Näringsutskottets betänkande 1983/84:9
om stöd för oljeersättning och investeringar inom energiområdet (prop. 1983/84:62)
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1983/84:62 (industridepartementet) om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m. samt för investeringar inom energiområ- det, med undantag av vissa delar av propositionen vilka har överlämnats till justitieutskottet.
dels sex motioner som har väckts med anledning av propositionen, dels en motion fritn allmänna motionstiden år 1983.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande.
En översikt över var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 3 (s. 66).
Yttranden i ärendet har avgivits av skatteutskottet (SkU 1983/84:4 y) och bostadsutskottet (BoU 1983/84: 1 y). De återges som bilaga 1 (s. 57) resp.
bilaga 2 (s. 62).
Statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Ulf Dahlsten har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet. Företrädare för Mora kommun har framfört synpunkter inför utskottet och överlämnat skriftligt material.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har ingivit två skrivelser i ärendet.
Vidare har skrivelser inkommit från Sveriges skogsägareföreningars riksför- bund, Södra Skogsägarna ekonomisk förening, Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Svenska Träskivor Service AB samt Sveriges hantverks- och industriorganisation (SI-IIO) - Familjeföretagen.
Propositionen Huvudsakligt innehåll
I propositionen läggs efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl fram förslag till fortsatt stöd för åtgärder för att ers1itta olja, m. m. för perioden den l januari 1984 - 30 juni 1987. Vidare föreslås ett konjunkturanpassat investeringsprogram iriom energiområdet under ar 1984.
Stödet för oljeersättande åtgärder föreslås utgå i form av bidrag, kreditga-
I Riksdagen 1983184. 17.mm/. Nr 9
, NU 1983/84:9
NlJ 1983/84:9
rantier <lCh villkorliga bidrag. Stöd skall lilmnas till anvilndare av anlilggning- . ar. Det skall kunna utgh oberoende av \·em som utför iitgiirden och s[ilunda
kunna Himnas till bl. a. niiringslivet samt statliga och kommunala myndighe- ter eller bu lag. Även tillverkare skall kunna ges stöd i vissa fall. Bidrag skall kunna liimnas till prntntyp- nch demonstrationsanlilggningar ( PoD-anfagg- ningar) nch för hiigst tv<"i anliiggningar som tillämpar nyligcn dcmonstrerad tcknik m. m. Lånegarantier och i \·issa fall villkorliga bidrag kan liimnas till PoD-anliiggningar. fullskaleanläggningar med betydande kommersiella ris- ker. spcciella investeringar i fullskaleanläggningar mcd m[ittliga kommer- siella risker samt stora spillviirmeprojekt.
Stiidct enligt 1984 iirs investeringsprogram föresl~is utg~I i form av bidrag.
Hidrag skall kunna lämnas för stiirre eldningsanliiggningar för inhemskt bränsle. vissa viirmepumpsanliiggningar. clpannor i siirskilda fall. smit vattenkraftverk samt terminaler fiir separering av skogsdvara. Diirtill införs ett siirskilt anslutningsbidrag för tillkommande fjiirn·iirmeanslutningar.
Medelsbehovet för stöd för oljeersiittande åtgiirder under tiden den I januari 1984 t. o. m. 30 juni 1987 beriiknas uppg[1 till totalt 735 milj. kr. L'l'h för stiid till investeringar inom encrgiområdet under år 1984 totalt till 450 milj. kr.. varav 100 milj. kr. hiimtas frän befintliga anslag inom bostadsde- partementets huvudtitel.
För finansiering av fortsatt energiforskning och fortsatta iitgiirder för att ersätta olja. m. m. samt det konjunkturanpassade investeringsprogrammet föresl<ls dels att den särskilda avgiften för oljeprodukter skall höjas med JO kr. per kubikmeter olja. dels att avgiften skall omfatta iiven bensin med 6 öre perliteroeh vaclgiillcrforskningocks{1 kol med IOkr. per ton. Vidare fliresl<"1s att en särskild avgift för energiforskning om 0.2 öre per kWh införs för elektrisk kraft från kiirnkraftverk. Förändringarna av avgifterna skall enligt propositionen genomföras fdm den 1 januari 1984.
Förslag
I propositionen föreslås (s. 44) såvitt här är i fråga att riksdagen J. antar ett i propositionen (s. 3) framlagt förslag till lag om iindring i lagen ( 19i3: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter.
2. antar ett i propositionen (s. 5) framlagt förslag till lag om särskild avgift för elektrisk kraft frän kärnkraftverk.
5. godkänner de riktlinjer för fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja.
m. m. som föredragande statsrådet har förordat,
6. godkiinner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för åtgiirder för att öka investeringarna i energiutrustning,
7. medger att under budgetåren 1984/85-1986/87 540 000 000 kr. far användas för fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja.
8. medger att medel från det på tilliiggsbudget I till statsbudgeten för
NU 1983/84:9
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisitde rcscrvationsansla- get Stöd till ätgiircler i samband med upphandling inom energiomrt1det för användas i enlighet med vad föredragande statsrädl't har förordat.
9. till Stöd för oljeersättande {1tgiirder. m. m. pit tilliiggshudget I till statsbudgeten för budgctMct 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 120 OUO 000 kr.,
10. till Investeringar inmn energiområdet på tilläggshudget I till statsbud- geten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett rcserva- tionsanslag av 350 000 UOU kr..
11. medger att t. o. m. den 30 juni 1987 statliga garantier får lämnas för stöd för oljeersättande åtgiirder m. m. intill ett vid varje tidpunkt samman- lagt belopp av 915 000 000 kr..
12. till Tiickande av förluster i anledning av statliga garantier ·för oljeersättande åtgärder, m. m. pä tilHiggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5
ooo noo
kr..U. beslutar att behållningen på oljeersiittningsfonden, oljeprospekte- ringsfonden och energiforskningsfonden per den I juli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter. m. m. i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.
14. beslutar att ränteinkomster och äterbetalningar pä lim fdn oljeersiitt- ningsfonden fr. o. m. den I januari 1984 redovisas under inkomstti"teln 2394 Övriga rlinteinkomster resp. 4526 Övriga återbetalningar.
15. beslutar att de inkomster som svarar mot den föreslagna hiijningen av den särskilda avgiften på olja som skall tillföras iitgiirder mot försurning fr. o. m. den 1 januari 1984 redovisas under inkomsttiteln 1435 Särskild avgift för ätgärder mot försurning,
16. beslutar att de inkomster som svarar mot elen nuvarande särskilda avgiften pä olja (exkl. åtgiirder mot försurning) fr. o. m. den I juli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter, m. m.
samt disponeras i enlighet med vad föredragande statsr{1det har förordat.
17. beslutar att de inkomster som svarar mot den föreslagna höjningen av elen siirskilda avgiften på olja (exkl. ätgiircler mot försurning), de föreslagna avgifterna på bensin och kolbränslen samt elektrisk kraft fdn kärnkraftverk fr. o. m. den 1 januari 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter, m. m. samt disponeras i enlighet med vad föredra- gande statsrådet har förordat.
De delar av propositionen som behandlas av justitieutskottet gäller vissa följdänclringar - i skattebrottslagen ( 1971 :65) och lagen ( 1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. - till de lagändringar som näringsutskottet här behandlar.
NU 1983/84:9 4
Motionerna
De motioner som har viickts med a11led11i11g m· proposition 198318-1:62 iir följande:
1983/84:176 av Nils Nordh (s) och Inge Carlsson (s). vari hemstiills att riksdagen som sin mening ger regeringen till kiinna vad i motionen anförts betriiffande stödtitgiirder för installation av värmepumpar i energibesparan- de syfte.
1983/84:177 av Lars Werner m. fl. (vpk). vari hemstiills att riksdagen 1. med iindring av proposition 1983184:62 beslutar
a) att stödet till installation av viirmepumpar skall utg[1 utan restriktiliner.
b) att avgiften pii olja höjs med 8 kr./mJ. och att medlen fiirdelas lika mellan oljeersättningsfonden och åtgärder mot försurning.
c) att de medel som inflyter genom höjningen av bensinpriset fördelas med 3 öre/liter till oljeersiittningsfonden och lika mycket till [1tgiirder mot försurning.
cl) att den siirskilda avgiften p<I kol med 10 kr./ton oavkorUtt skall
git
tillätgärder mot försurning.
e) att den siirskilda avgiften pä elektrisk kraft fr{m kärnkraftverk utg~tr med 0.5 öre/kWh [samt att] medlen skall tillföras oljecrsiittningsfonden.
