PM
UPPDRAG
Gröninge vindkraftpark
UPPDRAGSLEDARE
Ingvar Svensson
DATUM
2010-01-20
UPPDRAGSNUMMER
3831508000
Pernilla Sjöström
Minnesanteckningar från samrådsmöte enligt 6 kap 4§ Miljöbalken om vindkraft- etablering vid Gröninge, Kinda kommun.
Tid och plats: 2012-01-17, Hycklinge bygdegård
Ca 170 personer deltog i mötet. Tjänstemän från Kinda kommun och länsstyrelsen samt politiker från Kinda kommun närvarade också. En namnlista fanns utlagd där de närvarande kunde anteckna sig. Kartor och fotomontage delades ut.
Från E.ON Vind medverkade:
Anders Wallin (projektledare) Mattias Hennius
Camilla Rasmusson Matilda Carlsson Hedvig Strandberg
Christian Stöttrup-Andersen
Björn Persson (regionchef Östergötland)
Håkan Gunnarsson (regionchef Kalmar och ”elnätsexpert”) Från WSP medverkade Bengt Simonsson (demonstrerade ljud)
Från SWECO medverkade Pernilla Sjöström (ansvarig för att göra minnesanteckningar samt som representant för företaget som gör miljökonsekvensbeskrivningen)
Markägaren, Riddarhusets stiftelse, representerades av Hans von Stockenström.
1. Mötet inleddes med att Mattias Hennius presenterade deltagarna från E.ON Vind med konsulter samt gjorde en kort genomgång av upplägget för kvällen.
2. Anders Wallin (AW) presenterade projektet i korthet.
3. Karl Martin Axelsson från länsstyrelsen redogjorde för hur tillståndsprocessen går till. Den som vill etablera vindkraft för en anläggning som denna måste ha tillstånd enligt Miljöbalken 9 kap. Lagen ställer en del krav. Initialt skall ett samråd ske mellan den som vill bygga vindkraft- verk (i den här fallet E.ON Vind) samt länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten (i det här fallet Kinda kommun) för att reda ut vilka delar som skall finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Därefter hålls ett samråd med allmänheten varvid synpunkter kan lämnas. Detta utgör en del av MKB-arbetet. När tillståndsansökan lämnas in granskar myndigheten ansökan för att avgöra om den är av tillräcklig kvalitet för att basera ett beslut på. Om inte begär myndigheten in kompletteringar. När myndigheten bedömer att ansökan är komplett kungörs tillståndsansökan i
dagspressen. Då har allmänheten möjlighet att lämna in yttranden. Efter att beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen (MPD) kan beslutet överklagas.
4. AW återgick till att berätta om projektet och att E.ON vill utveckla produktionen av el från vindkraft eftersom det är förnybar energi som dessutom är utsläppsfri, vilket behövs med tanke på klimathotet.
Gröninge är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten samt i Kinda kommuns vindbruksplan som lämpligt område för vindkraft varför platsen bedöms lämplig för ändamålet.
Här finns goda vindförhållanden, stora sammanhängande markområden med bra infrastruktur, t.ex vägar och möjligheter för elanslutning.
En karta visades över området där vindkraftverken avses byggas. Tidigare ingick ett område väster om aktuellt område men detta har strukits ur projektet då det efter diskussioner med kommunen och länsstyrelsen samt inledande utredningsarbete inte bedöms ha de rätta förutsättningarna för en vindkraftetablering.
Huruvida den lokala påverkan blir acceptabel eller ej avgörs av miljöprövningsdelegationen.
Tillståndsansökan som lämnas till Länsstyrelsen avser att visa att påverkan blir acceptabel.
E.ON planerar att söka tillstånd för maximalt 32 verk som har en totalhöjd på högst 225 m fördelade på maximal tornhöjd på 180 m eller en maximal rotordiameter på 150 m.
Ansökan kommer att lämnas till länsstyrelsen sommaren 2012 och till ansökan kommer bl.a miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse och protokoll att bifogas.
En preliminär innehållsförteckning till MKBn redovisades. Inledande kapitel rör tillstånds- processen mm. Därefter en genomgång av områdets förutsättningar, verksamhetsbeskrivning, alternativa lokaliseringar, planer och program som berörs, miljökonsekvenser, uppfyllelse av miljömål, uppföljning samt kontrollprogram och en samlad bedömning.
En rad faktorer styr hur verken placeras. Vindförhållanden är en viktig faktor men även avstånd till bostäder och andra intressen påverkar hur verken placeras. Beroende på placeringen varierar påverkan på landskapsbilden. Påverkan kan minskas genom att exempelvis minska antalet verk eller ändra layouten av dem. När layouten är fastlagd görs projektering av
tillfartsvägar och uppställningsplatser där man i största möjliga mån försöker utnyttja befintliga vägar för att minska miljöpåverkan.
