Maj 2008
Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
GRs effektstudie 2008
Gällande studerande vid kommunal
vuxen-utbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 2
Resultat i korta drag 3
Förord 7
Läsanvisningar 8 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer 11
Kapitel 2 De studerande 12
Kapitel 3 Nöjd med studietiden 15
Kapitel 4 Mål med studierna 21
Kapitel 5 Studiernas betydelse för den fortsatta karriären 29
Kapitel 6 Sysselsättning efter studier 34
Kapitel 7 Metod 46
Bilaga Enkätunderlag 47
I korta drag
Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februari-mars 2008. Totalt tillfrågades 1 376 av Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Till urvalsgruppen hör de som studerade våren 2006 och ej var kvar i studier under hösten 2006. De studerade minst 50% inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av studierna sett till:
Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet med studietiden
Betydelsen av studier för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse
Generella resultat
Bland undersökningens deltagare är det fler kvinnor än män som studerar under våren 2006 (80% vs 20%).
75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat
modersmål än svenska.
30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda 1967-76, 14% är födda 1977-81 och 28% är födda 1982-86.
Nöjd med studietiden
Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Jämfört med 2006 års undersökning har det inte skett några förändringar i hur nöjda de studerande är med sin studietid.
Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som
modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på
Vuxenutbildningen.
Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid.
Mål med studier
De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är:
c Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) d Att skaffa en yrkesutbildning (16%)
e Personlig utveckling (15%)
Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 1.
Diagram 1
Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren 2006.
Ett generellt drag är att de yngre åldersgrupperna prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna prioriterar aspekter som rör arbete och den personliga utvecklingen.
Det är en betydligt högre andel män än kvinnor vars mål är behörighet för vidare studier. 2006 års undersökning gav samma resultat. 2005 var det inga skillnader mellan könen.
Sett över tid förekommer inga större skillnader i målprioritering.
Arbetsrelaterade mål ligger på en konstant nivå. Behörighet för vidare studier ligger på samma nivå som vid 2005 års undersökning, men med en
minskning med 8 procentenheter från 2006 års undersökning. Personlig
utveckling ligger på samma nivå som i 2006 års undersökning, men med
en minskning med 10 procentenheter från 2005. 6% 3% 15% 2% 9% 9% 16% 41% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Annat Ha alternativ till arbetslösheten Personlig utveckling Skaffa kompetens för att behålla arbetet Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa en yrkesutbildning Behörighet för vidare studier 35% Arbetsrelaterade mål
Betydelsen av Vuxenutbildningens studier för
den fortsatta karriären
Sammanlagt är det 62% som instämmer i hög grad (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären.
Personer födda 1977-81 uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för
personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft.
Vid en jämförelse med 2006 års undersökning är det i 2008 års
undersökning en högre andel svarande som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären.
Effekt sett till sysselsättning
De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: c Anställd (44%)
d Studerande (34%) e Arbetssökande (8%)
Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande, se diagram 2. Andelen arbetssökande har sjunkit med 14 procentenheter.
Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren 2008.
Diagram 2
Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen.
14% 5% 16% 2% 21% 1% 41% 7% 3% 34% 1% 8% 2% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Annat Sjukskriven Studerande I arbetsmarknadsåtgärd Arbetssökande Egen företagare Anställd Efter studier Innan studier
Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen som efter studierna (se diagram 2). 57% av dem som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren 2008.
Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt
gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete
uppger att man har nya arbetsuppgifter, se illustration 1. Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla arbete.
Illustration 1
Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter.
Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller egen företagare våren 2008. Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i
arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Det är framförallt de yngre åldersgrupperna som studerar på universitet eller högskola våren 2008. Det gör även en högre andel män än kvinnor. Resultatet var detsamma 2006, men då skiljde det mindre procentenheter mellan könen. 2005 förkom inga större skillnader.
Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är.
2008 är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning. 2006 års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor.
Anställda eller egen företagare 46%
53% Nytt arbete
47% Återgått till sitt gamla arbete
34% Förändrade arbetsuppgifter
66% Samma arbetsuppgifter
Förord
På uppdrag av GR Utbildning (Peter Holmström och Helena Jonsson) har Splitvision Research för tredje gången genomfört en effektstudie över vad de som studerade på vuxenutbildningen våren 2006 har upplevt för nytta med sina Vuxenutbildningsstudier.
Undersökningen berör Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Syftet med undersökningen är att se vilka effekter som
Vuxenutbildningsstudierna har för de studerande och därmed också för samhället.
Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Man får dock inte glömma att det finns många människor, åsikter och livsöden bakom denna statistik.
Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att
undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning.
Rapporten finns att tillgå hos: GR Utbildning, Helena Jonsson, Gårdavägen 2, Box 5073, 402 22 Göteborg, 0709-51 44 74, helena.jonsson@grkom.se Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning.
Göteborg, den 12 maj 2008 Splitvision Research
Läsanvisningar
Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten.
Utformningen av rapporten har gjorts med tanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen.
Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel.
Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom GR Utbildning.
Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor
noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder.
Gruppen som har läst vuxenutbildning omfattar 1 376 elever och med en svarsfrekvens på 52% (vilket är en hög svarsfrekvens) blir gruppen som undersökningen baserar sig på 718 personer.
Resultat för gruppen i sin helhet kan redovisas med statistisk säkerhet. Även de flesta frågor nedbrutna per bakgrundsdata (se diagram i exempel 2 på sidan 10) kan redovisas med statistisk säkerhet.
Sammanfattande huvuddrag redovisas löpande i rutor i rapportens marginal. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se nedan).
I rapporten genomförs löpande jämförelser med tidigare års undersökningar (2005 och 2006).
När vi i rapporten redovisar att någon grupp i högst eller lägst omfattning uppger en viss fråga, åsyftas procentuellt sett, inte per antal människor. Frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga.
