JANUARI. Skicka ut kallelse till årsmöte Hur det ska ske står i era stadgar.

Full text

(1)

Ny styrelse väljs

Styrelsen konstituerar sig samt gör en planering över årets händelser. Planerar även in årets mötesdatum.

Ansökan om aktivitetsstöd (LOK) Ska lämnas in i god tid via IdrottOnline.

Viktiga händelser under året, fyll på med egna.

Tänk på att det i varje kommun finns olika föreningsregister som ska kompletteras och skickas in vid olika datum.

Det kan även vara lokala skrivelser som ska fyllas i och skickas in.

Fyll på med dem i årsplaneringen så att ni inte glömmer, då en del kan vara förknippade med vite.

FÖRENINGSÅRET

JANUARI

FEBRUARI

MARS

JUNI/JULI MAJ

Medlemsavgift

Ska betalas in till Svenska Ridsportförbundet.

Årsmöte

Ditt distrikts årsmöte. Var med och påverka genom att delta.

Lämna in skattedeklaration Fyll i och lämna in skattedeklaration för föreningen till skattemyndigheten.

Ridsportförbundets förbundsstämma Vartannat år så sker den stora förbundsstämman.

Se till att anmäl och delta. Ditt sätt att påverka!

Information skickas ut i december året innan Skicka ut kallelse till årsmöte

Hur det ska ske står i era stadgar.

Kassören lämnar bokföringen Revisorerna vill ha bokföringen och årsredovisningen i god tid före årsmötet.

Medlemsavgifter

Era medlemmars avgifter för kommande föreningsår ska betalas.

APRIL

AUGUSTI

Ansökan om aktivitetsstöd (LOK) Ska lämnas in i god tid via IdrottOnline.

Valberedningen börjar arbeta I god tid bör valberedningen börja arbeta med att se vilka nya medlemmar styrelsen behöver.

SEPTEMBER OKTOBER

Stäm av med valberedningen Hur går det? Behövs det hjälp?

NOVEMBER

Klubba budgeten för nästa år Budgeten fastslås. Ta även fram förslag på kommande års medlemsavgifter, kontrollera även med distrikt och förbund att det inte blir någon höjning.

Idrottslyftet

Börja planera och håll utkik på ridsport.se

Lägg en budget för nästa år Ta fram ett förslag på kommande års planering.

DECEMBER

Göra klart redovisningen för året Bokför klart samt sätt ihop en årsredovisning.

Rapportera Idrottslyftet

Rapportera aktiviteter inom Idrottslyftet som genomförts under året.

Idrottslyftet Ansökningstiden stänger.

Anmäl Allsvenska lag

Victoriafonden

Ansökningstiden stänger. Rapportera aktiviteter som genomförts under höstterminen.

Anmäl Allsvenska lag Victoriafonden

Ansökningstiden öppnar i januari för projekt som ska genomföras under höstterminen.

Kommunens LOK-stöd Stäm av rapporteringstider.

Victoriafonden

Ansökningstiden öppnar i juli för projekt som ska genomföras under vårterminen.

ÅRSMÖTE

Victoriafonden

Ansökningstiden stänger. Rapportera aktiviteter som genomförts under vårterminen.

Planera nästa verksamhetsår Utvärdera befintliga verksamheter:

– vad ska vi fortsätta med – sluta med

– börja med Aktivitetsstöd (LOK)

Ta en dag i månaden för att stämma av aktivitetsstödet för att säkra att allt är med vid rapportering.

8. STYRELSE- ARBETET

Viktiga saker under året som är bra att kommunicera ut och hålla i minnet.

Komplettera med egna aktiviteter i de tomma rutorna.

(2)
(3)

SNEGLA BAKÅT OCH BLICKA FRAMÅT

Årsmötet syftar till att stämma av det som varit och ta ut riktningen inför det kommande verksamhetsåret. Det är med- lemmarna och föreningen själva som avgör vad man väljer att lägga mest vikt vid och ägna mest energi åt, dvs det som har varit eller det som ska bli. Det är inte så konstigt att många kan uppleva dessa tillställningar som allt annat än just årets höjdpunkt. Inte så konstigt när man kan konstatera att det ofta läggs för mycket energi och tid åt att bevara och befästa snarare än att utmana och utveckla. Samma gäng väljs om år efter år, för få medlemmar engagerar sig och utnyttjar sina demokratiska möjligheter i den verksamhetsinriktning som det ska fattas beslut om på årsmötet och arrangemanget runt själva mötet, proceduren, är lika år från år.

Rikta om, vänd blicken, ta befälet. Det finns ingenting mer än fantasin som hindrar årsmötet från att vara en hyllning till demokratin och föreningens framtid.

Motionera mera

Som medlem har man rätt att komma med förslag till årsmötet, det kallas att lämna in en motion. Styrelsen läser och analy- serar alla motioner och ger sitt bedömning om man tycker att årsmötet ska rösta igenom förslaget eller inte. Det beror på att styrelsen har en bättre helhetsbild av föreningens totala läge och kan bedöma om det t ex finns ekonomiska möjligheter att stöja ett visst förslag. Motionerna bör lämnas i god tid till sty- relsen och det brukar stå i kallelsen till årsmötet när de senast ska lämnas in.

ÅRETS HÄNDELSE

Årsmötet är höjdpunkten på året, det är då vi för en dag byter ut den representativa demokra- tin mot den direkta. Det är mötet ingen medlem borde missa. Statsvetaren Robert Dahl skriver om de förutsättningar som behöver uppfyllas för att demokrati ska råda (fritt ur Demokratin och dess antagonister):

Ingen får uteslutas – vilket betyder att alla medlemmar som uppfyllt sitt medlemsskap är välkomna på årsmötet likväl som i den övriga verksamheten.

Tillgång till information – handlar om att alla måste ha lika och/eller likvärdiga möjligheter att bilda sig en uppfattning om en fråga ett beslut handlar om.

