Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåEn studie om vilka förväntningar vuxna har
inför ett vägledningssamtal och hur
förväntningarna möttes upp
A study about which expectations adults have before a guidance
conversation and how the expectations was confirmed
Frida Atterholm
Sophie Grundel
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Johan Cato
Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont,
livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är
att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.
Nyckelord: förväntningar, studie- och yrkesvägledning, upplevelser, vuxna, vägledningssökande.
4
Förord
Först och främst vill vi börja med att tacka vår handledare Nils Andersson som har stöttat oss i vårt uppsatsskrivande med tips och synpunkter. Vi vill rikta ett stort tack till enhetschefen, och de två studie- och yrkesvägledarna som vi intervjuade, för ert trevliga och hjälpsamma bemötande. Tack även till er vägledningssökande som tog er tid att svara på våra intervjufrågor. Det var väldigt intressant att få höra och ta del av era tankar och upplevelser. Vi är likaså tacksamma för det stöd vi fått av nära och kära – ni som tålmodigt har funnits där för oss trots att vi stundtals har stängt in oss i vår uppsatsbubbla. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete i de med och motgångar som vi haft under denna process med vår studie.
Frida och Sophie
Arbetsfördelning
Majoriteten av examensarbetet har författats gemensamt, detta med undantag från resultatdelen då vi valde att dela upp de två perspektiven. Vi diskuterade gemensamt fram studiens syfte och frågeställningar, och vårt sökande efter användbara teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning genomfördes likaså ihop. Tillsammans genomförde vi de åtta intervjuerna med syftet att få en tydlig inblick i det empiriska materialet. Därefter delades transkriberingen av intervjuerna upp mellan oss genom att vi sammanställde fyra intervjuer vardera. Under arbetets gång har vi korrigerat och sammanställt texten tillsammans, med målet om att få en genomgående röd tråd samt ett korrekt språk.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Kvalet inför valet ... 9
2.2 Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen ... 10
2.3 Expectations and experiences of career counselling - An exploration of interpersonal behavior ... 11 2.4 Kunskap om vägledning ... 12 2.5 Sammanfattning ... 13 3. Teoretiska utgångspunkter ... 14 3.1 Careership ... 14 3.2 Habitus ... 15 3.3 Life career-rainbow ... 15 3.3.1 Livsförlopp ... 16 3.3.2 Livsrum ... 17 3.3.3 Självuppfattning ... 17 3.4 Sammanfattning ... 18 4. Metod ... 19
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 19
4.2 Urval ... 20 4.3 Datainsamling ... 21 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska ställningstaganden ... 22 5. Resultat ... 23 5.1 Presentation av de vägledningssökande ... 23
6
5.3 Vägledningssökandeperspektivet ... 24
5.3.1 Erfarenheter ... 24
5.3.2 Förväntningar ... 245
5.3.3 De sökandes upplevelser av vägledningssamtalet ... 257
5.4 Studie- och yrkesvägledarperspektivet ... 28
5.4.1 Erfarenheter ... 28
5.4.2 Förväntningar ... 29
5.4.3 Studie- och yrkesvägledarnas uppfattningar till att individer söker vägledning ... 31
5.5 Sammanfattning ... 32
6. Analys ... 33
6.1 Sökandes förväntningar inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp ... 33
6.2 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt till de sökandes förväntningar... 35
6.3 Slutsatser ... 37
7. Diskussion ... 39
7.1 Analysdiskussion ... 39
7.2 Metoddiskussion ... 41
7.3 Teoridiskussion ... 42
7.4 Funderingar på framtida forskning ... 43
Referenslista ... 44
Bilaga 1. ... 46
7
1. Inledning
Denna studie syftar till att få en förståelse av hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för vuxna individer. Likaså att undersöka vilka förväntningar och upplevelser individerna har av vägledning, före ett samtal samt hur förväntningarna möttes upp.
Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi lärt oss att vägledning är en process och att vi med hjälp av samtalsmetodik och olika verktyg ska kunna stötta den sökande att själv finna sin väg i livet. Således har vi förstått att vår blivande yrkesprofession är så mycket mer än att vara en informationskälla.
Vi har bland annat, under vår utbildning, kommit i kontakt med studier gjorda av Anders Lovén (2000) och Gunnel Lindh (1997) gällande de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Vi har uppmärksammat att undersökningar om vuxnas förväntningar på vägledning är ett relativt outforskat område och därför har vi valt att fördjupa oss i detta område. Med denna studie vill vi således lyfta betydelsen av de sökandes förväntningar som finns och hur dessa påverkar vägledningens utfall.
De studier som tidigare gjorts har visat att förväntningarna på vägledningssamtalet har varit av informativ karaktär, då de sökandes behov av information är stort samt att de förväntar sig råd och nya idéer (Lovén 2000, 114). Enligt Skolverket syftar studie- och yrkesvägledning till att ge individer olika verktyg för att kunna hantera frågor som handlar om valmöjligheter av yrken och studier. Den stora bredd av yrken och utbildningar som finns gör att individerna ibland uppfattar det som invecklat att överskåda diverse alternativ. Den nuvarande samhällsutvecklingen och omvandlingen som sker på arbetsmarknaden gör det svårare att förutsäga hur villkoren i arbetslivet kan komma att se ut (Skolverket 2013, 11).
