och Inger Grape Olausson (V) till

omvårdnadsnämndens ordförande om visselblåsare i äldreomsorgen (KS/2021:106)

I

(30)

Interpellation angående barnkonventionens tillämpning i Solna stad

Tack för interpellationen, Sara Kukka-Salam har ställt en interpellation till mig angående barnkonventionens tillämpning i Solna stad.

Frågan som ställts är.

Hur jobbar Solna idag med att ge nämnder och styrelser bra barnkonsekvensanalyser före beslut tas?

FN:s Barnkonvention antogs som lag i Sverige den 1 januari 2020, men har länge legat till grund för och tillämpats i Solna stads arbete. Staden har tidigare genomfört utbildnings- och informationsinsatser om barnkonventionen för anställda i staden. Staden har även tidigare genomfört ett antal projekt som har varit särskilt inriktade på att fånga upp synpunkter från barn i frågor när de varit särskilt berörda och även när barnen har fått avgöra inriktningen för det fortsatta arbetet. I flera fall har det även varit projekt i samverkan med näringslivet. Detta arbete med barns rättigheter har fortsatt och utvecklats efter att barnkonventionen blivit lag.

Staden har använt SKR:s tillämpningsnycklar som utgångspunkt för arbetet med barns rättigheter. Tillämpningsnycklarna handlar bland annat om att medarbetare ska ha kunskap om barnets rättigheter, att former ska finnas för barns delaktighet och för att ta reda på barns synpunkter och att det finns tydliga strukturer för hur anmälan till socialtjänsten ska gå till vid misstanke om att ett barn far illa. Nedan görs en övergripande redovisning av en bråkdel av nämndernas arbete med barnkonsekvensanalyser.

Socialnämndens förvaltning har arbetat med barnkonsekvensanalyser sedan 2015 och ser dessa analyser som ett viktigt verktyg för att säkerställa att socialtjänstlagen följs och att barnets bästa alltid beaktas vid åtgärder. Utgångspunkten vid barnavårdsutredningar, och även vid förhandsbedömningar, är att ha samtal med barn för att deras röst ska komma till uttryck.

För att klargöra barnets röst i barnavårdsutredningar kan information även inhämtas från andra viktiga personer omkring barnet, såsom förskola, skola, BVC, föräldrar och andra personer ur familjens nätverk. Barnet/ungdomen har också rätt till information, vilket säkerställs vid samtal med barn.

Vidare tillfrågas alltid vuxna som kommer i kontakt med socialtjänsten om de har barn.

Socialförvaltningen arbetar konsekvent och långsiktigt för att utveckla ett samordnat mottagande och utredningsarbete för familjer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Vid utredningar gällande vuxna i behov av insatser relaterade till missbruk eller psykisk ohälsa använder sig handläggarna av stödfrågor för att uppmärksamma

barnperspektivet. I utredningar och beslut dokumenteras hur beslutade insatser kommer att påverka barnets situation samt hur insatsen kan utformas för att underlätta för barnet.

Även när föräldrar ansöker om ekonomiskt bistånd uppmärksammas barnets situation. Har familjer under lång tid haft behov av ekonomiskt bistånd är det viktigt att socialtjänsten ser på familjens situation både ur de vuxnas och ur barnens situation. Förvaltningen har bland annar

(31)

skapat en mall för barnkonsekvensanalys, som syftar till att bidra till förtydligandet av vilka olika konsekvenser ett visst beslut eller en viss situation kan få för det enskilda berörda barnet. Mallen tillhandahåller de rättigheter från barnkonventionen som är nödvändiga för att göra en analys baserat på ett barnrättsperspektiv.

Skolnämndens och barn- och förskolenämndens förvaltning har arbetat med

barnkonsekvensanalyser sedan 2017 och beslut som fattas utgår från skollagen och syftar till barnets bästa. Förvaltningen arbetar med barnrättsfrågorna på organisations-, grupp- och individnivå med inriktningen att beslut som berör barn ska fattas så nära barnet som möjligt för att barnets bästa ska beaktas och att barnets röst ska bli hörd. Förvaltningen har tagit fram en mall som kan användas vid barnkonsekvensanalyser och arbetar nu också med att ta fram anvisningar för när och hur barnkonsekvensanalyser ska genomföras framgent.

