Barn i samhällsvård

1

Dokumentation

Barn i samhällsvård

Regional konferens i Göteborg den 27 maj 2013 om skolgång och hälsa för barn i samhällsvård

När de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland tillsammans med Västbus och Västkom arrangerar en heldag på temat skolgång och hälsa för barn och ungdo- mar som är placerade i familje- eller HVB-hem, är SAMVERKAN nyckelordet för dagen.

Hur fungerar samverkan idag? Och vad kan göras för att den ska bli bättre?

Zarah-Lena Jillerö och Malin Camper, utvecklingsledare för barn och unga i Fyr-

bodal respektive Sjuhärad, inleder dagen med att hälsa de närmare fyrahundra

deltagarna från socialtjänsten, skolan, Gryning Vård, hälso-, sjuk- och tandvår-

den, BUP och habiliteringen i Västra Götalandsregionen välkomna. Som utgångs-

punkt för dagen illustrerar de hela temat med citatet: ”Det är som en ångvält, det

som händer med placerade barn”. Det är tungt, men det rullar på. Och det kan bli

smidigare om fler hjälps åt.

3

Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning för placerade barns skolgång och hälsa

Regeringen, Socialstyrelsen och SKL har på senare tid gjort satsningar på barn i samhällsvård. Ett tydligt steg i riktningen att förbättra samverkan mellan skolan och hälso- och sjuk- vården, är vägledningen Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar som tagits fram av Socialstyrelsen och Skolverket. Materialet presenteras under förmiddagen av Petra Rinman, Socialstyrelsen och Eva-Lotta Eriksson, Skolverket.

Vägledningen utgörs av tre delar; en bakgrundsbeskrivning, en praktisk vägledning och en uppslagsdel som klargör de inblan- dade parternas ansvarsområden. Skriften finns att beställa el- ler ladda ner från Socialstyrelsens webbplats.

Bakgrundsbeskrivningen visar att många placerade barn och ungdomar fallit mellan stolarna och har en betydligt lägre besöksfrekvens vad gäller kontinuerliga hälsokontroller, både inom Närhälsan (främst BVC avseende de yngre barnen), men även inom skolhälso- och tandvården. En markant större andel av de placerade barnen har exempelvis inte till fullo genomgått det nationellt fastställda vaccinationsprogrammet, jämfört med andra barn, vilket kan ses som ett stort problem. Överlag uppvisar placerade barn generellt sett en sämre hälsa.

Det finns också tydliga samband mellan sämre skolpresta- tioner och placering, även om barnen är normalbegåvade. Stu- dier har visat att skolgången är en nyckelfaktor för att det ska gå bra för barnen – att lyckas i skolan även om de har det trassligt hemma, både stärker och bidrar till ett större välbefinnande.

Därför är det av största vikt att skolan – och samverkan! – fung- erar, exempelvis i övergången från en skola till

en annan.

”Det värsta som finns, det är att hänga i luften”, säger en ung, familjehemsplacerad person som medverkat i en referensgrupp in- för arbetet med vägledningen, om sina dåliga erfarenheter av bristerna i samverkan mellan olika ansvariga aktörer.

I den mer handfasta, vägledande mittende- len av skriften pekas ett antal kritiska punkter ut, i de tre faserna före (inför), under och efter en placering.

Det klargörs också att det finns en tydlig an- svarsfördelning i frågorna, där socialtjänsten

Eva-Lotta Eriksson, Skolverket och Petra Rinman, Socialsty- relsen.

ska verka för en god skolgång respektive hälsovård, och att ut- bildningsväsendet och hälsovården ska se till att tillhandahålla detsamma.

En tydlig – bildlig – illustration av ansvarsfördelningen åskådliggörs även i den triangel som kallas ”Det tredelade för- äldraskapet”, som visar på hur viktigt det är att alla inblandade parter utgör en helhet – utan glapp – för att det ska fungera optimalt för barnet.

Familjehemsförälder/

HVB-personal Socialtjänsten

Vårdnadshavare (i juridisk mening)

Och för att glappen inte ska uppstå – eller för att kunna över-

bryggas om de ändå gör det – behövs en god samverkan. n

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och ungas hälsa och skolgång

Utöver Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning finns i Västra Götaland, genom Västbus, riktlinjer för familjehems- placerade barn och unga. Läs här.

(Dessa riktlinjer är ett komplement till ”Gemensamma rikt- linjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik”.)

Lisbeth Tilly och Gerd Karlsson, Västbus styrgrupp presenterar riktlinjerna som ett slags ”skall-lista” över vad som ska göras och unders vems ansvar, gällande alla familjehemsplacerade barn i Västra Götaland. Till riktlinjerna hör även ett studiema- terial som kan användas som diskussionsunderlag i verksam- heterna. Det finns att ladda ner här.

Lisbeth Tilly framhåller att ”Om samordningen fallerar fal- lerar det mesta”, och pekar på vikten av att det fungerar även vertikalt – det vill säga på alla beslutsnivåer. Som det ser ut idag handlar bristerna i samordningen över kommun- och profes- sionsgränser ofta om resurser – vem som ska betala för vad.

Detta tycker Lisbeth är både onödigt och olyckligt. ”Kan man inte nå varandra tjänstemannavägen får man lyfta det en nivå.

Det är ett politiskt ansvar som måste upp i nämnden om frågan uppkommer.” n

Gerd Karlsson och Lisbeth Tilly från Västbus styrgrupp.

5

Fosterbarns hälsa – det medicinska

omhändertagandet av samhällsvårdade barn i Malmö

Efter lunchen presenterar skolläkaren Stefan Kling resultat från två av sina forskningsstudier i Skåne; Den ena heter Fos- terbarns Hälsa - det medicinska omhändertagandet av sam- hällsvårdade barns hälsa i Malmö. Slutrapporten från den studien kan läsas här.

Den andra studien som refereras berör frågan om hur läkarun- dersökning ska göras enligt BBIC.

Vid presentationen av den studie som visar på resultatet av de samtal och läkarundersökningar Stefan gjort med 120 barn i olika åldrar, som alla varit aktuella för placering i minst tre månader, uppmärksammas att uppföljningen och återbesöks- frekvensen inom vården generellt sett är låg.

Ett skräckexempel som framhålls är en kille i gymnasiet som gått elva år i skolan, men aldrig gjort en enda hälsokontroll un- der de åren! En av orsakerna till bristerna i uppföljning beror för det första på att det oftast inte finns någon samordning mellan socialtjänsten och hälso-, sjuk- eller tandvården, men även att det vanligen dessutom saknas medicinsk kompetens inom socialtjänsten, menar Stefan. För en socialsekreterare kan det vara svårt att förstå fackspråket i sjuk- och tandvårdens journalanteckningar – i den mån de överhuvudtaget finns att tillgå vill säga… – och en hälsoproblematik som inte är klart synlig uppmärksammas därför inte.

I Sverige finns nationellt fastställda barnhälsovårdspro- gram som anger vad som ska undersökas på BVC och vilka vac- cinationer som enligt standard ska ges. Detta kan vara bra att känna till även för personer utanför sjukvården som kommer i kontakt med barnen. Programmet återfinns i Rikshandboken.

Stefan pekar också på ett samordningsområde som kan bli mycket bättre inom skolan, nämligen samverkan mellan klass- rummet och skolhälsovården. Skolsvårigheter hos placerade barn är vanligt – det förekommer i mer än hälften av alla un- dersökta fall – men är generellt sett dåligt dokumenterat i skol- hälsovårdens kontroller. Och – som nämnts redan tidigare – att lyckas i skolarbetet är en nyckelfaktor för att det ska gå bra för barnen!

Att utföra läkarundersökningar på barn som är aktuella för pla- cering kan många gånger vara krävande, berättar Stefan, då

dessa barn ofta uppvisar skador och symptom eller bär med sig upplevelser och erfarenheter som tyder på att de utsatts för vanvård, misshandel eller övergrepp. En rekommendation är därför om de läkare som utses att utföra dessa undersökningar inte är alltför ”unga och gröna” – vare sig erfarenhets- eller ål- dersmässigt. n

Stefan Kling, skolläkare.

7

Lokalt exempel på samverkan mellan skola och socialtjänst angående

placerade barn

Dagens sista pass handlar om att uppvisa exempel på hur samverkan mellan skola och socialtjänst – vad gäller de pla- cerade barnen – kan fungera i praktiken. Karin Tideman, spe- cialpedagog och Anna Callheim, socialsekreterare, båda från Laholms kommun i Halland, presenterar hur de med fram- gång arbetat i sin kommun under flera års tid.

Det kanske mest slående i det goda samarbetet är hur man inom Laholms kommun lyckats överbrygga de kulturskillnader som uppenbart finns mellan skolan och socialtjänsten. ”Inom skolan har man fasta scheman. Man har möte varje onsdag och man skriver med bläck i sin kalender” sä-

ger Karin och drar ner igenkännande skratt- salvor ”inom socialtjänsten däremot skriver man med blyerts, ändrar, och är van att fixa och trixa – det är två helt olika kulturer! Vi vet egentligen inte riktigt hur vi gör – men vi löser det!”

Precis som i Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning pe- kar Karin och Anna på tre tydliga faser – före-under-inför avslut av en placering – som alla innehåller olika kritiska punkter.

Före (inför) en placering görs alltid en noggrann kartlägg- ning av hur den nya skolmiljön som barnet kommer att place- ras i ser ut. Konkreta exempel på svårigheter som kan uppstå är att läroplanerna ibland inte stämmer överens mellan olika skolor – på en skola blockläser man kanske i teman, vilket en annan skola inte gör, och detta kan leda till att barn antingen missar utbildningsmoment alternativt får läsa samma saker två gånger, vilket kan påverka skolbetygen. I gymnasieskolan gäller att alla kurser och program inte ges på alla skolor.

När det blivit klart vilken skola som barnet ska gå i sker själva överlämningen från en skola till en annan med en hel

”delegation”, där både Anna, Karin, barnets nuvarande klassföreståndare och gärna ytterligare en viktig person (exempelvis kurator, fritidsledare eller någon annan som barnet tytt sig till eller anförtrott sig åt) medverkar.

Dessa möter alltid mottagande skolas rektor, den nya klassföreståndaren och representant(er) från skolhälso- vården. Det allra viktigaste i samverkan tycker Karin och Anna är vuxenansvaret! Det ligger inte på barnen själva att behöva vara sina egna informatörer och tala om vad de har eller behöver stöd i.

Under tiden barnen är placerade hålls kontinuerliga möten och uppföljningar av hur det går, oftast koordinerade av spe- cialpedagogen Karin, vars hela funktion är att verka samord- nande mellan skolan och socialtjänsten för placerade barn inom Laholms kommun. Den goda uppföljningen är en klar framgångsfaktor och något som man upplever att man blivit riktigt duktig på.

Inför avslutningen av en placering – exempelvis hemflytt- ning till de biologiska föräldrarna – är idealet att göra en lika noggrann ”återlämning” som överlämning, men det är oftast svårt i praktiken. Vad som dock är ytterst viktigt är att det upp-

rättas en ordentlig dokumentation över skolgången. För de lite äldre barnen handlar detta bland annat om att samtliga lärare som under- visat barnen i varje ämne listas;

inte minst för att kunna göra upp- följning inför betygssättning, så att barnen kan få ett fullständigt skolbetyg.

Sammanfattningsvis pekar Karin och Anna ut ett par förbätt- ringsområden de kan se. Samverkan mellan social- och barn-

& ungdomsnämnden är en sådan, i synnerhet vid nya place- ringar. Frågan om kostnader och vem som ska betala för vad är en annan fråga som skulle kunna lösas smidigare, även om de tycker att det blivit bättre med åren. Barnens hälsa – och framför allt kopplingen till skolhälsovården – tycker de har stor förbättringspotential. Det borde vara en självklar rutin att all- tid blanda in skolhälsovården i placeringsärenden, anser de.

Men, Karins avslutningsord är ändå hoppingivande; ”Till- sammans kan vi mer! Stanna kvar – håll i – håll om och håll ut, så blir det bra till slut!” n

”Tillsammans kan vi mer!

Stanna kvar – håll i – håll om och håll ut, så blir det

bra till slut!”

Anna Callheim, socialsekreterare och Karin Tideman,

specialpedagog. Båda från Laholms kommun.

9

Utvecklingsledarna bakom programmet för dagen: fr.v.

Pia Svensson, Anne Forssell, Malin Camper och Zarah-Lena Jillerö.

Några röster från vimlet om vad åhörarna tyckt om dagen och vad de tar med sig hem:

”Jag har lärt mig om hur viktigt det är att följa upp hälsan – att lyfta på alla stenar och uppmärksamma inte minst den osynliga ohälsan. Det var bra också att få reda på att det finns nationella hälsoprogram och var man kan läsa om detta, så att man kan se vad som eventuellt har missats hos barnen.”

”Jag har fått med mig att samverkan måste bli myck- et tydligare. Att vi måste titta med nya ögon. Man inser vikten av att vara ett team och frågar sig varför vi inte gjort detta tidigare?”

”Dagen har gett en påfyllning av kunskaper som måste finnas i organisationen. Jag hoppas och tror att det ger ringar på vattnet!”

”Jag tar med mig att se över hur samverkan ser ut i vår kommun. Och att det är viktigt att man vågar lyfta frågorna.”

”Vikten av att det görs bra läkarundersökningar är något jag tar med mig. Att det är utmanande och stort. Att det är viktigt att samarbete inte hamnar i skymundan bakom kostnader, och att det är viktigt att det funkar bra mellan socialtjänsten och sjukvår-

den.” Arrangörernas sammanfattande refl ek -

tioner och avslutningsord för dagen

handlar om att det är glädjande att se

det stora engagemanget och intresset

hos åhörarna under dagen, vilket tolkas

som att det finns ett stort behov av att

bli bättre på samverkan. Förhoppningen

är att de presenterade riktlinjerna och

vägledningen verkligen sätts i verket

på hemma plan runt om ute i verksam-

heterna. Som ett avslutande medskick

från dagen pekas också på vikten av ALLA

inblandades egna ansvar – att tänka till

och själva ta initiativ till att nya kontak-

ter tas – för att eftersträva en riktigt god

samverkan!

Text och foto: Helena E:son Alm. Foto och layout: Tony Dahl, GR Info.

Mer dokumentation om konferensen den finns på:

www.grkom.se/sociala