2. uttalar att någon särskild avgift på naturgas i likhet med avgifterna på olja och kol inte bör komma i fråga ens på längre sikt.
1983/84: 182 av Karl Boo (c) och Gunilla Andre (c). vari h..:msrnlls att riksdagen beslutar att stöd inom ramen för oljeersiittningspnigrammet skall kunna utgii till anläggningar. som uppförts eller beslutats tidigare i syfte att ersätta olja. i enlighet med vad som anförs i motionen.
1983/84:183 av Ingemar Eliasson (fp) och Kjell Johansson (fp) vari hemstiills att riksdagen
I. uttalar sig för vad i motionen anförts betriiffande oljeersiittningsstiidets utformning.
2. avslår den föreslagna höjningen av bensinskatt(.'n.
1983/84:184 av Erik Hovhammar m. fl. (m), s:'tvitt gäller hcmstiillan att riksdagen
1. avslår de i punkterna l [och 2] i proposition 1983/84:62 framlagda lagförslagen.
2. avslår proposition 1983/84:62 i övrigt utom vad avser hemstiillan [under]
punkterna 12. 13 och 14,
1983/84:185 av Tage Sundkvist m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen 1. hos regeringen begär en fullständig redovisning av i vilken omfattning förslagen i proposition 1983/84:62 är statsfinansiellt motiverade,
2. med avslag pf1 proposition 1983/84:62 i denna del beslutar att den undre
NU 1983/84:9
heloppsgriinsen för stöd till ~iljeersiittande iitgiinkr inom ramen for oljeer- siittningsprogrammet sätts till 20 000 kr..
3. med avslag på proposition 1983/84:62 i denna del heslutar att de regionala utvecklingsfondern·a och lantbruksnämnde[rna] inom resp.
ansvarsområden skall få i uppdrag att administrera låneärenden inom ramen för oljeersättningsprogrammet där den stödberättigade kostnaden för pro- jektet understiger 300 000 kr..
4. med avslag på proposition 1983/84:62 i denna del beslutar att något stöd till investeringar i terminaler för separering av industriråvara och bränslerå- vara ej skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen.
5. uttalar att nyttjande av solenergi. inhemska bränslen. tillvaratagande av spillvärme och energihushållning skall prioriteras före användning av kol.
6. uttalar att det energipolitiska stödet fbör] ges en sådan inriktning att användningen av solenergi främjas i enlighet med vad som anförts i motionen.
7. ansluter
r
sig] till de riktlinjer för flexibla och för låga vattentemperaturer anpassade fjiirrviirmeniit som redovisas i motionen samt beslutar att villkoren för stöd till fjärrvärmeutbyggnader anpassas efter dessa riktlinjer;fsamtj därest den ej ansluter sig till dessa riktlinjer för fjiirrvi\rmeutbyggna- der beslutar. med avslag på proposition 1983/84:62 i dessa delar. dels att inga medel skall reserveras för storstiidernas värmeförsörjning. dels att anslut- ningsbidrag för fjiirrviirme ej skall utgä.
8. beslutar att 260 milj. kr. för utnyttjas för uppföljning av 1983 års investeringsprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. beslutar. med avslag pil proposition 1983/84:62 i denna del. att till investeringar på energiomd1det under 198..! anvisa ett reservationsanslag p{t 200 milj. kr._ i enlighet med vad som anförts i motionen.
10. beslutar att. med avslag p{1 proposition 1983/84:62 i denna del. dels anvisa 150 milj. kr. för åtgärder i samband med upphandling på energiområ- det under Firen] 198..! och 1985. dels att återstående medel som redovisas för detta iindami\I far anviindas enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.
11. beslutar. med avslag ptt proposition 1983/8..!:62 i denna del. att ingen avgift pä bensin med 6 öre/I. skall utgf1 till cnergiforskningsfondcn.
Den motion fran allmiinna nwtionstiden är 1983 som behandlas här är 1982/83:1195 av Göran Ricgnell m. tl. (m). vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande.
särskild heredskapsavgift för oljeprodukter vad avser fartyg i växeltrafik.
Den sistnämnda motionen har hänvisats till skatteutskottet och av detta · överliimnats till niiringsutskottet.
NU 1983/84:9 (1
lit skottet Inledning
Samhället har under det senaste decenniet vidtagit en rad åtgärder fiir att spara energi och för att ersiitta olja med andra briinslen. Inom ramen för det stöd till energibesparande fögiirder som infördes år 1974 har lim och bidrag Himnats för åtgärder inom bostäder samt statliga. kommunah!'och landstings- kommunala byggnadcrc Vidare har stöd utgått till energi_besparandc ötgiirdcr inom niiringslivet. Sedan lir 1975 lämnas ocks!1 bidrag till r{1dgivnings- och utbildningsåtgiirdcr i energifr{1gor. 1 slutet av ar 1980 genomfördes en viss omii·iggning_ av formerna för och finansieringen av samhiillets bidrag till energibesparande åtgiirder inom näringslivet. Riksdagens beslut hiirom (prnp. 1980/81:-l9, NU 1980/81:19. rskr 1980/81:100) medförde bl. a. att oljeersiittningsfonden inrättades. Denna finansieras med en siirskild avgift för oljeprodukter.
Riksdagen beslutade (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 1982/83:18. rskr 1982/83: l 11) i december -1982 om ett siirskilt stöd dels till ton·eldade förbränningsanläggningar. dels till investeringar i distributionsanläggningar för fjärrviirme. Vidare anvisades medel för upphandling inom energiområ- det. Encrgiupphandlingsdclegationen (I 1982:07) tillkallades för att ta hand om stödet till distributionsanläggningar för fjiirrvärmc och genomföra åtgärder i samband med upphandling inom energiomradct.
Vären 1983 beslutade riksdagen om ätgiirdcr för att bl. a. öka anviindning- en av inhemska briinslen i Norrbottens Hin (prop. 1982183: !20 bil. 6. NU 1982/83:38. rskr 1982/83:306).
1 den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. Vidare liimnas förslag om ;itgiirder för att stimulera energiinvesteringarna under {1r 1984 och om [1tgiirder för samordnad upphandling m. m. För finansiering av fortsatt energiforskning och av de niimnda åtgärderna förcsltir regeringen dels att den särskilda avgiften för oljeprodukter skall höjas, dels att nya avgifter skall införas för bensin och kol liksöm för elektrisk kraft från kärnkraftverk.
Inledningsvis tar utskottet här upp ett yrkande i motion 1983/84: 185 ( c) vilket gäller det beslutsunderlag som presenteras i propositionen. Motionii- rcrna vill att riksdagen hos regeringen skall begära en fullständig redovisning av i vilken omfattning förslagen i propositionen är statsfinansielli motivera- de. De menar att propositionen har formella brister och betecknar den som otillriicklig si1som underlag for riksdagens beslut. Bl. a. saknas. framh:ills det. en rechwisning av vad de i propositionen föreslagna avgittshöjningarna beräknas ge i intiiktcr för kommande [1r. Motionärerna anför. med hänvis- ning till beräkningar som görs i motionen. att det föreslagna avgiftsuttaget inte fullt ut kan motiveras av de i propositionen föreslagna iitgiirderna utan iir att beteckna som en budgetförstärkning.
Ocksä i motionerna 1983/84: 184 (m) och 1983/84: I S3 (fp) framförs - dock
NlJ 1983/84:9 7
utan nitgra yrkamkn i denna fråga - kritiska synpunkter pti det beslutsunder- lag som presenterades i propositionen.