Kommunspecifik data redovisas i separat Appendix.
Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%.
Diagram
Tre typer av diagram används i rapporten. Dels frekvensdiagram, dels
trenddiagram (exempel 1) och dels regnbågsdiagram (exempel 2).
I frekvensdiagrammen redovisas frekvensen för alla som har svarat på frågan.
I trenddiagrammen följer man de olika svarsalternativen över tid och ser vad de tillfrågade svarade i 2005, 2006 och 2008 års undersökningar. I exempel 1 nedan innebär det att vi exempelvis kan följa att 2005 var målet med studierna personlig utveckling för 25% av de tillfrågade, för att 2006 minska till en andel på 14% och 2008 15%.
Exempel 1. Exempel på trenddiagram som används i rapporten.
I regnbågsdiagrammen redovisas respektive fråga med utgångspunkt från olika bakgrundsvariabler (kön, födelseår samt modersmål). Stapeln för
samtliga redovisar frekvensen, vilket utgör snittet för frågan.
I exempel 2 nedan kan vi se att 47% av samtliga svarade på denna fråga. Följande grupper har i hög omfattning angett detta svar: vi kan utläsa att 54% av de studerande födda 1966 eller tidigare och 53% av de studerande med svenska som modersmål uppger detta svar.
42% 49% 41% 11% 12% 16% 15% 19% 19% 25% 14% 15% 5% 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 2005 2006 2008 Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat
Exempel 2. Exempel på regnbågsdiagram som används i rapporten.
Begrepp
Vuxenutbildningen i GR-kommunerna kommer genomgående i rapporten att benämnas vuxenutbildningen.
Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultat mot
bakgrundsvariablerna kön, födelseår och modersmål. Dessa kategorier kommer vi löpande benämna grupper.
47% 41% 48% 54% 45% 44% 44% 53% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Kapitel 1
Att mäta effekt och indikatorer
Denna effektundersökning har till syfte att synliggöra de effekter som Vuxenutbildningen har haft för de studerande och för Göteborgsregionen. Frågorna i effektstudien utgår ifrån de styrdokument som
Vuxenutbildningen är satta att följa på nationell nivå (skollagen samt LPF
94) och på regional nivå.
Indikatorer
Med en indikator avses mätbara företeelser som visar och indikerar tillstånd i ett större system. ”Något smått som visar på något stort” som Lena Lindgren, docent vid förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet har uttryckt det.
Enkäten är uppbyggd på fyra indikatorområden. Indikatorerna är: Självförsörjning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier)
Nöjdhet med studietiden
Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse
Fyra indikatorer
Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation
Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse
Kapitel 2
De studerande
Denna effektstudie omfattas av studerande inom grundläggande
vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i
Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Vuxenutbildningen har en bred målgrupp med en mångfald vad gäller tidigare studieerfarenheter, tidigare arbetslivserfarenheter, var i världen de studerande kommer ifrån, modersmål och ålder.
Nedan följer en beskrivning av de studerandes bakgrund.
Kommuner som deltar i undersökningen
Bland de tolv kommuner som ingår i undersökningen motsvararfördelningen av svarande i de olika kommunerna den fördelning av före detta studerande som finns per kommun. I tabell 2:1 presenteras de kommuner som omfattas av undersökningen.
Tabell 2:1
De kommuner som omfattas av undersökningen.
Totalt skickades förfrågan om att delta i undersökningen ut till 1 376 före detta studerande. Totalt svarade 718 före detta studerande. Enligt GR Utbildnings egna register.
Svarsfrekvensen för undersökningen, totalt sett, är 52%
Utbildning Andel utskick per kommun. Baseras på adresslista från GR Utbildning. Svarsfrekvens per kommun Ale 9% 63% Alingsås 11% 52% Härryda 11% 52% Kungsbacka 11% 46% Kungälv 5% 48% Lerum 6% 64% Lilla Edet 2% 64% Mölndal 9% 51% Partille 12% 45% Stenungsund 11% 51% Tjörn 12% 54% Öckerö 1% 50%
Om de svarande
En majoritet av de svarande i undersökningen utgörs av kvinnor (80%). 75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat
modersmål än svenska, se diagram 2:1.
30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda 1967-76, 14% är födda 1977-81 och 28% är födda 1982-86, se diagram 2:1.
Diagram 2:1
De studerandes bakgrund.
15% av de studerande bor i Kungälv och respektive 10% bor i Alingsås och på Öckerö, se diagram 2:2.
Diagram 2:2
I vilken kommun de före detta studerande bor. Påståendet i enkäten lyder: ”Jag bor i kommunen…” Enligt de före detta studerandes egna svar. Baserat på de 718 personer som svarat. 20% 80% 30% 27% 14% 28% 75% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål 1% 10% 8% 8% 9% 3% 5% 5% 15% 9% 8% 10% 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% Annan kommun Öckerö Tjörn Stenungsund Partille Mölndal Lilla Edet Lerum Kungälv Kungsbacka Härryda Alingsås Ale
Ser vi till vad de studerande gjorde halvåret innan de började studera är det 16% som redan var i studier. 42% var anställda eller egenföretagare halvåret innan studierna, 23% var arbetssökande eller i
arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 5% var sjukskrivna och 14% uppger att de gjorde annat. För mer information, se kapitel 6 gällande Sysselsättning
efter studier.
Diagram 2:3
Främsta sysselsättning halvåret innan studier på Vuxenutbildningen.
14% 5% 16% 2% 21% 1% 41% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Annat Sjukskriven Studerande I arbetsmarknadsåtgärd Arbetssökande Egenföretagare Anställd
Kapitel 3
Nöjd med studietiden
Generella drag
Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som
modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på
Vuxenutbildningen. Personer med annat modersmål är medelnöjda med sin studietid.
Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid.