Kontroll över dagordningen – medlemmarna bestämmer vad som ska tas upp på årsmötet och andra möten.

Effektivt deltagande – alla ska ges samma möjligheter att uttrycka sin uppfattning. Allas synpunkter och åsikter ska ges möjlighet att komma fram innan ett beslut fattas.

Lika inflytande – allas synpunkter är lika mycket värda och att var och en (som är röstberättigad) har en röst när beslut ska fattas.

När demokratin var ny, i antikens Grekland, kallades den som inte utnyttjade sin rätt att göra sin röst hörd för en idiot...

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 1

ÅRSMÖTET –

HÖJDPUNKTEN PÅ ÅRET

FA K TA

Med Ridsporten mot framtiden

Ett material för utveckling av föreningen.

Pris: 169 kr

www.sisuidrottsbocker.se

Föreningsguiden

Om kunskap och utveckling i förening

Pris: 139 kr

www.sisuidrottsbocker.se

Ideella föreningar

En handbok för dig som är engagerad i en ideell förening Pris: ca 319 kr

ISBN 978-91-7027-747-4

(4)
(5)

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE

I föreningens stadgar står hur och när styrelsen ska kalla till årsmöte.

Skicka ut kallelsen senast:

Kallelsen distribueras på följande vis:

Hemsida Facebooksida

Anslagstavla

Annat sätt

Skriv ansvarig person på den streckade linjen.

ANNAT SOM INTE FÅR

GLÖMMAS TILL ÅRSMÖTET!

KOM IHÅG DETTA INFÖR ÅRSMÖTET

CH E CK LIS TA

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 2, sid 1(2)

DAGORDNING INFÖR ÅRSMÖTET

Mötets öppnande

Val av ordförande för mötet

Anmälan av styrelsens val av sekreterare vid årsmötet Fastställande av röstlängd

Val av protokolljusterare och rösträknare Fastställande av dagordning och röstlängd (1) Fastställande av om mötet blivit i laga ordning utlyst (2) Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelsen Revisorernas berättelse

Fastställande av balans- och resultaträkningar Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

Beslut om antal styrelseledamöter och suppleanter inom ramen för det i 17 § andra stycket angivna antalet

Val av ordförande för föreningen (3)

Val av övriga styrelseledamöter jämte suppleanter Anmälan av ungdomsledamot jämte personlig suppleant utsedda av ungdomssektionen

Fastställande av eventuella sektioner förutom ungdomssektion (se §22)

Val av två revisorer och en revisorssuppleant (4) Beslut om antalet ledamöter i valberedningen Val av ombud till SvRFs och distriktets allmänna möten och ev andra möten där föreningen har rätt att

representera med ombud.

Fastställande av årsavgift för nästkommande år.

Övriga ärenden som enligt 13 § kan upptas till beslut på årsmöte. (5)

Sammanträdets avslutande.

Förklaring till kommentarerna 1-5, se nästa sida!

LA T HUND

PS. Kom ihåg att fixa något att äta och dricka till mötet. DS.

(6)

KOMMENTARER TILL DAGORDNINGEN

1. Ändringar och ev tillägg slås fast av mötet. Röstlängden, alla medlemmar ska skriva sitt namn på ett papper som sedan blir röstlängden, slås fast.

2. Styrelsen redogör för hur och när årsmöteskallelsen gått ut till medlemmarna. Årsmötet godkänner med ett formellt beslut att det gått rätt till.

3. Väljs oftast på ett år.

4. Väljs oftast på ett år. Revisorn får inte sitta i styrelsen eftersom han ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper. Han bör inte heller vara släkt med någon i styrelsen.

5. Under övrigt fattas oftast inga beslut men kan fungera som en diskussionspunkt.

MÖTESORD –

BRA ATT KÄNNA TILL

Acklamation

Omröstning med JA-rop.

Adjungera

Någon eller några tillfälliga ledamöter i en styrelse.

Den som adjungeras till styrelsen har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt.

Beslutsförhet

Anger hur många som måste vara närvarande för att man ska kunna fatta beslut.

Dagordning

Den lista som talar om vad som ska tas upp på mötet.

Justering

Fastställande. Ett mötesprotokoll justeras i efterhand av utsedda justerare och får därmed giltighet.

Mandatperiod

Tiden mellan två årsmöten. Väljs en styrelseledamot på två år, väljs han eller hon på två mandatperioder (förutsatt att man har årsmöte en gång per år.

Majoritet

Ett förslag till beslut får majoritet genom att få flest röster.

Protokoll

Ger besked om vad som förekommit på mötet, inklusive vilka be- slut som fattats samt eventuella reservationer. Bra om det framgår i protokollet vem som är ansvarig att driva en fråga vidare.

Reservation

Om det finns en avvikande mening i en fråga kan man få detta inskrivet i protokollet. Används ofta för att markera, gentemot medlemmarna, att det finns avvikande meningar mot beslutet.

Röstlängd

Förteckning över röstberättigade medlemmar.

Suppleant

Ersätter ordinarie ledamot. Styrelsen kan själv bestämma om suppleanten får vara med på mötena trots att ordinarie också är där. Om så är fallet har suppleanten ingen rösträtt.

Utslagsröst

Om ett beslut i en sakfråga går till votering och den slutar i lika röstetal har mötesordförande utslagsröst som avgör vilket alterna- tiv som vinner.

Valberedning

Grupp av medlemmar i en förening som fått i uppdrag att föreslå kandidater till styrelse och motsvarande uppdrag. Valberedningen ska göra en bedömning av kandidaternas lämplighet.

Yttrande

En beredande instans, t ex styrelsen, yttrar sig över ett inkommet förslag till beslut, t ex en motion.

Överläggning

Allmän diskussion innan man fattar beslut.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 2, sid 2(2)

LATHUND

ANDRA ORD:

(7)

PROTOKOLL VID ÅRSMÖTET

Årsmötets ordförande ska se till att det förs proto- koll vid mötet. Normalt väljs en särskild sekretera- re vid mötet. Det kan gärna vara någon som man inte räknar med ska delta aktivt i aktuella diskus- sioner.