Statssekrett'raren för rnergifriigor i industridepartementet Ulf Dahlsten har under iirendets beredning inför utskottet liimnat up1ilysning.ar om vilka inkomstförstiirkningar som de fört'~dagna avgifterna her:iknas ge llch om kostnaderna för de aktuella stiidätgiirderna. Härvid har bl. a. framkommit att de merinkomster under nästa år som enligt regeringen kan beriiknas med utgfogspunkt i de i propositionen föreslagna avgifterna iir av storleksord- ningen 450 milj. kr. Uppgiften kan dock inte anges med niigon stiirre siikerhet. eftersom den miiste bygga pii antaganden om bl. a. olje- och bensinförbrukninger: i landet under niista {1r. Sammanfattningsvis skulle regeringens förslag. med hiinsyn till de beriiknade utgifterna för såviil nuvarande åtaganden som nya satsningar inom energiomr;"1det.- inte innebiira någon överfinansiering.·
Utskottet utgår självfallet ifrtm att regeringen i sina förslag till riksdagen presenterar ett sä fullständigt heslutsunderlag som mftste kriivas fiir riksda- gens stiillningstagande. I propositionen anges inte de inkomstförstiirkningar som är alt räkna med på grund av föreslagna avgiftshiijningar och nya avgifter. Så har för övrigt inte heller gjorts i tidigare likartade propositioner.
s;\som niir det var fdtga om införande· av den siirskilda avgiften för oljeprodukter och sedermera höjning av denna. Att beriiknade inkomster och de förutsiiltnirigar som gäller för beräkningarna anges har onekligen intresse i sammanhanget. Utskottet iir dock medvetet om alt exakta beräkningar av s~lvLil inkomster som utgifter i det nu aktuella fallet iir förenade med betydande svårigheter, eftersom en rad antaganden måste göras bl. a. om förbrukningen av olika slags energi och om efterfrågan pä de föreslagna stödåtgärderna. Utskottet anser mot bakgrund av vad här har anförts och med hänsyn till de kompletterande uppgifter som har liimnats under iirendets beredning att det ink finns anledning för riksdagen att hos regeringen begära någon sådan redovisning som föreslås i motion 1983/
84:185 (c). Denna del av motionen avstyrks alltså.
Åtgärder för att ersätta olja Riktlinja
Regeringens förslag om stöd till oljeersättande åtgärder gäller perioden den 1 januari 1984 - den 30 juni 1987.
Stödet föresltts i korthet ff1 följande inriktning och omfattning
(s.
14). Detskall inriktas p[\ projekt som leder till snabb oljcersiittning och som bedöms bli lönsamma. Detta kan ske genom att stöd ges bl. a. till projekt som avser samordnad utveckling av de olika leden i briinslckedjan friin utvinning till förbrLinning. Tyngdpunktt'n i stödet förskjuts mot de senare leden i den tekniska utvecklingskedjan. dvs. till slutanvändaren. Stödet till anliiggningar
NU 1983/84:9
som avser steget efter prototyp- och dcmonstrationsanWggningar utvidgas.
Det iir enligt föredragande statsriidet angeläget att stödgivningen utgiir frän en sammanhi1llen syn pil energisystemet.
Det framhälls vidare i propositionen (s. 16) att stödet i första hand skall inriktas på att stimulera ersättning av olja med inhemska energikällor. De anläggningar som skall prioriteras när stöd lämnas iir sådana som utnyttjar t. ex. torv, skogsbriinslc. halm. sol eller spillviirme. Det finns enligt föredragande statsrf1det inte motiv för staten att generellt ge ekonomiskt stöd till ersiittning av olja med elenergi.
Stödet föreslås (s. 18) förutom i form av direkta bidrag kunna ges i form av dels länegarantier, dels villkorliga bidrag. Lånegarantierna ersätter si1dana lån som f. n. utgår. För garantierna skall tas så goda säkerheter som möjligt.
dock minst säkerhet i form av flytande iiverhypotek. Staten skall kunna träda in som borgensman för lån som tas i stödmottagarens normala bank och pä marknadsmässiga villkor. Uinegarantierna tidsbegränsas på sil siitt att den statliga garantin gäller till dess att en rimlig avskrivningstid har förflutit.
De villkorliga bidragen utformas som en utfästelse om att bidrag skall kunna lämnas om ett projekt misslyckas eller eljest inte ger planerat resultat.
Denna stödform skall kunna användas när riskdelning är en förutsättning för att ett projekt skall kunna förverkligas. Utfästelsen skall gälla i högst fem i1r.
I propositionen (s. 23 f.) lämnas vidare förslag till riktlinjer för stöd avseende fyra olika grupper av objekt. Dessa grupper iir prototyp- och dcmonstrationsanläggningar. investeringar i fullskalcanHiggningar med be- tydande kommersiella risker, speciella investeringar i fullskaleanHiggningar med miittliga kommersiella risker samt vissa energibesparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i niiringslivet.
I fråga om beloppsgränscn för stöd anförs (s. 25) att dt:t f. n. inte finns skäl att ändra vare sig den övre beloppsgränsen, dvs. 25 milj. kr.. eller den undre.
dvs. 50 000 kr. Det sligs böra ankomma på regeringen att fortlöpande pröva denna fräga.
Det framgt1r av propositionen (s. 25) att regeringen inte anser att handläggningen av vissa stöd<itgärder skall delegeras till de regionala utveeklingsfondcrna.
Regeringens förslag om stöd till ätgiirdcr för att ersätta olja tas upp i tre motioner. Förutom det yrkande p{1 att riksdagen skall avsl{1 propositionen i denna del vilket framförs i motion 1983/84: 184 (m) finns tre yrkanden i motion 1983/84: 185 (c) om riktlinjer för stödet. Dessa yrkanden giiller beloppsgränserna för stödberiittigade åtgiirder, delegering av viss l<'ineadmi- nistration till de regionala utwcklingsfonderna resp. lantbruksniimnderna och vissa prioriteringar inom energil?mnldet. Vidare giiller motion 1983/
84: 182 (c) krav på stöd till tidigare beslutade anläggningar. Utskottet behandlar här till en början den förstnämnda motionen och regeringens förslag till riktlinjer utom såvitt avser de specifika delar härav som särskilt har
NU 1983/84:9 9
tagits upp i de övriga niimnda motionerna. Diirefter tar utskottet upp dessa resterande delar av riktlinjerna i tur och l>rdning.
I motion 1983/84: 184 (m) anförs i fd1ga om riktlinjer för fortsatt stöd till
<ltgiirdei: för att ersiitta olja att motioniirerna inte nu iirheredda att tillstyrka ett program som för perioden J januari 1984 - 30 juni 1987 beräknas föranleda ett medelsbehov om totalt 735 milj. kr. Deras principiella inställ- ning är att stödet skall avvecklas snarast möjligt.
Utskottet vill erinra om att det enligt riksdagens be~lut viiren 1981 (prop.
1980/81:90. NU 1980/81:60. rskr 1980/81:381) är en huvucluppgift för energipolitiken att kraftigt minska bcroemlct av olja. Ett väsentligt inslag i oljeersättningspolitiken är det stiid för {1tgiirder för att ersiitta olja som infördes är 1981 och vars fortsiittning riksdagen nu har att fatta beslut om. De riktlinjer för det fortsatta stödet som utskottet nu behandlar är enligt utskottets uppfattning i huvudsak viil avvägda och föranleder inte nagon ytterligare kommentar. Utskllttet tillstyrker alltsi1 regeringens förslag till riktlinjer för fortsatt stöd för åtgärder för att ersiitta nlja i nu behandlad del.
Av detta följer att utskottet avstyrker motion 1983/84: 184 (m) i ifrågavaran- de del.
T motion 1983/84:185 (c) siigs den föreslagna inriktningen och omfattning- en av stödet till oljeersättande ätgiirder vara väl i iiverensstiimmelse med nu giillande riktlinjer och i stort sett väl avvägda. Fiirslaget om att stödet skall inriktas mot iitgärder som leder till att oljedelade anläggningar ersiitts med anläggningar baserade pa inhemska briinslen hälsas med tillfredsställelse av motioniirerna. I fräga om beloppsgriinsen för stödet till oljeersiittande titgärder framför dessa dock en annan uppfattning iin den som uttalas i propositionen. De vill att riksdagen skall besluta att den undre beloppsgrän- scn för detta stöd inom ramen för oljensättningsprogrammet skall siittas till 20 000 kr. Med den griins som regeringen föreslär -· 50 OllU kr. - kommer alltför många angeliigna projekt att inte hli q(idbcriittigade. anförs det.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte nu finns anledning att ändra vare sig den övre eller den undre bcloppsgriinsen för stöd. Alltför små projekt medför vart för sig förhi11landevis liten oljeersättning men kräver en hel del administrativa resurser. Det är dock angebget att oljeersiittande åtgärder vidtas iiven för mindre projekt. men detta torde kunna astadkom- mas med hjälp av utbildning och rådgivning. Som föresli'is i propositionen bör regeringen fortlöpande pröva frilgan om liimpliga griinser för stöd. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna del och avstyrker motion 1983/84: 185 (c) i motsvarande del.
I motion 1983/84:185 (c) payrkas ockst1 ett riksdagsbcslut om att de regionala 11t1·eckli11g~fo11denw och lant/>ruks11iim11dcrna inom sina ansvars- områden skall ges i uppdrag att administrera sadana bncärcnden inom ramen för oljeersättningsprogrammet diir den stödberiittigade kostnaden för
NU 1983/84:9 I (I
projektet understiger 3UU UUO kr. En s{1dan delegering skull.: enligt motionii- rerna inni:biira att iircndena kan behandlas snabbare nch effektivare iin om samtliga lfineärenden handliiggs via statens energi\'erk.
