Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

(1)

www.karlskoga.se

Lärande & utveckling

En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

(2)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Fullmäktigemål

Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål

Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Nämnden kommer att särskilt granska och analysera:

Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande

(3)

3 Enhetens egna mål

Ugglans förskola erbjuder barnen en trygg miljö som utmanar och lockar till lek

Arbetet i verksamheten Språkutveckling

 Pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk tillsammans med barnen.

Vi benämner saker och händelser med dess rätta namn. Orden upprepas och i vissa situationer används bilder för att lättare få förståelse. Pedagogerna är tydliga både språkligt och kroppsligt för att utveckla barnens språk.

 I verksamheten används rim, ramsor, sång, sånglekar, sagoböcker, bildsagor och bilder som stöd till att utveckla och prata mer omkring t.ex. bilder på saker och djur. Vilken färg? Vilken favoritmat har djuret? Vad tycker djuret om att göra? Med mera.

 Pedagogerna använder TRAS (observation av språk i dagligt samspel) som verktyg i verksamheten för att se barngruppens språkliga utveckling och behov.

 Barnen använder lärplatta med pedagogiska spel för språkutveckling.

Matematikutveckling

 Pedagogerna använder medvetet matematik och matematiska begrepp i den dagliga verksamheten.

 Räknar tillsammans med barnen i olika situationer till exempel hur många är vi här idag, fruktbitar, klossar, glas, stenar, pinnar med mera.

 Ger barnen olika uppgifter och ställer dem inför lättare problemlösningar.

 Spelar spel med tärning och antal steg.

 Sortering både vid lek och styrd aktivitet. (samling, städning)

 Använder jämförelseord, motsatsord och lägesord.

 Räkneramsor.

 Pussel.

 Sekvenser av händelseförlopp.

 Färg och form. Lägga mönster.

Utveckling inom naturkunskap och teknik/Framkant

 Pedagogerna uppmärksammar naturupplevelser och teknik under den dagliga verksamheten

 Många olika material finns tillgängligt för att bygga och konstruera.

 Barn födda 2010 har under våren vid 3 tillfällen erbjudits olika tekniska experiment ur

”Framkantslådan”.

 Besök i närliggande skogsområde när barngruppens sammansättning tillåter.

(4)

4 Praktisk-estetisk utveckling

 Stor lek yta utomhus med möjlighet till motoriska utmaningar som klättra, balansera, springa, hoppa, cykla med mera

 Barnen 2010 har ett tillfälle i veckan gymnastik på närliggande skola.

 Pedagogerna lyfter i verksamheten vikten av att äta rätt, vara ute, röra på sig och sova.

 Pedagogerna har erbjudit olika material för skapande som lera, trä, papper, färg, sand, vatten med mera.

Pedagogisk miljö

 Pedagogerna utformar och anpassar miljö, material, dagens struktur och organisation allt efter barngruppens behov.

 Pedagogerna arbetar för att barnen delar sig i mindre grupper i de olika rummen inomhus genom att fråga, erbjuda eller komma med förslag på lekaktivitet.

 Förskolans inomhusmiljö utmanar barnens motoriska utveckling genom dess fyra våningsplan och trappor.

 Pedagogerna strävar efter att barnen ska använda hela gårdsytan genom att erbjuda material som är flyttbart, komma med förslag på lek och aktivitet om det finns behov.

 Pedagogerna delar sig över utomhusmiljön för att vara nära barnen i dess olika aktiviteter.

Resultat

Språkutveckling

Vi hör att barnen utvecklar sitt språk genom att de rimmar själva, använder och kan utantill rim, ramsor och sånger. Flertalet av de äldsta barnen visar stort intresse för bokstäver, ljuder ord och skriver namn och saker både utantill och efter ett skrivet ord. Vi upplever att barnen utvecklat sin förmåga att använda språket för att medla, tala om vad de tycker och tänker.

Barnen kommunicerar med varandra på ett bra sätt vid lek och andra aktiviteter.

Barnen ”läser” böcker och berättar för varandra. De utrycker önskningar och behov till kamrater i barngruppen och personal. Barnen utvecklar sin förmåga att hålla fast vid ”röda tråden” i sitt återberättande. TRAS materialet gör barnens språkliga utveckling synlig.

Efter observationer och anpassningar i verksamheten ser vi att barnens behov tillgodoses och att en positiv utveckling sker. Vid användande av lärplatta med språkliga program ser vi att flera barn har utvecklat sitt ordförråd

Språkträning i mindre grupp. Diskussion om upptäckter.