Mötet väljer även en eller två justeringsmän som ska intyga att protokollet stämmer med verkligheten. Dessa justeringsmän bör föra anteckningar under mötet.

Protokollet ska innehålla röstlängden (som bilaga) samt alla beslut som fattats på årsmötet. Om det varit omröstning ska resultatet noteras i protokollet.

Protokollet ska undertecknas av den som varit ordförande under mötet, sekreteraren samt justeringspersonerna.

Årsmötesprotokoll är offentliga för alla, till skillnad från styrelseprotokoll. Originalet ska förvaras på ett bra sätt och det är styrelsens ansvar att det sker.

FÖRSLAG PÅ PROTOKOLL

Mötets öppnande

Ordförande namn namn hälsade alla välkomna och förklarar mötet öppnat. Närvarolista skapades och bifogas protokollet.

Fråga om mötets stadgeenliga utlysande Ja, mötet utlystes i rätt tid.

Val av mötesordförande

Till mötesordförande utses, namn namn Val av mötessekreterare

Till mötessekreterare utses, namn namn

Val av två justeringsmän och tillika rösträknare Till justeringsmän utses, namn namn och namn namn Godkännande av dagordning och röstlängd

Dagordningen och röstlängden godkändes av mötet.

Styrelsens årsberättelse och ekonomi

Styrelsens årsberättelse redogjordes av ordföranden namn namn och ekonomin redovisades av styrelsens kassör (se bilagor).

SKRIVA

PROTOKOLL

CH E CK LIS TA

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 3

Revisorernas berättelse

Revisionsberättelsen presenterades av revisor namn namn (se bifogat dokument).

Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

Förslaget till ansvarsfrihet för styrelsen godkändes av mötets deltagare.

Verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår

Verksamhetsplanen och budgeten för kommande år redovisa- des av namn namn. För att klara av att uppnå målen med året måste följande genomföras…(fyll på om det är något speciellt som ska genomföras som bör noteras i protokollet).

Fastställande av årsavgift

Förslaget till medlemsavgifter godkändes (se bilaga) Propositioner

Styrelsen har inte lagt fram några propositioner.

Motioner

Det har inkommit följande motioner innan årsmötet Skriv här upp dem i en lista och vad som beslutas.

Val av föreningens ordförande

Till föreningens ordförande valdes namn namn på ett år.

Val av föreningens styrelseledamöter

Till föreningens ledamöter valdes namn namn etc.

Skriv en lista med vilka som väljs in och på vilken tid, häften på ett år och andra hälften på två år.

Val av föreningens suppleanter

Till föreningens suppleanter valdes namn namn och ev namn namn på ett år.

Val av revisorer

Till föreningens revisor valdes namn namn på ett år.

Val av valberedning

Till föreningens valberedning valdes namn namn och namn namn på ett år.

Övrigt

Vi diskuterade xx och xx. Styrelsen fick i uppdrag att jobba vidare med det under året och ta fram underlag till nästa årsmöte.

Mötet avslutas

LA T HUND

(8)
(9)

Styrelsens målsättning

För att klara balansen mellan att förvalta sitt uppdrag och att utveckla det så är det viktigt att styrelsen sätter upp mål för verksamheten. Hur ni sätter mål – läs mer under flik 5.

Det kan t ex vara:

– Att öka antalet medlemmar till över 100 – Att anmäla ett lag till dressyrallsvenskan i div II – Att fira att klubben funnits i x antal år

– Att utveckla ungdomssidan så att det finns bra ungdomsverksamhet

– Att inom ett år bygga ut klubbstugan med egna pengar – Att köpa in nya hinder

Styrelsens befattningar

En styrelse brukar bestå av ordförande, vice ordförande, kas- sör, sekreterare och övriga ledamöter. Styrelsens ordförande har det största ansvaret och väljs på årsmötet. Sekreteraren, kassören är jämte ordföranden föreningens nyckelpersoner.

Befattningarna förutom ordföranden utses internt på det första styrelsemötet som är ett konstituerande styrelsemöte (se nästa sida).

Gemensamt ansvar

Det är lätt att tro att bara för att styrelsen utsett en av leda- möterna till kassör så har han eller hon hela ansvaret för det ekonomiska, eller att sekreteraren har hela ansvaret för proto- kollen. Det är fel. I själva verket är det är alltid HELA styrelsens ansvar att se till att redovisningen, protokollen mm sköts. De övriga ledamöterna måste se till att kassören gör sitt jobb annars kan de bli ansvariga.

Styrelsen är en grupp människor som fått med- lemmarnas förtroende. Det är den samlade kraf- ten i gruppen som är viktig och som ger det bästa resultatet! Vilka är då styrelsens viktigaste uppgif- ter? Hur gör man för att utveckla ett bra klimat i styrelsen? Vilken rollfördelning är lämplig mellan styrelse och eventuellt anställda?

Styrelsen i en förening är den grupp människor som blivit utsedda av årsmötet att bland annat ansvara för den löpande verksamheten i föreningen, verkställa beslut, ansvara för för- eningens medel och företräda den utåt i samhället. Styrelsens roll är att vara strategisk och tänka framåt men samtidigt se till att det operativa arbetet i föreningen fungerar.

Styrelsens uppgifter

Styrelsen ska se till att föreningens organisation fungerar ordentligt och att föreningen förvaltas på ett bra sätt. I organi- sationen ingår att det finns vettiga rutiner fastlagda för redovis- ningen och hanteringen av föreningens pengar. Det ska också finnas rutiner för uppföljning, dvs att saker som beslutats på styrelsemötena blir gjorda.

