• No results found

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013

Enhetens namn: Ugglan

Förskoleverksamheten Inledning

Enhetens allmänna förutsättningar Barnantal: 157 st

Avdelningar, barngruppernas storlek och sammansättning:

8 st avdelningar som bildar 4 åldershomogena barngrupper. De disponerar två hemvisten. 1-2årsgruppen: 30 st, 3årsgruppen: 36 st, 4årsgruppen: 45 st, 5årsgruppen: 46 st

Personalantal/kategorier:

Förskollärare: 9 st, Barnskötare: 17 st, Kockar: 2 st Vaktmästare: 1/4 Administratör: 1/5 Chef: 1 st

Pedagogista: 1 st

Har förutsättningarna förändrats under året? Ja, några pedagoger har valt att sluta och då har vi rekryterat nya pedagoger. Alla pedagoger har under året haft 4 utbildningstillfällen tillsammans med de fackliga organisationerna. Detta

sammantaget har lett till förbättrat arbetsklimatet och höjt både kvalitén och närvaron bland personalen betydligt.

Organisation och ledning Ledningsorganisation:

Förskolechef och pedagogista. Ingen förändring under 2013.

Enhetens ekonomi:

Vi har vänt ett stort underskott till plus genom hårda åtstramningar. Det har varit stora förändringar under 2013.

Kvalitetsarbetet:

Arbetssätt och dokumentation:

Vi har försökt att hitta den optimala organisationen i alla arbetslag + barngrupper och i alla pedagogroller. Vi har infört nya strukturer så att alla vet vem som är var och gör vad. Under 2013 har pedagogerna fått nya stödverktyg att arbeta med;

pärmar med frågeställningar kopplat till Ugglans prioriterade målområden, alla pedagoger har fått i uppdrag att göra en planering att lämna in utifrån våra målområden. De har även fått en ny dokumentationsmall som underlättar dokumenterandet av verksamheten. Alla arbetslag har arbetat systematiskt med dokumentation, med gemensamma reflektioner varje vecka.

Två pedagoger har deltagit på Reggio Emila Institutets veckoseminarium i Reggio Emilia.

(2)

Uppföljning och analys:

Årvis: Varje arbetslag har varit delaktig i utvärderingen av förra årets kvalitetsredovisning samt bidragit med sina tankar och synpunkter kring styrkor och utmaningar i verksamheten.

Detta utgör huvuddelen av underlaget till årets kvalitetsredovisning.

Alla kollegor har kontinuerligt arbetat med uppföljning av vårt arbetsklimat, vår organisation och våra regler och policys - på varje Apt. Vi har dokumenterat det arbetet i 4 olika pärmar; 1 – Botkyrka kommuns dokument, policys och regler. 2 – Ugglans dokument, organisation och policys. 3 – Personalinformation. 4 – Föräldrainformation.

På medarbetarsamtalen har pedagogerna haft med sig sin planering som då har följts upp och analyserats.

Veckovis: Varje arbetslag har varje vecka följt upp föregående veckas arbete och planerat kommande veckas arbete. Vid varje terminsavslutning så har arbetslagen sammanställt och utvärderat sin verksamhet.

Medverkan av personal, barn och föräldrar:

Vi har informerat föräldrarna på våra föräldramöten, samt lagt ut alla våra planer och kalendarium på hemsidan.

Barnen har fått ökat inflytande då de fått möjligheter till att dagligen göra egna val av aktiviteter i verksamheten.

Personalens delaktighet, se ovan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling:

Vi kommer uppdatera vår likabehandlingsplan under våren 2014.

2: Verksamhetskvalitet

2.1 Personal

Sammanfattande analys

Styrkor: 30% av pedagogerna är förskollärare Vi har pedagoger som

 tycker att deras arbete är meningsfullt

 är motiverade och engagerade

 utvecklas i sitt arbete

Förbättringsområden:

dokumenterandet har skett i par och en önskvärd utveckling är att den blir individuellt gjord av varje pedagog.

Ökad språklig medvetenhet, bättre pedagogisk atmosfär och förhållningssätt samt bättre ämneskunskaper generellt.

2.2 Undervisning och lärande

Hur är förskolläraransvaret tydliggjort på enheten?

Vi har minst två förskollärare i varje arbetslag, en av dessa är arbetslagsledare.