På grupp- och individnivå arbetar förvaltningens verksamheter regelbundet med att involvera elever och tillvarata deras synpunkter. Det kan handla om sammansättning av klasser, inköp av lekutrustning, planering av projekt eller arbeten, teman som verksamheten ska arbeta med.

På individnivå kan det handla om beslut såsom anpassad studiegång, byta av klass i skolan eller grupp i förskolan eller andra beslut som direkt berör en elev eller en grupp elever. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar tillsammans med socialförvaltningen avseende elever med oroande skolfrånvaro, kommunala aktivitetsansvaret, placerade barn- och ungdomars skolgång och föräldrautbildningar och tillsammans med omvårdnadsnämndens förvaltning beträffande elever som får beslut om färdtjänst enligt LSS att åka samma skolskjuts som övriga elever.

På organisationsnivå arbetar förvaltningen med barnperspektivet genom exempelvis klassråd, elevråd eller specifika samrådsgrupper som sätts samman utifrån en viss fråga. Exempelvis har elever fått komma med synpunkter vid relevanta upphandlingar och inköp såsom matupphandlingen, vid nybyggnation av förskolor och skolor, ombyggnad av förskole- och skollokaler och gårdar, utbyte av lekutrustning och vid arbetet med säkra skolvägar. Detta arbete sker i ett nära samarbete med tekniska nämndens förvaltning och byggnadsnämndens förvaltning. Vid namngivning av Råsunda centralskola fattade nämnden beslut om namn utifrån elevernas namnförslag.

Kultur- och fritidsnämndens har ett stort fokus på barnrättsperspektivet i sina verksamheter.

Delaktighet från barn och unga är en viktig utgångspunkt för biblioteket, kulturskolan, fritiden och idrotten. Inom fritiden finns ett strukturerat arbetssätt med bland annat ungdomsråd på varje mötesplats, där ungdomarna får vara med och påverka till exempel aktiviteter/utflykter, lokalernas utformning och värdegrund. Biblioteket arbetar med fokusgrupper för att

ungdomar ska kunna komma med synpunkter på inköp, programverksamhet och ungdomarna erbjuds också att själva ansvara för vissa aktiviteter. Kulturskolan arbetar med att ge elever möjlighet till delaktighet genom att påverka utformningen av kurser och föreställningars innehåll. I samarbete med idrottsföreningarna arbetar kultur- och fritidsnämndens förvaltning med att utbilda och informera om barnkonventionen och barns rättigheter. Kultur- och

fritidsnämnden arbetar också strukturerat med att nå grupper av barn som inte finns

(32)

representerade i förvaltningens verksamheter idag.

Därutöver kan konstateras att miljö- och byggnadsförvaltningen inom ramen planarbetet gör barnkonsekvensanalyser. Det har bland annat skett inför beslut om samråd för detaljplanen för utbyggnaden av Mälarbanan med kringliggande bebyggelse och detaljplanen för utbyggnaden av en ny skola och intilliggande bebyggelse i Huvudsta.

Med detta anser jag interpellationen besvarad.

Solna 2020-06-08

Pehr Granfalk (m)

(33)

INTERPELLATION till Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk om barnkonventionens tillämpning i Solna Stad

FN:s Barnkonvention antogs som lag i Sverige 1 januari 2020. Barnkonventionen behövde bli lag för att barns rättigheter inte följs i den utsträckning som är intentionen med lagen. Det finns fyra huvudprinciper, artikel 2, 3 ,6 och 12 som skall särskilt beaktas. I artikel 3 framgår det att barnets bästa ska beaktas och artikel 12 menar att barnet har rätt att komma till tals och att få information om beslut som rör barnet.

Kommuner är således, enligt lag, skyldig att möta barns intressen, åsikter och rättigheter i beslut som rör dem. Det gäller inte enbart i skola eller förskola utan i alla frågor som rör barn. Det innebär i alla nämner, för där det finns vuxna människor som påverkas av beslutet så finns det även barn som påverkas. Ett sätt att ta tillvara barns rättigheter och beakta barns bästa är att göra en Barnkonsekvensanalys inför varje beslut. Rekommendation från Sveriges kommuner och region, SKR är att varje politiskt beslut ska föregås med en Barnkonsekvensanalys. På det sättet kan en verksamhet omsätta Barnkonventionen i handling och utgå från barnets perspektiv i beslutsprocessen.