Nöjd med studietiden
Hur nöjda de studerande är med sin studietid på Vuxenutbildningen, är en viktig faktor för att mäta om utbildningen når upp till önskad effekt.
Hela 84% instämmer i hög grad i påståendet jag är mycket nöjd med min
studietid på Vuxenutbildningen. Av dessa instämmer 37% och 47%
instämmer helt i påståendet. Det är endast 3% som inte alls instämmer i att
de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:1.
84% är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Diagram 3:1
Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Förändringar över tid
Det förekommer inga större skillnader mellan hur nöjd man är med sin studietid på Vuxenutbildningen i 2006 och 2008 års undersökningar, se tabell 3:1.
Tabell 3:1
Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på
Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning.
Mycket nöjd med sin studietid 2006 2008 Förändringar i procentandelar Instämmer helt 45% 47% × 2 Instämmer 40% 37% Ø 3 Instämmer något 13% 12% Ø 1
Instämmer inte alls 2% 3% × 1 3% 12% 37% 47% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Instämmer inte alls Instämmer något Instämmer Instämmer helt 84% Instämmer i hög grad
Instämmer helt
Närmare hälften av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Nöjdast med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer födda 1966
eller tidigare och personer med svenska som modersmål, se diagram 3:2.
Personer med svenska som modersmål uppger i mycket högre grad än personer med annat modersmål att de helt instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid.
Sett till kön är det en högre andel kvinnor än män som helt instämmer i påståendet (se diagram 3:2).
Diagram 3:2
Instämmer helt i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler.
Instämmer
37% instämmer i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1).
Personer med annat modersmål uppger i högst omfattning att de
instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:3. Personer med annat modersmål var den grupp som i minst omfattning helt instämde i påståendet (se diagram 3:2).
Sett till kön är det en högre andel män som instämmer i påståendet. Det var en högre andel kvinnor som helt instämde i påståendet.
47% 41% 48% 54% 45% 44% 44% 53% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Personer födda 1966 eller tidigare och personer med svenska som modersmål är mer nöjda än övriga grupper med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Diagram 3:3
Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler.
Instämmer något
12% instämmer något i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1).
Personer med annat modersmål instämmer i högst omfattning något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid. För övrigt råder inga större skillnader mellan grupperna, se diagram 3:4.
Diagram 3:4
Instämmer något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler.
37% 42% 36% 31% 39% 38% 40% 34% 46% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål 12% 13% 13% 11% 13% 16% 12% 10% 21% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Personer med annat modersmål är delvis nöjda med sin studietid
Instämmer inte alls
3% instämmer inte alls i att de är mycket nöjda med sin tid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1).
Det är ett för litet antal personer som inte alls instämmer i påståendet för att man med statistisk säkerhet ska kunna säga något om grupperna, se diagram 3:5.
Diagram 3:5
Instämmer inte alls i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler.
Mål med studierna – vilka är mest nöjda?
De personer vars främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen varpersonlig utveckling, samt de vars mål var att skaffa kompetens för att byta arbete och skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är de
som är mest nöjda med studietiden.
Minst nöjda är de som har angivit annat som mål och målet att ha alternativ
till arbetslösheten. 3% 5% 3% 4% 3% 2% 5% 3% 4% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Mest nöjda sett till mål:
Personlig utveckling Skaffa kompetens för att
byta arbete
Skaffa kompetens för att utvecklas i/behålla arbetet
Sysselsättning innan studierna – vilka är mest
nöjda?
De personer som innan studierna på Vuxenutbildningen, alltså hösten 2005, var anställda eller egen företagare och sjukskrivna är mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Minst nöjda är de personer som innan studierna var studerande och
sjukskrivna. De personer som var sjukskrivna är alltså den grupp som både
var mest nöjd med och minst nöjd med sin studietid.
Sysselsättning efter studierna – vilka är mest
nöjda?
Mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer som våren 2008 studerar på högskola eller universitet, KY-utbildning eller är anställda
eller egen företagare.
Personer som är sjukskrivna våren 2008 är minst nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen.
Mest nöjda sett till
sysselsättning innan studierna:
Anställda eller egen företagare
Sjukskrivna
Mest nöjda sett till
sysselsättning efter studierna:
Studerar på högskola Studerar KY-utbildning Anställda eller egen
Kapitel 4 Mål med studier
Generella drag
Det tre främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen var att få
behörighet till vidare studier (41%), att skaffa en yrkesutbildning (16%) och personlig utveckling (15%). Målet behörighet till vidare studier uppnåddes
av majoriteten.
Vad gäller skaffa behörighet till vidare studier är ålder av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju yngre åldersgrupp desto högre andel hade som mål att skaffa behörighet till vidare studier. Män hade i högre omfattning än kvinnor detta mål.
Målet skaffa kompetens för att utvecklas i alternativt behålla arbetet är också avhängt med ålder, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto högre andel hade detta mål. Kvinnor anger i högre omfattning än män detta mål.
En slutsats är att de yngre åldersgrupperna och män prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna och kvinnor prioriterar aspekter som rör arbete.
Den grupp som i högst omfattning angivit den personliga utvecklingen är den äldsta åldersgruppen (födda 1966 eller tidigare).
Sett till modersmål hade personer med svenska som modersmål i högre omfattning än personer med annat modersmål som mål att få behörighet
för vidare studier. Personer med annat modersmål hade i något högre
omfattning målet att skaffa en yrkesutbildning.
Mål med studier
De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är:
c Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) d Att skaffa en yrkesutbildning (16%)
e Personlig utveckling (15%)
Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 4:1.
I högst omfattning anges behörighet för vidare studier som främsta mål med studierna
Diagram 4:1
Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren 2006.