Som framh:ills i propositionen (s. 25) är det med hiinsyn till de kunskaper och erfarenheter vad giiller mindre och medelstora företag som finns samlade hos de ri:gionala ut\'ecklingsfnnderna naturligt att fonderna även i fnrtsiitt- ningen utgör basen för den d1dgivnings,·nksamhet inom cnergiomri1dt'l som är riktad mot niiringslivet. Oäremot finns det enligt utskottl'ts uppfattning f. n. inte n;lgra skäl som talar för att stödd till Mgiirdcr för att erS:itta olja . . m. m. skulle bli mer effektivt om det skulle handHiggas a\' utvccklingsfondcr-
na. Mot denna bakgrund avstyrker utsknttet motion 1983/8..J.: 185 (c) ifrågavarande del liksom motion 1983/84:.184 (m) i motsvarande del.
I motion 1983/8..J.: 182 ( c) framförs önskem[il om att stöd inom ramen för oljeersiittningsprogrammet skall kunna utgit till tidigare uppförda eller bes/litade a11/iigg11i11gar vilkas syfte iir att åstadkomma oljecrsiHtning. Som exempel pft ett s~1dani tidigare beslutat projekt nämner motioniirerna den i Mora kommun uppförda fabriken för föriidling av skogsrt1vara till pellets, ett projekt som nu. såsom motioniirerna pävisar, har betydande ekonomiska och tekniska problem.
Statligt stöd har bl; a. via oljeersättningsfonden beviljats:till ett stnrt antal prototyp- oeh demonstrationsanläggningar. Flertalet_ av dessa har haft och har en väsentlig betydelse för att öka kunskaperna om den teknik som iir nödvändig för att n{1 Je energipolitiska m;\len. Det iir oundvikligt att det i en del projekt uppstftr inte förutsebara utvecklingskostnader.
Enligt utskottets mening föreligger inte rHtgl1t hinder för att staten i de fall projektet är angeliigct fr{rn energipolitisk synpunkt genom kompletterande lån eller bidrag inom ramen för av riksdagen beslutade anslag medverkar till att oförutsedda merkostnader fördelas på ett rimligt si\tt mellan de parter som deltar i projektet. Fn restriktiv linje fdin statsmakternas sida :\r duck här viktig för att det redan frtrn början skall vai·a klart att det ekonomiska ansvaret ligger hos dem som ansöker om statliga bidrag och lån.
Utskottet går inte in p{1 att diskutl'ra nägot enskilt projekt. Det ankommer i vanlig ordning pö regeringen eller berörd myndighet att bedöma de enskilda fall som blir aktuella.
Med hänsyn till vad som här anföi"ts anser utskottet att motion 1983184: 182 (c) inte bör föranleda n{1gon atgiird av riksdagen.
Utskottet tar sa upp den tidigare nämnda friigan nm \·issa priorireringar mellan olika energislag.
I motion 1983/84: 185 (c) begiirs att riksdagen skall uttala att nyttjande av solenergi. inhemska bränslen, tillvaratagande av spillvärme och energihus- h;Hlning skall prioriteras före användning a\' kol. Det iir, anför motioniirerna.
nödvändigt att användningen av importerade och miljöpåverkandc energirå- varor minimeras.
NU 1983/84:9 11
Riksdagen behandlade ett liknande yrkande va ren 1983 (NU J 982/83:33 s. 34). Näringsutskottet erinrade då om att utnyttjande av inhemska bränslen och spillvärme samt encrgihush{11lning är prioriterade n:rksamhetsomräden inom energipolitiken. I syfte att oljeberoendet skall minska har riksdagen i det energipolitiska beslutet är 1981 även föresprt1kat en försiktig kolintro- duktion i Sverige. Utskottet ansi1g vid det tillfället att riksdagen inte borde giira några ompril>riteringar i det tidigare fastlagda oljeersättningsprogram- met. Den då aktuella motionen avstyrktes. Centerpartiets och viinsterpartiet kommunisternas företriidare i utskottet reserverade sig. Riksdagen fiiljdc utskottet.
I regeringens förslag till riktlinjer (s. 16) anförs att det statliga stödet för oljeersättning i första hand biir inriktas pft att stimulera ersiittning av olja med inhemska energikällor. Prioriterade anläggningar är si1dana som utnyttjar t. ex. torv, skogsbriinsk. halm. sol eller spillvärme. Si1vitt utsknttet kan hcdöma ligger denna prioritering viil i linjc med motioniircrnas iinskemal. Utskottet vill nu lika litet som i v{1ras uttala sig för nagon ändrad inriktning av det av riksdagen fastlagda oljeersättningsprogrammct. I detta program ingär en försiktig kölintroduktion: Mcd vad utskottet här har anfört avstyrks motion 1983/84:185 (c) i ifri\gavarande del.
1Wedelsa11vis11i11g
Som har framgått av den tidigare redogörelsen innebiir regeringens förslag att de i propositionen förordade åtgärderna för oljeersiittning och för investeringar inom cncrgiomddet skall finansieras genom höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter och genom införande av ytterligare avgifter p{i andra energibärare. Denna fr<lga äterkommer utskottet till efter att i niista avsnitt ha behandlat förslaget till riktlinjer för ätgärdcr i syfte att öka investeringarna i energiutrustning. Hiir behandlas nu först regeringens förslag till medclstilldelning för oljeersiHtande Mgärder.
Regeringen föreslår att det totala stödet för oljeersättande Mgiirder för perioden den I januari 1984 - 3ll juni 1987 skall uppga till I 65ll milj. kr..
varav 660 milj. kr. i form av bidrag och villkorliga bidrag och 915 milj. kr. i form av lånegarantier. Diinill kommer anslag om sammanlagt 75 milj. kr. för att tiicka förväntade förluster p{1 garantigivningen. För att iivcrblicken över stödet skall förbättras bör detta enligt regeringen tas upp pä ett siirskilt anslag på statsbudgeten.
Bidragsra1m~n på 660 milj. kr. föresbs bli fördelad med 120 milj. kr. för första halvåret 1984, 210 milj. kr. för budget;het 1984/85. 180 milj. kr. för budgetåret 1985/86 samt 150 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Regeringen förcsl:'1r att de medel som erfordras under första hal varet 1984. dvs. 120 milj.
kr., skall anvisas p[1 tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgeUiret 1983/84 i form av ett rescrvationsanslag benämnt Stöd för oljeersättande ~1tgiirder,
m. m.
NU 1983/84:9 12
Vidare förordar regeringen att statens energiverk bemyndigas att för den nyssnämnda perioden ikläda staten garantier för Uin till oljeerstittande åtgärder intill ett sammanlagt belopp av vid varje tidpunkt högst 915 milj. kr.
För förlusttäckning räknar regeringen med ett mcdelshehov av 5 milj. kr.
för första halvåret 1984 samt 15 milj. kr. för budgetåret 1984/85. 20 milj. kr.
för budgetåret 1985/86 och 35 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Medel för detta ändamål bör enligt propositionen anvisas i form av ett förslagsanslag.
Förlusterna på de garantier som i fortsättningen kan lämnas för lån avsedda att finansiera oljeersättningsprojekt föreslas få täckas till hälften från anslaget Stöd för oljeersättande åtg~irder. m. m. och till hlilften från ett siirskilt förlusttäckningsanslag. För att medelsbehovet under viiren 1984 skall täckas bör enligt propositionen 5 milj. kr. anvisas på ett förslagsanslag benämnt Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersät- tande åtgärder, vilket förs upp på tilläggshudget I till statsbudgeten 1983/84.
I motion 1983/84: 184 (m) avstyrks regeringens förslag om mcdelstilldel- ning utom såvitt gäller täckande av förluster med anledning av statliga garantier för oljeersättande <'ttgiirder. Motionärerna hänvisar till sin tidigare nämnda principiella inställning i frågan. Den budgetmässiga omläggningen med särskilda anslag på statsbudgeten för oljeersättande åtgärder och för investeringar inom energiområdet tillstyrker motionärerna.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare har anfört om behovet av stödåtgärder för att de av riksdagen uppsatta målen för energipolitiken skall nås tillstyrker utskottet regeringens förslag om medel för stöd till oljeersät- tande åtgärder under perioden den 1 januari 1984- den 30 juni 1987. Motion 1983/84: 184 (m) avstyrks i här aktuell del.