I korta drag är det två områden som styrelsen ska koncentrera sig på – förvalta och utveckla. För att lyckas med det behöver styrelsens medlemmar ta på sig olika roller anpassade för respektive område. Dels ska man förvalta vad tidigare styrelser lämnat efter sig i form av tillgångar, material och kompetens, representera föreningen i olika sammanhang och genomföra vad som står i stadgarna. Dels ska föreningens verksamhet utvecklas, nya behov och önskemål ska tillfredsställas. En av styrelsens uppgifter är att skapa förutsättningar för det. Styrel- sens övergripande uppdrag framgår av föreningens stadgarna.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 4, sid 1(2)

VÄRLDENS BÄSTA

STYRELSE

FA K TA

Många uppgifter återkommer varje år vid samma tidpunkt, t ex årsmöte, budgetarbete, klubbfest, datum för viktiga skrivelser, tävlingar, basarer, ansökningar av LOK-stöd etc. Skriv ner en årschecklista för de fasta uppgifterna månad för månad. Använd styrelseåret som finns på flikens framsida.

KRAV PÅ STYRELSELEDAMÖTER OCH SUPPLEANTER

Ska ha uppfyllt stadgarnas krav för att ha rösträtt på föreningsstämman.

För att ta ett förtroendeuppdrag i föreningen krävs det ett medlemsskap.

Om föreningen driver näringsverksamhet får

inte någon ledamot ha näringsförbud. Ingen

bör heller vara försatt i konkurs.

(10)

FAKTA

Konstituerande styrelsemöte

Efter årsmötet är det bra att den nya styrelsen håller sitt första möte, det så kallade konstituerande styrelsemötet. I det mötet fördelas arbetsuppgifterna i styrelsen ut och det ska anges i protokollet för mötet vem eller vilka som tecknar föreningen.

Exempel på dagordning för ett konstituerande sammanträde:

Mötets öppnande

Godkännande av dagordning.

Val av sekreterare för mötet.

Val av protokolljusterare.

Val av vice ordförande (1 år).

Val av sekreterare (1 år).

Val av kassör (1 år).

Val av utbildningsansvarig.

Val av övriga eventuella befattningar t ex ungdoms- ledare, sektionsledare, materialförvaltare, kioskansva- rig etc.

Beslut om föreningens firmatecknare, t ex

ordförande och kassör (tillsammans eller var för sig).

Var noga med att skriva ut firmatecknarnas fullständi- ga namn och personnummer. Det här protokollet kan ni behöva visa upp för banken.

Diskussion.

Tid och plats för nästa styrelsemöte.

Vid det konstituerande styrelsemötet är det bra om styrelsen bestämmer vilka mötesdatum som gäller över hela året.

Då kan alla planera sin tid bättre och närvaron ökar på mötena.

EGNA KOMMENTARER:

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 4, sid 2(2)

(11)

Sekreterare

Den person som väljs till sekreteraren ska:

Skicka ut kallelser till årsmötet och de löpande mötena under året

Skriva dagordning inför styrelsemötena

Skriva protokoll över styrelsemötena och händelser och se till att de sprids till alla som ska ha dem. Protokollen bör skrivas så att man vid senare tillfälle kan gå tillbaka och kontrollera vilka beslut som tagits samt vem som tog på sig att utföra arbetet. Protokollen ska även kunna läsas och förstås av styrelseledamöter som inte var med på mötet

Göra förslag till verksamhetsberättelse

Utan det enorma arbete som varje dag läggs ner av tusentals ideellt arbetande föreningsmänniskor skulle inte ridsportsverige se ut som det gör. Men utan medlemmar finns det inga styrelser att verka inom. Det skulle inte finnas några föreningar om inte människor med liknande intressen valt att gå samman i syfte att utveckla just dessa intressen.

Ett sätt att få fler att engagera sig är att definiera vad som förväntas att de ska göra i sina olika roller.

Ordföranden

Ska leda styrelsen och har huvudansvaret för styrelsens arbete samt är föreningens ansikte utåt

Sammankalla till möten och se till att möten hålls regel- bundet

Leda styrelsens möten, se till att dagordningen följs och att stimulera, uppmuntra och låta olika viljor komma till tals. Skapa förutsättningar för att uppgifter och ärenden diskuteras och behandlas på ett sådant sätt att alla i styrelsen känner delaktighet i ett beslut

Vara en god lyssnare och se till att inte gå in och domine- ra en diskussion

Är firmatecknare, ofta tillsammans med kassören Ska driva på och verka för föreningens framåtskridande Att vara ledare är ofta ensamt. Därför är det intressant när fler organisationer prövar olika former av delat ledarskap. I vissa organisationer är det delade ledarskapet formaliserat, man väljer två språkrör eller två ordföranden som har som uppgift att leda tillsammans. I andra fall är det delade ledarskapet mer informellt. Det kan vara en ordförande och en vice ordförande som i praktiken leder föreningen tillsammans.

Vice ordförande

Tar över ordförandeposten när ordföranden har fått förhinder och inte kan vara med vid styrelsemöten. Om en ordföranden av någon anledning avgår brukar vice ordförande träda in och genomföra ordföranderollen till ny ordförande väljs vid nästa årsmöte. Vice ordförande bör vara ledamot och inte suppleant.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 5, sid 1(2)

ARBETS-

BESKRIVNINGAR

FA K TA

Välj en sekreterare som systematiskt kan ordna föreningens protokoll, brev, skrivelser mm och som har lätt att uttrycka sig i skrift.

Det är viktigt att efterträdare på ett enkelt sätt kan hitta dokument som gjorts tidigare, t ex avtal eller liknande.

Dela ansvaret mellan ordföranden och vice ordföranden. Ni kan hjälpas åt och på så vis känns det inte så arbetsamt och ensamt med ordförandeposten.

En styrelseledamot måste ha intresse för verksamheten, vara väl insatt i hela eller delar av verksamheten samt om möjligt ha en djupare kompetens inom något område.