Men för att en kommun ska följa lagen och se barn som rättighetsbärare behöver politiken få kunskap och fatta beslut om det är den politiska ambitionen. Det innebär att

kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och samtliga nämnder behöver få kunskap och ha viljan att driva barnrättsfrågan.

I Solna har man den senaste tiden tagit flera beslut som i allra högsta grad rör barn, som exempelvis nedläggning av Skytteholmsskolan där man inte frågat barnen vad de tycker om beslutet eller gett dem information och inte heller gjort en Barnkonsekvensanalys innan beslutet togs där barnen var delaktiga, som är en av huvudprinciperna.

Med anledning av ovanstående undrar vi:

- Hur jobbar Solna idag med att ge nämnder och styrelser bra barnkonsekvensanalyser före beslut tas?

Solna den 24 maj 2021

Sara Kukka-Salam (S)

.-:a

~ • Socialdemokraterna

(34)

SOLNA STAD

Protokollsutdrag

^2021-06-21

SID 1 (1)

Signatur

§ 154 Svar på interpellation av Sara Kukka-Salam (S) till kommunstyrelsens ordförande om barnkonventionens tillämpning (KS/2021:109)

I

(35)

Svar på interpellation angående andelen ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet Tack för interpellationen.

Svar på frågorna

1. Varför når inte Solna stad upp till samma inköpsandel ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet som flera andra kommuner i Stockholms län gör?

2. Varför har Solna stad inte ett högre satt mål för andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet, med tanke på det nationella målet om 60 procent?

Av Solna stads strategi för upphandling och inköp, som antogs i juni 2021, framgår att stadens inköpsarbete ska användas som ett verktyg för att uppnå stadens miljö- och klimatmål. Staden ska ställa miljö- och klimatkrav i de upphandlingar där det bedöms vara möjligt och relevant, vilket även framgår av ”Strategi för Solna stads miljöarbete”, ”Strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat” och ”Solna stads strategi för hälsosam och hållbar mat”.

I stadens klimatstrategi slås fast att till 2035 ska Solna stad ha en 100 procent klimatneutral livsmedels- och avfallshantering. Staden har inte satt upp ett siffersatt mål kring andelen ekologiska livsmedel. Däremot i enlighet med klimatstrategin är stadens inriktning att minska miljöpåverkan från livsmedelskonsumtion genom att i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på miljön, utifrån hela livsmedelskedjan. De livsmedel som har störst effekt ur miljö- och hälsosynpunkt ska prioriteras: mejeriprodukter, kött, kaffe, potatis, bananer och vindruvor.

I övrigt åligger ansvaret för upphandling, inköp och leverantörsavtal respektive nämnd. Det är således respektive nämnd som ska avgöra vilka miljö- och klimatkrav som bedöms vara möjliga och relevanta att ställa i respektive upphandling. Dessa avgöranden har hittills resulterat i att omkring 30 procent av de livsmedel som köpts in till stadens verksamheter var ekologiska under 2020.

Solna den 10 augusti 2021 Pehr Granfalk (M)

(36)

INTERPELLATION till Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk angående andelen ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet

Kommuner har stora möjligheter att bidra till ökad biologisk mångfald och starkare motståndskraft mot klimatförändringar genom att ställa krav på andelen ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Ekologiska livsmedel framställs inte med kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, utan istället används naturlig gödsel som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och till en bördigare jord, vilket ökar den biologiska mångfalden. En positiv effekt av detta är att stabiliteten ökar i ekosystemen och att naturen blir bättre rustad för att klara av drastiska förändringar i klimatförändringarnas spår.

För att öka den ekologiska andelen livsmedel har Sveriges regering satt som mål att 60 procent av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2030.

I Solna stads strategi för hälsosam och hållbar mat anges inget konkret mål för andelen ekologisk mat i stadens offentliga verksamhet. På stadens hemsida anges dock att kommunen ställer krav att endast 30 procent av inköpskostnaden för skolmaten ska komma från miljömärkta inköp som exempelvis KRAV och ekologiskt.

Statistik från Ekomatscentrums senaste sammanställning visar också att den lägre ambitionen leder till låga resultat. År 2019 nådde Solna stads inköpsandel av ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet endast 29 procent. Andra kommuner i länet nådde betydlig högre andel av ekologisk mat i kommunal verksamhet, exempelvis Södertälje med 63 procent och Stockholm med 47 procent ¹.