Åtgärder för att .öka investeringar i energiutrustning Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna av föredragande statsrå- det förordade riktlinjer för åtgärder för att öka investeringan1a i energiut- rustning. Det gäller här dels ett investeringsprogram för år 1984, dels en uppföljning av 1983 års investeringsprogram samt verksamhet inom energi- upphandlingsområdet. Ett anslag på 350 milj. kr. för 1984 års investerings- program föreslås i propositionen liksom också vissa omdispositioner av tidigare beviljade medel för uppföljningen av 1983 {1rs investcringsprogram.
De motionsyrkanden som föreligger berör främst olika delar av l 9t-;4 års invcsteringsprogram. Härvidlag har motionärerna tagit fasta på regeringens förslag om terminaler för separering av skogsråvara i industriråvara och bränsleråvara och dess förslag om värmepumpar. solenergi och fjärrviirme. I motion 1983/84:184 (m) yrkas avslag på riktlinjerna i deras helhet.
I detta avsnitt inleder utskottet med att ta upp förslag om riktlinjerna för det nya investeringsprogrammet. Bostadsutskottct har i sitt yttrande (ses.
NU 1983/84:9 .
62 f.) bl. a. behandlat frågan om stöd till värmepumpar. Därefter kommer näringsutskottet in på riktlinjer för den uppföljning som föreslås av 1983 års investeringsprogram och för upphandling inom energiområdet. Detta avsnitt avslutas med att utskottet tar ställning till förslag i propositionen och i föreliggande motioner om medelstilldelning för investeringar i energiutrust- ning.
Riktlinjer för 1984 års inl'esteringsprogram
Översikt
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande.
Ett generellt stöd för vissa investeringar i energiutrustning och installatio- ner föreslås för år 1984. Stödet är såväl energipolitiskt som konjunktur- och sysselsättningspolitiskt motiverat. Det crsiittcr dels vissa nu gällande stödfor- mer inom ramen för encrgilånesystemet, dels det särskilda investeringsstöd för torvanläggningar och fjärrvärmeniitutbyggnader som utgår under år 1983.
Stödet skall i mån av tillgång på medel utgå i form av direkta bidrag till vissa typer av större energiproduktionsanläggningar och distributionsanlägg- ningar samt till vissa energitillförselåtgärder i byggnader.
Den huvudsakliga finansieringen av åtgärder inom investeringsprogram- met skall ske på den öppna kreditmarknaden med kommunal borgen i förekommande fall. För investeringar i fjärrvärmeanliiggningar bibehålls systemet med fjärrvärmelån. För att det skall skapas ekonomisk balans mellan Mgärder i småskaliga och Mgärder i storskaliga system föreslås ett särskilt anslutningsstöd för viirmcleverantörer.
I det följande anges kortfattat regeringens förslag till stöd inom olika specifika omräden. Utskottet tar i anslutning härtill ställning till resp.
motionsyrkanden.
Inhemska bränslen
I propositionen föreslås (s. 33) att ett bidrag på högst 15 % av investerings- kostnaden skall utgå till den som under år 1984 beställer en större anläggning avsedd för eldning med inhemska bränslen. Utskottet tillstyrker förslaget, dock med den preciseringen att med större anläggning skall avses sådan med effekt på 0,5 MW eller större.
Det framgår vidare att regeringen anser att investeringar i terminaler, där industriråvara och bränsleråvara separeras, är av avgörande betydelse för att skogsråvaran skall kunna utnyttjas effektivt. Ett särskilt stöd till investering- ar för separering av industriråvara och bränsleråvara föreslås mot denna bakgrund. Stödet är utformat som ett bidrag på högst 50 % av investerings- kostnaden till anläggningar som beställs under år 1984.
:'llU 1983/84:9
r
två motioner framförs krav pi\ att riksdagen skall avslå regeringens förslag om stöd till den nämnda typen av terminaler. Kravet i motion 1983/84:184 (m) på att riktlinjerna i sin helhet skall avslt1s giillcr dessutom iiven i denna del.Om regeringens förslag genomförs riskerar man att slä sönder systemet med direktleveranser från enskilda skogsiigare till skogsägareföreningarna.
vilka separerar industri- och briinsleri1varor. heter det i motion 1983/84: 185 (c). Motionärerna förordar en frivillig samverkan mellan berörda intressen- ter. I motion I 98Ji84: 183 (fp) anförs att dylika terminaler. genom initiativ fdm skogsindustrin bör kunna komma till stand utan investeringsstöd.
Utskottet vill framhMla att investeringsstöd av det slag som nu iir aktuellt företriidesvis bör utgå till terminaler som inte iir lokaliserade till kustregio- nerna utan till inlandet. Detta stiillningstagande grundar utskottet pä uppfattningen att sysselsiittningen i glesbygdsomr~1dena cHlrmed kan stimule- ras och att dvarubascn för sågverk i dessa regioner inte för äventyras. I övrigt har utskottet inget att erinra mot vad som i propositionen anförs om de förordade terminalerna. Utskottet föresl<lr att riksdagen ansluter sig till vad utskottet har anfört i detta ämne.
Värmepumpar
För att stimulera till ökade investeringar i värmepumpar föreslår regering- en (s. 34) att bidrag skall kunna lämnas till värmepumpar. Bidragets storlek skall vara högst 15 s;-av investeringskostnaden. Bidraget skall dock inte utgå till anfaggningar som utnyttjar avluft i småhus och flerbostadshus. då dessa värmepumpar enligt pnipositioncn är så lönsamma att ytterligare stimulan- ser är obehövliga.
Inte heller skall stöd lämnas för viirmepumpar i fastigheter inom fjiirrviir- mc- och naturgasförsörjda områden. Skiilet för detta iir att den som har nyttjanderätt till en byggnad i princip inte skall kunna erhMla stöd för flera tillförselsystcm.
Det föreslagna stödet till värmepumpar behandlas i flera motioner. I . . Sålunda begärs i motirin 1983/84: 176 (s) ett uttalande fri\n riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beträffande stöd{1tgiirder för installation av värmepumpar i energibesparände syfte. I motionen hiivdas att värmepumpar oavsett typ i stödhänseendc hör behandlas lika.
I motion 1983/84: 183 (fp) anförs att det inte finns skäl att diskriminera nagon viss teknisk lösning för värmepumpar. Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion 1983/84: 177 att stödet till installation av värmepumpar skall utgå utan restriktioner.
Bostadsutskottct anför i sitt yttrande (BoU 1983184: I y) att det delar den i propositionen framförda uppfattningen att det är lämpligt att staten genom stöd till värmepumpar stimulerar till ökade investeringar. Såsom sker i vissa motioner kan det emellertid, framhåller bostadsutskottet. hävdas att sti:\d
NU 1983/84:9 15
bör utg<'1 till samtliga typer av viirmepumpar eller att det iir angeliiget att viirrnepumpar i stödhiinsccndc behandlas lika. Enligt vad hnstadsutskottct har erfarit skulle en utvidgning av stödsysteml't enligt mntioniircrnas förslag innebära st1 stora ansprtik pi1 medel att det kan befaras att den efterstriivade stimulansen för andra typer av viirmepumpar än friinluftsvärmepumpar delvis uteblir om inte den i propositionen föreslagna medelsanvisningcn ökas. Bostadsutskottet uttalar att utskottet i nuvarande samhiillsekonomiska situation inte anser sig kunna förorda en ökad medelstilldclning. Det kan i sammanhanget vara liimpligt. fortsätter bostadsutskottet, att erinra om att avsaknaden av stöd inte inncbiir att fränluftsviirmepumpar inte kommer att kunna installeras. Bostadsutskottet tillstyrker s{1lunda vad som har föresla- gits i propositionen och a\·styrker de berörda motionerna i ifriigavarandc delar.
Avslutningsvis anför bostadsutskottct följande:
Bostadsutskottet förutsiitter att vad i propositionen förordats om att bidrag inte skall lämnas i fastigheter inom fjiirn iirme- oi:h naturgasforsiirjda omriiden ges en tillämpning sti att viirmcpumpinstallatinner inte försv[1ras · inom omrädcn för vilka endast finns föga preciserade planer; planer som kanske kommer att förverkligas först om flera är.
Slutligen vill utskottet stryka under att nlika möjligheter tas till vara för att i rimlig grad förenkla och samordna den administrativa hanteringen av det stöd som föreslås i propositionen med det system avseende energisparstöd som avser bostadsdcpartementets verksamhetsområde.