Ulf Ståhlborg, Stockholms Läns Ridsportförbund

(12)

FAKTA

Kassör

Kassörens främsta uppgift är att hålla i föreningens ekonomi samt löpande uppdatera styrelsen om det ekonomiska läget.

Sammanfattningsvis ska kassören:

Kontrollera att medlemsavgifterna betalas in

Ansvara för att bidragsansökningar kommer in i rätt tid till stat och kommun

Ansvara för utbetalningar och se till att fordringar krävs in Sköta föreningens bokföring och se till att verifikationer finns för alla in- och utbetalningar

Deklarera, lämna kontrolluppgifter och se till att förening- ens skatter och avgifter betalas

Varje år göra en årsredovisning för verksamhetsåret i god tid till årsmötet och skicka till revisorn så att handlingarna hinner granskas före årsmötet

Föra medlemsförteckning och inventarieförteckning Kontrollera att föreningens egendom är ordentligt försäkrad Lämna budgetunderlag till styrelsen

Delta i styrelsearbetet

Informera övriga i styrelsen om föreningens ekonomi

Kommittéer

Styrelsen väljer vilka kommittéer som behövs för att bedriva verksamheten i föreningen. Till exempel kan det vara nyttigt att knyta en duktig tävlingsledare till tävlingskommittéen.

Det kan vara en fördel att vissa frågor inte behöver behandlas i styrelsen och att ni lättare kan knyta till er personer med speci- alkompetens. En del engagerar sig hellre i ett utskott med ett begränsat arbetsområde än sitter i styrelsen med totalansvar och ett mer omfattande arbete.

HELA STYRELSEN HAR ETT ANSVAR

Alla i styrelsen har ett kollektivt ansvar för arbetet som bedrivs i styrelsen, även det slutliga ansvaret för ekonomin och för protokollförandet. Det gäller även om ni har utsett en kassör och en sekretera- re. Se till att styrelserepresentanterna får tillräcklig information löpande under året.

HUR KAN VI FÖRDELA ARBETSUPPGIFTERNA PÅ ETT BRA SÄTT?

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 5, sid 2(2)

Ofta den mest tidskrävande posten. En del föreningar arvoderar en kassör eller köper en redovisningstjänst. Kassören har med ordföranden något större ansvar att skatter betalas in i tid.

Välj en kassör som kan det här med redovisning och ekonomi och som har ordningssinne. Det är också viktigt att kassören inte har några ekonomiska problem som då kan locka att ta till kortfristi- ga lån ur kassan. Enbart spekulationer om detta bland medlemmar kan vara illa nog.

Sätt upp gemensamma spelregler i styrelsen. Det kan t ex vara ”Kom i tid”,

”Låt alla få prata till punkt”, ”Bemöt dina

kamraters förslag positivt”

(13)

US/Förening

För att föreningen ska beviljas anslutning till Svenska Rid- sportförbundet måste det finnas en ungdomssektion (US).

US har en egen styrelse och egen ekonomi, samt även en plats i föreningens styrelse. US driver och ordnar aktiviteter för alla medlemmar, främst för barn och unga. Det kan vara allt från kurser i olika ämnen till familjedagar eller projekt för att utveckla klubbens verksamhet. US är en viktig arena där unga får en chans att växa och utvecklas.

DUS/Distrikt

I landets 19 ridsportdistrikt finns distriktets ungdomssektion (DUS), den viktiga länken mellan föreningarnas US och den Centrala ungdomssektionen, CUS. Precis som US har plats i föreningens styrelse, har DUS plats i distriktets styrelse. DUS uppgift är att stötta alla US inom sitt distrikt genom att till exempel skapa goda kontakter, ordna träffar och aktiviteter.

CUS/Central

På central nivå finns Centrala ungdomssektionen (CUS). Här engagerar sig unga för andra unga. På Riksungdomsmötet där DUS:en deltar vartannat år föreslås vilka ungdomar som ska väljas in i CUS. Förslagen läggs därefter fram och röstas om på Svenska Ridsportförbundets stämma. CUS har två ledamö- ter och två suppleanter i SvRF:s förbundsstyrelse och är på så sätt med och påverkar på högsta nivå. Den centrala ungdoms- sektionens, CUS för alla unga ridsportares talan, arbetar fram mål, inriktning och sätter agendan för vilka av ridsportens frågor som behöver en extra tydlig ungdomsprägel.

UNG I RIDSPORTEN

Ridsporten är ung, mer än hälften av alla medlem- mar i landets ridklubbar är under 26 år. Genom vår unika struktur ges du som ung chansen att tidigt lära dig besluta om, driva och genomföra projekt.

Att få förtroendet att leda och påverka är ett stort, och inte minst, utvecklande ansvar.

Ibland har du en mindre roll – andra gånger tar du täten. Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där som verksamheten bedrivs, riktlinjerna blir levande och ridsporten får sin slutgiltiga form. Som ung i ridsporten har du alla möjlig- heter att påverka. Inte bara frågor som rör barn och ungdomar, utan ambitionen är att ha unga engagerade i ridsportens alla verksamheter. Att unga finns med där besluten fattas, från lokal till central nivå, är ganska unikt.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 6, sid 1(2)

UNGDOMS- SEKTIONEN

FA K TA

UNG INOM RIDSPORTEN

EN LITEN SKRIFT OM STORA MÖJLIGHETER Svenska Ridsportförbundet

Ridsportens Hus 734 94 Strömsholm www.ridsport.se

Vill du veta mer om hur du som är ung MERA

kan utvecklas och engagera dig inom ridsporten? Läs mer under ungdomsfliken på www.ridsport.se

GLÄDJE HELA GREJEN FÖR TUSS

Hos Theleborgs RS finns TUSS, en aktiv ungdomssektion med tydliga mål som fått pris för sitt arbete för unga i ridklubben.

– För oss är det viktigaste att alla känner sig välkomna till stallet och mår bra av att vistas här, säger Madeleine Almqvist.

– Märker vi att barn eller ungdomar på klubben inte mår bra, ingriper vi direkt.