Med hänvisning till ovanstående önskar jag få svar på följande frågor:

• Varför når inte Solna stad upp till samma inköpsandel ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet som flera andra kommuner i Stockholms län gör?

• Varför har Solna stad inte ett högre satt mål för andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet, med tanke på det nationella målet om 60 procent?

Solna den 21 juni 2021

Hélène Sevastik Socialdemokraterna

1 http://ekomatcentrum.se/wp-content/uploads/2020/10/Rapport-Marknadsrapport-EMC-2020.pdf

.-:a

~ • Socialdemokraterna

(37)

Svar på interpellation till Kultur- och fritidsnämndens ordförande

Ämne Jämställd idrott

Från Faradj Koliev (S)

Inkom till kommunfullmäktige 21 juni 2021

Tack för interpellationen!

Flickor och pojkars möjlighet att idrotta på lika villkor är en mycket angelägen fråga. Att se till att vi har jämställda strukturer kopplat till stadens föreningsbidrag liksom att det i stadsplanering prioriteras idrottsanläggningar som appellerar såväl till flickors som till pojkars idrottande är en grundförutsättning för att nå jämställdhet inom området.

Relevant statistik visar att det i stort ser bra ut i Solna. Det är relativt jämnt mellan flickor och pojkar.

60% av de som idrottar är pojkar och 40% är flickor. Det är en fördelning som ligger i linje med övriga kommuner i Sverige.

Mer nedbrutna siffor visar att det är jämnt inom isidrotterna och att det är inomhusbollsporter inom lagidrotterna som attraherar flickor mest. Den enskilt största idrotten för både flickor och pojkar är fotbollen, som står för 50% hos båda grupperna. Ridning står för cirka 10% av flickornas idrottande.

Den statistik som staden har tillgång till ger goda möjligheter till uppföljning och att i förlängningen prioritera satsningar som ökar jämställdheten inom idrotten. Exempelvis ökar den nya idrottshallen i Bagartorp utbudet av träningstider inom det område som appellerar mest till flickor –

inomhusbollsporter inom lagidrotten. Vad gäller fotbollen, som är den enskilt största sporten för såväl flickor som pojkar, anläggs tre nya fotbollsplaner i Järvastaden.

Staden har även kontinuerliga dialoger med föreningarna för att säkerställa att ett jämställt idrottande prioriteras och genomförs för Solnas föreningsliv.

(38)

Svar på frågorna

Hur stor andel av de totala föreningsbidragen i Solna går till flickor respektive pojkar i Solna?

LOK-stödet på omkring 5 miljoner kronor fördelas utifrån antalet träningstillfällen bland de föreningsanslutna barnen och ungdomarna. I dagsläget är det nära 10.000 barn och unga som är aktiva i Solnas idrottsföreningar och de genomför drygt 600.000 träningstillfällen per år. Av dessa är 60% pojkar och 40% flickor.

Hur stor andel av träningstiderna i Solnas idrottsanläggningar utnyttjas av pojkar respektive flickor?

Fördelningen av träningstider grundas på redovisade aktiviteter för barn och unga från respektive förening. Flickor erhåller lika mycket tid som pojkar men då det är fler pojkar som idrottar än flickor så genererar det fler träningstimmar totalt sett till pojkarna, därav följer fördelningen av den totala mängden träningstider enligt ovanstående procentsats. D.v.s. 60/40.

Vilka idrottshallar och idrottsanläggningar i kommunen utnyttjas idag främst av pojkar och vilka utnyttjas främst av flickor?

Vi kan se att bollsporter för lagidrott attraherar flickor mest. Ridning står för ca 10 procent av flickornas idrottande. Fotbollen står för häften av både flickor och pojkarnas idrottande. Vad gäller isidrotterna så står de för 10 procent av totalen och fördelningen för istider mellan pojkar och flickor är jämn.

Solna den 17 augusti 2021

Peter Edholm (L)

Ordförande i kultur- och fritidsnämnden

(39)

INTERPELLATION till kultur- och fritidsnämndens ordförande Peter Edholm om jämställd idrott

Jämställdhet inom idrotten är en självklarhet för oss socialdemokrater. Vi vill skapa ett samhälle där flickor och pojkar har samma förutsättningar att utöva idrott. Samtidigt vet vi att det finns strukturella problem i samhället som gör att flickor får sämre förutsättning än pojkar. Det kan, till exempel, ta sitt uttryck i hur kommuner ger bidrag till föreningslivet. Resultatet blir att pojkars idrottsutövande stöds i högre utsträckning än flickors. Därför är det viktigt och angeläget att kontinuerligt kartlägga hur det kommunala stödet fördelas utifrån kön.