I nuläget är det oklart exakt hur verken kommer att placeras. Eftersom olika verk är olika känsliga för turbulens kommer två nya mätmaster placeras ut under våren 2012 för att få bättre kännedom om vindförhållandena. Därefter markeras mindre områden inom vilka verken kommer placeras vilket också kommer vara det tillståndsansökan grundar sig på. Den exakta placeringen kommer göras i ett senare skede, eftersom den är beroende av vilket fabrikat på vindkraftverken som slutligen väljs.
AW visade några fotomontage som gjorts på den preliminära layouten. Fotomontagen delades även ut vid början av mötet.
Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning. Eftersom de blir högre än 150 m kommer de att förses med ett högintensivt vitt ljus som blinkar ca 40-60 ggr/minut med en styrka av 100 000 candela på dagen. På natten finns det möjlighet att dimma ner detta till 2000
candela. Det finns möjlighet att installera ett radarbaserat system som gör att ljuset endast aktiveras då t.ex flygplan eller liknande är i närheten. Om det finns bostäder inom 5 km från verken skall den skärmas av så att den här inte når marken.
För ljud- och skuggpåverkan finns riktvärden. Ljudet får vara högst 40 dBA vid fasad till bostäder. Hur mycket det är demonstrerades under fikapausen. Hur ljudet uppfattas i verkligheten beror på vilket bakgrundsljud som finns i omgivningen. Ljud som alstras från vindkraftverken uppkommer från rotorn när vingen rör sig genom luften, från generatorn samt från växellådan. Fabrikanter lägger ner stor vikt vid att minska ljudet från vindkraftverken.
Då man gör ljudberäkningarna sker detta från ett ”värsta-fall-scenario”. Beräkningen görs vid 8 m/s vid en höjd på 10 m vilket är då vindkraftverken låter som mest. Man utgår också från att det alltid blåser medvind mot mottagaren. Ingen hänsyn tas till t.ex skog eller andra hinder.
Skuggberäkningarna är lättare att beräkna eftersom man alltid vet var solen befinner sig i förhållande till verket och bostaden. Man skiljer på faktisk/verklig skuggtid som enligt Boverkets rekommendationer får vara högst 8 tim/år och teoretisk skuggtid som får vara 30 tim/år.
Eventuell påverkan på naturmiljö, fågelliv samt fladdermöss kommer att behandlas i MKBn.
Inventeringsarbete kring detta har påbörjats och kommer att fortsätta under våren 2012.
Detsamma gäller kulturmiljön i området.
En synpunkt angående friluftsliv kontra säkerhet diskuterades och det fanns en oro att området kring verken skall inhägnas eftersom det kan föreligga risk för isbildning på rotorbladen, vilket gör att det är farligt att röra sig inunder verken. E.ON Vind svarade att man ej har för avsikt att hägna in verken utan att allmänheten skall kunna röra sig fritt i området. I Sverige finns inga generella skyddsavstånd, förutom avstånd till vägar som skall vara minst verkets höjd. Det går att montera detektorer som varnar för isbildning och stänger av verket vid isbildning. Mycket arbete läggs också ner hos leverantörerna för att utveckla och förfina avisningstekniker. Olika tillverkare har olika tekniska lösningar.
En genomgång av tidplanen gjordes:
Juli 2009: Samtal med markägare Höst 2009: Tidig vindmätning
Nov 2009: Samråd med myndigheter och info till närboende Dec 2010: Ny mätmast sätts upp
Sept 2011: Mätning klar. Analys av mätningen samt studier gällande tänkbar layout.
Upphandling av konsult som skall utföra MKB
Höst 2011: Samråd med länsstyrelsen och Kinda kommun Nov 2011: Infomöte för allmänheten
Jan 2012: Samrådsmöte med allmänheten (dagens möte)
Vår 2012: Inventeringar i området gällande bl a fågelliv och fladdermöss Sommar 2012: Tillståndsansökan lämnas till länsstyrelsen
Sommar 2013: Ansökan godkänd
Slutet av 2013 – början 2014: Projektet kan börja byggas
AW bjöd även in till en resa till en vindkraftpark vid Orrefors den 13 mars 2012, för att studera hur en vindkraftpark kan se ut. Parken är dock mindre än den som planeras i Gröninge men ligger förhållandevis nära.
Den som har frågor eller synpunkter på något som ytterligare skall beaktas kan kontakta AW.
5. Riddarhuset informerade genom Hans von Stockenström. Riddarhuset förvaltar den stiftelse som äger marken. Då området togs upp som riksintresse för vindbruk kontaktades man av åtskilliga intressenter som ville etablera vindkraft. Riddarhuset valde att avtala med E.ON.Vind.