I en avvikande mening till bostadsutskottets yttrande anför representanter för centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna att det är väsentligt att viirmepumpar oavsett typ behandlas lika. Den utformning av bidragssystemet som förordas i propositionen kan. framh{11lcr de. medföra att installation och användning av olika typer av viirmepumpar inte kommer att förverkligas i iinskviird omfattning. Dessa ledamöter säger sig inte ha
·kunnat finna entydiga belägg för vad som anförs i propositionen om att värmepumpar som utnyttjar avluft (frånluft) f. n. är så lönsamma att ytterligare stimulans~r är obehövliga. Det torde, fortsätter de. inte vara motiverat att sii reservationslöst som görs i propositionen hävda frånluftsviir- mepumparnas goda lönsamhet i jämförelse med andra värmepumpanlägg- ningar. Det i propositionen förordade bidraget om högst 15 % sägs böra utgå oavsett typ av värmepump. En s?1dan vidgning av möjligheterna bör, fortsätter de nämnda ledamöterna, inte nu innebära en ökning av det i propositionen förordade medelsbehovct om 100 milj. kr. De förordar i sin avvikande mening att näringsutskottet skall föresta riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad de har anfört med anledning av proposition I 983/8.f:62 och vissa motioner.
Moderata samlingspartiets företrädare i hostadsutskottet föreslår att näringsutskottet skall tillstyrka motion 1983/8.f: 18.f (m). Ett siidant ställ- ningstagande innebär att vad i propositionen och i andra motioner har
NU 1983/84:9 16
föreslagits om utformning av vissa enskildheter avstyrks. Ställningstagandet innebiir ocksä, uttalas det, att den likabehandling av olika typer av värmepumpar-. som betonas bl. a. i motioner (s: fp: vpk) kommer att förverkligas.
Liksom bostadsutskottet tillstyrker niiringsutskottet regeringens förslag om stöd för att stimulera till ökade investeringar i viirmepumpar.
Bidragets storlek bör vara högst 15 ~:( av investeringskostnaderna. De skiil som har framförts i proposi<ionen och i bostadsutskotkts yttrande för att undantag skall göras för bl. a. anläggningar som utnyttjar fr;inluft i sm{1hus och flerbostadshus finner utskottet-vara biirande. Liksom bostadsutskottet anser'sig niiringsutskottet i nuvarande statsfinansiella läge inte kunna förorda en ökad medclstilldclning för att diirmed stöd till samtliga typer av värmepumpar skall möjliggöras. 1 lartill kan fogas att grunden för det energipolitiska stödsystemet bör vara att stiidet skall vara tillfiilligt och endast inriktas på sadana system som verkligen behöver bidrag för att nft ut på marknaden. Utskottet vill understryka att aysaknaden av direkt stöd inte innebär att frånluftsvärmepumpar inte kommer att kunna installeras. Av vad utskottet här har anfört framg[ir att utskottet avstyrker ifrågavarande motioner i nu behandlad del.
Utskottet förutsiitter vidare i likhet med bostadsutskottet att vad i propositionen förordats om att bidrag inte skall lämnas i fastigheter inom fjärrviirmc- och naturgasförsörjda omriidcn ges en tilliimpning så att värmcpumpinstallationer inte försväras inom områden för vilka endast finns föga preciserade utbyggnadsplaner, planer som kanske kommer att förverk- ligas först om flera år.
Solenergi
De riktlinjer för energipolitiken som antogs av statsmakterna är 1981 innebar en satsning på utveckling av bl. a. solvärmesystem. Inom det s. k.
Sol 85-programmet har ett flertal solviirme-, lagrings- och viirmepumpssys- tcm utvecklats under senare år. Sol 85-programmet skall utvärderas vid mitten av 1980-talct (prop. 1980/81:90 s. 261-267).
I den nu behandlade propositionen (s. 34) framhälls att solvärmeanlägg- ningar med dagens tekniknivå och energipriser inte är ekonomiskt lönsamma utan stöd. Detta hänger hl. a. samman med den mycket goda tillgängen på elenergi sommartid. Stödet hör enligt regeringen fortsättningsvis \'ara av samma storleksordning som f_. n. Ett bidrag om högst 50 % av investerings- kostnadcrna till solvärmcanliiggningar i system med en energianvändning mindre än 3 GWh per år föreslås i propositionen. För större system hör idrifttagna forskningsanliiggningar utvärderas och därför inget bidrag lämnas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för åtgiirder för att öka investeringarna i energiutrustning såvitt gäller solvärmeanläggningar.
NU 1983/84:9 17
Motion 1983/84:184 (m) avstyrks i motsvarande del.
I motion 1983/84: 185 (c) begiirs ett uttalande av riksdagen om att det energipolitiska stödet skall ges cn st1dan inriktning att anviindningen av solenergi friimjas i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen behandlade i vi1ras (NU 1982/KLB s. 34) motionsyrkandl'n (c) av samma innebörd som det nu niimnda. De avstyrktes av niiringssutskottet med hänvisning till bl. a. det pi\g;lende Sol K5-prngrammct. En reservation förelåg från centerpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företriidare i utskottet. Riksdagen beslutade i enlighet mcd utskottets förslag.
Som utskottet nyss har niimnt p[1går en av samhället stödd satsning pä utveckling av solviirmesystem. Utskottet ser naturligtvis giirna att denna satsning kan resultera i konkurrenskraftiga inhemska lösningar. I avvaktan på att Sol 85-programmet och idrifttagna försöksanläggningar har utviirde- rats finner utskottet emellertid nu liksom tidigare att riksdagen inte har anledning att göra n{1got sftdant uttalande som motioniirerna förespri1kar.
Motion 1983/84:185 (e) i hiir berörd del avstyrks alltså.
Fjärrvärme
I propositionen anförs (s. 34) att villkoren för vissa 1{111 till Mgärder i bl. a.
flerfamiljshus är förmånligare än 1{111evillkoren för fjärrviirmeinvesteringar.
För att en bättre balans mellan ätgiirder i större och ·mindre anläggningar skall uppnås föreslår regeringen att gällande system med riintebidrag för Un till småskaliga tillförselåtgiirder kompletteras med ett anslutningsbidrag för fjärrvärmenät. Bidraget skall liimnas för effekt som tillkommer under ~1r
1984. Ett bidrag av 135 kr. per kW anslutningseffekt mätt vid produktionsan- läggningen föreslås. Bidr;1g skall utbetalas till den som iir huvudman för fjärrviirmeanläggning.
Det tidigare behandlade yrkandet i motion 1983/84: 184 (m) om avslag p{1 regeringens förslag inom investeringsområdet gäller ocksii detta avsnitt.
I lärutöver finns ett motions yrkande.
I motion 1983/84: 185 ( c) begiirs sålunda att riksdagen skall ansluta sig till de riktlinjer för flexibla fjärrvärmenät anpassade för hlga vattentemperatu- rer som redovisas i motionen samt besluta att villkoren för stöd till fjärrvärmeutbyggnader skall anpassas efter dessa riktlinjer. För den händel- se riksdagen inte ansluter sig till dessa riktlinjer för fjärrvärmeutbyggnad begärs i motionen att riksdagen skall besluta att medel inte. såsom föreslås på annan plats i propositionen. skall reserveras för storstädernas värmeförsörj- ning och att anslutningsbidrag för fjärrviirme ej skall utgi1. I motiveringen för detta yrkande sägs bl. a. att tillkommande fjärrvärmeanHiggningar fr[111 början måste ges en utformning så att de passar för utnyttjande av alternativa energikällor.
Här tar utskottet först upp den del av yrkandet i motion 1983/84:185 (c) som gäller riktlinjer för fjärrvärme.
2 Riksdagt'n 1983!84. l 7saml. Nr 9
'.'IU 1983/84:9 IS
Riksdagen har tidigarL' behandlat m<1tinn-,~Tkande11 a\' samma innebörd som dL:t ny;s angiv1;a i 1lll1tion J<JSYS4: 18:' (L'). Sena-,t skedde detta vi1ren i'J8J (NU 1'182/8.\:J.\ s. 71). Utskottl't anförde bl. a. att det hade l'lt drde om nya fjiinTiirmeanliiggningar kunde giiras llnihla för att möta kt1mmande behov. Det fann-, dock enligt utskottl'ls uppfattning inte sbl att som villkor för det tillfolliga stöd som dit diskuterades sUilla att fjiirrv:irmL'anliiggningar skulk vara av den i motionen niimnda typen. Motionen avstyrkks od1 avslogs sedermera a\' riksdagen. En reservation fi\rcli1g fr;in eenterpartil'ls
<ll'h dnstl'rpartil'I kommunisternas fiiretriidare i utskottl'!.