För att få en helhetsbild är det också viktigt att undersöka och ta hänsyn till flickors och pojkars intressen och preferenser för val av idrott eller fysisk aktivitet. Att jobba aktivt med jämställdhet inom ungdomsidrotten innebär att ta hänsyn till de existerande preferenserna, samtidigt som man försöker att motverka den könssegregering som ännu existerar i idrottslivet. Ett sätt är genom att säkerställa att kommunen bygger hallar och anläggningar också för idrotter som är populära bland flickor. Om dessa inte prioriteras av kommunen så påverkar det givetvis också utfallet av de kommunala bidragen till ungdomsidrotten. Dessutom indikerar detta att stödet till

pojkdominerade idrotter kan vara mycket större om man tar hänsyn till investeringar och driftkostnader.

Med denna bakgrund vill jag ställa följande frågor:

• Hur stor andel av de totala föreningsbidragen i Solna går till flickor respektive pojkar i Solna?

• Hur stor andel av träningstiderna i Solnas idrottsanläggningar utnyttjas av pojkar respektive flickor?

• Vilka idrottshallar och idrottsanläggningar i kommunen utnyttjas idag främst av pojkar och vilka utnyttjas främst av flickor?

Faradj Koliev Socialdemokraterna

.-:a

~ • Socialdemokraterna

(40)

Svar på interpellation gällande förändrade lokalkostnader

Eva Eriksson (S) har ställt en interpellation till mig angående förändrade lokalkostnader beroende på förändrad stadieindelning.

Frågorna i interpellationen lyder:

1. Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Granbackaskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

2. Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Bergshamraskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

3. Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Skytteholmsskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

4. Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Råsundaskolan att höjas med till följd av renoveringen?

5. Hur mycket kommer skolnämnden att betala i hyra för de lokaler som hyrs in för Ulriksdalsskolans behov?

6. Hur mycket kommer skolnämnden betala för de övertagna förskolelokalerna i anslutning till Råsunda centralskola?

7. Hade det gjorts någon beräkning om lokalkostnader när beslutet om stadienedläggning togs gällande lokalkostnader? Om ja, vad visade den?

Övergripande

Hyreskostnaderna för 2022 fastslås i verksamhetsplan och budget för 2022 och samtliga svar på exakta summor för hyreskostnader finns först att ta del av då.

Inriktningen för läsåret 21/22 är att lokalkostnaderna är oförändrade med en årlig uppräkning. Bakgrunden till detta är att barn- och

utbildningsförvaltningen har kvar verksamhet för årskurs 9 på

Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan under läsåret. Först nästa läsår kan sådana lokaler och specialsalar ställas av. Därtill har skolnämnden fattat beslut om att samlokalisera grundsärskolan vilket tar lokaler på Skytteholmsskolan i anspråk. Därtill finns fortsatta planer för hur skolornas lokaler kan nyttjas på bästa sätt. Utgångspunkten är att den nya organisationen ska möjliggöra att personal och lokaler används på ett sätt som främjar elevernas lärande, inte att spara hyreskostnader.

(41)

1. I nuläget är den oförändrad då antalet grupper i lägre åldrar har ökat. För läsåret 21/22 har förskoleklass utökats med en grupp vilket ökar lokalbehovet både för skola och fritidshemmet. Det har inte varit några fritidsgrupper för årskurs 4 och 5 på

Granbackaskolan då dessa elever gått till Tallbackaskolans fritidshem.

2. Under läsåret 21/22 kommer inte lokalkostnaderna att sänkas då årskurs 9 behöver ha tillgång till speciallokaler under detta läsår.

Lokalnyttjandet kommer därför fortsätta utredas under läsåret för att vara klart till läsåret 22/23.

3. Under läsåret 21/22 kommer inte lokalkostnaderna att sänkas då årskurs 9 är kvar och behöver tillgång till bl.a. specialsalar. Till läsåret 22/23 beräknas ca 1500 kvm kunna lämnas vilket ger en minskad kostnad på ca 2 mkr. Övriga lokaler kommer att nyttjas av förskoleklass till åk 3 samt den samlokaliserade grundsärskolan som utökats och planerar för att ta emot ca 10 fler elever än tidigare läsår.