Dagliga samtal med kamrater.

(5)

5 Matematikutveckling

Vi upplever att barnen har ett stort intresse för att räkna allt olika sorts material. Barnen delar in pojkar, flickor, små eller stora och räknar fruktbitar, klossar, stenar, pinnar eller annat material som finns i leken. Vi ser att barnen utvecklar sin förmåga för pussel, färg, former och mönster genom det material som erbjuds i verksamheten. Pussel läggs om och om igen när de löst koden och svårighetsgraden på pussel erbjuds efter barnens utveckling. Barnen lär sig att se prickar på tärning och utveklar sin förmåga och förståelse för spelregler. Barnen bygger själva former med olika material. De ser färger och former runt omkring sig som de benämner och uppmärksammar. Vi ser att barnens intresse för olika storleksbegrepp.

De mäter sig själva, olika sorters byggmaterial, pinnar med mera. Flera av barnen har utvecklat sin förmåga att lägga ihop plus tal och visar stort intresse för siffror och dess betydelse. Barnen använder mycket lägesord som mitt emot, snett emot, bredvid och

varannan. Vid användande av lärplatta med matematiska spel ser vi att barnen har utvecklat sitt matematiska tänkande.

Se, överföra och bygga likadant som bilden.

Sortera efter färg.

Konstruera och mäta, se olika storleksförhållanden.

Barnen använder ibland lärplatta som stöd för sitt lärande.

(6)

6 Utveckling inom naturkunskap och teknik/Framkant

Vi ser och hör inom barngruppen att intresse för natur/djur finns genom frågor, upptäckter och nyfikenhet. Barnen samlar småkryp i förstorningsburkar, visar för varandra, kommenterar utseende, utrycker funderingar kring mat och var de bor. Intresse för vatten är stort. Barnen gör rännor, samlar och rör ihop med sand eller löv. Vid skogspromenader visar barnen intresse för djur och natur. Vid användande av framkants lådor var barnen intresserade och nyfikna. Barnen använder och utvecklar sitt byggande med de olika material som finns på förskolan.

Teknikgrupper: Vad flyter? Vad sjunker? Vad händer? Vad beror det på?

Kan man fånga luft?

Bygger och upptäcker eget system och mönster.

(7)

7 Att bygga och konstruera med olika material som erbjuds på förskolan.

Hallå där lilla mask! Hur står det till?

Vatten fascinerar och kan ”arbetas” med i timtal.

Otroligt välarbetad konstruktion. Upptäckter i skogsmiljö.

Praktisk-estetisk utveckling

Vi ser att barnen utvecklar sin motorik genom variationen i utomhusmiljön. Barnen klättrar, balanserar, gungar, cyklar, åker kana, pulka, bygger stora snöhögar, springer, hoppar, spelar boll, använder sand, vatten och naturmaterial på olika sätt.

De barn som vi följt med under gymnastiken har visat på framsteg och utveckling när det gäller instruktioner för lekar och rörelseaktiviteter, på- och avklädning, koordination samt kontroll på egna kroppen.

Inomhus ser vi att barnen utmanar sig själva genom att bygga hinderbanor med mer svårigheter t.ex. vingliga klossar, långa avstånd, ojämnt underlag med mera.

Barnen är positiva till att prova, undersöka och använda olika material vid skapande verksamhet. Barnen är pigga, glada och har stor aptit på förskolan.

(8)

8 Balans och bollkontroll!

Hålla fast, hänga och förflytta!

Övningskörning!

Balans och en hjälpande hand.

Hur många får plats i huset?

Klättra, åka kana-kroppskontroll!

Skapat vulkan i sandlåda!

(9)

9 Målning på sockerlösning!

Skapande med lera, glasspinnar och klossar.

Skapande med utomhusmaterial.

Bakar äppelpaj!

Skapa egna fantasifigurer!

Sy- och vävstuga!

(10)

10 Några kommentarer från barnen kring lärande och utveckling:

”Nu vet jag vad månaden heter. Den heter mars. Det har jag lärt mig på samlingen idag.”

(Flicka 4 år)

”Jag har lärt mig att rita en klänning. Nadja har lärt mig” (Flicka 5 år)

”Först kunde jag inte men då visade de mig och nu kan jag” (Flicka 4 år om att åka ner för stång utomhus)

”Har du byggt båten själv?” frågar pedagogen. ”Nej, det förstår du väl att jag har följt ritningen.” (Pojke 5 år om legobygge)

”Jag är längre än dig fast du är mer år än mig.” (Flicka 5 år efter barnen fått mäta sig själva och sett resultatet på väggen)

Intresse för bokstäver.