Förändringar över tid
2005 och 2008 hade en ungefär lika stor andel behörighet för vidare
studier som mål med studierna på Vuxenutbildningen (42% vs 41%). En
högre andel hade detta mål vid 2006 års undersökning (49%), se diagram 4:2.
Diagram 4:2
Främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar. 2008 års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande 2003.
* Arbetsrelaterade mål kallades för ”ökad kunskap för arbetslivet” 2005. 2006 och 2008 är
arbetsrelaterade mål en sammanslagning av alternativen ”skaffa kompetens för att byta arbete”, ”skaffa kompetens för att utvecklas i mitt arbete” och ”skaffa kompetens för att behålla mitt arbete”. Observera att ”skaffa en yrkesutbildning” inte ingår i arbetsrelaterade mål i detta diagram. 2005 ingick även alternativet hade inte något tydligt mål/motiv (2%) och 2006 och 2008 ingick alternativet ha alternativ till arbetslösheten (4% vs 3%).
6% 3% 15% 2% 9% 9% 16% 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Annat Ha alternativ till arbetslösheten Personlig utveckling Skaffa kompetens för att behålla arbetet Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa en yrkesutbildning Behörighet för vidare studier 42% 49% 41% 11% 12% 16% 15% 19% 19% 25% 14% 15% 5% 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat 35% Arbetsrelaterade mål
2005 års undersökning visade att en fjärdedel av de tillfrågade hade
personlig utveckling som mål med studierna. 2006 och 2008 har andelen
sjunkit med omkring 10 procentenheter (se diagram 4:2).
De arbetsrelaterade målen har varit konstanta över tid, med en liten ökning från 2005 års undersökning. Att skaffa en yrkesutbildning har en något uppåtgående trend sett över tid (se diagram 4:2).
Behörighet för vidare studier
41% hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier, som till exempel till universitet. Det är främst personer födda 1982-86 vars främsta mål med studierna var att få behörighet till vidare studier. Ålder är av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto färre hade som mål att få behörighet för vidare studier, se diagram 4:3.
En högre andel män än kvinnor hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier.
Sett till modersmål är det framförallt personer med svenska som
modersmål som studerade för att få behörighet till vidare studier.
Diagram 4:3
Behörighet för vidare studier, till exempel universitet, som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
41% 55% 38% 19% 36% 53% 64% 45% 32% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål Det är främst de yngre åldersgrupperna som hade som
mål att skaffa behörighet för vidare studier. En lägre andel prioriterar personlig utveckling idag 2008
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier är:
c Studerar på högskola eller universitet (50%) d Anställd eller egen företagare (23%)
e Studerar inom KY (10%)
Resultatet indikerar att målet med behörighet till vidare studier uppnåddes av majoriteten av studerande.
Skaffa en yrkesutbildning
16% har angivit att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var att skaffa en yrkesutbildning. Det förekommer inga större skillnader mellan grupperna. I högst omfattning har personer födda 1967-76 angivit att målet var att skaffa en yrkesutbildning, och i lägst omfattning har personer födda 1977-81 angivit detta mål, se diagram 4:4.
Sett till modersmål är det personer med annat modersmål som i högst omfattning haft som mål att skaffa en yrkesutbildning.
Diagram 4:4
Skaffa en yrkesutbildning som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
16% 14% 17% 15% 20% 12% 15% 15% 19% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Hälften av dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier studerar våren 2008 på
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är:
c Anställd eller egen företagare (57%)
d Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (13%)
e Studerar inom grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (8%) Resultatet indikerar att målet uppnåtts för majoriteten av studerande.
Skaffa kompetens för att byta arbete
9% hade som huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen att skaffa kompetens för att byta arbete. Det är ingen grupp som utmärker sig, med undantag för personer som är födda mellan 1982-86, som i låg omfattning anger att målet var att skaffa kompetens för att byta arbete, se diagram 4:5.
Diagram 4:5
Skaffa kompetens för att byta arbete som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete:
c Anställd eller egen företagare (70%)
d Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (12%) e Studerar inom KY (7%)
70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete är idag anställda eller egen företagare. 75% av de som är anställda eller egen
9% 6% 9% 12% 10% 11% 3% 8% 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Våren 2008 är 70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete anställda eller egen företagare.
75% av dem har bytt arbete. Mer än hälften av dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är våren 2008 anställda eller egen företagare.
företagare anger att de inte har återgått till sitt gamla arbete. Det innebär att 25% har återgått till sitt gamla arbete, trots att målet med studierna på Vuxenutbildningen just var att skaffa kompetens för att byta arbete.
Skaffa kompetens för att utvecklas i eller
behålla arbetet
Sammanlagt anger 11% att det främsta målet med studierna var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Det är framförallt personer födda 1966 eller tidigare vars mål var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Ålder är av avgörande betydelse då resultatet visar att ju lägre ner i åldrarna desto färre har detta mål, se diagram 4:6.
Sett till kön är det en dubbelt så stor andel kvinnor jämfört med män vars mål är att utvecklas i arbetet alternativt behålla arbetet.
Diagram 4:6
Skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
* Eftersom för få svarat ”skaffa kompetens för att behålla arbetet” för att statistisk säkerhet skulle gälla, lades det ihop med svaret ”skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet”. Båda svaren antyder att man vill skaffa kompetens och vara kvar på det arbete man har.
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet:
c Anställd eller egen företagare (77%)
d Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (9%) e Sjukskriven (5%) 11% 6% 12% 19% 10% 8% 4% 11% 8% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var att skaffa
kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet.
77% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är anställda eller egen företagare våren 2008. Av dem är 23% inte kvar på sitt gamla arbete. Hur stor andel av dem som är kvar på sitt gamla arbete som har bytt arbetsuppgift går inte att analysera med en statistisk säkerhet.