4. Renoveringen ingår i planerat underhåll och ska inte generera någon hyreshöjning.

5. De lokaler som hyrs in för Ulriksdalsskolans räkning avser en tillfällig utökning av lokalytan under maximalt tre år. Kostnaden är 2,2 miljoner kronor/år. Utökningen syftar till att kunna förbättra schemaläggningen för befintliga klasser och grupper, vilket enbart är möjligt att göra i Ulriksdalsskolans absoluta närhet. KS AU har godkänt inhyrningen.

6. Hyreskostnaden för Solskenets förskola är 2,2 mkr per år.

Lokalerna i Bellona, som Solskenets kvarvarande barn flyttar till, är ett projekt som pågått under flera år och funnits med i barn- och utbildningsförvaltningen lokalplanering för förskolor och som samtidigt skapar plats för fler nya barn då det är en större förskola.

7. Nej det har inte gjorts då den primära frågan inte avsett lokaler.

Fokus har legat på att nyttja lokaler som gynnar elevernas lärande

(42)

på bästa sätt och att inte utöka lokalytorna för att exempelvis kunna samlokalisera och utöka grundsärskolan och starta centrala särskilda undervisningsgrupper.

Med detta anser jag mig har besvarat interpellationen.

Solna den 18/8

Marianne Damström Gereben (L) Skolnämndens ordförande

(43)

INTERPELLATION till skolnämndens ordförande om förändrade lokalkostnader beroende på förändrad stadieindelning

Som ett skäl för nedläggning av Bergshamraskolans högstadium, Granbackaskolans

mellanstadium och Skytteholmsskolans mellan- och högstadium har det angetts ett överskott på skollokaler. Om detta stämmer så kan omorganisationen innebära att Solnas kommunala skolor får betala lägre hyror. Samtidigt genomförs dock omfattande verksamhetsanpassningar och införhyrningar av lokaler som innebär högre hyra. Kommunfullmäktige behöver få veta om den förändrade skolorganisationen innebär att mer pengar går till lärare och annan personal eller om mer pengar går till hyror.

För att hyran ska sänkas måste dock skolnämnden sluta betala hyra för de delar av Granbackaskolan, Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan som man inte längre nyttjar.

Historiskt har skolnämnden betalat samma hyra för en skola oavsett hur många elever som går i skolan. Även om skolnämnden skulle få en lägre hyra så innebär det att tekniska nämnden då skulle få en lägre intäkt. Detta innebär att kostnaden för Solna stad som helhet inte minskar oavsett om hyran sänks eller ej för skolnämnden.

Vidare krävs att de omfattande renoveringarna, lokalanpassningarna och inhyrningarna inte innebär en större hyreshöjning än den besparing som eventuellt sker till följd av minskat elevantal i Granbackaskolan, Bergshamraskolan och Skytteholmskolan.

Beslut har tagits gällande en stor renovering och lokalanpassning av Råsundaskolans äldre del.

Vidare har ett hyreskontrakt upprättats med en privat fastighetsägare för att lösa lokalbristen på Ulriksdalsskolan. Dessutom utvidgas Råsunda centralskola med det lokaler som Solskenets förskola hittills har disponerat, en hyreskostnad som kommer att belasta skolnämndens budget.

Samtliga dessa åtgärder hade inte varit nödvändiga i närtid om inte stadieindelningen förändrats.

För att få reda på hur lokalkostnaderna förändrar sig med anledning av den förändrade skolorganisationen ställer jag följande frågor till skolnämndens ordförande:

• Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Granbackaskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

• Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Bergshamraskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

• Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Skytteholmsskolan att sänkas med efter stadieförändringen?

• Hur mycket kommer den hyra som skolnämnden betalar för Råsundaskolan att höjas med till följd av renoveringen?

• Hur mycket kommer skolnämnden att betala i hyra för de lokaler som hyrs in för Ulriksdalsskolans behov?

• Hur mycket kommer skolnämnden betala för de övertagna förskolelokalerna i anslutning till Råsunda centralskola?

• Hade det gjorts någon beräkning om lokalkostnader när beslutet om stadienedläggning togs gällande lokalkostnader? Om ja, vad visade den?

Eva Eriksson Socialdemokraterna