Att ha roligt är bästa sättet för att unga ska stanna kvar i ridsporten tror TUSS som fixar fler kul arrangemang; blåbärshoppningar, kunskapshajker men också övernattning och annat skoj. Mini-TUSS är till för att inspirera barn att ta steget till TUSS och ett engagemang i klubben och i styrelsear- bete. TUSS får mycket uppskattning från klubbstyrelsen för sitt arbete.

– Det gör att vi TUSSare växer, och blir trygga i våra roller, säger Madeleine Almqvist.

TUSS är nio tjejer mellan 12-16 år och en av många aktiva ungdomssektioner (US) bland Sveriges ridklubbar. 2010 blev TUSS utsedda till Sveriges bästa US.

LEDA

Ridsportens ungdomsledarutbildning är unik inom idrotten när det gäller både innehåll och upplägg och är ofta startskottet på ett långvarigt engagemang. På kurserna som ges i olika steg, får du förutsättningarna för att aktivt arbeta med ungdomsverksamhet i klubben. Till exempel kunskap om barn- och ungdomars utveckling och förståelse för varför de gör som de gör i olika situationer. Varje år tar omkring 700 nya ungdomar chansen att utvecklas genom ungdomsledarutbildningen.

*

VÄXA

Stallbacken ger växtkraft och är en unik plantskola för unga ledare. Det finns det många levande bevis på.

Stallet är en unik och jordnära ledarskola, det har forskning slagit fast.*

Gemenskapen och kommunikation mellan både hästar och kompisar i stallet bär på en kraft som fostrar tjejer och killar till driftiga ledare.

Umgänget med hästen utvecklar mod, ansvarskänsla, tydlighet och handlingskraft, egenskaper som också är användbara långt utanför stallbacken. Listan på kända ledare som har sina rötter i ridsporten, är lång.

Birgitta Ohlsson som är politiker i riksdagen säger så här:

– Jag fostrades i ledarskap genom att skola in yngre nya tjejer i stallets rutiner, utvecklade min ansvarsförmåga genom att tillbringa fyra till fem dagar per vecka i stallet samtidigt som jag skötte mina läxor och utvecklade disciplin genom att cykla sju kilometer i regn och rusk, bära höbalar och under tjänstgöringshelger fara hemifrån vid sex på morgonen för att öppna stallet. Jag lärde mig maktspelets olika sidor. Och att hårt arbete alltid lönar sig. Valla ponnystall blev min chefsskola!

Lena Forsberg på Luleå Tekniska Universitet har skrivit en avhandling om stalltjejer och stallet som en naturlig ledarskola. Läs mer på ridsport.se.

Foto: Helene Schmitz Foto: Jessica Ortiz Bergström

Vem än jag pratar med som är tjej eller kvinna och engagerad någonstans, oftast som chef eller på en hög samhällsposition, så visar det sig att hon har ridsport- bakgrund. och jag vet att detta inte är en slump. Ridsporten är verkligen framtidens ledarskola och det är sååå häftigt.

SAGT AV CUS-ORDFÖRANDE HELENA CARLSSON UNDER POLITIKERVECKAN I ALMEDALEN 2010.

Ung inom ridsporten

Ladda ner PDF på ridsport.se eller beställ kostnadsfritt på kansli@ridsport.se

Ridsporten vill

Pris: O kr, PDF Ladda ner från www.ridsport.se

Ung och aktiv inom ridsporten

Fakta, tips, råd och inspiration hur ni i ungdomssektionen kan påverka både er ridklubb och ridsporten i stort att bli ännu bättre.

Pris: 65 kr

www.sisuidrottsbocker.se

Hela agerandet mot hästen handlar om ledarskap. Det förväntas och krävs att man ska ta ansvar, vilket har stor betydelse för tonåringars identitet.

Lena Forsberg, Luleå Tekniska Universitet

(14)

FAKTA

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 6, sid 2(2)

KOM IGÅNG MED ER UNGDOMSSEKTION

Ofta är det styrelsen i US som hittar på aktiviteter och ser till att de blir av men alla ungdomar under 26 år är med US och kan vara med och hjälpa till.

Finns det ingen US-styrelse i er klubb kan ni enkelt bilda en.

Kalla ungdomarna som är med i klubben till ett möte. Det kan ni göra genom att sätta upp lappar i stallet, ridhuset och/eller cafeterian. Dessutom kan ni få med det på klubbens hemsida och i klubbtidning eller nyhetsbrev om det finns. Sätt ett datum minst ett par veckor framåt så alla hinner se det.

På mötet väljer ni en styrelse:

Ordförande – ser helheten och är den som leder och driver framåt.

Vice ordförande – fungerar som ett stöd för ordförande och träder in som ersättare om ordförande inte kan närvara.

Sekreterare – har koll på vilka frågor som ska beslutas och vad som har beslutats. Du är också den som sammanfattar möten och beslut på papper, att skriva protokoll.

Kassören – har som uppgift att hålla koll på US kassa, det vill säga pengarna. Kassören ska kunna rapportera om vilka pengar som betalas ut eller kommer in och vad som finns kvar i kassan.

Övriga ledamöter är med på möten och hjälper till med olika uppgifter.

Styrelsen har möten så sällan eller ofta ni tycker att det be- hövs, för att planera och samordna aktiviteter.

US – platsen för dig!

Alla föreningar som är med i Svenska Ridsportförbundet ska ha en ungdomssektion.

Föreningar, liksom ungdomssektioner, kan fungera lite olika.

Exempelvis kanske en förening bedriver ridskola medan en annan är mer inriktad på tävlingsverksamhet.

Själva föreningen är alltid ideell, vilket betyder att föreningen ska verka för medlemmarnas intressen och medverka till att alla känner sig välkomna. Varje förening ska ha en US och var- je US ska ha en styrelse. Alla medlemmar under 26 år tillhör automatiskt US.

