Ekonomisk hållbarhet i förskolan - vad kan det innebära?
Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola
Forskningsrapport:
Förskolebarns matematiska förståelse och bekantskap med hållbar finansiell utveckling
https://www.fi.se/contentassets/687e75c451854e53 bcf754714dca5a2b/projektrapport-forskolebarn.pdf
Forskningsartikel:
Economic sustainability in
Swedish preschools - Preschool teachers and preschools as
politicaleconomic actors
https://doi.org/10.48059/uod.v27i2.1100
Ett samarbete mellan Mälardalens högskola och
Finansinspektionen
Syfte
● att skapa förutsättningar att utmana och utveckla
barns lärande, nyfikenhet, delaktighet och inflytande i matematik och en hållbar samhällsutveckling
● att utveckla förskolornas lärandemiljö
Bakgrund
● Kunskapsbrist och osäkerhet bland barn och vuxna i matematik och finansiell literacitet.
● Forskning om lärande för hållbar utveckling visar att förskollärare sällan talar om ekonomisk hållbarhet.
● Det finns behov av forskning avseende förskolebarn,
matematik och hållbar utveckling.
Ekonomisk hållbarhet i förskolan
● Källsortering
● Återbruka material
● Resursanvändning och dess konsekvenser för miljö och mänskliga förhållanden.
● Ekonomi, pengar, sparande
● Konsumtion och livsstilsmönster
● Delta i inköpsbeslut och samtala om behov och önskningar.
● Utgå från barns erfarenhetsvärld och förståelse
Finansiell literacitet - Förmågan att förstå finansiell information
● Att kunna förstå, tolka och fatta bra ekonomiska beslut.
● Att få pengar att räcka och att hålla ordning på sin ekonomi
1. tal (mer/mindre, produktion/konsumtion) 2. tid (sparande, ekonomisk planering)
3. pengar och inkomst (mynt och sedlar, pengars funktion) 4. marknad och byteshandel (pris, tillgång, brist, lån)
5. institutioner (banker)
6. val (ekonomiska val som görs)
7. sociala värden (samhällsnytta och ansvar) 8. vanor och beteenden (shopping)
(Holden et al, 2009)
Finansiell literacitet i förskolan
● Att förskolebarn börjar utveckla en förståelse för pengars värde och utvecklar en förmåga som möjliggör ansvarsfulla ekonomiska beslut och användning av pengar.
● Det är viktigt att börja tidigt med att lära barn om pengar och sparsamhet.
● Föräldrars roll
● Förskolans roll
Genomförande
• Sex förskollärare från tre förskolor har träffat forskare vid fyra tillfällen
• Matematik, ekonomisk hållbarhet och finansiell literacitet
• Träffarna bestod av planering, reflektion och utvärdering
● reflektera om sin praktik
● observation av verksamheten
● föra dialoger med sina kollegor
● intervjua barn
● skriva två kritiska händelser
Kritiska händelser
-Critical incident technique (CIT)
En lärandesituation från vardagen -ekonomisk hållbarhet och finansiell literacitet.
● var händelsen inträffade
● vilka som var närvarande
● hur det började
● vad gjorde hon/han
● hur det slutade
Resultat
q Att arbeta med finansiell literacitet och ekonomisk hållbarhet i förskolan
● Att hushålla med resurser
● Att källsortera och återanvända
● Att vara varsam i hanteringen av leksaker och material
● Att kunna delta i all verksamhet oberoende av ekonomisk förutsättning
q Att arbeta pedagogiskt med matematik och ekonomi i barngruppen
● att ordna och skapa miljöer och att erbjuda material
● att arbeta med matematik som innehåll
● ekonomi som innehåll i vardagens återkommande rutiner
● samtal med barnen – om pengar
Att hushålla med resurser
• Elektricitet
• Pappersförbrukning
• Minska matavfall
Att arbeta med finansiell literacitet och ekonomisk hållbarhet i förskolan
”Vi pratar också om det här att vi inte ska slänga maten. Alltså man tar bara den portionen man tänker äta upp, så man tar småportioner i stället, och vi fick in lite ekonomi där också. För om vi slänger en massa mat, då måste kocken köpa in ännu mer. Och då tar det pengar, som man kan faktiskt köpa leksaker för i stället, i huset, eller material.”
”Om det kommer så många
papper, ta en och lägg de andra på handfatet så kan de andra barnen ta istället för att nio kastas i
Att källsortera och återanvända
● Inarbetade system för källsortering
● Barnen är delaktiga och har inflytande
● Återanvändning av material för att konstruera
● Skräp som konstmaterial
Att arbeta med finansiell literacitet och ekonomisk hållbarhet i förskolan
”Vi källsorterar väldigt mycket. Vi har ett stort soprum … som barnen följer med till, och vet vad de ska slänga. Så det känns som självklarhet att de vet var de ska lägga sakerna.”
”Vi samlar mjölkkorkar hos oss som vi har både i ateljén och bygg, ja, överallt. Alltså saker som ska slängas, man kanske ändå kan ta någon del av det, eller kan vi göra annat. Barnen är rätt bra på det. För det här kan vi använda till det här.”
