Stl.J 1983/84:5. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1983/84:5. om vissa krav för erhållande av svenskt medborgarskap m. m.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1983/84:5

om vissa krav för erhållande av svenskt medborgarskap m. m.

Motioner

I motion 1982/83:655 av Olle Aulin (m) och Gunnel Liljegrcn (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till k;inna vad i rl1litioncn anförts om krav pi't minimikunskaper i svenska för invandrare som önskar svenskt medborgarskap.

I motion 1982/83:2069 av Ralf Lindström (s) hemstiills att riksdagen hos regeringen hemstiiller om att bilaterala kontakter tas mellan Jugoslavien och Sverige i frägan om jugoslavers dttigheter vid svenskt medborgarskap.

Gällande ordning

Svenskt medborgarskap förvärvas vid födseln. genom s. k. legitimation.

efter anmälan eller genom naturalisation. Bestämmelserna om förvärv av svenskt medborgarskap finns i lagen ( 19511:382) om svenskt medborgarskap.

Enligt 6 § kan en utlänning efter ansiikan beviljas svenskt medborgarskap (naturalisation). Som föruts;ittning gäller att siikandcn har fyllt IX t1r. bott här i landet i minst km är. eller i minst tvii ar om sökanden iir medborgare i ett annat nordiskt land. samt fört en hcdnlig vandel. Det finns möjlighet att ge dispens frfö1 dessa krav.

Beslutande myndighet är invandrarverket.

Enligt 3 ~ g;iller att en utliinning. som har bott i Sverige sedan han fyllt 16 iir och dessutom tidigare bott i Sverige eller i något annat nordiskt land sammanlagt fem iir. kan efter det han har fyllt 2 l men innan han fyllt 23 är bli svensk medborgare genom anmiilan.

Medborgare i annat nordiskt land kan enligt ](J

*

ffi svenskt medborgar- skap om han fått sitt medborgarskap p<1 annat sätt ;in genom naturalisation.

har fyllt 18 år och är bosatt i Sverige sedan fem är samt under denna tid inte blivit dömd till fängelse.

Umkr vissa fliruts;ittningar kan den som tidigare har varit svensk medborgare men som förlorat sitt svenska medborgarskap fo tillbaka detta genom anmiilan (.+och 10

** ).

Besiutande myndighet i anm;ilningsiirendcn ;ir l;insstyrelse.

N[igot krav p{1 kunskaper i svenska spraket uppst;ills inte i la!!en.

I motiven till medborgarskapslagen siigs dock att stor betydelse liksom dittills bör tillmätas sökandens kunskaper i svenska sprliket vid naturalisa- tionsprövningen.

I praxis har detta fram till mitten av {1r 1979 inneburit att im·andrarverket

Riksd11ge11 /<IS.li8./. 11 s<1111I. \"r 5

Stl.J 1983/84:5

sm

1983/84:5

har viigt in kunskaper i svenska spr{1ket vid prLivningen och kriivt intyg hiirom. Sådana intyg erfordras inte liingre. Ingen siikande har heller umkr ek

itr

som invandrarvcrket handlagt dessa ärenden (sedan den 1 juli !9(l9) vägrats svenskt medborgarskap enbart p{1 grund av att sökanden saknat kunskaper i svenska spraket. Inte heller för tiden före den 1 juli 1969 har det annat än i n11got undantagsfall förekommit att en sökande fått avslag pii sin ansökan enbart på denna grund.

Sedan länge har inom svensk medborgarskapsriitt den principen giillt att dubbelt medborgarskap bör undvikas. Sverige har anslutit sig till 1963 iirs Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap.

I enlighet med nämnda princip gäller att en myndig svensk medborgare snm efter ansökan förviirvar annat medborgarskap automatiskt förlorar sitt svenska medborgarskap.

En utliinning som blir svensk medborgare förlorar vanligen sitt tidigare medborgarskap. Invandrare från vissa länder mf1ste dock hos det förra hemlandets myndigheter ansöka om att bli befriade fr{m sitt medborgarskap.

S{t är fallet med personer fr{m exempelvis Jugoslavien. I si1dana fall beslutar invandrarverket att sökanden blir svensk medborgare p{1 villkor, att han inom tvi! är kan styrka att han befriats från sitt gamla medborgarskap. s. k.

villkorlig naturalisation.

Om sökanden inte har befriats fr[m sitt tidigare medborgarskap inom den bestiimda villkorstiden förfaller beslutet och han 1rnlste pil nytt ansöka om svenskt medborgarskap.