Upptäckter i skogsmiljö

Bygga, forma efter eget eller ritning.

Turas om, färg, antal, regler och instruktioner.

(11)

11 Resultatöversikt

Föräldrar enkät förskolan Ugglan oktober 2015

Föräldrarna upplever både inomhus- och utomhusmiljön mer stimulerande för deras barn och resultatet är högre jämfört med föregående år. Fler föräldrar har lagt sig på högre

svarsalternativ. Medel på utomhusmiljön var tidigare år 8,51 och nu var det 9,31. Medel på inomhusmiljön var tidigare 7,92 och nu var det 8,55

(12)

12 Personalenkät förskolan Ugglan oktober 2015

Personalen upplever både inom- och utomhusmiljön mer stimulerande för barnen än föregående år.

2014 inomhusmiljö 6,2 2015 inomhusmiljö 7,36 2014 utomhusmiljö 7,5 2015 utomhusmiljö 8,73

Föräldrarnas resultat är högre än pedagogernas. Dels tror vi det beror på att barnen är glada och nöjda på förskolan då är föräldrarna det också men också att förskolan investerat i ett utomhus kök och skaffat lite mer material inomhus.

Pedagogerna ser på miljön på ett annat sätt och har högre krav än föräldrarna. Vi upplever att vi jobbar i ”uppförbacke”. Det saknas pengar och tid för att förbättra den pedagogiska ute- och inomhusmiljön.

(13)

13

Analys och bedömning

Pedagogerna har ett medvetet och tydligt förhållningssätt i arbetet med barnens språkutveckling. 30 % av barnen på förskolan har annat hemspråk.

En tillfredställande utveckling har skett till viss del trots att det saknas förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda språkutveckling.

Detta på grund av för stora barngrupper, 6-7 barn 1-5 år per personal. Det finns flera barn i gruppen med behov av särskilt stöd. Det finns också i snitt ett barn per grupp där

specialpedagog är inkopplad vilket innebär en nedskriven utvecklingsplan med särskilda åtgärder som ligger på arbetslaget att genomföra utan extra resurser.

Pedagogerna försöker lyfta upp och visa på matematiska begrepp och problemlösningar vid de tillfällen som finns och kommer upp i den dagliga verksamheten. Tyvärr saknas det

förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda matematikutveckling.

Detta på grund av för stora barngrupper, 6-7 barn 1-5 år per personal. Det finns flera barn i gruppen med behov av särskilt stöd. Det finns också i snitt ett barn per grupp där

specialpedagog är inkopplad vilket innebär en nedskriven utvecklingsplan med särskilda åtgärder som ligger på arbetslaget att genomföra utan extra resurser.

Pedagogerna försöker lyfta upp och visa på naturkunskap och teknik vid de tillfällen som finns och kommer upp i den dagliga verksamheten. Vid de 3 olika tillfällen av experiment med de äldsta barnen, luft, vatten och ljud har bra diskussioner, funderingar och lösningar utvecklats mellan barn och personal. Tyvärr saknas det förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda utveckling inom naturkunskap och teknik. Det finns flera barn i gruppen med behov av särskilt stöd. Det finns också i snitt ett barn per grupp där specialpedagog är inkopplad vilket innebär en nedskriven utvecklingsplan med särskilda åtgärder som ligger på arbetslaget att genomföra utan extra resurser.

Pedagogerna använder utemiljön för barnens hälsa och motoriska utveckling. Även för att skapa större lek yta och utrymme. Detta minskar uppkomsten av konflikter mellan barnen.

Barngruppen leker bra tillsammans både ute och inne. Pedagogerna upplever att ett bra samspel sker med endast enstaka konflikter barnen emellan. Gymnastik tillfällen på närliggande skola för de äldsta barnen har utvecklat deras motorik och skapat gemenskap barnen emellan över avdelningarna. Pedagogerna försöker skapa tillfällen för skapande med olika material. Detta sker väldigt sporadiskt och beror på barngruppens sammansättning för dagen. Tyvärr saknas det förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda praktisk-estetisk utveckling. Detta på grund av för stora barngrupper, 6-7 barn 1-5 år per personal. Det finns flera barn i gruppen med behov av särskilt stöd. Det finns också i snitt ett barn per grupp där specialpedagog är inkopplad vilket innebär en nedskriven utvecklingsplan med särskilda åtgärder som ligger på arbetslaget att genomföra utan extra resurser.