Förskollärarna har ingått i förskolans pedagogiska utvecklingsgrupp, de ansvarar också för förskolans morgonmöte och veckomöten tillsammans med chef och pedagogista.

Hur arbetar ni för att utveckla ett tematiskt/projektinriktat arbetssätt?

Det har vi arbetat med i flera år. Minst 3 dagar/vecka är projektdagar och alla barn ingår i sin åldersgrupps projekt. Projekten pågår inne på hemvisten, ute och i

(3)

våra ateljéer och alla pedagoger ansvarar för någon av dessa tre miljöer/verksamheter.

Hur har ni organiserat för pedagogisk dokumentation?

Varje arbetslag 2.5 timme barnfritid varje vecka, varav 1,5 timme/vecka är

arbetslagsreflektion tillsammans med pedagogistan. För övrigt se ovan under rubriken Kvalitetsarbete.

2.2.1 Undervisningen och pedagogisk och social lärmiljö Sammanfattande analys

Styrkor:

 Vi har ett pågående utvecklingsarbete för att miljön ska bli den ”tredje pedagogen”.

 Vi har arbetat fram miljöer enligt Botkyrka kommuns miljöpolicy, dessa har hos oss en röd tråd och avancerar med stigande ålder.

 Miljö och material är ordnade i aktivitetshörnor, rum i rummen med tydliga stationer som främjar barnen att dela upp sig i mindre grupper.

 Vi har ”öppnat upp” miljöerna så att två hemvisten kompletterar varandra och barnen får röra sig fritt emellan. Dörrarna är alltid uppställda.

 Pedagogerna har olika roller/ansvar för olika stationer, t.ex. ateljépedagog, utepedagog, arenapedagog, grundpedagog (inne på hemvist) och bonuspedagog (barn/arbetslag med särskilda rättigheter) och ”rörliga pedagoger” (roll efter verksamhetens dagsbehov).

 Vi har gott om tekniska verktyg som stöd; bärbara datorer, kameror och iPads i varje arbetslag.

 Vi har 2 stora centrala ateljéer där barnen i alla åldrar är välkomna att arbeta i mindre grupper.

 Vi har också konferensutrymmen med projektorer och smartboard som används för möten med både pedagoger och barngrupper.

 Vi har goda förutsättningar att leva upp till kommunens miljödokument på sikt, i.o.m.

att den fysiska miljön är specialdesignad för en genomtänkt pedagogisk organisation.

 Vi har pedagoger som går fördjupningsnätverk inom matematik och genus.

 Under året har vi fortbildat alla pedagoger på Albydalens pedagogiska nätverk/forum.

Inbjudna att leda dessa forum har varit; Eva Andersson om språkutvecklande arbetssätt, Jane Wensby om pedagogiska miljöer och 100 språk, Naturskolan om naturvetenskap, Matematikutvecklarna om matematik i praktiken.

 Vi har under hela året samarbetat med två trädgårdsmästare ”Boodla” – de har tillsammans med barn och pedagoger i 4-5gruppen haft ett odlingsprojekt. De har odlat varje vecka, antingen på Ugglan eller vid Gula villan.

Förbättringsområden:

 Vi behöver fortsätta utveckla våra pedagogiska lärmiljöer – både inne och ute samt vidarutveckla våra ämneskunskaper. Vi vill fortsätta samarbetet med ”Boodla” även nästa år.

2.2.2 Språkutveckling/språkutvecklande arbetssätt Sammanfattande analys

Styrkor:

Genom olika insatser har vi utvecklat vår medvetenhet och vårt arbetssätt kring språkutveckling.

(4)

Förbättringsområden:

Vi behöver fortsätta förbättra vårt språkutvecklande arbetssätt. Vi kommer därför fortsätta vidarutbilda personalen. Vi önskar även en språkutvecklare till

förskolorna i Alby = ”förstepedagog”.

2.2.3 Arbete med digitala verktyg Sammanfattande analys

Styrkor:

Vi har under året fått iPads till alla arbetslag. Vi har interfortbildning

"Paddalogik". Barnen har genom iPadsen fått ytterligare ett verktyg.

Förbättringsområden:

Att vi blir bättre på att använda våra digitala verktyg i arbetet med barnen och i dokumentationsarbetet. Önskemål: att köpa in två ”Smartboard” till 4-5

årsgrupperna.