Personlig utveckling
15% av de tillfrågade anger att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var personlig utveckling. Den grupp som i hög omfattning anger personlig utveckling som huvudsakligt mål är personer födda 1966 eller tidigare. I lägst omfattning anger personer födda 1977-81 och 1982-86 personlig utveckling som främsta mål, se diagram 4:7.
Diagram 4:7
Personlig utveckling som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars mål var personlig utveckling:
c Anställd eller egen företagare (65%)
d Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (8%) d Studerar på högskola eller universitet (8%) d Annat (8%) 15% 12% 16% 23% 15% 8% 9% 15% 13% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var personlig
utveckling. 77% av dem vars mål var att
skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet
är idag anställda eller egen företagare. 77% av dem är kvar
Alternativ till arbetslösheten
3% anger att det främsta skälet med studierna var att det var ett alternativ till arbetslösheten. De skillnader som går att se mellan grupperna ligger inom den statistiska felmarginalen, se diagram 4:8.
Diagram 4:8
Alternativ till arbetslösheten som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler.
Sysselsättning våren 2008
Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars främsta mål var att ha ett alternativ till arbetslösheten:
c Anställd eller egen företagare (48%)
d Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (33%)
e Studerar grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (10%) e Annat (10%)
Närmare hälften av dem vars mål med studierna var att slippa
arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen företagare. En tredjedel är dock arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd.
3% 4% 3% 5% 2% 5% 1% 2% 5% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Närmare hälften av dem vars främsta skäl med studierna var
att slippa arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen
Kapitel 5
Studiernas betydelse för den fortsatta
karriären
Generella drag
Sammanlagt är det 62% som i hög grad instämmer (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären.
Personer födda 1977-81 uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för
personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft.
Studiernas betydelse för den fortsatta
karriären
Sammanlagt instämmer 62% i hög grad i påståendet mina studier på
Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för min fortsatta karriär.
24% instämmer och 38% instämmer helt, se diagram 5:1.
Diagram 5:1
Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären.
14% 23% 24% 38% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Instämmer inte alls Instämmer något Instämmer Instämmer helt För majoriteten av studerande har Vuxenutbildningen haft stor
betydelse för den fortsatta karriären.
62% Instämmer i hög grad
Förändringar över tid
6% procentandelar högre instämmer helt i att studierna på Vuxenutbildning haft stor betydelse för den fortsatta karriären 2008 jämfört med 2006, se tabell 5:1.
Tabell 5:1
Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning.
Stor eller mycket stor betydelse för karriären 2006 2008 Förändringar i procentandelar Instämmer helt 32% 38% × 6 Instämmer 27% 24% Ø 3 Instämmer något 24% 23% Ø1
Instämmer inte alls 17% 14% Ø 3%
Instämmer helt
38% instämmer helt i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1).
I högst omfattning är det personer födda 1977-81 som helt instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. I minst omfattning instämmer personer födda 1966 eller
tidigare och personer med annat modersmål helt i påståendet, se diagram
5:2.
Diagram 5:2
Instämmer helt i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler.
38% 39% 37% 30% 42% 46% 38% 40% 31% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Studierna har haft störst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda
1977-81.
Jämfört med 2006 instämmer 2008 en högre andel helt i att studierna har haft stor betydelse
Instämmer
24% instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1).
Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål, den grupp som i lägst omfattning helt instämde i påståendet. I minst omfattning instämmer personer födda 1977-1981, den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:3.
Diagram 5:3
Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler.
Instämmer något
23% instämmer något i att studierna haft betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1).
Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer något i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål något i påståendet. I lägst omfattning instämmer personer födda 1977-1981, se diagram 5:4.
Resultatet var detsamma vad gäller instämmer i påståendet (se diagram 5:3). 24% 23% 25% 26% 25% 20% 25% 23% 30% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Studierna har delvis haft betydelse för den fortsatta karriären för personer med
Diagram 5:4
Instämmer något i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler.
Instämmer inte alls
14% instämmer inte alls i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1).
Vilka har då Vuxenutbildningen haft minst betydelse för vad gäller den fortsatta karriären? Främst är det personer födda 1966 eller tidigare som inte alls instämmer inte i påståendet att Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. De som i minst omfattning har svarat att de inte instämmer alls är personer födda 1967-76, den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:5.
Sett till modersmål är det i högre grad personer med svenska som
modersmål som inte alls instämmer i att Vuxenutbildningen haft stor
betydelse för den fortsatta karriären.
23% 25% 23% 25% 24% 19% 23% 22% 29% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Studierna har haft minst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda
Diagram 5:5
Instämmer inte alls i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler.
Samband mellan betydelse för karriären och
nöjdhet med studierna
Av dem som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären instämmer 76% också helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid.
Ju lägre grad de tillfrågade instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären, desto lägre grad instämmer de i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid.
Det går alltså att konstatera att det finns ett samband mellan hur stor betydelse studierna haft för karriären och hur nöjd man är med studietiden.
14% 13% 15% 19% 9% 15% 15% 16% 11% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Hur stor betydelse studierna haft för den fortsatta karriären påverkar hur nöjd man är med
Kapitel 6
Sysselsättning efter studier
Generella drag
Den vanligaste sysselsättningen våren 2008 är att man arbetar (anställd 44% och egen företagare 2%). Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen. Mer än hälften av de som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren 2008.
Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt
gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete
uppger att man har nya arbetsuppgifter.
Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande. Andelen arbetssökande sjönk med 14 procentenheter.
Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren 2008.
Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller
egen företagare våren 2008. Studerar på universitet eller högskola gör
främst de yngre åldersgrupperna och män.
Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Personer med annat modersmål är också den grupp som i högst omfattning studerar på grundläggande och/eller gymnasial nivå.