Utsknttct vill t1terigen understryka viirdct a\' att nya fjiirrYiirmeanHigg- ningar kan giiras flexibla för att miita knmmandc behov. Genom ett s~1dant
stiid till hL a. utnyttjande av viirmepumpar nch spillviirme i fjiirrviirmcsys- tem srn'11 rcgningen nu har föreslagit riksdagen torde intresset fiir gcnomfii- rande av iinskade systl'mföriindringar komma att öka. Utskottl't har vidare erfarit att Lk i propositionen föreslagna medlen till vissa strategiska anliiggningar för fjiirrviirrne i storstiiderna bl. a. avses bli utnyttjade fiir att friimja hopkoppling av skilda niit och för att iika kdningsdirnensionen. Detta torde ligga i linje med önskem~\l i motionen. I enlighet med.riksdagens beslut fi\r ett halvt t1r sedan \'i Il utskottet emellertid inte nu stiilla som villkor för stöd till fjiirrviirmeanliiggningar att de skall vara av den i nwtinnen niimnda typen.
J\ v vad utskottet har anfört framgiir att utskottet avstyrker 111ntiL1n 198.V 84: I S'.'i ( c) s;1vitt giiller riktlinj~r för fjiirrviirmeniit.
Vad s~1 giiller regeringens nyss referL'rade förslag 0111 anslutningsbidrag för fjiirrviir111e m. 111. vill utsknttet anföra följande.
Utskottl't tillstyrker rt'geringens fiirslag i cknna ek!. Anslutningsbidrag för fjiirrviirrneniit skall sillunda kunna liimnas för under [tr l9S4 tillknmmandL' effekt i enlighl'I med de i propnsitionen angi\'l1a riktlinjc'rna. Av detta stiil lningstagande följer att utskottet avstyrker motionerna 1983/84: l S4 ( rn) och l'JS.l/84: 185 (c) i ifri1ga,·arande del.
S p i 11 v ii r rn e , s m :1 v a t t e n k r a f t \' e r k , e I v ii r m e . m . m .
Regeringen föreslår i denna del av propositionen, förutom vad som tidigare har angivits, dels stöd för industriell spillvärme 0111 10 C(. av den ifrågavarande investeringskostnaden, dels stöd för små vattenkraftverk om 15 "i a\' investeringskostnadcn. I Mda fallen giiller att bidrag skall kunna utg:1 fiir anliiggningar som bcst:ills under ~1r 1984. I liirutöver föresl;ls ett stöd på 15 (.'·c för installation av 1dviirmeanliiggningar i \lljecldade pannor i flcrhnstadshus och gruppcentraler i ornraden som enligt fastlagda planer skall försörjas med ett stÖITL' energisystem. Ett villknr för stöd hör enligt propositionen \·ara att installationen görs tidsbegriinsad i an aktan pt1 anslutning till fjiirrviirme eller naturgas.
De föreslagna riktlinjerna ger i denna del inte utskottet anledning till någon erinran. Utskottet tillstyrker allts{t regeringens förslag till riktlinjer för
NU 1983/84:9 llJ
i'ttgiirder för att öka investeringarna i energiutrustning till den del som de inte tidigare har behandlats i detta bctiinkande. Motion I lJ83/8-I: 18-1 ( m) avstyrks i motsvarande del.
Uppföljning av 1983 ars iti"vesteringsprogram och upphandling inom energi- omrddet
Det av riksdagen i slutet av år IWC beslutade im'L'Stcringsprogrammet fiir år 1983 innebar i korthet följande.
För bidrag till investeringar i distrihutionsanUiggningar för fj;irrv;irme anvisades 300 milj. kr. Stödet omfattade 10 r:;. av investeringskostnaden för anHiggningar besrnllda under {tr 1983.
Vidare anvisades 200 milj. kr. för bidrag om hiigst 25 C.'i av investerings- kostnaden för förhränningsanliiggningar avsedda fiir eldning med friirw;t torv och bestiillda under år l 983. Stödet utvidgades senare niir det giillde investeringar i Norrbotten.
Till stöd för f1tgiirder i samband med upphandling inom cnergiomri1dct anvisades 7110 milj. kr. Därav har sedermera 50 milj. kr. avsatts för iitgiirder i Norrbottens län.
I propositionen (s. 26) anges ·hur stödet. har utnyttjats under itret.
Regaingen föreslår att investeringsprogrammet pä vissa områden skall följas upp. Detta skall ske parallellt med 198-1 i1rs investeringsprogram.
Sammanfattningsvis innebär riktlinjerna i frf1ga om uppföljning av llJ83 i"1rs investeringsprogram och för verksamhet inom energiupphandlingsomr{1det följande.
De medel som återstär av 1983 ärs investeringsprogram skall utnyttjas för vissa· strategiskt viktiga energiprojekt av industripolitiskt intresse. för åtgärder avseende storstiidernas viirmeförsörjning samt för insatser inom ramen för Sydgasprojcktct.
Alla som ansöker om bidrag till att uppföra förbriinningsanHiggningar avsedda för friimst torv och som tiestiiller anliiggningen under {1r I 983 skall kunna ges stöd i mån av tillgi111g pi1 medel. Om särskilda skiil föreligger skall vid ansökan om bidrag. förutsatt att ansökan har inkommit före utg<h1gen av är 1983. visst ansti111d med bestiillning kunna medges. dock Hingst t. o. m.
utgången av första kvartalet 1984.
De insatser avseende Sydgasprojektet som niimns har regeringen föresla- git i proposition 1983/8-1:-17 om vissa naturgasfri1gor, varför utskottet inte här tar stiillning till detta förslag (se NU 1983/8-1: IO).
I fråga om verksamhet inom energiupphandlingsomrädet föresliir rege- ringen att energiupphandlingsdelegationen ges förliingt uppdrag till den 31 december 1984. Delegationen har administrerat dels stödet till distributinns- åtgiirder. dels ätgiirderna inom upphandlingsomrädet. Dess uppgift blir enligt regeringen att slutföra handHiggningen av strategiskt viktiga energi- projekt av industripolitiskt intresse. Vidare skall delegationen söka sfarka
~u 1983/84:9
lxstiillarfunktionen inom det viirmt:tekniska omri'1det samt slutföra vissa utrcdi1ingsuppdrng. Dt•kg;1tione11 skall ocksii till den I juli 198.:1 fprtsiitta all friimja energiupphandling i Nllrrhottens liin.
De riktlinjer som hiir har angivih heriirs i motiqn llJXJ/8.:1: IX:" (c).
Molioniirerna har en annan uppfattning iin regeringen i fri1ga om sliid till torveldade anbggningar. Della stiid fiiresl<'is i motionen utvidgas till att giilla alla större anHiggningar ddade med inht:mska brlinslcn enligt samma n:glcr som skall giilla fiir investeringar inom 198.:I [irs investeringsprogram. I.klia innehiir enligt motionärerna att bidrag med hligsl 15 ''i· av knstnaderna hiir kunna utgä till alla anliiggningar s!lm inte ryms inom ramen fiir ;\r 1982 anvisade medel och iir avsedda för ddning med inhemska hriinskn.
Vidare anförs i motionen all de mcdel som i propositionL'n fiircsl~1s bli reservera~le för stmstiidernas viirmdiirsiirjning skall utgi1 i form av ett gencrellt investcringsstöd lim 10
r·;..
av kostnaderna till distrihutionsanliigg- ningar för fjiirrviirme som besliills under ;ir 198.:1. förutsalt all de villkor fiir fjiirrvärmeutbyggnad som anges i motionL'n iir uppfyllda (ses. 17). I annat fall bör enligt mntioniirerna inget sti\d utg;'i till fjiirrviirmeuthyggnad.I !11lllion 1983/H.:I: 18.:I (m) begiirs att riksdagen skall avslf1 propositionen ocksii i de nu niimnda delarna.
J liir tar uts~ottct förs\ upp frägan om stöd till förbriinningsanliiggningar fi.ir friimsl torv.
Den ;1v regeringen fön:slagna uppfiiljningen av detta stiid finner utskottet vara v:ilmoiiverad. Nägon iindring i riktlinjerna for stödet ter sig inte befogad f. n. Utskottet vill hiir hiinvisa till vad Slllll i prnposilionen fiiresli1s - bt:triiffande 198.:I [1rs investeringsprngram - i fr:lga om bidrag för anl:iggning- ar avsedda för eldning med inhemska br:inslen. Siilunda tillstyrker utskottt:t propositiont:n i nu behandlad del. medan motion 1983/S.:I: I 8'.'i ( c) i ifrhgava- rande del avstyrks. I lärav följer att utskottet ncksii avstyrker motion 1983/8.:1: 18.:1 (ml i motsvarande del.