Varje US i en förening har en ordinarie ledamot och en supp- leant i föreningens styrelse. Det är vanligast att US ordförande har en av dessa platser. US representanter medverkar i styrel- sens arbete och beslut inom alla områden, inte bara ungdoms- frågor. Se till att använda de platserna, här har ni möjlighet att påverka och förändra det ni tycker är viktigt!

Långst bak under flik 3 – ”Läs mer” hittar ni Svenska Ridsportförbundets arbetsordning för ungdomssektioner.

Engagerad 2.0 – Kan och vill påverka i min förening Hur kan du som är ung och aktiv i en förening vara med och påverka din förenings verksamhet? Med så många unga som utövar verksamheten är det viktigt att unga också finns represen- terade i styrelser och kommittéer, eller på andra sätt får vara med och påverka vika beslut som tas.

Pris: 69 kr

www.sisuidrottsbocker.se

Ungdomar ska ingå som förtroendevalda i våra styrelser, sektioner och kommittéer, för att ge unga ökad kunskap och möjlighet att påverka hur verksamheten ska utformas.

Ur Ridsporten vill

(15)

Det är bra om valberedningens medlemmar har olika kön, ålder och är engagerade på olika nivåer och sammanhang i föreningen. Exempel på detta kan vara tävlingsryttare, ledare, ungdomar och föräldrar. Det är bra om medlemmarna i valbe- redningen har ett brett kontaktnät i föreningen och att de olika medlemmarna i valberedningens kontaktnät ser olika ut. Om valberedningens sammansättning liknar föreningen i stort – är chansen större att man lyckas föreslå en styrelse som gör det.

Ta hand om dem som inte väljs in

De personer som inte kan sitta i styrelsen kan engagera sig i andra föreningsaktiviteter. Gör det enkelt att hitta arbetsupp- gifter genom att sortera och avgränsa ansvarsområden. Hus- håll med föreningens resurser så bränner ni inte ut eldsjälar eller skapar grupperingar med stängda dörrar.

VARFÖR VALBEREDNING?

Valberedningen är föreningsmedlemmarnas vik- tigaste instrument för att skapa och bibehålla en fungerande styrelse. En styrelse som på ett tryggt och stabilt sätt ska föra föreningens verksamhet framåt. En väl fungerande valberedning är därför en förutsättning för att demokratin i föreningen ska säkerställas.

Föreningens valberedning väljs av årsmötet. Den bör bestå av minst tre personer, men kan vara fler, lite beroende på fören- ingens storlek och spridning. Exakt vad som ingår i valbered- ningens uppdrag framgår i föreningens stadgar.

Några faktiska förkunskaper krävs inte av en valberedare även om uppdraget ställer krav på den som tar sig an uppgiften.

Valberedningen ska exempelvis alltid vara objektiv och se till föreningens bästa och därmed bortse från särintressen, egna såväl som andras, vilket kan vara lättare sagt än gjort.

Det är viktigt att valberedningen har koll på hela föreningens verksamhet, eftersom den föreslagna styrelsen ska spegla verksamheten i stort.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 7

VÄLJ SMART –

SÅ ARBETAR EN VALBEREDNING

FA K TA

Välj smart

Så arbetar en valberedning.

Ladda ner PDF på ridsport.se eller beställ kostnadsfritt på kansli@ridsport.se

Valberedning

I ett föränderligt samhälle är det extra viktigt med en fungerande valberedning.

Pris: 75 kr

www.sisuidrottsbocker.se

Medlemsmodellen

Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar Pris: 240 kr

www.medlemsmodellen.se ISBN 978-91-9801-273-6

En bra valberedning ger en bra styrelse som ger en bra förening

Ur Välj smart – så arbetar en valberedning

Hur kan vi rusta unga för framtiden och hjäpa dem att hålla alla dörrar öppna?

En kan inte göra allt… alla kan göra något…

tillsammans kan vi göra mycket!

(16)
(17)

RIDSPORTDISTRIKT

Vi är alla en del av ridsportsverige oavsett om vi är tävlingsryttare, motionärer, ridskoleryttare eller allmänt intresserad av hästar.

Tillsammans kan vi förändra, förädla och förbättra!

VÅR RIDKLUBB

Kontaktpersoner

Valberedning

Ungdomssektion

Ordföranden

Vice ordf.

Kassör

Utbildningsansvarig

Sekreterare

Ordf. ungdomssektion Skriv upp namn, telefonnummer, e-post

SISU

Vår utbildningskonsulent

RF-distriktsorg.

Kontaktperson

VÅRA KOMMITTÉER

KONTAKTA OSS I RIDKLUBBEN

Fyll i och sätt upp på klubbens anslagstavla

(18)
(19)

VAD KAN VI GÖRA?

ENGAGERA FLER!

TIPS FRÅN LULEÅ RIDKLUBBS VALBEREDNING

Börja i god tid – då har ni större chans att hitta rätt folk.

Gör en enkät till sittande styrelsemedlemmar (finns förslag på sådan i Välj smart). Det kan ge er en bra kartläggning av kompetenser i styrelsen, hur nuvarande ledamöter ser på sitt uppdrag och på föreningens styrkor och svagheter.

Ta fram ett faktablad om föreningen som be- skriver för potentiella ledamöter vad uppdra- get handlar om.

Visa vilka ni är i valberedningen – så har med- lemmar som vill engagera sig möjlighet att kontakta er.

Billdals Ridklubb står stadigt på tre verksamhets- områden: ridskolan, inackorderingarna och täv- lingsverksamheten. Filosofin är att de tre delarna ska få näring från varandra.

Verksamhetsledare är Klara Nilsson, som arbetat för förening- en i närmare tio år. Till skillnad från många andra föreningar, har Billdals RK haft förhållandevis lätt att få medlemmar att vilja engagera sig ideellt. Vilket är ert framgångsrecept?

— Jag tror att den främsta anledningen är att vi har väldigt roligt tillsammans, säger Klara.