Sysselsättning våren 2008
De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: c Anställd (44%)
d Studerande (34%) e Arbetssökande (8%)
Efter studierna på Vuxenutbildningen har en högre andel personer studier som främsta sysselsättning, jämfört med sysselsättning innan studierna. En lägre andel personer är arbetssökande jämfört med sysselsättning
Studierna på Vuxenutbildningen leder till en högre andel studerande och en lägre andel
En slutsats är att effekten av studierna på Vuxenutbildningen är en minskad arbetslöshet till förmån för en ökad andel studerande.
Diagram 6:1
Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen.
En ungefär lika stor andel är anställda innan studierna som efter studierna på Vuxenutbildningen (se diagram 6:1). Resultatet var det samma i 2005 års undersökning, men i 2006 års undersökning var det 10 procentenheter färre som var anställda efter studierna jämfört med innan studierna (38% vs 48%).
Vad gör de som var…
… anställda eller egen företagare?
2008 års undersökning visar att mer än hälften av de personer som var
anställda eller egen företagare innan studierna också är anställda eller
egen företagare efter studierna på Vuxenutbildningen, se illustration 6:1. 14% 5% 16% 2% 21% 1% 41% 7% 3% 34% 1% 8% 2% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Annat Sjukskriven Studerande I arbetsmarknadsåtgärd Arbetssökande Egen företagare Anställd Efter studier Innan studier
Mer än hälften av dem som var anställda eller egen företagare
innan studierna, är också anställda eller egen företagare
Illustration 6:1
Sysselsättning våren 2008 för de personer som var anställda eller egen företagare innan studierna på Vuxenutbildningen.
… arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd eller sjukskrivna?
Omkring hälften av de som var arbetssökande eller iarbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna innan studierna är anställda eller
egen företagare idag, se illustration 6:2 och 6:3.
Illustration 6:2
Sysselsättning våren 2008 för de personer som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna på Vuxenutbildningen.
46% av de som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna, är anställda eller egen
företagare våren 2008. Anställd eller egen
företagare 57% Anställd eller egen företagare 34% Studerande 3% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 4% Annat 2% Sjukskriven
Innan studierna: Efter studierna:
Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 46% Anställd eller egen företagare 27% Studerande 17% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 6% Annat 4% Sjukskriven
Illustration 6:3
Sysselsättning våren 2008 för de personer som var sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen.
… studerande?
Mer än hälften av de som var studerande innan studierna på
Vuxenutbildningen har samma sysselsättning våren 2008, se illustration 6:4.
Illustration 6:4
Sysselsättning våren 2008 för de personer som var studerande innan studierna på Vuxenutbildningen. Sjukskriven 50% Anställd eller egen företagare 19% Sjukskriven 13% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 3% Annat 16% Studerande
Innan studierna: Efter studierna:
Studerande 23% Anställd eller egen företagare 1% Sjukskriven 12% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 10% Annat 54% Studerande
Innan studierna: Efter studierna:
Hälften av dem som var sjukskrivna innan studierna, är anställda eller egen företagare
våren 2008.
Mer än hälften av dem som var studerande innan studierna, är också studerande våren 2008.
Förändringar över tid
2008 är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning, se diagram 6:2. 2006 års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor.
Anställda och egen företagare
2008 års undersökning visar att andelen anställda är 44%. Vid 2005 års undersökning var andelen anställda efter studierna på Vuxenutbildningen som högst (47%), för att 2006 minska med närmare 10 procentenheter. Andelen egen företagare har varit konstanta över tid, (se diagram 6:2).
Arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna
Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är (se diagram 6:2).Trots att andelen arbetssökande varit konstanta över tid kan vi vid en jämförelse med Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösheten i Västra Götaland se att andelen arbetslösa sjunkit i regionen. 2005 var 39 520 personer arbetslösa i Västra Götaland, 2006 var motsvarande antal 35 489 och i mars 2008 är antalet arbetslösa nere i 23 230 personer
(www.ams.se, statistik över arbetslösa per län).
Studerande
Årets undersökning visar att andelen som studerar efter studierna på Vuxenutbildningen är 34%. Andelen studerande var som lägst vid 2005 års undersökning och som högst vid 2006 års undersökning (26% vs 37%) (se diagram 6:2).
Diagram 6:2
Främsta sysselsättning efter studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar. 2008 års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande 2003.
*I alternativet annat ingår 2005 även föräldraledig (3%), resenär (1%) och pensionär (5%).
Anställd eller egen företagare våren 2008
Sammanlagt är 46% anställda (44%) eller egen företagare (2%) våren 2008. Innan studierna var motsvarande värde 43%.De som är anställda eller egen företagare består främst av personer i de
övre åldersgrupperna (födda 1966 eller tidigare och 1967-76). I minst
omfattning är det personer födda 1982-86 som är anställda eller egen företagare, se diagram 6:3. En slutsats är att anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning är avhängt med en högre ålder.
Sett till modersmål är det en högre andel personer som har svenska som
modersmål som är anställda eller egen företagare. Sett till kön är det
främst kvinnor (se diagram 6:3). 47% 38% 44% 4% 4% 2% 6% 10% 8% 1% 1% 1% 26% 37% 34% 2% 4% 3% 15% 5% 7% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 2005 2006 2008 Anställd Egen företagare Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd Studerande Sjukskriven Annat
Det är främst personer i de övre åldergrupperna som är anställda
eller egen företagare våren 2008.
Diagram 6:3
Anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler.
Av dem som är anställda eller egen företagare år 2008 har 53% en ny
arbetsplats och 47% har återgått till sitt gamla arbete. Av de som har
återgått till sitt gamla arbete uppger en tredjedel att de har nya
arbetsuppgifter, se illustration 6:5.
Illustration 6:5
Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter.
Vid en jämförelse med resultatet i 2006 års undersökning hade en lika stor andel återgått till sitt gamla arbete. Men då var det endast 24% som fått förändrade arbetsuppgifter, alltså 10 procentenheter färre jämfört med 2008. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning.