(14)

14 Pedagogisk miljö

Pedagogerna försöker utforma och anpassa miljö och material utefter barngruppens behov.

Under våren satsade pedagogerna på att bygga ett ute kök eftersom behovet av skapande med sand och vatten varit stort bland barnen.

Tyvärr saknas det förutsättningar, tid för planering och samtal med arbetslag för en mer planerad fördjupning av både barngruppens och varje barns enskilda när det gäller den pedagogiska miljön. Detta på grund av för stora barngrupper, 6-7 barn 1-5 år per personal.

Det finns flera barn i gruppen med behov av särskilt stöd. Det finns också i snitt ett barn per grupp där specialpedagog är inkopplad vilket innebär en nedskriven utvecklingsplan med särskilda åtgärder som ligger på arbetslaget att genomföra utan extra resurser.

Språkutveckling

Matematikutveckling

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X X

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Följa upp och försöka anpassa verksamheten efter barngruppens behov.

Använda TRAS material.

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X X

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE

TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Följa upp och försöka anpassa verksamheten efter barngruppens behov.

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X X

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Försöka få till fler tillfällen med naturkunskap och teknik efter förutsättningar.

(15)

15

Praktisk-estetisk utveckling

X X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Försöka utveckla lek genom att barnen har tillgång till mer material som t.ex. utklädningskläder, färg och vatten. Gymnastikgrupp för de äldsta.

Pedagogisk miljö

X X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Försöka utveckla främst utomhusmiljön med ute kök för barnen med rinnande vatten.

Barnen har utvecklat sitt lärande till viss del inom språk, matematik, naturvetenskap, teknik, skapande och motoriskt. Pedagogerna känner att förutsättningarna gör att vi inte kan fördjupa oss i och följa läroplanen utan bara ”skrapar” på ytan.

Starka sidor

Det finns en vilja och starkt engagemang bland pedagogerna att utveckla verksamheten och följa strävans mål i läroplanen för förskolan.

Pedagogerna försöker se möjligheter, anpassa eller ändra material, miljö och organisation på bästa möjliga sätt.

Vi strävar efter att varje barn ska få möjlighet utveckla sin förmåga, lust och nyfikenhet under sin vistelse på förskolan. Vi strävar efter en trygg miljö som utmanar och lockar till lek.

Utvecklingsområden

Pedagogerna upplever att det är ett stort behov av tid för förberedelse, planering och dialog i arbetslagen för att utveckla verksamheten och barnets lärande. Idag finns det inget utrymme för detta i verksamheten. Pedagogerna upplever att verkligheten är långt ifrån strävans mål i läroplanen för förskolan.

(16)

16

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan emot att kunna erbjuda en trygg miljö som utmanar och lockar till lek utifrån de förutsättningar som finns.

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan mot att tillgodose varje barns språkutveckling utifrån de förutsättningar som finns.

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan mot att tillgodose varje barns matematikutveckling utifrån de förutsättningar som finns.

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan mot att tillgodose varje barns utveckling inom naturkunskap och teknik utifrån de förutsättningar som finns.

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan mot att tillgodose varje barns utveckling inom praktisk-estetisk utveckling utifrån de förutsättningar som finns.

Pedagogisk miljö

Pedagogerna kommer att fortsätta sin strävan mot att tillgodose varje barns utveckling utifrån att utveckla den pedagogiska miljön utifrån de förutsättningar som finns.

Utvärderingsmetod

Observationer och lyssna in barnen. Vad barnen gör och säger.

Dialog i personal gruppen.

Dokumentationer, bilder.

Senast 31/3 2017.

Framtiden och verksamhetsutveckling

Vi kommer att sträva efter att varje barn ska få möjlighet utveckla sin förmåga, lust och nyfikenhet under sin vistelse på förskolan. Vi strävar efter en trygg miljö som utmanar och lockar till lek.

Kompetensutveckling

Pedagogerna på Ugglan förskola upplever att vi för tillfället har kunskap och kompetens som inte kommer till användning i den utsträckning vi skulle önska. Det är önskvärt med en kompetensutveckling som består av tid och möjlighet till planering, förberedelser och dokumentation av den verksamhet vi redan har och för fortsatt utveckling i riktning mot strävans mål i läroplan för förskola.