2.2.4 Individuellt stöd och särskilda insatser Sammanfattande analys

Styrkor:

Vi har ett nära samarbete med vårt resursteam som bl.a. har erbjudit handledning kring olika barn, arbetslag och olika arbetssätt, tex hur vi ska skriva handlingsplaner.

Det riktade stödet till ett enskilt barn sker dagligen i den vardagliga verksamheten - och alla pedagoger i det aktuella arbetslaget tar ett gemensamt ansvar.

Vi har pedagoger som kan TAKK/tecken som stöd.

För enskilda barn i behov av särskilt stöd har det upprättats ett åtgärdsprogram tillsammans med föräldern. Arbetslaget ansvarar tillsammans för att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Vi har fått experthandledning i form av psykolog, dietist och epilepsisköterska.

3: Resultat kvalitet

I förskolan är det verksamheten och barnens förutsättningar för lärande som skall utvärderas och analyseras kring:

Kunskaper:

Ett utvecklingsarbete under året har varit att fortsätta inriktningen med att synliggöra barnets utveckling och lärande – genom pedagogisk dokumentation och nya reflektionsverktyg.

De pedagogiska lärmiljöerna har anpassats efter den åldersgrupp som går där – det har gynnat alla barns lärande och utveckling.

Pedagogerna har stöttat barnen i deras utveckling – genom att utmana barnen till att efter egen förmåga lösa uppgifter och ge dem en positiv bekräftelse.

När barnen är i mindre grupper så ser vi att de får större talutrymme och att de lär av varandra.

Normer och värden:

Genom de pågående projektarbeten åldersgrupperna har, får barnen

upplevelser och erfarenheter som resulterar i respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö och varandra.

(5)

Delaktighet och inflytande:

Pedagogerna har utvecklat goda relationer till varje barn och vi ser att barnen vågar ge uttryck för sina tankar och åsikter. Barnen har blivit mycket mer intresserade av att berätta, återge för sina föräldrar om sin dag på förskolan..

Vi reflekterar med barnen i mindre och större grupper för att ta vara på barnens tankar.

Barnen är även delaktiga i miljöarbetet.

4: Enhetens prioriteringar Sammantaget, vilka är enhetens allra viktigaste styrkor att bygga vidare på:

 Vi arbetar med ett reflektionsverktyg som hjälper oss att på ett tydligt sätt göra vår planering av verksamheten utifrån läroplanens mål – d.v.s. att arbetslagen formulerar sig i förväg kring hur målen ska nås genom konkreta aktiviteter i verksamheten.

 Barn och pedagoger arbetar projektinriktat i mindre grupper, kring ett gemensamt tema för hela huset, för att få möjlighet till fördjupade möten i kontextrika

sammanhang.

 Vi arbetar med pedagogisk dokumentation och vill att varje pedagog ska känna sig trygg i det arbetssättet.

mest angelägna förbättringsområden:

 Att förankra de grundläggande demokratiska värden vårt samhälle vilar på – genom att vara goda förebilder och visa respekt för varje barn och föräldrar.

 Att barnen får bättre språkliga förutsättningar – genom att pedagogerna arbetar vidare med bl.a ”Spåknyckeln” och deltar i fortbildning.

 Att barnen får möjlighet att i större utsträckning får delta i reflektion och planering.

 Fördjupa material och miljöer ytterligare på våra hemvisten.

References

Related documents

Tyvärr saknas det förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda utveckling

Av projektet har vi upplevt att barnen känt stolthet och att deras självkänsla vuxit av att vart barn fått lyfta fram sig själva och deras upplevelse.. Med sommarbilderna har vi

 Utfall och helårsprognos ekonomi och volymer (Tertialrapport 1, Tertialrapport 2) Rapporterna är en sammanfattande redogörelse för nämndens uppnådda resultat och analys

Vi har dock inte erhållit några styrdokument, beslutade riktlinjer eller sett någon rapportering av uppföljning kopplat till anhörigstödet inom ramen för denna

 Formativ bedömning (bedömning för lärande) utvecklas till en arbetsmodell kännetecknande för skolan.. Mål

Oavsett inriktning i arbetet med utveckling och lärande så är arbetet med de pedagogiska miljöerna, framför allt inomhus men även utomhus, tillsammans med en

• Arbetslagen/pedagogen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till

Förenklat förklarar Eidevald (2017, s. 6) att förut riktades dokumentationen till att beskriva vad som gjorts i verksamheten, nu ska fokus istället riktas mot att dokumentera hur