Att bygga gemenskap och tillhörighet är en viktig framgångs- faktor, något som man ständigt arbetar med på Billdals RK.

— Många vill nog gärna hjälpa till, men det kan vara svårt att våga ta steget om man inte känner så många i föreningen.

Därför är det viktigt att lotsa nya elever och medlemmar in i gemenskapen. Det är väl investerad tid, säger Klara.

En annan faktor Klara framhåller som värdefull är att persona- len har olika ansvarsområden i den ideella sfären. Någon har – utöver sitt dagliga arbete – uttalat ansvar för tävlingsverksam- heten, en annan för clinics och en tredje för klubbaktiviteter.

— Vi involverar personalen inom ramen för sin arbetstid i verk- samhet som i övrigt bygger på ideella krafter. På så sätt kan personalen underlätta för de ideellt engagerade, förklarar Klara.

— Men den stora rekryteringen av ideellt engagerade börjar på ridskolan. Det personliga mötet är väldigt viktigt. Det gäller att ta sig tid att inte bara fråga den lilla klick som alltid hjälper till, utan vända sig till fler och alltid sträva efter att engagera fler, menar Klara.

Ju fler som hjälper till – desto roligare!

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 8

G O D A EXE M P E L

(20)
(21)

Möteskvalitet

Lyckas ni definiera mötets riktning, dvs ger det ett syfte, mål och ett arbetssätt. Samtidigt som ni under mötet klargör vad som händer sedan, dvs vem ska göra vad, när och hur så kom- mer mötet att ge energi, öka motivationen och viljan att agera.

Tips på bra möten

Lisa Moraeus ger i boken ”Brinna!” några tips på att hålla bra möten:

Håll kortare möten och se till att sluta i tid så möjiggör ni för människor med många andra åtagande i livet att delta.

Se till att det alltid är tydligt vad mötet ska handla om, dvs att det finns ett syfte.

Gör så många deltagare som möjligt delaktiga på mötet genom att fördela ansvar i förväg och låta de leda diskus- sionerna kring ”sin” punkt.

Om ni känner att ni även behöver mer sociala möten utan så mycket struktur – lägg in sådana möten, men gör dem inte obligatoriska.

Se till att det är lika mycket värt att lägga ner lite tid i er förening som att ha många timmar i veckan till förfogande.

Bli riktigt bra på att leda möten så att ni kommer fram till beslut så att diskussionerna inte blir onödigt långa.

VIKTIGT ATT SAMARBETA

En förenings verksamhet står och faller med med- lemmarnas vilja att samarbeta. Sättet att arbeta, att mötas och bedriva verksamheten avgör arbetsin- satsernas omfattning.

En bra arbetsform kännetecknas av bland annat:

– Inflytande och ansvar samt mod att fatta beslut – Variation, omväxling och utmaningar

– Erkännande, stöd och uppmuntran

– Lärande, nya insikter och personlig utveckling – Lust och glädje

Dyrbar tid

En av anledningarna till att många, framför allt unga, väljer att hoppa av eller inte ens hoppa på ett förtroendeuppdrag är att alltför många möten upplevs som slöseri med tid. Det är viktigt att varje möte har ett uttalat fokus, dvs vad vill vi uppnå med just det här mötet, vad är syftet? Samt ställa sig frågan vad är det bästa sättet att genomföra mötet på? Det är bra att låta olika personer i styrelsen förbereda olika mötespunkter.

Tänk på att är det lite svårare beslut som ska fattas kan sty- relsemedlemmarna behöva tid på sig att förbereda sig, läsa in sig. Skicka därför ut kallelsen och underlag till mötet i god tid innan ni ska ses.

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 9

HÅLLA MÖTEN MED MENING

FA K TA

Idrottens föreningslära – boxen

Allt kommunicerar

Förening i rörelse - guide för utveckling Offensivt styrelsearbete

Idrottens ekonomihandbok

Vår förening – om demokrati och föreningskunskap

Pris: 250 kr

www.sisuidrottsbocker.se

La Lepre Stanca – fart efter kamrat

Cykelföreningen La Lepre Stanca

Håller vi samma fart i föreningen?

Finns det någon som drar mer en någon annan? Kan vi hitta ett system där alla drar lika mycket?

Med Ridsporten mot framtiden

Läs mer om att skapa meningsfulla möten i kapitel 7.

Pris: 169 kr

www.sisuidrottsbocker.se

(22)
(23)

Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 8, blad 10

LÄS MER

F Ö RD JUP NIN G

Till det här avsnittet finns flera material som vi gärna tipsar om och som kan vara bra för er att titta igenom.

MATERIAL ATT BESTÄLLA:

Beställ genom att skicka ett mail med antal ex och leveransadress till kansli@ridsport.se

Välj smart

Ridsportens ledstjärnor är inget projekt utan ett långsiktigt arbete som ska genomsyra varje del i din ridsportvardag och vara ett naturligt steg att i fortsättningen skapa en idrott med hög etik och moral.

Ledarpasset

Vad är ditt ideella engagemang värt i arbetslivet? I ledarpasset beskrivs lite av de kvaliteter du får som engagerar dig ideellt i er för- ening. Läs mer här om hur du kan omsätta dina praktiska kunskaper i stallet till punkter i ditt CV.

Ung inom ridsporten

SvRF arbetsordning för ungdomssektioner Stallet en jordnära ledarskola

MATERIAL ATT LADDA NER:

Finns på www.ridsport.se och i dokumentbanken.

Svenska Ridsportförbundets stadgar

Antagna av förbundsstämman 2011.

Svenska Ridsportförbundets typstadgar

Behöver ni utveckla era stadgar – här är en bra förlaga att titta på när ni utvecklar era stadgar i föreningen.

www3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/Dokumentbank/

Saknar du något i materialet? Har vi varit otydliga? Dina åsikter är viktiga! T

veka inte att höra av dig till: Maria.T

hun@ridsport.se

TYCK TILL!

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :