INOM EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP , STOCKHOLM SVERIGE 2020
Inomhusodlingens
potentiella bidrag till
Sveriges miljömål
ALEXANDER VIRGIN
KRISTOFFER BERGLUND
KTH
Abstract
From the dawn of agriculture, the drive to produce more food and better food, in a shorter time, has been ever present. Technological innovation has been the key in this. This
innovation used to be represented by the development of tools such as the metal scythe and later, the combine harvester. Today vertical farming is where the cutting edge of agricultural innovation is at. By substituting the sun's light for LED-lightning and the soil for a nutrient solution, crops such as greens can be grown in large quantities in new settings, such as urban basements. The sustainability of this method is what this report has investigated. By using the Swedish Environmental Objectives as a starting point, vertical farming of leafy greens and herbs were evaluated and put in contrast to the same crops grown in
greenhouses as well as for open field cultivation. The potential contribution to these objectives, that moving towards a higher share of vertical farming would entail, was evaluated on a scale from -3 to +3. Due to the limited size of the cultivation of such crops and the large energy needs of vertical farming meant that the impact on most goals were limited. In some cases, such as with the objective A varied culture landscape, the impact was deemed to be negative. The average impact of the objectives relevant to the subject was determined to be 0.5.
Sammanfattning
Våra nordliga breddgraders kalla klimat gör frilandsodling av bladsallat samt kryddgrönt omöjligt under en stor del av året. Länge har växthusodling med uppvärmning och kompletterande belysning varit lösningen på detta problem. På så vis har man kunnat producera dessa grödor året runt. Inomhusodling presenterar ett nytt alternativ till båda dessa metoder. Genom att helt och hållet förlita sig på artificiellt ljus och byta ut jorden mot en näringslösning, kan sallat och kryddgrönt odlas i allt från bergrum till källarlokaler i innerstaden. Detta har gjort det möjligt för “start-ups” som Grönska och UrbanOasis att etablera sig på marknaden. Trots att tekniken är relativt ung och produktionen småskalig är en utvärdering av inomhusodlingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv relevant för att skapa sig en uppfattning om på vilket sätt den kan bidra till det svenska miljöarbetet. Med Sveriges miljömål som en utgångspunkt ämnar denna litteraturstudie bedöma i vilken mån
inomhusodling kan anses vara ett hållbart alternativ till sallat och kryddgrönt odlat i växthus såväl som på friland. Aspekter av de olika odlingsmetoderna, så som energibehov och användning av växtskyddsmedel, ställs mot varandra och inomhusodlingens potentiella bidrag vägs samman till en slutgiltig poängsättning för vardera relevant mål. Poängskalan sträcker sig från -3 till +3 där -3 indikerar en mycket negativ påverkan och +3 en mycket positiv sådan. Totalt utvärderas åtta av målen, då dessa ansågs ha en direkt koppling till jordbruket. På grund av den begränsade betydelsen som odlingen av sallat och kryddgrönt har inom svenskt jordbruk var det potentiella bidraget i de flesta fall litet. För de flesta fall ansågs bidraget svagt postivt. Detta gällde för målen Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen
övergödning samt för Giftfri miljö. För ett av målen, Begränsad klimatpåverkan ansågs
odlingslandskap, ansågs påverkan tämligen negativ, framförallt på grund av risken för en minskad biologisk mångfald. Den slutgiltiga sammanvägningen ger ett genomsnittligt potentiellt bidrag till Sveriges miljömål på 0.5, sett på en skala från -3 till +3.
Innehållsförteckning
Abstract 1 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Rapportens struktur 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Avgränsningar 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Frisk luft 7 Storslagen fjällmiljö 7 Levande skog 7Ett rikt växt- och djurliv 8
Myllrande våtmarker 8
Grundvatten av god kvalitet 8
Terminologi 9 Inomhusodling 9 Frilandsodling 10 Växthusodling 10 Resultat 11 Ingen övergödning 11
Hav i balans samt levande kust och skärgård 12
Levande sjöar och vattendrag 15
Ett rikt odlingslandskap 17
Begränsad klimatpåverkan 18
God bebyggd miljö 23
Bara naturlig försurning 24
Giftfri miljö 25
Diskussion 28
Slutsats 30
Inledning
1.1 Bakgrund
Som en av världens äldsta industrier är jordbruket än idag helt och hållet avgörande för att upprätthålla det samhälle vi byggt. Idag är det allmänt vedertaget att jordbruket tog sin början under den yngre stenåldern (Mazoyer & Roudart, 2006). I Sverige brukar man i detta avseende prata om en period för 6000-7000 år sedan. Utvecklingen inom jordbruket har däremot på inget sätt stannat av. Tvärtom, ny teknik appliceras dagligen för att göra industrin så effektiv som möjligt. Dragdjur och stenverktyg har ersatts av högteknologiska skördetröskor som idag kan bearbeta arealer långt större än vad tidigare generationer av jordbrukare var vana vid. De senaste 100 åren av utveckling inom jordbruket har gått i centraliseringens tecken. En uppsjö av småskaliga jordbrukare har gett vika åt större och större operationer som allt mer drivs av automatiserade processer och med färre mantal. King (2018) beskriver småskaliga jordbruk som opraktiska i det samtida jordbruket, samtidigt belyser han att denna tekniska revolution som jordbruket genomgått inte är över och att framtiden kommer kan erbjuda alternativa jordbruksmetoder, åtkomliga även för mindre aktörer. En av dessa metoder är inomhusodling. Att på små ytor framställa grödor som bladsallat och kryddgrönt med hjälp av artificiellt ljus och en hydroponisk odlingsmetod, anses av förespråkare för tekniken vara frontlinjen för jordbrukets tekniska revolution. I vilken utsträckning inomhusodling kan anses vara ett miljövänligt alternativ till de konventionella odlingsmetoderna för dessa grödor är ännu inte utrett.
Likväl fortsätter jordbruket att vara en aktuell politisk fråga, något som reflekteras både i den politiska debatten såväl som i allokeringen av skattemedel. I EU till exempel, stod
jordbruksstöd för 37% av den totala budgeten 2018 (European Commission, 2018), vilket kan ses som ett mått på sektorns betydelse för dess medlemsländer. Trots detta poängterar European Enviromental Agency, EEA (2020) att jordbruksindustrin är den industri där minst arbete för att stävja utsläpp har gjorts, det projiceras även att denna trend kommer hålla i sig under 2020-talet om inga drastiska åtgärder görs.
På europeisk, såväl som på global nivå, är utmaningen att garantera en god
livsmedelsförsörjning samtidigt som man brukar jorden på ett hållbart sätt så att denna livsmedelsförsörjning även kan garanteras för framtida generationer. Det handlar bland
annat om att begränsa användningen av skadliga bekämpningsmedel, undvika att
gödningsmedel når våra sjöar och vattendrag samt att känsliga biotoper inte omvandlas till boskaps- eller åkermark. För att underlätta en omställning, inte bara inom jordbruket, utan i samhället i stort har man kommit överens om Agenda 2030 samt de Globala Målen (United Nations, u. å). Dessa 17 mål syftar till att underlätta en omställning till ett mer hållbart samhälle, där såklart jordbruket har en central roll.
Även i Sverige har debatten kring jordbrukspolitik präglats av sektorns miljöpåverkan. Med en Östersjö som präglas av miljöproblem, så som omfattande algblomning, samt syrefattiga bottnar är det uppenbart att något behöver göras. Åtgärder för att reducera utsläpp från jordbruksindustrin kan i detta avseende anses högst relevanta då jordbruket är en av de bidragande faktorerna till problemet. Broman (2018) pekar till och med ut jordbruket som den huvudsakliga anledningen till att situationen i Östersjön har försämrats så drastiskt det senaste århundradet. Framförallt är det användandet av gödningsmedel som bidrar till problematiken.
För att lättare kunna tackla de lokala miljöproblem som Sverige och dess omgivning står inför har regeringen även upprättat nationella miljömål, likt de Globala Målen på EU-nivå. Dessa kallas Sveriges Miljömål och är 17 stycken, inklusive ett generationsmål som fungerar som ett övergripande mål med syfte att lämna över en hållbar planet till kommande
generationer. Vardera mål behandlar ett visst område av miljöarbete och består av en rad indikatorer för att på ett effektivt sätt kunna utvärdera arbetet som görs för att nå målet. Vid målens införande 1999 var tanken att de skulle vara uppfyllda inom en generation. Således sattes slutdatumet vid 2020 för samtliga mål förutom för målet om begränsad
klimatpåverkan, som sattes till 2050. Det ser dock ut som endast ett av målen kommer ha uppfyllts till 2020, målet om ett Skyddande ozonskikt (Naturvårdsverket, 2019). Det finns således mycket arbete kvar innan vi når målen som är satta på såväl en global nivå som på en nationell sådan.
På grund av samstämmigheten mellan de Globala Målen samt de Svenska Miljömålen kan ett fokuserat arbete med de nationella målen bidra till uppfyllandet av de Globala Målen (ibid).
1.2 Rapportens struktur
Efter en genomgång av studien mål och dess metod görs en avgränsning där de för rapporten relevanta målen skiljs från de som inte direkt rör ämnet inomhusodling eller som har aspekter där andra mål är bättre lämpade att representera ett bidrag till miljömålen. Efter detta görs en terminologisk redogörelse för odlingsmetoderna som används. Här kommer läsaren även introduceras till inomhusodling som teknik. Under resultatet kommer sedan inomhusodlingens potentiella bidrag till vardera relevant miljömål att utvärderas för att sedan sammanställas i slutet av resultatdelen i form av en tabell där även vardera aspekts som
tagits upp redovisas. Därefter följer en diskussion där resultatet nyanseras samt eventuella tillämpningar av kunskapen utreds.
1.3 Syfte och mål
Projektet genomförs med syftet att klarlägga i vilken utsträckning inomhusodling med hjälp av artificiell belysning bidrar, samt kan komma att bidra till, de svenska miljömålen. Vidare ämnar projektet att klarlägga de styrkor och brister som denna typ av livsmedelsproduktion innebär, specifikt i jämförelse med frilandsodling samt växthusodling av bladsallat samt kryddgrönt, de livsmedel bäst lämpade för odling inomhus.
Ett av målen med projektet är att utifrån en sjugradig skala rangordna inomhusodlingens möjliga bidrag till vardera av de relevanta svenska miljömålen. För var och en av de
relevanta miljömålen kommer ett betyg från -3 till +3 att ges baserat på den utsträckning som inomhusodling bidrar till uppfyllandet av målens indikatorer och därigenom bidrar till
uppfyllandet av målet.
Utöver detta ämnar projektet kartlägga teknikens styrkor och svagheter ur ett
hållbarhetsperspektiv för att på så sätt fastställa eventuella utmaningar och hinder för inomhusodlingens fortsatta expansion.
1.4 Metod
Underlaget för arbetet har samlats in via litteraturstudier. Till litteraturstudien användes i första hand KTH:s databaser samt google scholar och källkritiskt utvärderade webbsidor. Exempel på sökord som användes var “inomhusodling”, “life cycle assessment”, “agriculture” och “miljömål”.
Poängsättning för inomhusodlingens potential att bidra till ett givet måls uppfyllande görs utifrån en sammanvägning av de aspekter som tas upp under resultatdelen.
1.5 Avgränsningar
Då detta projekt i huvudsak fokuserar på kontrasten mellan konventionell odling, främst frilandsodling samt växthusodling, och inomhusodling, är inte alla 17 av de Svenska Miljömålen relevanta att utvärdera. Vissa är kopplade till andra typer av industrier eller har på andra sätt ingen betydande koppling till jordbruket. Således begränsas denna rapport till att undersöka de mål som har ett eventuellt samband med förändringar inom jordbruket.
En avgränsning görs även till det svenska jordbruket. Detta då de svenska miljömålen i första hand behandlar konsekvenserna av de inhemska utsläppen på vår miljö.
Miljömål Ingår i studie Ingår ej i studie
Skyddande ozonskikt X
Säker strålmiljö X
Frisk luft X
Storslagen fjällmiljö X
Levande skogar X
Ett rikt växt- och djurliv X
Myllrande våtmarker X
Grundvatten av god kvalitet X Ingen övergödning X
Hav i balans samt levande kust och skärgård
X Levande sjöar och
vattendrag
X Begränsad klimatpåverkan X God bebyggd miljö X Bara naturlig försurning X Giftfri miljö X Ett rikt odlingslandskap X
1.5.1 Skyddande ozonskikt
Från solen kommer det skadlig UV-strålning som ökar risken för vissa typer av hudcancer och ögonsjukdomen starr. Ozonskiktet i atmosfären filtrerar bort en del av den farliga UV-strålningen. Ozonskiktets uttunning leder till alltså till ökade fara för livet på jorden. Uttunningen av ozonskiktet orsakas av ämnen som bryter ner ozon till exempel lustgas och CFC (Klorflourkarboner). Indikatorerna för Skyddande ozonskikt är lustgasutsläpp,
indikatorer har någon direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning, har författarna valt inte ta med miljömålet Skyddande ozonskikt i studien (Sveriges Miljömål. 2018a1).
1.5.2 Säker strålmiljö
Strålning finns naturligt i vår miljö och kan både var skadligt och var till nytta. Strålningen kommer från rymden och från naturligt radioaktiva ämnen på jorden och i vår egna kroppar. Därtill kan strålning förekomma som elektromagnetiska fält, till exempel som radiovågor och magnetfält från kraftledningar. Indikatorerna för Säker strålmiljö är cesium i mjölk,
hudcancerfall, radiovågor i allmän miljö, stråldos då ingen av dessa indikatorer har någon relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet Säker strålmiljö i studien (Sveriges Miljömål. 2018a2).
1.5.3 Frisk luft
Luftföroreningars påverkan har många negativa konsekvenser för samhället. Att andas in luftföroreningar är exempelvis skadligt för hälsan. De mest hälsovådliga luftföroreningarna är marknära ozon och vissa kolväten. Luftföroreningar orsakar även korrosion som skadar till exempel kulturhistoriska föremål, dessutom är det skadligt för skog och jordbruk. Det sker lokala utsläpp av luftföroreningar, de lokala utsläppen kommer till exempel från industrier, fordon och vedeldade hus. Vissa luftföroreningar kan transporteras långa avstånd såsom svaveldioxid marknära ozon. Indikatorerna för Frisk luft är kvävedioxidhalter i gaturum, kväveoxidutsläpp, partikelutsläpp av PM2,5 och resvanor då ingen av dessa indikatorer har någon direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet Frisk luft i studien (Sveriges Miljömål. 2018a3).
1.5.4 Storslagen fjällmiljö
Stora delar av fjällmiljön idag skyddas för att natur- och kulturvärden ska bibehållas. Dock är det flera viktiga värdefulla miljöer som hotas av exploatering från vattenkraft, vindkraft och gruvindustrin. Indikatorerna för Storslagen fjällmiljö är fjälleder, fjällvegetation och häckande fåglar i fjällen. Då ingen av dessa indikatorer har någon direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet Storslagen
fjällmiljö i studien (Sveriges Miljömål. 2018a4).
1.5.5 Levande skog
Ungefär hälften av Sveriges yta täcks av skog. Skogen är en viktig källa till flera olika resurser så som förnybara råvaror, friluftsliv och rekreation. Dessutom utgör det en viktig livsmiljö för djur och växter. Sveriges skog påverkas idag stort av skogsbrukets omfattning samt vilken metod som brukas. Omfattningen och metoderna som används i dagens skogsbruk riskerar att vissa skogstyper med unika livsmiljöer försvinner. Indikatorerna för
Levande skog är gammal skog, häckande fåglar i skogen, miljöhänsyn i skogsbruk och
med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet Levande skog i studien (Sveriges Miljömål. 2018a5).
1.5.6 Ett rikt växt- och djurliv
Sverige har många olika miljöer, från skogar, odlad mark och fjäll, till sjöar, hav och våtmarker. Dessa miljöer innefattar en rik mångfald på både växter och djur. Dock hotas många miljöer och arter idag från att försvinna. Den negativa utvecklingen orsakas av att vi människor nyttjar mark och vatten intensivt samt dagens jordbruks stora användning näringsämnen. Indikatorerna för Ett rikt växt- och djurliv är bevarandestatus för naturtyper, rödlistade arter och skyddade produktiv skog. Aspekter som här kan anses vara relevanta för studien täcks i utförligare mån upp av andra mål, så som Ett rikt odlingslandskap. Övriga indikatorer saknar direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning och således har författarna valt inte ta med miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i studien (Sveriges Miljömål. 2018a6).
1.5.7 Myllrande våtmarker
Våtmarker är en viktig miljö för många växter och djur. Ett stort antal hotade arter är kopplade till dessa naturmiljöer. Våtmarker ger oss många ekosystemtjänster såsom rent vatten, översvämningsskydd, lagring av kol med mera och dessa ekosystemtjänster försvagas när våtmarker försvinner eller försämras. Stora arealer av vårmarker har torrlagt sedan 1800-talet. Våtmarker påverkas av skogsbruk, markaavattning, kvävenedfall,
körskador och att det inte längre finns lika mycket betande djur. Det finns fyra indikatorer för
Myllrande våtmarker, anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker, genomförnade av
myrskyddsplanen, hydrologisk restaurering av torvmarker, torvutvinningens omfattning. Då ingen av dessa indikatorer har någon direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet Myllrande våtmarker i studien (Sveriges Miljömål. 2018a7).
1.5.8 Grundvatten av god kvalitet
Vatten befinner sig i ett oupphörligt kretslopp. Det kan enkelt beskrivas så att vattenånga avdunstar och faller sedan ned som nederbörd antingen som regn eller snö. Därefter tränger en del av vattnet ned genom jord och berggrund och bildar grundvatten. Grundvatten är viktigt för djur och växter genom ytvattnet därtill är grundvatten viktigt som dricksvatten.
Grundvatten av god kvalité består av fyra indikatorer bevarandestatus för
grundvatttenberoende naturtyper, enskilda brunnars vattenkvalitet, naturgrusanvändning, vattenskyddsområden. Då ingen av dessa indikatorer har någon direkt relevans för inomhusodling med hjälp av artificiell belysning har författarna valt inte ta med miljömålet
1.6 Terminologi
1.6.1 Inomhusodling
Det finns ingen precis definition av vad inomhusodling innebär. Tekniken är förhållandevis ny och innovation sker ständigt. Som namnet antyder sker odlingen inomhus i en miljö där naturligt ljus antingen inte är tillgängligt över huvud taget eller i alla fall inte inte bidrar till plantornas behov på ett nämnvärt sätt. Ljuset kommer istället från artificiella källor. De senaste åren har LED-belysning ersatt de högtrycksnatriumlampor som förut var populära. Lamporna placeras ovanför odlingsbäddarna var på ännu en odlingsbädd placeras ovanpå för att i sin tur följas av ytterligare en lampa. Denna typ av vertikala odling där flera
odlingsbäddar kan placeras ovanpå varandra är en av aspekterna som utmärker inomhusodling.
De flesta företag som är aktiva inom branschen idag är så kallade “start-ups”. De större sådana är Grönska samt UrbanOasis. I dessa odlingar är hydroponisk odling den vanligaste metoden. Växterna odlas då med hjälp av att rötterna exponeras för en näringslösning. Denna lösning cirkulerar oftast i odlingssystemet och behöver fyllas på eller bytas ut efter en viss tid. På grund av avsaknaden av jord eller torv är det vanligast att man odlar antingen kruksallat eller kryddörter. Det är således denna typ av odling rapporten kommer fokusera på.
Antalet företag som idag bedriver kommersiell inomhusodling är relativt liten, i Stockholm finns idag en handfull företag. Grönska har en odlingslokal på cirka 800 kvadratmeter medan UrbanOasis än så länge bedriver sin verksamhet på 50 kvadratmeter (Madås, 2018). Den faktiska odlingsytan är dock större då den sker i flera nivåer. Grönska till exempel bedriver sin odling i fyra nivåer, vilket gör deras effektiva odlingsyta till cirka 3200 kvadratmeter.
1.6.2 Frilandsodling
I denna rapport kommer inomhusodling ibland ställas i kontrast mot frilandsodling som metod att producera grödor, främst så kallade små gröna blad. Med frilandsodling syftar vi på den typen av odling som sker på öppna fält. Till skillnad från inomhusodling tillgodoses växtens ljusbehov helt och hållet av solen. Således är frilandsodling på svenska breddgrader ett högst säsongsbegränsat form av jordbruk. Under vinterhalvåret bedrivs således ingen produktion. Det är inte ovanligt att plantorna inledningsvis odlas i ett växthus innan de planteras ut på friland. Bevattning sker via nederbörd men komplementbevattning från bevattningssystem är ett måste för att förhindra att plantorna torkar ut under perioder utan regn. Näringsämnen tillförs generellt genom konstgödsling och växtskyddsmedel
Hur lång tid processen tar från sådd till skörd varierar från såväl sallatstyp som tid på året. De flesta sallatsarter odlas med cykler kring åtta veckor. Enligt Jordbruksverket (2017) bedrivs frilandsodling av sallat av ungefär 50 företag i Sverige. Den totala arean av denna odling uppskattas till ungefär 600 hektar. Det mesta av denna odling bedrivs i södra Sverige, bland annat för att kunna dra nytta av den längre odlingssäsongen.
1.6.3 Växthusodling
När det kommer till odling av kryddgrönt och bladsallat är växthusodling en allt vanligare metod. För kryddgrönt till exempel ökade växthusodlingen med 86% mellan 2005 och 2014. Jordbruksverket (2017) fastställde att det finns cirka 40 företag i Sverige som bedriver kommersiell odling av kryddgrönt i växthus samt ungefär 15 som gör det samma med kruksallat. Den totala ytan av dessa odlingar uppgår till ungefär 15 hektar.
Även om hydroponisk odling är möjligt med växthusodling är fortfarande jord eller torv de vanligaste odlingsmedier..
Företag som Svegro, Spisa och Orto Novo är stora aktörer inom svensk växthusodling av sallat och kryddgrönt. I Svegros anläggning (Svegro, u. å.) inleds processen i en
groningskammare med hög temperatur och luftfuktighet. När plantorna är redo, flyttas de till en barnkammare där bevattning sker automatiserat från ställningar i taket. När ett rotsystem utvecklats flyttas de vidare till växthuset där bevattning sker genom att vid givna tider, automatiskt fylla trågen som krukorna är placerade i. Här mognar plantorna tills de uppnår önskad storlek. Denna process tar vanligtvis fyra till sju veckor beroende på produkt. Även om växthusodlingar generellt förlitar sig på solljus för att tillgodose plantornas energibehov, kan det under vinterhalvåret behövas kompletterande belysning för att kunna fortsätta producera året runt, så är även fallet för Svegros anläggning.
Resultat
2.1 Ingen övergödning
“Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”
Övergödning orsakas av höga halter av kväve och fosfor både i vatten och i marker. De förhöjda halterna av näringsämnen får växtligheten att förändras. Arterna som trivs i mer näringsfattiga miljöer trängs undan (Naturvårdsverket. 2019b1). Näringsämnena kommer ut till de olika miljöerna via utsläpp från luften, till exempel från fordonstrafiken, sjötrafik, industrier, avloppsreningsverk och kraftverk. Det förekommer även läckage av
näringsämnen från jordbruket. Vattendrag och haven kring Sverige är hårt drabbade av övergödning. Värst drabbat är sjöar och vattendrag i södra Sverige där framför allt Egentliga Östersjön är allvarligt hotad av övergödning. Flera av det utsläpp som bidrar till övergödning regleras redan av olika internationella avtal. Ingen övergödning har 5 indikatorer, “kväve- och fosforbelastning på havet”, “miljöstatus för övergödning enligt havsmiljöförordningen”, “nedfall av kväve till barrskog”, “status för näringsämnen enligt
vattenförvaltningsförordningen”, “syrefattiga och syrefria bottnar”. Enligt Naturvårdsverket kommer Sverige inte att uppfylla målet till år 2020. Dock har belastningen från näringsämnen minskat och i vissa områden har symtomen på övergödning minskat. Det behövs fler
åtgärder för att minska utsläpp och därtill kan återhämtningstiden i vissa miljöer vara lång (Sveriges Miljömål, 2018)
Näringsämnens läckage från jordbruket är en faktor som påverkar miljömålet Ingen
övergödning. Jordbrukets påverkan på övergödning kommer mestadels från användningen
av konstgödsel. Jordbrukets antropogena belastning av fosfor är ungefär 446 ton per år. Det motsvarar 34% av den totala mängden. Dessutom står jordbruket för ungefär 23 350 ton per år av den antropogena belastningen av kväve och det motsvarar 42% av den totala
mängden (Havs och vattenmyndigheten. 2019). Dock måste det påpekas att i jordbruk ingår det all typ av utnyttjande av bearbetad mark såsom betesmark och åkrar. Alltså kan inte hela mängden av fosfor och kväve inräknas när en jämförelse görs mellan frilandsodlings- och inomhusodling påverkan på miljömålet Ingen övergödning. Den frilandsodlade sallaten odlas enligt Jordbruksverket (2016) nästan uteslutande i Skåne medan den växthusodlade
bladsallaten, som utgör majoriteten av svensk bladsallatsproduktion, är utspridd över södra Sverige. Jordbruksverket (2017) uppskattar att sallat, exklusive isbergssallat som är
svårodlad inomhus, odlas på drygt 600 hektar jordbruksmark. Denna siffra understöds av Svenskmärkning AB (2020) som uppskattar att 15 000 ton frilandsodlade bladsallat odlas på ungefär 560 hektar jordbruksmark 2014. Samtidigt uppskattar Jordbruksverket (2019) att fem hektar växthusodling av bladsallat förekommer samt att tio hektar växthusodling ägnas åt kryddgrönt.
All denna produktion av bladsallat och kryddgrönt bidrar till övergödningsproblematiken som i sin tur bidrar till försämrad ekologisk status. Med ett måttligt näringsbehov för frilandsodling av sallat kan dess bidrag till övergödningensproblematiken uppskattas utifrån Figur 3. Den växthusodlade sallaten däremot är svårare då studier kring omfattningen av urlakning från sådana odlingar är knapphändiga. Ser man dock på det stora hela har den svenska produktionen av bladsallat och kryddgrönt ett mycket marginellt bidrag till de svenska kustområdenas undermåliga ekologiska status. Detta då den totala jordbruksarealen i Sverige uppgår till över 2 500 000 hektar (SCB 2018).
En annan påverkan på ingen övergödning är den minskade importen och därmed även transporten från salladsväxter. Sverige importerar idag 38 miljoner kg sallatsväxter
(Rundgren, 2020b1). Enligt jordbruksverket (Jordbruksverket, 2018) så kommer det mesta av livsmedelsimporten från EU, så även för sallatsväxter. Vi antar även att en betydande del av transporter av salladsväxter sker med lastbilar. En lastbil släpper ut ungefär 7 gram NOx per mil enligt ICCT (2019) och vi antar att medelsträckan som en lastbil kör är ungefär 350 mil (Klimatmärkning, 2009b1). Enligt Klimatmärkningen så är snittet på godslasten för sallatsväxter 3,2 ton per lastbil (Klimatmärkning, 2009b2) Detta leder till att det totala antalet lastbilar som behövs att transportera 38 miljoner ton är 11 875 lastbilar. Detta resulterar i en utsläppssumma av kväveoxider under ett år på 29 ton. Enligt naturvårdsverket är den totala mängden kväveoxider 127 tusen ton (Naturvårdverket, 2019b2). Andelen utsläpp av
kväveoxider från sallatsväxter blir ungefär 0.2 promille. Alltså är den relativa betydelsen av importen av sallatsväxter försvinnande liten.
Den inhemska produktionen av sallatsväxter sker i stora växthus i närheten av Stockholm vilket gör att deras transporter inte skiljer sig nämnvärt från en stor inomhusodling inne i staden (Rundgren, 2020b2).
Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Ingen övergödning fastställs således till 1.
2.2 Hav i balans samt levande kust och skärgård
”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
Med sina 240 mil är Sveriges kust en av Europas längsta. Viktigt i sammanhanget är även att den utgörs av en mycket varierande miljö. Från Haparanda i norr till Strömstad i söder ser såväl ekosystemens utformning som dess miljöproblem mycket olika ut. Målet utvärderas bland annat genom att den ekologiska statusen i kustvattnet kvalitetsgranskas för att sedan ges en klassificering på en femgradig skala. I fallande ordning av status börjar skalan på hög status, följt av god status, måttlig status, otillfredsställande status och till sist dålig status. Målsättningen är att samtliga kustmiljöer ska uppnå god eller hög status. Att ett av de svenska miljömålen preciserar en strävan efter en levande kust och skärgård är förståeligt med tanke på hur miljömässigt utsatt den svenska kusten är. Den största delen av kusten utgörs av östkusten och tillsammans med Finland, Ryssland, Polen, Tyskland, Danmark samt de baltiska länderna bildar denna kuststräcka ytterzonen av Östersjön. Den resterande kuststräckan utgör gränsen till Västerhavet. Av målets fem indikatorer är det främst den relaterad till ”Ekologisk och kemisk status för kustvatten” som är relevant för rapportens syfte.
Enligt Naturvårdsverket (2019) kommer målet inte uppnås inom given tidsram. Som Figur 1 demonstrerar är det endast 21% av de svenska kustområdena som uppnår antingen hög eller god ekologisk status. Det är främst kustområden söder om Gävle som har en låg klassificering. Värst utsatt är området kring Stockholms skärgård.
Figur 1. Statusklassning av svenska kustområden (Havs- och vattenmyndigheten, 2020)
Figur 1. Statusklassning av svenska kustområden (Havs- och vattenmyndigheten, 2020)
Enligt Havs- och Vattenmyndigheten (2020) är den vanligaste orsaken till att god status inte uppnås övergödning. Övergödning orsakas främst av ett överskott av kväve samt fosfor, vilket leder till en rad problem så som algblomning. Dessa alger, även kallade
cyanobakterier, dör tillslut och sjunker till botten. Här bryts de ner av mikroorganismer, vilket är en syrekrävande process. Ett innanhav som Östersjön har dålig syreomsättning som det är och med en stor mängd alger att bryta ner blir bottnarna syrefattiga och döda (Conley,
Inomhusodling av bladsallat och kryddgrönt har fördelen att ingen urlakning sker då vattnet befinner sig i ett slutet kretslopp utan jord som odlingsmedium. Således kan i teorin alla näringsämnen tillsatt till systemet nyttjas av växterna. Inomhusodlingens bidrag till
övergödningsproblemet blir således näst intill obefintligt, förutsatt att systemet fungerar som det ska och inga näringsämnen hamnar i avloppet vid byte av vatten. Teoretiskt sett skulle således en övergång från såväl frilandsodlade sallat såväl som växthusodlad sallat samt kryddgrönt, bidra till att minska övergödningen och följaktligen bidra till bättre ekologisk status i såväl Västerhavet som Östersjön. På grund av den begränsade andel som dessa grödor utgör, sett till all Sveriges jordbruk, bör bidraget vara marginellt, inte minst eftersom en stor del av dessa grödor odlas ekologiskt, något som innebär att inget konstgödsel får användas. Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Hav i balans samt
levande kust och skärgård fastställs således till 1.
2.3 Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
Med ett övergripande syfte att lämna över till kommande generationer, ett samhälle där vi löst de miljöproblem vi står inför, är ett mål som behandlar våra sjöar och vattendrag en viktig pusselbit. SLU (2020) uppskattar att det finns fler än 100 000 sjöar samt drygt 50 000 mil vattendrag i Sverige. Dessa sjöar och vattendrag står inför en stor påfrestning, både fysiskt och biologiskt. De fysiska hindren utgörs exempelvis av vattenkraftverk som begränsar organismernas mobilitet samt exploatering av stränder. Det är däremot de biologiska indikatorerna som är relevanta för denna rapports avgränsning, specifikt den indikator som ämnar utvärdera den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag genom en klassificering enligt en femgradig skala. Denna skala är densamma som för målet rörande
Hav i balans och en levande kust och skärgård. Skalan kan ses i Figur 5. I den senaste
utvärderingen Naturvårdsverket (2019) gjort av de svenska miljömålen fastslås att målet inte kommer vara uppfyllt 2020.
Havs- och vattenmyndigheten (2019) lyfter fram de tidigare nämnda fysiska hindren som den viktigaste påverkansfaktorn när det kommer till uppfyllandet av målet. De för rapporten relevanta faktorerna, främst övergödning som följd av jordbruksverksamhet, är dock
fortfarande en viktig aspekt av uppfyllandet av målet. Precis som med övergödning generellt är det näringsämnena kväve och fosfors urlakning ur jordar som bidrar till ett överskott i sjöar och vattendrag. Vidare uppskattar myndigheten att det är 10% av sjöarna och 13% av
vattendragen som inte uppfyller god ekologisk status just på grund av övergödning. Tierney (2011) understryker att urlaknangsproblemet är särskilt stort i leriga jordar, något som gör södra Sverige till ett särskilt utsatt område då denna jordart är vanligare där än längre norrut. Ser man till Havs- och vattenmyndighetens kartläggning (Figur 5) över ekologisk status i
2012). Conley uppskattar att 20 miljoner ton kväve och två miljoner ton fosfor har nått Östersjön från kringliggande industrier, reningsverk och inte minst jordbruk.
Jordbruket använder kväve och fosfor som näringsämnen för att öka avkastningen. Det uppskattas dock att två tredjedelar av dessa ämnen inte tas upp av växterna utan lakas ur jorden av regn och följer därefter våra åar och floder ner till såväl Östersjön som västerhavet (Martinsson, 2013). Jordbruksverket (2016) uppger att jordbruket under 2014 tillförde
ungefär 48 000 ton kväve samt 1 200 ton fosfor till haven. Tar vi kväveutsläppen som exempel kan vi se att trots att det mesta av utsläppen sker i sydvästra Sverige är det Stockholms skärgård som uppvisar sämst ekologisk status.
Figur 2. Nettoutsläpp av kväve från jordbruksmark.
(Havs- och vattenmyndigheten, 2016)
Figur 3. Ekologisk status i svenska kustvatten. (Havs- och
vattenmyndigheten, 2020)
På grund av Stockholms skärgårds låga omsättning av vatten späds inte näringsämnena ut på samma sätt som de gör på västkusten. En klar majoritet av det jordbruk som bedrivs i Sverige är lokaliserat i södra halvan av Sverige. Detta sammanfaller med de kustområden som har lägre ekologisk status.
svenska sjöar och vattendrag bekräftas att problemet är större i södra Sverige. Precis som att den leriga jordarten längre söderut leder till större urlakning från jordbruksmarker är det samtidigt sant att mer jordbruk är lokaliserade i södra Sverige än i norra. Jämför man den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag med koncentrationen av jordbruksmark (Figur 4) ser man att jordbruksintensiva områden tenderar att innebära försämrade ekologisk status i närliggande sjöar och vattendrag.
Som tidigare redogjort för så sker majoriteten av frilandsodling av bladsallat i Skåne medan den växthusodlade sallaten och kryddgrönt är fördelad över södra Sverige (Jordbruksverket, 2016). Inomhusodling är inte beroende av södra Sveriges varmare klimat utan kan ske i lokaler överallt i Sverige. Således skulle en hypotetisk ökning av inomhusodlad bladsallat samt kryddgrönt kunna bidra till en utsläppsreduktion av näringsämnen i södra Sverige, förutsatt att det skulle ersätta delar av den nuvarande frilands- samt växthusodlingen av dessa grödor. Detta då inomhusodling inte lider av samma urlakningsproblem som frilandsodling gör då vattnet med en näringslösning befinner sig i ett slutet system. Som tidigare nämnts finns det i dagsläget ingen tillförlitlig information kring urlakningen från växthusodlad bladsallat samt kryddgrönt. Även om denna skulle vara större än för
frilandsodlad bladsallat skulle dock ett skifte mot en större andel inomhusodlad sallat inte bidra nämnvärt till uppfyllandet av målet, detta eftersom endast 10% respektive 13% av sjöarna och vattendragen har övergödning som hinder för uppfyllande av den relevanta indikatorn, god ekologisk status. Samtidigt är fallet att bladsallat samt kryddgrönt står för en mycket liten andel av jordbruket och skulle således ha en mycket liten inverkan på det totala övergödningsproblemet i de relevanta områdena. Till detta tillkommer även att en stor del av växthusodlingen av bladsallat såväl som kryddgrönt sker ekologiskt och således utan tillsatt konstgödsel, alltså bör urlakningen av näringsämnen vara mindre här. Enligt KRAVs
marknadsrapport (2016) framgår det att ungefär hälften av allt kryddgrönt odlat i Sverige odlas ekologiskt. Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Levande
sjöar och vattendrag fastställs således till 1.
2.4 Ett rikt odlingslandskap
“Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks”
Ett rikt odlingslandskap omfattar flera områden. Dels ska den biologiska produktionen och
livsmedelsproduktionen värnas, men även den biologiska mångfalden och kulturvärdena ska bevaras. En stor del av våra arter, både växter och djur, finns i betesmarker, åker- och vägrenar, åkerholmar. Dessutom kan äldre jordbruksbyggnader och miljöer ha ett stort kulturvärde och kan även ge oss en inblick i hur våra förfäder levde. Det är därför viktigt för både den biologiska mångfalden och kulturvärdena med ett fortsatt aktivt jordbruk. Dock har jordbruket blivit mer intensivt och specialiserat i vissa delar av landet medan det på andra ställen har upphört helt. Båda förändringarna leder till att vissa typer av odlingslandskap hotas och därmed hotas många naturtyper, kulturvärden samt djur- och växtarter. Det är således viktigt att metoderna för jordbruket utvecklas och anpassas så att det bevarar den biologiska mångfalden och kulturvärdena och dessutom utvecklar den biologiska- och livsmedelsproduktionen på ett konkurrenskraftigt sätt. Ett rikt odlingslandskap har fem indikatorer, “betesmarker och slåtterängar”, “ekologisk produktion i slättbygd”, “fåglar och fjärilar”, “jordbrukets utveckling” och “skördenivåer av vårkorn och höstvete” men det är bara
de två indikatorerna fåglar och fjärilar och jordbrukets utveckling som direkt berörs av rapportens syfte (Sveriges Miljömål. 2018d1).
Indikator “fåglar och fjärilar” är ett mått på odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruk läggs ner i vissa delar av landet vilket leder till att marker växer igen, medan i vissa delar blir jordbruket mer intensivt och mer specialiserat. Båda förloppen leder till samma utfall, ett mer homogent odlingslandskap som således leder till minskad biologisk mångfald. I rapporten
små gröna blad-inomhusodling ur ett hållbarhetsperspektiv menar författaren att
inomhusodling lämpar sig bara för vissa typer av växter. De växter som det lämpar sig för är primärt små gröna blad (Rundgren, 2020). En följd av detta är att dessa växter flyttar sin odling inomhusodling och det vanliga jordbruket blir mer specialiserat alltså ett mer homogent odlingslandskap och minskad biologisk mångfald.
Indikatorn “jordbrukets utveckling” följer miljömålet Ett rikt odlingslandskap i sin helhet. Till exempel är det ett mått på hur många jordbruksföretag som finns etablerade samt vilka möjligheter det finns att bo och leva på landsbygden. Inomhusodlingar sker oftast i
stadsmiljö och därmed minskar möjligheten till en levande landsbygd om fler odlingar kan flytta till stadsmiljöer (Sveriges Miljömål. 2018d2).
Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Ett rikt odlingslandskap fastställs således till -2.
2.5 Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”
Trots flertalet globala åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser fortsätter både den totala mängden utsläpp såväl som koncentrationerna av dessa växthusgaser i
atmosfären att öka (UN, 2018). Trenden i Sverige ser däremot annorlunda ut, sedan 2010 har de inhemska utsläppen av växthusgaser konsekvent minskat. Det är framförallt industri och inrikestransporter som står för minskningen medan utsläppen från jordbruket minskar långsammare.
Figur 6. Utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser inom svenskt jordbruk 1990-2018, omvandlat till koldioxidekvivalenter. (Naturvårdsverket, 2020).
Som Figur 6 visar, är utsläppen av koldioxidekvivalenter från jordbruket nästintill oförändrade över tid. Från 1990 till 2018 har de minskat med 11%. Enligt samma data från
Naturvårdsverket stod jordbruket 2018 för nästan 14% av Sveriges växthusgasutsläpp, vilket gör jordbruksindustrin till den tredje största utsläppskällan i Sverige. Förutom en minskning av totala utsläpp innefattar målet indikatorer beträffande “global medeltemperatur”,
“koncentrationen av klimatpåverkande ämnen i stratosfären” samt “mängden
konsumtionsbaserade utsläpp”, det sistnämnda både nationellt och internationellt. På grund av jordbrukets omfattande utsläpp har åtgärder inom denna sektor potential att bidra till förbättringar inom samtliga fyra indikatorer och på så sätt bidra till uppfyllandet av målet. I dagsläget gör Naturvårdsverket (2019) bedömningen att målet beträffande Begränsad
klimatpåverkan inte kommer uppfyllas och att den globala trenden till och med går åt fel håll.
Även om koldioxid är den mest omtalade växthusgasen finns det andra som är mer potenta. Ett kilo metan är exempelvis 28 gånger mer potent som växthusgas än koldioxid, för lustgas är siffran 265 (Röös, 2019). Även om båda dessa växthusgaser är vanligt förekommande inom jordbruket är det, som Röös poängterar, framförallt djurhållning som står för utsläppen och således inte något denna rapport kommer fokusera på. Bortser man från djurhållningen och ser på utsläppen förknippade med odlingen av den typ av grödor som inomhusodlingen kan konkurrera med, är det främst lustgas från jordar samt koldioxid, metan och lustgas från mineralgödselanvändning som står för den direkta klimatpåverkan. På en genomsnittlig gård som ägnar sig åt odling av grödor är dessa två utsläppsposter ungefär lika stora, medan för djurhållande gårdar kommer metangasproduktionen från fodersmältningen att vara en betydande andel av utsläppen (Länsstyrelsen Dalarna, 2013)
Då frilandsodling, såväl som de flesta växthusodlingar, sker med jord som odlingsmedium är dessa problem högst relevanta vid utvärdering av odlingar av sallat samt kryddgrönt.
Lustgasen från marker utgör, enligt samma rapport från Länsstyrelsen Dalarna, 43% av jordbrukets totala utsläpp och uppkommer som restprodukt under de mikrobiologiska
processerna nitrifikation samt denitrifikation, framförallt denitrifikation. Då denitrifikation är en anaerob process frigörs mer lustgas från syrefattiga jordar (Klemendtsson, 2009).
Jordbruksmaskiner som traktorer och skördetröskor kan bidra till att platta till jorden så att den tappar permeabilitet och får på så vis svårare att ta upp syre. Dessa problem blir inte lika påtagliga inom växthusodling då sallat och kryddgrönt generellt odlas i kruka under dessa förhållanden, något som innebär en mindre mängd jord i jämförelse med
frilandsodling. Även tillplattningseffekten från jordbruksmaskiner uteblir vid växthusodling. Användningen av mineralgödsel är även det en stor källa av växthusgaser. Förutom att lustgas och metangas avges från gödsel är även tillverkningen en koldioxidkrävande
process. Från att ha successivt avtagit sedan 1990-talet har användningen av mineralgödsel varit oregelbunden. SCB uppger att gynnsamt väder gjorde 2014/2015 till år med ovanligt hög mineralgödselkonsumtion medan torkan 2018 gjorde den ovanligt låg. Även andra gödseltyper medför liknande problematik, framförallt gällande avgivandet av lustgas samt metangas, vilket gör att problem kan uppkomma även om sallaten eller kryddväxterna odlas ekologiskt. Detta var fallet för ungefär 50% av dessa grödor 2016 (Jordbruksverket, 2016). Denna siffra är troligen ännu högre idag, dock saknas en uppdaterad inventering. När det kommer till gödselanvändningen vid växthusodling finns det inte mycket data att tillgå. Trots en avsaknad av studier i ämnet bör gödselbehovet vara högre i växthus än på friland då ett kontrollerat klimat kan erbjuda intensivare odlingscykler samt att odling generellt sker året runt, till skillnad från frilandsodlingar. Huruvida detta resulterar i ett högre gödselbehov per kilo produkt är dock oklart. En viss del av svensk växthusodling är idag hydroponisk, något som innebär att jord inte används och många av ovanstående problem blir mer lätthanterliga då det slutna systemet förhindrar den typ av urlakning samt läckage som exempelvis
frilandsodling lider av. Hur andelen hydroponiska odlingar är, fortsätter att vara osäkert då ingen inventering har gjorts.
Samtidigt är nästan alla inomhusodlingsprojekt hydroponiska (Rundgren, 2020). Detta gör att problematiken kring utsläpp av lustgas från jordar inte är applicerbar på dessa odlingar. Näringslösningen som ersätter gödslet har naturligtvis ett klimatavtryck i produktionsfasen men då ett hydroponiskt system arbetar utifrån en princip om slutna system blir
användningen effektivare än vid frilandsodling och växthusodling, då ett visst mått av urlakning förekommer i dessa system. De två främsta växthusgaskällorna som är direkt relaterade till odlingsfasen av grödorna tycks således reduceras eller helt elimineras vid inomhusodling.
Som Naturvårdsverket (2019) poängterar är det dock så att en stor andel av utsläppen kopplade till jordbruket redovisas under andra sektorer. Ett exempel på detta är
Här skiljer sig frilandsodling, växthusodling samt inomhusodling från varandra i det avseende att frilandsodlingens energiåtgång är mycket liten. Detta då solen står för all form av värme samt det ljus som växterna behöver. Detta begränsar naturligtvis odlingen till
sommarmånaderna. Växthus, såväl som inomhusodlingar tenderar att drivas året runt för att betala för de investeringar som krävts för etablering (Rundgren, 2020). För växthusodlingar innebär detta stora energikostnader både för uppvärmning samt tillskottsbelysning på vintern. Energin som krävs för tillskottsbelysningen tas generellt från elnätet och kommer således från den svenska elmixen. I en LCA redovisad av Andersson (2010) bedöms uppvärmningen stå för 90% av utsläppen associerade med kommersiella tomatodlingar odlad i svenska växthus. Att uppvärmningen är den huvudsakliga energianvändningen även vid odling av sallat och kryddgrönt ses som ett rimligt antagande. Det är således relevant att se på hur uppvärmningen av svenska växthus ser ut.
Figur 7. Fördelningen av energikällor inom kommersiell växthusodling i Sverige åren 1999-2011 (Nilsson & Nielsen, 2015).
Som framgår av Figur 7 har det totala energibehovet minskat samtidigt som andelen
förnybart ökat. Dessa siffror sträcker sig bara fram till 2011 men det finns inget som pekar på att trenden reverserats sedan dess. Eldningsolja har gått från att vara den dominerande energikällan till att, år 2011, utgöra ungefär en tredjedel av energimixen.
Jämför man den totala energiförbrukningen mellan ett krukväxtodlande växthus och en inomhusodling är det viktigt att poängtera att förbrukningen i växthuset kommer variera kraftigt över året på grund av säsongernas varierande temperatur och antal soltimmar. På vintern kommer förbrukningen vara som störst och på sommaren som minst. Vid
inomhusodlingar tenderar energiåtgången vara jämnare, inte minst då många odlingar är lokaliserade i källare eller bergrum och således har bättre isolering än ett växthus samt inte är beroende av säsongernas varierande soltimmar. Som Nilsson & Nilsen (2015) påvisar,
tenderar den totala energiförbrukningen för krukväxtodlingar i växthus att vara låga under sommarmånaderna, ibland bara några enstaka kWh/m2 per månad, men höga på vintern, inte sällan över 50 kWh/m2 per månad. För växthusexemplet i Nilsson & Nielsens analys blir den totala energiförbrukningen på ett år cirka 360 kWh/m2. Jämför man detta med en
svensk inomhusodling, driven av företaget Grönska söder om Stockholm, framgår det att deras 800 kvadratmeter stora anläggning förbrukar totalt 32460 kWh per år, vilket blir drygt 40 kWh/m2 (Martin & Molin, 2019). Trots att detta är avsevärt mindre tar det inte hänsyn till andra klimatpåverkande faktorer som odlingen medför. Framförallt växthus men även inomhusodlingar och i viss mån även frilandsodlingar kräver material vars produktion har varit en miljöbelastning. En spansk studie visade till exempel att ett växthus
byggnadsmaterial, i form av framförallt stål och plast, gjorde att det hade tio gånger större klimatavtryck än den frilandsodlade sallaten (Romero-Gámez et.al, 2014). Även
inomhusodlingar kräver en stor mängd material i form av stålställningar och odlingstråg. Som tidigare nämnt befinner sig dock de flesta nuvarande inomhusodlingar, likt företaget Grönskas anläggning, i lager- eller källarlokaler och behöver således inte stål och plast för konstruktionen, som växthus gör.