46% 38% 48% 57% 52% 37% 34% 48% 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Anställda eller egen företagare 46%
53% Nytt arbete
47% Återgått till sitt gamla arbete
34% Förändrade arbetsuppgifter
66% Samma arbetsuppgifter
Av de som är anställda eller egen företagare våren 2008 har
lite mer än hälften ett nytt arbete.
En tredjedel av dem som är kvar på sin gamla arbetsplats har fått
förnyade arbetsuppgifter.
Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla
Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk
åtgärd våren 2008
Sammanlagt är 9% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd våren 2008. Innan studierna på Vuxenutbildningen var 23% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd, vilket alltså ger en minskning med 14
procentenheter.
Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna. I minst omfattning är det personer födda 1982-1986, se diagram 6:4.
Diagram 6:4
Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler.
Studerande våren 2008
34% är studerande våren 2008. Ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen var 16% studerande, vilket ger en ökning med 18 procentenheter. Majoriteten studerar på högskola eller universitet, se diagram 6:5. 9% 12% 9% 13% 9% 11% 4% 7% 17% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål 14 procentenheter färre är arbetssökande efter studierna
på Vuxenutbildningen.
Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande våren 2008.
Diagram 6:5
Studier som främsta sysselsättning våren 2008. Per utbildningsnivå.
Eftergymnasiala studier 2007 eller 2008
En separat fråga i undersökningen riktade sig till de personer som studerar eller har studerat i en eftergymnasial utbildning år 2007 och/eller 2008. Frågan gällde vilken slags eftergymnasial utbildning man studerat. 52% uppger att de studerar eller har studerat i eftergymnasial utbildning under år 2007 eller 2008. Främst studerar man eller har studerat
universitets- eller högskolestudier, se diagram 6:6.
Diagram 6:6
Har studerat eftergymnasial utbildning 2007 eller 2008. Per utbildningsnivå.
Regnbågsdiagrammen som följer utgår från diagram 6:5, vilket endast 24% 1% 6% 1% 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Högskole‐ och univesitetsstudier Studerande på folkhögskola Studerande inom KY Studerande inom påbyggnadsutbildning Studerande inom grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning 48% 15% 3% 1% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Högskola och universitet KY‐utbildning Påbyggnadsutbildning Folkhögskola Komvux
Den vanligaste utbildningen för de som studerar/har studerat på
eftergymnasial nivå 2007 eller 2008 är högskola eller
Universitet och högskola
24% studerar på högskola eller universitet våren 2008. Det är främst personer födda 1982-1986 och män som studerar på universitet eller högskola. I lägst omfattning är det personer födda 1966 eller tidigare, se diagram 6:7.
Ålder är en avgörande faktor vad gäller studier på universitets- och
högskolenivå. Ju högre upp i åldrarna, desto färre studerar på universitet eller högskola.
Sett till modersmål är det betydligt vanligare att personer med svenska
som modersmål studerar på universitet eller högskola (se diagram 6:7).
Diagram 6:7
Studerar på högskola eller universitet som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler.
Undersökningen visar att det är en högre andel män än kvinnor som studerar på universitet eller högskola våren 2008 (se diagram 6:7), trots att universitets- eller högskolestudier generellt sett är vanligare bland kvinnor. Vid en jämförelse med förra undersökningen (2006) var män också något överrepresenterade, men då skiljde det bara 4 procentenheter. 2005 förkom det inga skillnader.
Sett till mål med studierna är det också en högre andel män än kvinnor (55% vs 38%) vars främsta mål är behörighet för vidare studier (se diagram 4:3). 2006 års undersökning gav samma resultat då fördelningen var 55% män vs 47% kvinnor. 2005 förekom det inga större skillnader. Enligt Högskoleverkets statistik över fördelningen av män och kvinnor på högskola och universitet var 56% av nybörjarstudenterna på grundnivå kvinnor och 44% män läsåret 2006. Denna fördelning förändrar sig mycket litet över tid (www.hogskoleverket.se, ”Universitet och högskolor -
årsrapport 2007”). 24% 33% 21% 9% 19% 27% 42% 27% 15% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål Universitets- eller högskolestudier är vanligast bland de yngre åldersgrupperna.
Det är en högre andel män än kvinnor som studerar på
universitet våren 2008. Det är också en högre andel män än kvinnor vars främsta mål
med studierna på Vuxenutbildningen var behörighet till vidare studier.
KY-utbildning
6% studerar en kvalificerad yrkesutbildning våren 2008. Grupperna är homogena, se diagram 6:8.
Diagram 6:8
Studerar KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler.
Grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning
3% studerar grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning våren 2008. Det är främst personer med annat modersmål som studerar på denna nivå, se diagram 6:9.
Diagram 6:9
Grundläggande/och eller gymnasial vuxenutbildning som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler. 6% 6% 6% 7% 4% 6% 8% 7% 5% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål 3% 3% 3% 2% 3% 4% 4% 2% 7% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Det är främst personer med annat modersmål som studerar
grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning.
Sjukskriven
3% är sjukskrivna våren 2008. Det förekommer inga nämnvärda skillnader mellan grupperna, se diagram 6:10.
Diagram 6:10
Sjukskriven som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler.
3% 5% 3% 5% 4% 2% 2% 3% 3% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Samtliga Man Kvinna Födda 1966 eller tidigare 1967‐76 1977‐81 1982‐86 Svenska som modersmål Annat modersmål
Kapitel 7
Metod
Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februari-mars 2008. Totalt tillfrågades 1 376 av Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Till urvalsgruppen hör de som studerade våren 2006 och ej var kvar i studier under hösten 2006. De studerade minst 50% inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Namn och uppdaterade adresser för enkätutskick har, via GR Utbildning, erhållits från respektive Vuxenutbildning i de olika kommunerna.