Den som uppger sig vara flykting eller som av sitt hemlands myndigheter fatt avslag pi1 ansökan om befrielse fr{m sitt nuvarande meclbnrgarskap eller som visar att han gjort vad som rimligen kan begiiras av honom fiir att ft1 befrielse från medborgarskapet kan ansöka hos invandrarvcrkl'l om att bli befriad från villkoret.

Utred11i11g.1förslag

Inom arbetsmarknaclsclepartl'mL'ntet har utarbetats en promemoria (Os A 1983: 12) som behandlar vissa frågor som rör förviirv av svenskt medborgar- skap.

Huvuddelen av promemorian iignas fr{1gan hur henwisttiden skall beriik- nas i naturalisationsärenden.

Vidare föresl:'ts att anmälningsiirenden som avser icke-nordiska medbor- gare förs över fran länsstyrelse till invandrarverkct. Slutligen föreslits vissa ändringar i elen praxis som tillämpas vid förviirv av svenskt medborgarskapa\' utlänningar som {ir gifta med svenska medborgare.

I denna del inneh{11ler förslaget hl. a. riktlinjer vid priirningen a\· ansökan om svenskt medborgarskap för den som iir gift med svensk medborgare och där makarna inte iir bosatta i Sverige. ··Förutom iiktenskapets längd biir beaktas visad samhörighet med Sverige genom besök i landet. anstiillning vid

SfU 198]/84:5 3

svensk utlandsmymlighet. i svenskiigt företag elkr svensk organisation eller pä svenskt fartyg. liksom kunskaper i svenska spr{1ket". heter det i promemorian.

Vad heträffar frågan om migrationen fr<in Jugoslavien till Sverige pög{1r sedan 1{111g tid ett samarbete mellan Sverige och Jugoslavien med anledning härav. Formellt haseras detta samarbete pi1 en överenskommelse mellan Hinderna t1r 1966 om kollektiv överföring av arhetskrnft frfö1 Jugoslavien till Sverige. Sedan är 1978 hehandlas hithörande frågor fortlöpande i en svensk-jugoslavisk migrationskommission.

Utskottet

I betänkandet behandlas tvi1 motioner som viickts under allmänna motionstidcn vid riksmötet J 982/83 och som diirdter remitterats till arbetsmarknadsutskottet. Sedan riksdagen den 18 maj 1983 heslutat att överflytta handläggningen av bl. a. medborgarskapslagstiftningen fdm ar- betsmarknadsutskottet till socialförsäkringsutskottet ( KU 1982/83:31) har motionerna, som bäda har anknytning till medborgarskapslagstiftningen överlämnats till socialförsiikringsutskottet.

En utlänning kan enligt 6 § medborgarskapslagen efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturalisation). Som förutsiittningar gäller att sökanden har fyllt L8 år, bott här i minst fem är, eller i minst två {tr om sökanden är medborgare i ett annat nordiskt land. samt fört en hederlig vandel. Beslutande myndighet iir invandrarverket.

I vissa fall kan en utlänning få svenskt medhorgarskap efter anmälan till länsstyrelsen. Det giiller bl. a. medborgare i annat nordiskt land. som på så sätt kan bli svenska medborgare efter att ha fyllt 18 t1r och bott här i riket sedan fem är samt under denna tid inte hlivit dömda till fängelse (10 § ).

N:lgot krav på kunskaper i svenska sprftket uppstiills inte i lagen. I motiven till lagen sägs dock att stor betydelse bör tillmätas sökandens kunskaper i svenska vid naturalisationsprövningen. Intyg om sökandens kunskaper i svenska spraket krävs numera inte.

Olle Aulin och Gunnel Liljegren anser i motion 1982/83:655 att det bör kunna stiillas krav pä att svenska medborgare skall kunna förstå och göra sig förstådda på svenska språket. De hemställer därför att vad som anförts i motionen om krav på minimikunskaper i svenska för invandrare som önskar bli svenska medborgare bör ges regeringen till känna.

Enligt vad utskottet inhämtat har det inte annat än i undantagsfall och för manga år sedan förekommit att någon har vägrats svenskt medborgarskap enbart av den anledningen att sökanden saknat kunskaper i svenska språket.

I några fall har bristande kunskaper i svenska vägts in bland andra omständigheter som kunnat utgöra grund for att avslå en ansökan. De intyg som tidigare kriivdes i samband med ansökan om svenskt medborgarskap slopades år 1979.