För att få en helhetsbild av produktens klimatavtryck är livscykelanalys ett användbart verktyg. Genom att analysera hur många kilo CO2-ekvivalenter en viss odlingsmetod släpper ut för att producera en viss mängd produkt kan en mer rättvisande bild kring metodens klimatavtryck ges. Frankowska et. al (2019) visar att frilandsodlad sallat i
Storbritannien släpper ut cirka 1,8 kg CO2-ekvivalenter per kg produkt. Drygt en tredjedel av utsläppen uppkommer i handelsledet, alltså kylning av produkten i matbutik samt
energiåtgång vid eventuell tillagning. En annan analys kommer fram till att spansk frilandsodling av sallat innebär utsläpp kring 0,4-0,5 kg CO2-ekvivalenter per kg produkt (Hospido et.al 2009). Ser man till den växthusodlade sallaten visar Hospido et. al att växthusodlad sallat i Storbritannien låg mellan 1,5-3,7 kg CO2-ekvivalenter per kg produkt, beroende på årstid. En liknande studie (Stoessel et.al, 2012) från Schweiz visade på att utsläppen varierade mellan 0,5 kg under sommarmånaderna och drygt 7 kg per kilo produkt på vintern. Genomsnittet låg på cirka 2 kg per kilo produkt. Den stora variationen över året utgörs nästan uteslutande av uppvärmningen på vintern. Den sista odlingsmetoden att se på är inomhusodlingen, enligt en livscykelanalys gjord av Michael & Molin (2019) producerar en planta kryddgrönt utsläpp i storleksordningen 0,1 kg. Med en genomsnittlig vikt på 40 gram blir det 2,5 kg CO2-ekvivalenter per kg produkt. Det framgår alltså att växthusodlad samt inomhusodlad sallat och kryddgrönt i genomsnitt har liknande klimatavtryck sett till
livscykelutsläpp av växthusgaser, dock sker majoriteten av växthusodlingens utsläpp under vinterhalvåret medan inomhusodlingens utsläpp är förhållandevis jämna året runt.
Frilandsodlad sallat sker endast under årets varmare månader men har också en mindre mängd utsläpp sett över en livscykel.
Jämförande studier är ofta svåra då skiljaktigheter i metoder kan resultera i vitt spridda resultat, det tycks dock vara fallet att frilandsodlad sallat och kryddgrönt tenderar att vara bättre lämpat för uppfyllandet av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Frilandsodling är dock endast möjlig under årets varma månader. På vintern måste andra tekniker utnyttjas. Huruvida denna metod bör, ur klimatsynpunkt, vara växthusodling eller inomhusodling är i dagsläget oklart. Faktorerna är många och studierna i många fall motstridiga.
Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Begränsad klimatpåverkan får således anses vara 0.
2.6 God bebyggd miljö
“Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Vår bebyggda miljö påverkar miljön på flera olika sätt till exempel genom den dagliga transporten till och från arbetsplatsen, hur vi hanterar vårt avfall samt hur vi värmer våra bostäder. Påverkan från den bebyggda miljön ska fullgöra människan och samhällets behov samtidigt ska det ske inom ramen för hållbar utveckling. Sveriges tätorter har vuxit under de senaste åren och därav har städernas karaktär ändrats. En förtätning av stadskärna har skett samtidigt som köpcentra har vuxit upp utanför stadskärnan. Detta har lett till att transporten i städerna har ändrats. Förtätning av stadskärnan bidra till både positiva och negativa inverkan på miljön. De positiva konsekvenserna är till exempel minskat anspråk av jordbruksmarker och minskad energianvändning. De negativa konsekvenserna är ökat buller och luftföroreningar i stadskärnan. Indikatorerna för miljömålet God bebyggd miljö är
“bostäder i kollektivtrafikenära läge”, “bygg och fastighetssektorns miljöpåverkan”, “skyddad bebyggelse” och “tillgång till service och grönska”. (Sveriges Miljömål. 2018). Den enda indikator som är relaterad till vår studie är “bygg och fastighetssektorns miljöpåverkan”. I rapporten “Små gröna blad” gör Rundgren en jämförelse mellan inomhusodlad basilika och basilika odlad i konventionella växthus. Den inomhusodlade basilika hade energianvändning på 1.36 kWh och basilikan i det konventionella växthusodlade hade en energianvändning på 1.42 kWh. Den största delen av energianvändningen för inomhusodlad basilika kommer från planteringsjorden och ungefär en tredjedel kommer från elektriciteten till LED-belysningen. Uppdelningen för energianvändning för det konventionella växthuset var att 0,97 kWh kommer från elektricitet och 0,46 kWh kommer från bioenergi (Rundgren, 2020g1).
Energianvändningen skiljer sig marginellt mellan inomhus odlad och växthusodlad basilika. Dock så menar Rundgren i rapporten att frilandsodlingar använder mycket mindre energi än både konventionella växthusodlingar och inomhusodlingar (Rundgren, 2020g2).
Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet God bebyggd miljö fastställs således till 1.
2.7 Bara naturlig försurning
“De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.”
Vanligtvis är sjöar, vattendrag och skogsmarker naturligt sura, dock så har nedfall av försurande ämnen lett till att sjöar, vattendrag och skogsmarker har försurats ytterligare. Nedfall av försurande ämnen påverkar inte bara sjöar, vattendrag och skogsmarker utan även växter och djur. Det bidrar även till ökad korrosion. De ämnen som bidrar till försurning är ammoniak, kväveoxid och svaveldioxid och dessa ämnen kommer ifrån flera olika källor i samhället såsom väg-och sjötransport, industrier, värmeverk och inte minst jordbruket. Därtill bidrar skogsbruket till försurning genom ett upptag av baskatjoner vid avverkning. Baskatjoner som på naturlig väg tillförs så pass långsamt att naturen inte kan kompensera för dagens skogsbruk. Det är inte bara utsläpp av försurande ämnen i Sverige som påverkar utan även utsläpp i andra länder bidrar till nedfall av försurande ämnen i Sverige. Bara
naturlig försurning består av fyra indikatorer “försurade sjöar”, “försurning från skogsbruk”,
“nedfall av svavel” och “sjöfartens utsläpp av försurande ämnen”. Det är bara indikatorn “försurade sjöar” som är relevant till vår studie. Indikatorn försurande sjöar påverkas av mängden försurande nedfall (Sveriges Miljömål. 2018).
Den totala mängden av både svaveldioxid och kväveoxid har minskat kraftigt i Europa under de senaste två decennierna. Dock så återhämtar sig naturen långsamt vilket gör att cirka åtta procent av Sveriges sjöar och vattendrag fortfarande är försurade på grund av antropogen verksamhet. Majoriteten av kväveoxidutsläppen kommer från transport och industrin, närmare bestämt 40% respektive 22% av det totala utsläppet av kväveoxid. Vidare härrör 78% av svaveloxidutsläppen från industrin. Detta gör att både kväveoxid och
svaveloxid inte har en sådan stark anknytning till vår studie. Emellertid står jordbruket för 88 % av ammoniakutsläppen vilket motsvarar 53 000 ton (Naturvårdsverket, 2019). Utsläppet av ammoniak kommer till stor del från användningen av gödsel. Utsläppen från
användningen av gödsel beror både på mängden djur, hur lagringen av gödsel sker och användningen av mineralgödsel inom jordbruket. Den delen som är knuten till djurhållning och lagring påverkas inte direkt av en övergång från frilandsodling till inomhusodling. I rapporten “Små gröna blad” menar författaren att gödsel används för inomhusodling men att konventionell frilandsodling använder en större mängd gödsel (Rundgren, 2020). Således kommer en övergång från i frilandsodling till inomhusodling ha en påverkan på indikatorn “försurade sjöar”.
Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Bara naturlig försurning fastställs således till 1.
2.8 Giftfri miljö
“Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”
Kemikalier av alla dess slag har inte bara blivit en naturlig del av vår vardag, det har även blivit en del av miljön runt omkring oss. Enligt Naturvårdsverket (2017) har antalet
restriktioner kring miljögifter ökat de senaste decennierna. Trots detta har antalet miljögifter i omlopp ökat, idag har kemikalieinspektionen fler än 12 000 registrerade kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter. Detta inkluderar dock inte de ämnen som finns i bilar och kläder, vilket betyder att det verkliga antalet kemiska ämnen i vår miljö är betydligt högre. Vidare pekar Naturvårdsverket på hur en bristande kunskap kring många av ämnena är ett stort problem då det gör det svårt att stifta lagar kring begränsningar av dessa ämnen. Konsekvenserna av denna bristande kunskap är att människor, såväl som djur och natur utsätts för förhöjda halter av toxiska ämnen. Av de 141 som förekommer i svenskt jordbruk har 134 toxiska egenskaper, varav flera av ämnena är klassificerade som akut toxiska (Ascard et.al, 2017).