I det föregående har utskottet behandl;.1t ett krav i motion J lJ83i8.+: I 8'.'i ( c) på att riksdagen skall ansluta sig till vissa riktlinjer för fjiirr\'iirmeuthyggnad.
I lär skall utskottet ta upp det följdyrkande i motionen snm giiller invesle- ringsstöd för distributionsanliiggningar för fjiirrviirme och samtidigt behand- la regeringens nyss niimnda förslag i denna fr;iga.
Utskottet anser det vara v:irddullt med en satsning pi1 vissa strategiskt viktiga projekt avseende storstädernas viirmeförsörjning och tillstyrker regeringens förslag härom. S{tlunda avstyrker utskottet motion 198Ji8.:I: 18'.'i ( c) i nu behandlad del. I övrigt föranleder denna del av propositionen ingen ytterligare kommentar fran utskottet.
Vad som i propositionen anförs (s. 35-37) om riktlinjer för upphandling inom energiomrf1dct ger inte anledning till nagon erinran frirn utskoltets sida.
De föreslagna riktlinjerna tillstyrks alltsi1 i dt:nna del.
NU 1983/84:9 21
;'v/edl'lsa111 ·i.rni11g
1984 iirs investeringsprngram
För direkta bidrag till bvggnadsanknutn<1 tillfiirsl'isystcm under iir llJS-l beräknar regeringen (prnp. s. 3lJ) ett me,kbbl'IH)\ av lllil milj. kr. Llmkr budgetåret I 983/8-l har för bl. a. stiid till <itgiirder aY tillfiirsl'lkaraktiir inon1 bostaclshestimdl't medel anvisats iivcr trettonde lrnn1dtitl'i11s anslag B 17.
Vissa enl'rgibesparande <itgiirder inom hnstadshest:mdL'l m. m, Statt·ns utgifter för s<idana bidrag till tillförsel<ltg:irder s11m enligt vad regcringL'n fiiresliir skall beslutas a\' liinsbl1stadsniimmlcn och de kommunala fiirmed- lingsurganen bör t'nligt propositillncn (s. -ltl) iiven i fnrtsiittningL'n bl'iasta detta anslag. fiiredragande statsr<ldct beriiknar att kostnaderna fiir de utbl'tafningar som skcr under innevarande budgcti1r kan rymmas inom de medel som redan finns tillgiingliga pi1 anslaget.
Utskottl't har inget att erinra mot vad regeringen anfiir i den hiir rden:radc delen av propositionen.
I liirutiiver riiknar regeringrn med att stödd till 1984 lirs in\'t'steringspro- gram kummcr att uppgi1 till 3.50 milj. kr. Programmet hör enligt pwpnsitio- ncn tas upp p<i anslag ÖVL'r statsbudgeten. S{tlunda foresli1s att riksdagen till investeringar inom ent:rgiomradet skall anvisa ett rcscrvationsanslag av J.50 milj. kr. pi1 tillLiggsbudgct I till statsbudgckn för budgL'li1ret I lJ8J/8-l.
I tv(1 motiont:r framstiills yrkanden i friiga om dl't nu behandlade anslagl'!.
Sitlcdl's begärs i motion 1983/84: 18-l (m) att riksdagen skall aYsl[1 pn.ipositio- ncn i denna del. I motion Jl)8J/.S4: 18.5 (c) p;iyrkas att riksdagen skall anYisa ett liigre belopp lin det av regeringen föreslagna. Anslagl'l bör enligt motioniirerna begränsas till 200 milj. kr. Den föreslagna reduktionen hiingt'r ilwp med kraven i samma motion p{1 att riksdagen dels skall avsli1 regeririgens förslag om bidrag till terminaler för separering a\· industridvara och
briinsler~ivara, dels uttala att stiidet till fjärrviirmeutbyggnad skall förenas med vissa angivna villkor. Om riksdagen stiilkr sig bakom dessa krav blir behovet av medel enligt motioniirerri"a 200 milj. kr. inom det nu aktuella anslaget.
Inledningsvis tillstyrker utskottet regeringens fiirslag om att im·csterings- programmet skall tas upp p<i anslag p<i statsbudgeten.
I frirga om anslagets storlek ,·ill utskottet anfiira följande.
Fri'1gan om medclstilldclning hiingcr intimt samman med vilka riktlinjL'r som skall giilla för det hiir aktuella stiidct. I det fiiregi1ende har utskottet behandlat regeringens förslag till riktlinjer och de motinnsyrkanden snm bnör detta iimnc.
Utskottet frirL~slftr att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet 350 milj. kr. i form av ett reservationsanslag pi1 tilliiggshudget I till statsbudgeten. Om riksdagen bifaller tidigare i detta hetiinkande behandlade yrkanden i motionerna l 9X3/tl-l: 1 t\4 ( m) och 19X3!84: 185 ( c) om riktlinjer fiir ifritga\·arande stöd ftir det ankomma p;i regeringen att h<.tlla inne medl'I inom
NU 1983/84:9
detta anslag i 1m1tsvarande m{m. Vid bifall till mntio11 1983/8.+:!8.+ (m) i de aktuella delarna skulle s{tledes inga medel tas i anspri'tk flir ifriiga\'arande iindam;ll. Om riksdagen stiiller sig bakom kr;n ct ph riktlinjer t'nligt motion ll)83/8.+: 185 (c) hiir hiigst :21)() milj. kr. disponeras för 198.+ itrs invcsterings- program.
1983 års investcringsprog.ram och upphandling på energi- området
I propositionen redovisas hur de medel som riksdagen har anslagit för l1J83 {1rs in\'cstcringsprogram inkl. upphandling hittills· har anviints och \'ilka behov av medel som nu :1tcrst:ir. H~iruti.iver har under iircmkts hnedning gjorts vissa prc·ciseringar frfm regeringskansliets sida i fr<iga om <itL'rst{iende anspri1k p{i medel. Kortfattat kan detta sarrnnanfottas i följande samman- stiillning som oeksi1 inrymmer rcgeringL'ns förslag om omfördelning av medel mellan ifriigavarande anslag.
- - · · - - - - And<1111iil Ansl;1gna lkr;iknad A1ersti1r ·yl ler I igarc Förcslaµl'n
llll'lkl '111\·~indning anspdk ny fiirdl'ining
t1r JlJ~{I a\' anslagna
med<.:!
milj. kr. milj. kr. :milj. kr. milj. kr. milj. kr.
_
.._______
Tnr\'L'ldadc fiir- hriin ni 11gsan l:igg-
ningar 211\J 21111 il 170 370
Distrihutinns-
anl~tggningar
fi1r fjcirn ;irmc Jllll 22) 7:; J!i(l .'X'.'
Upphandling inom
L'nL'l't,!illmr(1dL'( 700 l'.'U 5'.'0 3~)· 44'.i
" I propusitiurn.:11 anges p{1 s. 3(1 atl energiuppliandlingsdc:kgacionc:11 r~iknar TllL'd c'Ct yllcrligare medc:bhd1m· av 22'.' milj. kr. Siffran 32'.i milj. kr. iir hasc·rad pi1 de kllmpktteramk upplysningar som t11'k11ttc'l liar ..:rh•illit. :\nspraken skulk ,J;irmed
i.i\'L'rstig.a tillgiingliga rc~ursl'r. ·
Reg,cringen föresl;ir ('..; . .+Il) att riksdagen skall medge att 170 milj. kr. för qiid till ton·cldadl' anliiggningar enligt I 983 iirs investeringsprogram far an\·isas fran anslaget Stöd till upphandling intim encrgi11nir<'1det.
Som niimnts har regeringen i annat sammanh;1ng (prop. llJ~.V~.+:.+7) föreslagit riksdagen att hll milj. kr. av stiidet till cfo;tributiL)llsanliiggningar för fjiirrv:irml' skall f;'1 anviindas inom ramen för Sydgasprojektet fiir vissa irne~teringar i naturgasniitet. Detta belopp ingi1r i de i sammanstiillningen angirna beloppen av lh!I milj. kr. Resterand.;- lOll milj. kr. iir a\·scdda fiir
\·is~a strategiska anliiggningar för fjärr.\·i!rme i stnrstiidern~i. RegL'ringens förslag (s. 27) innehiir att anslaget.for upphandling innm energiomr:'tdet vid bc:h\lv skall fil anviindas ii\·en fiir detta iindam<"il.