Att vara varsam i hanteringen av leksaker och material
● Ta hand om leksaker och material på ett hållbart sätt
● Vara medveten om pengars värde
Att arbeta med finansiell literacitet och ekonomisk hållbarhet i förskolan
”Att man är rädd om grejerna. Att man tänker allting kostar ju, liksom vad man än gör. Även mat, grejerna vi har omkring oss... De kommer från någonstans. Man skapar en medvetenhet, där att det är inte det där slit och släng…”
Att kunna delta i all verksamhet oberoende av ekonomisk förutsättning
● Kostnadsfri förskola
● Kläder, material och utrustning
Att arbeta med finansiell literacitet och ekonomisk hållbarhet i förskolan
”Det är det här kostnadsfri förskola att vi får inte kräva, alltså, man får
egentligen inte kräva luciakläder, eller hjälm till pulkaåkningen, det ska vi stå för om någon familj inte har de …”
” Vi har köpt in lite tomteluvor och lucialinnen och lite sånt har vi gjort.
Och glitter och sånt, så att det finns, om barnen vill ha.”
Att ordna och skapa miljöer och att erbjuda material
● Material som stödjer barn lärande om matematik och ekonomi
● Betalningsmedel (sedlar,
betalkort, kapsyler, knappar)
Att arbeta pedagogiskt med matematik och ekonomi i barngruppen
”Vi hade några kort, som man har fått, föräldrar tog med sig, typ från H&M. Såna där gamla. Fast de använder, alltså då använder de dem lite som att de skulle betala…
de vill hellre ha de här sedlarna eller kapsylerna eller knapparna.”
”Vi har utskrivna pengar som de brukar ha i leken också, och de vet
Att arbeta med matematik som innehåll
● Taluppfattning
-Antal, siffror, bråk
● Former
● Rumsuppfattning
● Sortering
- kapsyler, klossar
● Pengar
Att arbeta pedagogiskt med matematik och ekonomi i barngruppen
”Matte har man med sig dagligen på något vis. Det är med i allt man gör. Tid och rum och färg och form och även antal, man räknar ibland, hur många är vi, hur många saknas. Hel och halv när man äter frukt, delar frukter, och fjärdedel, en åttondel, och sortera material när man har byggt i byggen och så ska det sorteras upp stavar och kapsyler och klossar. Det är också matematik. Vi har också skrivit ut såna här pengar och sånt, och haft inne på avdelningen. Och pratar om att två 20-lappar är 40… Två 50-lappar det är lika mycket som den här stora 100-lappen.”
Ekonomi som innehåll i vardagens återkommande rutiner
● Vara sparsam och inte slösa på resurser
● Handtvätt – problem med pappershanddukar
● Matsituationer –inte slänga mat
● Stor konsumtion av ritpapper
● Minska på
pappersförbrukningen
Att arbeta pedagogiskt med matematik och ekonomi i barngruppen
”Vi har också haft det problemet, att inte bara rita ett streck på pappret.
Vi har pratat om var kommer
pappret ifrån. Vi har introducerat blyertspennor och sudd. Så att barnen kan sudda om det blir fel.”
Samtal med barnen – om pengar
● Barns har tankar, erfarenheter och kunskaper om ekonomiska frågor (sparande, pengars värde, inkomst).
Att arbeta pedagogiskt med matematik och ekonomi i barngruppen
”Många [av barnen] hade då
sparbössor, eller spargrisar eller de
sparade pengar i någon slags form, som de la i någon gris eller någonting sånt där då. Så de kunde spara pengar till någon leksak eller någon godis eller lite så där. Och de visste att man måste
spara pengar beroende på vad man skulle handla. Om det var en stor sak eller liten sak, för allting kostar olika.
Hade man inte pengar så att det räckte, då fick man spara lite längre sa de.”
”Det finns guldiga tior och femmor, men inte sjuor, fanns det inte i mynt.
Och sen så sa de var man får
pengarna ifrån…Man måste jobba mycket, för annars får man inga pengar.”
Sammanfattning
● Förskolorna arbetade med ekonomisk hållbar utveckling och finansiell literacitet på organisatorisk nivå och i arbetet med barnen
● Förskollärarnas medvetenhet har ökat inom matematik, ekonomisk hållbarhet och finansiell literacitet.
● De har utvecklat redskap för ett fortsatt arbete av dessa innehåll som kan skapa förutsättningar att vidareutveckla barns matematiska förståelse och ekonomiska kunnande.
Ekonomisk hållbarhet och finansiell
literacitet
”Vi kan nu se att vi arbetar med dessa mål, men tidigare pratade vi aldrig om dem som pedagogiska mål.”
Slutord
Finansiell literacitet
- Ett främmande begrepp som sällan används
- Viktig kompetens för ett framtida hållbart samhälle
Behov av fortbildning för förskolepersonal
● att utveckla och fördjupa kunskapen om ekonomisk hållbarhet och finansiell literacitet
● Hur de kan arbeta didaktiskt för att skapa möjligheter för barns lärande.
● Ett utbildningsmaterial skulle behöva utvecklas som stöd för
förskolors arbete med dessa innehåll.
Diskussionsfrågor
● Hur arbetar er förskola med ekonomisk hållbarhet och finansiell literacitet?
● Återbruka material
● Ekonomi, pengar, sparande
● Konsumtion och livsstilsmönster (behov och önskningar)