Målet Giftfri miljö består av fem stycken indikatorer, det är dock bara en av dem som har en direkt koppling till jordbruket, nämligen kriterierna rörande växtskyddsmedel i ytvattnet. Växtskyddsmedel används främst vid frilandsodling för att begränsa förekomsten av bland annat ogräs, dessa ämnen kallas herbicider. Det finns även medel för att motverka tillväxten av svampar, fungicider, samt för att motverka insektsangrepp, insekticider. Den verksamma substansen i dessa växtskyddsmedel varierar men diflufenikan och pikoxystobin är två av de vanligaste förekommande i svenskt jordbruk. Enligt SCBs (2019) statistik har försäljningen av växtskyddsmedel till jordbrukssektorn inte nämnvärt ändrats de senaste 20 åren, dock är nivåerna betydligt lägre än de var i mitten av 80-talet. Ser man däremot till de
fältundersökningar som Naturvårdsverket (2018) har gjort i fyra svenska vattendrag, kan ingen tydlig trend urskönjas. Med 2002 som riktvärde har de senaste 18 åren inneburit såväl högre som lägre uppmätta nivåer av verksamma kemiska ämnen. Vissa år, såsom 2008 och 2013 är de uppmätta värdena markant högre än övriga år. Naturvårdsverket förklarar dock detta med kraftiga regn i samband med jordbrukarnas applicering av växtskyddsmedlen, vilket har fört med sig förhöjda halter av de aktiva substanserna.
År Växtskyddsmedel (index)
2003 77 2004 101 2005 83 2006 122 2007 99 2008 291 2009 190 2010 65 2011 99 2012 130 2013 328 2014 151 2015 148 2016 101 2017 90 2018 93
Figur 8. Mängd växtskyddsmedel funnet i fyra svenska vattendrag 2002-2018. Index med 2002 som utgångspunkt. (SLU, 2018)
Ser man till de specifika ämnen som kan spåras till odling av så kallade köksväxter, under vilken kategori sallat samt kryddväxter sorteras, är det främst deltametrin som påträffats i så pass höga halter att det utgör ett problem för miljön (Boye, Gönczi & Kreuger, 2013).
Deltametrin är, förutom en effektiv insekticid, ett nervgift som kan leda till såväl skakningar som anfall och i värsta fall död (Burr, 2014).
Vidare påvisar Boye, Gönczi & Kreuger att köksväxter som sallat och kryddgrönt tenderar att ha ett stort toxikologiskt bidrag till miljön i förhållande lilla areal som odlingen utgörs av. Exempelvis så är det toxikologiska fotavtrycket för köksväxter fem gånger större per hektar för köksväxter än det är för potatis. Dock är fortfarande den totala arealen mycket liten i förhållande till jordbruket som helhet.
Även inom växthusodling förekommer användning av växtskyddsmedel (Jordbruksverket (2020). Huruvida avrinningen av kemiska ämnen är lika stor för denna odlingstyp som för frilandsodlade grödor är oklart då forskningen inom området är mycket begränsad. Regelverket för ekologisk odling dikterar däremot att inga kemiska ämnen används i
samband med odlingen. Som tidigare nämnts är det ungefär hälften av dagens
växthusodlade sallat som är ekologisk (Jordbruksverket, 2016). Samtidigt påträffades rester av växtskyddsmedel i hälften av de svenska frilandsodlade sallatsproverna (Rundgren, 2020)
När det kommer till inomhusodling är antalet aktörer få. Ingen av de mer etablerade tycks dock använda någon form av växtskyddsmedel (Grönska, 2020), (Bonbio, u. d),
(UrbanOasis, 2020). Det tycks således som att en mer utbredd adaption av inomhusodlad sallat och kryddgrönt skulle kunna ha positiva effekter på målet genom att reducera
användningen av växtskyddsmedel. Inomhusodlingens potentiella bidrag till uppfyllandet av målet Giftfri miljö får således anses vara 1.
2.9 Sammanställning av resultat
Miljömål Poäng Aspekter samt bidrag till måluppfyllelse Ingen övergödning 1 (+) Reducerade utsläpp av näringsämnen
(+) Reducerade utsläpp från transport Hav i balans samt levande
kust och skärgård
1 (+) Reducerad tillrinning av näringsämnen till kustområden
Levande sjöar och vattendrag
1 (+) Reducerad tillrinning av näringsämnen till sjöar och vattendrag
Ett rikt odlingslandskap -2 (-) Sämre biologisk mångfald (-) Påverkan på kulturvärden
Begränsad klimatpåverkan 0 (+) Reducerad användning av mineralgödsel (+/-) Uppvärmningsbehov, lägre än för växthus, högre än vid frilandsodling (-) Elförbrukning
God bebyggd miljö 1 (+) Bygg och fastighetssektorns miljöpåverkan (energianvändning)
Bara naturlig försurning 1 (+) Reducerade utsläpp av ammoniak Giftfri miljö 1 (+) Reducerad användning av
växtskyddsmedel
Medel 0.5
Figur 9. Poäng för vardera mål samt ett medelvärde för inomhusodlingens potentiella bidrag till Sveriges miljömål som helhet.
Diskussion
3.1 Inomhusodling och Sveriges miljömål
Som Figur 8 antyder tycks inomhusodlingens potential att påverka Sveriges miljömål i de flesta fall vara marginell. För målet Begränsad klimatpåverkan ansågs de bidragande och motverkande aspekterna av att övergå till en större andel inomhusodlad sallat samt kryddgrönt, i slutändan ta ut varandra. Det flera aspekter som talade för att inomhusodling skulle vara ett mer hållbart alternativ än exempelvis växthusodling. Det hydroponiska systemets stängda system med en tillsatt näringslösning istället för gödsel var en av dessa aspekter. Samtidigt är inomhusodling ett energikrävande projekt då LED-lampor nyttjas istället för att använda solens energi som vid frilandsodling samt växthusodling. För två av målen ansågs således det summerade potentiella bidraget från inomhusodling som alternativ till de andra typerna av odling, vara neutralt. Här fanns det alltså både negativa och positiva aspekter som i slutändan vägdes upp mot varandra i någon mån.
För sex av de åtta målen som analyserades, ansågs bidraget till uppfyllande vara svagt positivt. För Ingen övergödning,Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande
sjöar och vattendrag till exempel var det främst en reduktion i utsläpp av kväve och fosfor
som bidrog till den positiva poängen. Då många av landets sallatsodlingar befinner sig i områden som överlappar med de vattendrag och kustmiljöer som är särskilt utsatta för övergödning, finns det skäl att vidare utreda om inte inomhusodling kan vara ett hållbart alternativ. Ett liknande resonemang fördes för målet Bara naturlig försurning, skillnaden var här, att till skillnad från övergödningsproblematiken, är jordbruket inte den primära källan till försurning, i alla fall inte direkt. För både God bebyggd miljö samt för Giftfri miljö kunde klara positiva aspekter etableras. För God bebyggd miljö fanns positiva aspekter att finna i att flytta matproduktionen närmare städerna och därigenom konsumenterna. För Giftfri miljö var det primärt det reducerade behovet av växtskyddsmedel som låg bakom den positiva
poängsättningen. En tydlig trend är dock att inomhusodlingens potentiella bidrag anses vara relativt begränsad så även om konsekvenserna av en ökad andel inomhusodlad produkt, får inget av målen en högre poäng än 1.
Den begränsade betydelsen som inomhusodlingen anses ha för uppfyllandet av de svenska miljömålen grundar sig i alla fall delvis i sallats samt kryddgrönts begränsade roll för svenskt jordbruk. Detta tas bland annat upp under Ingen övergödning där odlingsarealen ställs i relation till resten av det svenska jordbruket. Så även om jordbruket som helhet står för en stor del av de utsläpp som behöver reduceras eller elimineras för att vi ska uppnå de svenska miljömålen, är inomhusodlingen som potentiell lösning endast applicerbar för en mycket liten del av jordbruket och har således en ytterst begränsad möjlighet att bidra till uppfyllandet av målen. Rimligtvis skulle små förändringar i odlingen av spannmål ha större konsekvenser än större förändringar inom odlingen av sallat och kryddgrönt. Inte bara för att spannmål odlas på så pass mycket större arealer än sallat och kryddgrönt men även för att den totala mängden kväve, fosfor, växtskyddsmedel, samt andra miljöskadliga utsläpp härstammar från denna typ av odling, inte odlingen av sallat och kryddgrönt..