Riddarhusets stiftelse känner stort ansvar för bygden och de åtaganden man har som t.ex skötsel av marken och byggnader skall hållas i stånd.
6. En frågestund följde. Nedan redovisas de frågor som kom upp:
- Hur kommer fastighetspriserna påverkas?
Svar: Det är olika parametrar som påverkar fastighetspriserna, varför det är omöjligt att säga vilken inverkan vindkraftsetableringen har på detta.
- En mötesdeltagare menar att ljuden från vindkraftverken inte är ringa. Han hänvisar till att det finns dB(A) och dB(C) där dB(C) rör det lågfrekventa ljudet som kan ge upphov till stress och stressrelaterade sjukdomar och så kallat Wind turbine syndrome.
Svar: Naturvårdsverket har gjort en sammanställning över ljudets påverkan och den ser annorlunda ut än det scenario som beskrivs av talaren.
- Vad kalkylerar man för nettointäkt? Hur kommer detta bygden till godo?
Svar: E.ON Vind kan inte ge en exakt summa med hänsyn till sina konkurrenter men det rör sig om stora summor. Man kalkylerar att parken genererar 200 GWh/år. Riddarhuset meddelar att man kan tänka sig någon form av bygdepeng, exempelvis intäkterna från ett verk per år, dvs ca 100 000 – 200 000 kr.
- Hur stor del subventioneras av staten?
Svar: Projektet subventioneras ej i form av bidrag. Däremot finns elcertifikat för att öka produktionen av förnybar energi.
- Hur kommer elnätet runt vindkraftparken se ut?
Svar: Elanslutningspunkt inte är klarlagd ännu eftersom det delvis hänger ihop med om den planerade 130 kV- ledningen mellan Vimmerby och Kisa byggs eller ej, men tanken är att ansluta till elstationen som byggs i Horn med en större ledning eller med flera mindre. Inom parken blir det förmodligen 30 kV-kablar. Samtliga kablar kommer vara markförlagda, det blir alltså inte fråga om luftburna ledningar som ger större påverkan i form av ledningsgator genom skogen.
- Blir det någon skillnad i antal verk beroende på om man väljer verk från Siemens eller Vestas?
Svar: Ja, det kan bli skillnad beroende på viken leverantör och modell som väljs.
- Vad får markägaren för ersättning?
Svar: Detta kan ej avslöjas eftersom det är en överenskommelse mellan E.ON Vind och markägaren.
- En mötesdeltagare påpekade att har ansåg att E.ON tar ut för höga priser för enskilda personer som vill producera el och göra den tillgänglig för alla.
- En mötesdeltagare refererar till två artiklar i tidningen den 23/12 och den 14/1 där en bild visar verken i förhållande till Hycklinge kyrka. Verken är mycket höga och förutom att de blir väldigt synliga befarar personen att mycket av skogsmiljön försvinner efter att alla vägar och
uppställningsplatser har byggts, och att möjligheten till rekreation därmed försvinner. Personen ifråga har länge letat efter en tyst plats och oroar sig för att ljudet från vindkraftverken kommer att störa. Hur kan man säkerställa att det inte kommer att låta mer än 40 dBA vid bostaden och vem kontrollerar detta? Man undrar även hur man ska kunna lämna synpunkter när man inte får veta exakt hur verken kommer att stå.
Svar: Enligt villkoren i kommande tillstånd ska 40 dBA vid fasad till bostadshus hållas. Om så inte är fallet kan verk tvingas stängas.
- En mötesdeltagare uppmärksammade församlingen på att det finns en särskild fladdermus i området (barbastell) och att Fältbiologerna i en artikel skrev att en vindkraftpark i Kristianstad stoppades just p g a denna typ av fladdermus. Ytterligare en person påtalade att många flyttfåglar passerar området och att det förekommer många rödlistade arter här så som sångsvan, svenska gäss med mera.
Svar: En noggrann inventering kommer att göras till våren för att undersöka just den här typen av frågor. En djupgående analys av detta kommer även att redovisas i MKBn. E.ON Vind vill gärna att människor som har lokalkännedom kring dessa frågor hör av sig.
- Hur går fågelinventeringen till?
Svar: Tjänsten handlas upp från någon som har rätt kompetens. Kommun och länsstyrelse vill ha både en så kallad ”linjetaxering” och punkttaxeringar. Linjetaxering innebär att man går ut i fält och till fots rör sig längs linjer. Under vandringen stannar man då och då till och lyssnar och utifrån vad man hör drar slutsatser om vilka fågelarter som finns i området. Punkttaxeringar innebär i korthet att man sitter still på vad som bedömts som intressanta plaster för att studera fågellivet i närheten av den platsen. Rapporterna som sedan tas fram kommer bifogas
tillståndsansökan och ligga till grund för de bedömningar som görs i MKBn. Någon påpekade att man som boende i området har stor kunskap om vilka arter som finns i området och AW
förmedlar gärna kontakt.