SflJ 1983/84:5 4

Att ha kunskaper i svenska spriikct har mtmga g<°1ngcr avgörande betydelse fiir invandrarnas kvnadsvillkor i Sverige. Bristande kunskaper i swnska p[1verkar bl. a. invandrarnas förhiillandcn p{1 arbehmarknadcn och möj- ligheter att delta i utbildning. Dessutom inncbiir det en begr:insning i de sociala kontakterna om man inte behiirskar svenska. Utskottet anser diirför att det för den enskilde invandraren iir utomordentligt viktigt att ha kunskaper i svenska språket och att man p<i allt s:itt biir underliitta för invandraren att fä s;·1dana kunskaper.

Barn som invandrar hit liir sig ofta snabbt svenska medan fliriildrarna, och dä särskilt de hemarbetande kvinnorna. kanske aldrig giir det. Personer som invandrar vid hög äldcr kan kanske ha stora sviirighctcr att liira sig svenska.

Mot denna bakgrund iir det enligt utskottets mening varken rimligt eller möjligt att stiilla krav p[1 kunskaper i svenska spräkct som en förutsiittning för riitt till svenskt medborgarskap. Utskottet föresl<ir d:irför att motion 655 avslås av riksdagen.

Sedan liinge har inom svensk mcdborgarskapsriitt giillt den principen att dubbelt medborgarskap bör undvikas. Sverige har anslutit sig till 1963 ;irs Europarådskonvention om begriinsning av flerfaldigt medborgarskap. I enlighet hiirmed förlorar en svensk medborgare sitt svenska medborgarskap om han/hon beviljas annat medborgarskap.

En utliinning som blir svensk medborgare förlorar vanligen sitt tidigare medborgarskap. I vissa fall mE1ste dock ansökan om befrielse göras hos det förra hemlandets myndigheter. S~I är fallet med personer exempelvis friin Jugoslavien. I dessa fall beslutar invandrarvcrkct att sökanden hlir svensk medborgare pä villkor att han inom två år kan styrka att han har hcfriats friin det tidigare medborgarskapet. I viss omfattning godtas dubbelt medborgar- skap. Det g1illcr exempelvis för den som iir flykting eller för den som inte erh[1llcr befrielse fdn sitt tidigare medborgarskap.

Ralf Lindstriim tar i motion 1982/83:2069 upp vissa frågor som hiinger samman med hiir bosatta jugoslavers möjligheter att bli befriade frän sitt tidigare medborgarskap. Motioniircn begär att regeringen tar upp bilaterala kontakter mellan Jugoslavien och Sverige i fri1gan.

Sedan lång tid tillbaka p(1gi1r inom olika samhiillsomri1dcn samarbete mellan Sverige och Jugoslavien i friigor som hiinger samman med migratio- nen fr[m Jugoslavien till Sverige. År 1978 inr1ittadcs en svensk-jugoslavisk migrationskommission som fortlöpande behandlar hithörande frt1gor.

De samarbetsorgan som stiledcs finns pi1 olika områden ger enligt utskottets mening tillräckliga möjligheter att ta upp de i motionen berörda fr{1gorna. Dessutom har utskottet erfarit att frt1gan om dubbelt medborgar- skap f. n. diskuteras inom Europari1det och att nu gmlande princip om att undvika dubbelt medborgarskap därvid har ifr[1gasatts.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 21l6lJ avsli1s.

Stl-11983/84:5 ⁵

Hemställan

Utskottet hemställer

1. bctriiffandc kra1• pä minimikunskaper i .1Tc11.1·ka ji'ir in ram/rare som söker .1Tenskt medborgarskap

att riksdagen avslfir motion 1982/83:655.

2. hetriiffande bilaterala kontakter mn jugoslai·('f's riittigheter vid sl'enskt medborgarskap

att riksdagen avslår motion 1982/83:2069.

Stockholm den 8 november 1983 På socialförsäkringsutskottets viignar SVEN ASPLING

Niin-arande: Sven Aspling (s). Nils Carlshamre (m). Börje Nilsson (s). Allan Åkerlind (m). Lars-Åke Larsson (s). Gullan Lindblad (m). Flis Andersson (c). Ulla Johansson (s), Siri lläggmark (m). Karin lsraelsson ^(c), Margö lngvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik (s) och Rune Backlund (c).