Frågeunderlag
Enkätunderlaget i årets undersökning följer 2006 års undersökning och har utformats av GR Utbildning. Splitvision Research genomförde även 2005 års undersökning. Detta år ställdes något fler frågor än vid 2006 och 2008 års undersökningar. Av denna anledning är inte alla frågor jämförbara undersökningarna emellan.
I årets undersökning består frågeunderlaget totalt av 12 frågor. Frågeunderlaget finns att tillgå längst bak i rapporten.
Enkäten skickades ut postalt med två påminnelser i februari, mars 2008. De besvarade enkäterna har skannats in, bearbetats och sammanställts av Splitvision Research.
Svarsfrekvens och bortfall
Undersökningens svarsfrekvens är 52%. Totalt har 718 personer besvarat enkäten.
För vissa frågor finns ett internt bortfall, där vissa av dem som besvarat enkäterna har valt att inte besvara en enstaka fråga. I den här sortens undersökningar är detta ett vanligt scenario.
Bilaga enkät
Enkäten ser lite annorlunda ut i här i rapporten vad gäller sidlayout. Detta medför att vissa frågor bryts lite konstigt i presentationen nedan.
UPPFÖLJNING AV STUDERANDE INOM KOMMUNAL
VUXENUTBILDNING, SOM STUDERAT UNDER VÅREN
2006
Ange bara ett svar per fråga. Välj det svar som passar in bäst.
Gör ett tydligt kryss i den ruta du har valt. Om du ångrar dig och behöver ta bort ett kryss, fyll i hela den rutan och kryssa i ett annat svar istället. Tänk på att inte skriva ditt namn på enkäten, du deltar anonymt. Om du har funderingar runt frågorna får du gärna höra av dig till Nancy Aponno på undersökningsföretaget Splitvision Research, 031-707 41 00 eller nancy@splitvisionresearch.se för mer information.
A. BAKGRUNDSUPPGIFTER
1. Jag bor i kommunen:
Ale Kungälv Partille
Alingsås Lerum Stenungsund
Härryda Lilla Edet Tjörn
Kungsbacka Mölndal Öckerö
Annan kommun
2. Jag är:
3. Jag är född:
1966 eller tidigare 1977-81
1967-76 1982-86
4. Mitt modersmål är:
Svenska Annat
5. Halvåret innan jag började studera på vuxenutbildningen var jag främst:
Kryssa bara för ett svar. Ange det svar som bäst stämmer överens med vad du gjorde. Anställd Egen företagare Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd Studerande Sjukskriven Annat
B. DINA STUDIER INOM VUXENUTBILDNINGEN
6. Det huvudsakliga målet för mina studier våren 2006 var:
Ange det svar som bäst stämmer överens med ditt mål. Kryssa bara för ett svar.
Behörighet för vidare studier, exempelvis på universitet eller KY (kvalificerad yrkesutbildning) Skaffa en yrkesutbildning
Skaffa kompetens för att byta arbete
Skaffa kompetens för utveckling i mitt arbete Skaffa kompetens för att behålla mitt arbete Personlig utveckling
Ha alternativ till arbetslösheten Annat
7. Jag är mycket nöjd med min studietid på vuxenutbildningen:
Instämmer helt Instämmer Instämmer något Instämmer inte alls
C. EFTER STUDIETIDEN
8. Mina studier på vuxenutbildningen har haft stor betydelse för min fortsatta karriär:
Instämmer helt Instämmer Instämmer något Instämmer inte alls
9. Min främsta sysselsättning under våren 2008 är:
Ange det svar som bäst stämmer överens med vad du gör. Kryssa bara för ett svar.
Anställd
Egen företagare Arbetssökande
I arbetsmarknadsåtgärd
Studerande inom grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning Studerande inom påbyggnadsutbildning
Studerande inom KY, kvalificerad yrkesutbildning Studerande på folkhögskola
Högskole- och universitetsstudier Sjukskriven
Frågorna 10 och 11 besvaras om du har ett arbete eller är egen företagare under år 2007 eller 2008. Gå annars vidare till fråga 12.
10. Jag har på fråga 9 svarat att jag är anställd eller egen företagare och jag har nu återgått till mitt gamla arbete:
Stämmer Stämmer inte
11. Jag har på fråga 10 svarat att jag har återgått till mitt gamla arbete och jag har fått förändrade arbetsuppgifter:
Stämmer Stämmer inte
Fråga 12 besvaras om du studerar eller har studerat i eftergymnasial utbildning (t ex högskola, KY eller påbyggnadsutbildning) under år 2007 eller 2008.
12. Jag studerar/studerade främst på:
Kryssa i det alternativ som passar bäst
Högskola och universitet KY, kvalificerad yrkesutbildning Påbyggnadsutbildning
Folkhögskola Komvux Annat
Tack för att du ville vara med!
Var vänlig och posta denna enkät i svarskuvertet som du fick med det här brevet. Du behöver inte sätta på frimärke.
Om Splitvision Research
Splitvision Research är ett undersökningsföretag. Vi arbetar främst med samhälls- och marknadsundersökningar och utredningar där våra
uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder.
Vår specialitet som affärsantropologer är att vi kan mäta det "mjuka", hur människor tänker och vad de upplever. Vi arbetar på ett nytt sätt med kvalitativa och kvantitativa undersökningar.
I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor.
De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar, beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i.
Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt.
För mer information besök gärna vår webbsida: www.splitvisionresearch.se
Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: 031-707 41 00 Stockholmskontoret: 08-55 24 24 70 Nancy Aponno Telefon: 0730-39 78 33 E-post: nancy@splitvisionresearch.se Jonas Modin Telefon: 0702-24 24 70 E-post: jonas@splitvisionresearch.se