- Vad säger länsstyrelsen om det här projektet?
Svar: Alla frågor skall beröras i MKBn. Länsstyrelsen bedömer om man anser att ärendet är tillräckligt utrett. När länsstyrelsen kungör ärendet i dagspressen har man möjlighet att lämna in synpunkter.
- Hur prioriterar kommunen vindkraftsetablering i relation till att man säger att man vill öka turismen?
Svar från kommunen: Olika platser har olika förutsättningar men turismen ses som en väl så viktig del som utökning av vindbaserad el.
- Vilka erfarenheter finns av en så här stor landbaserad park? Parken dit studieresan skall gå är på 10 verk. Den här kommer att bli 3 gånger så stor.
- Kan det bli aktuellt med en mindre park?
Svar: E.ON Vind utgår från förslaget med 32 verk. Den kan dock komma att krympa beroende på vilka synpunkter som dyker upp under processen samt om det uppstår intressekonflikter.
- Över min bostad går ett flygstråk. Kommer det vara blinkade ljus från verken vid mitt hus?
Svar: Om det blir radar som styr belysningen så beror det på vilken höjd planen flyger och var gränsen för att belysningen slås på går.
- Hur kan kommunen gå med på att etablera vindkraft här? Vill att kommunen skall lämna in veto i frågan.
Svar: En representant från kommunen svarade att man i kommunens vindbruksplan från 2009 har kopierat området som angivits som riksintresse för vindbruk. Eftersom beslut om
vindbruksplanen fattats i demokratisk ordning skulle det vara märkligt om kommunen lägger in sitt veto till projekt i enlighet med planen. Initialt var det aktuellt med 8-10 verk i området men från sommaren 2011 har det varit tal om ca 30 verk. Totalhöjden var dessutom lägre tidigare.
- Har kommunen fått reda på att Riddarhusets stiftelse tänker skänka en bygdepeng och vem skall pengarna gå till?
Svar. Representant från kommunen svarar att man inte kände till bygdepengen som
Riddarhuset har för avsikt att skänka men man har fört samtal med E.ON Vind om vikten av en sådan.
- Kommer E.ON Vind att lämna någon form av bygdepeng?
Svar: Det är en diskussion förs internt just nu.
- Kommer Horn och Hycklinge få ta del av den el som produceras här?
Svar: Nej, det går inte att styra vart elen tar vägen, den går ut på det allmänna nätet.
- Någon påstod att man i norra Sverige producerar el som får köras ner i backen för att det ej finns tillräckligt med ledningar för att skicka elen vidare.
Svar: Så är ej fallet med detta projekt.
- Kommer marken återställas då verken monteras ner?
Svar. Planen är att betongfundament lämnas kvar men att de täcks över så att växter kan etablera sig.
Någon i publiken kommenterade detta med att ”I miljöbalken står det att marken skall återställas till ursprungligt skick.”
- Hur långt hörs vindkraftverken?
Svar: Det går inte att lämna något generellt svar eftersom det beror på vind, topografi etc. Om vi utgår från de ljudberäkningar som redovisas här i salen ser man att ljudnivån ligger kring 40 dB
vid ca 1 km avstånd. Ljudet skulle teoretiskt kunna vara uppfattningsbart ytterligare någon kilometers bort.
.
- Varför har ni ändrat till högre verk?
Svar: Därför att det ger bättre avkastning.
- Kommer det att göras fotomontage som visar skillnaden mellan verk som har olika höjd?
Svar: Det är ännu ej bestämt.
- Hur ska man kunna lämna synpunkter när man inte vet exakt var verken kommer att stå?
Svar: E.ON har en skyldighet att se till att verken producerar så mycket energi som möjligt.
Därför vill man ej låsa layouten. Den layout som finns idag kommer att brytas ner till mindre områden inom vilka verken kommer att placeras.
- Hur kommer jakten påverkas av vindkraften?
Svar: I Havsnäs vindkraftpark var relationerna mellan jaktlag och projektörer god och vägar projekterades på ett sätt som innebar att jakten ej stördes.
7. AW avslutade kvällen med att sammanfatta vad som sagts under kvällen.
Sista datum för att lämna in synpunkter är den 3/4 2012 men AW påpekade nyttan av att lämna in synpunkter i god tid så att dessa kan inarbetas i projektet. Informationen behövs för att göra de bedömningar som skall göras. Ambitionen är att ha många möten där diskussioner kan tas efter hand och att man i slutändan känner att det har varit en bra process.
Anmälan till studieresan till vindkraftparken görs till AW.
Malmö 2012-01-20 Pernilla Sjöström Sweco Architects AB