I övergångar som dessa krävs det att studie- och yrkesvägledaren har personliga och sociala färdigheter, samt att yrkeskunnandet uppdateras regelbundet. Denne ska även ha en central roll för att kunna hjälpa individer att hantera arbetsmarknadens förändringar (Eurofound 1997, 6).
8
1.1 Syfte och frågeställningar
Vi vill i denna studie undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning gentemot vuxna samt, utifrån ett individperspektiv, analysera vilka förväntningar och upplevelser sökande har på vägledning.
Vilka förväntningar har de sökande av vägledning och hur möttes förväntningarna upp?
På vilket sätt förhåller sig studie- och yrkesvägledarna till de sökandes förväntningar?
1.2 Disposition
Denna uppsats består, efter ovanstående inledning, av kapitel två till sju. Kapitel två behandlar tidigare forskning inom det valda området. Här beskrivs vilken tidigare forskning som ligger till grund för individers förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Kapitel tre berör teoretiska begrepp som anses relevanta i förhållande till studiens undersökningsområde. I kapitel fyra redogörs för valet av metod, urvalsprocess, datainsamling samt en förklaring på hur vi har utgått från de etiska forskningsprinciperna. En presentation av intervjupersonerna samt studiens resultat presenteras i kapitel fem. I kapitel sex analyseras det empiriska materialet utifrån våra valda begrepp och teorier. Slutligen behandlar vi i kapitel sju vår analysdiskussion, metoddiskussion, teoridiskussion och våra funderingar om framtida forskning.
9
2. Tidigare forskning
I följande kapitel framförs Lovéns avhandling (2000), Kvalet inför valet, som undersöker grundskoleelevers förhållningssätt inför och efter ett vägledningssamtal, samt vad studie- och yrkesvägledare anser om de förväntningar som finns. Därefter presenteras Gunnel Lindhs avhandling (1997), Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen, där hon beskriver de samtalsprocesser som sker mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Vidare introduceras avhandlingen Expectations and experiences of career counselling - An exploration of interpersonal behaviour som är författad av Gunnar Schedin (2007). Denna avhandling belyser interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och sökande, samt de förväntningar som finns på vägledning bland gymnasieelever. Kapitlet avslutas med publikationen Kunskap om vägledning, skriven av Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen (2011), som är en mindre omfattande rapport som syftar till att undersöka den forskning som berör bland annat vuxenvägledning.
2.1 Kvalet inför valet
Lovéns studie syftar till att undersöka de vägledningssamtal som sker i samband med elevers gymnasieval utifrån perspektiven studentens, studie- och yrkesvägledarens och samhällets förväntningar. Vilka uppfattningar samt värderingar som finns före och efter ett vägledningssamtal undersöks även i studien. De frågeställningar som besvaras är följande: elevens förväntningar, uppfattningar och värderingar (före och efter samtalen), vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalen, samhällets mål och syften för studie- och yrkesvägledning i grundskolan samt teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning (Lovén 2000, 18).
Studien består av åtta elever i årskurs nio som har vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare, där samtalen videoinspelades och därefter analyserades. Eleverna
10
intervjuades två år senare samt att en elevenkät användes, med ytterligare ett antal elever, för att få ett bredare underlag (Lovén 2000, 220). För att tydliggöra elevernas val förklaras dessa utifrån några karriärutvecklingsteorier och här tillämpas även en vägledningsteori för att lyfta fram skeenden i vägledningssamtalet (Lovén 2000, 44).
De likheter som vi finner i Lovéns frågeställningar, i förhållande till våra egna, är de frågor vad gäller elevernas förväntningar inför och efter ett vägledningssamtal. Även den fråga som behandlar vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalet liknar vår studie.
Studiens resultat visar bland annat en stor variation i utfallet av intervjuerna och innehållet kan sammanfattas med hur studie- och yrkesvägledarens personlighet samt vetskap ser ut. Studie- och yrkesvägledaren skulle förmedla en känsla av förtroende till eleverna, vara tjänstvillig och informativ. Vidare skulle studie- och yrkesvägledaren även ha bra vetskap om alla olika linjer, samt om möjligheter till att få jobb. Likaså att kunna ge perspektiv om framtiden och information om löner och dessutom fanns kravet att ge råd utan att bestämma (Lovén 2000, 111). De flesta eleverna var nöjda med vägledningen trots individuella skillnader. Några av de sökande uttrycker dock ett missnöje på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte kunde tala om för dem vad de skulle välja (Lovén 2000, 236).
2.2 Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen
Syftet med Lindhs avhandling är att studera den interaktion som sker mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Vidare undersöks den sökandes möjlighet att göra sin röst hörd i samtalet (Lindh 1997, 1). Samspelet i vägledningssamtalen beskrivs utifrån de tre perspektiven: intentionellt, interaktionellt samt samhälleligt/institutionellt. Dessa perspektiv hjälper till att beskriva vilket sätt samarbetet gestaltar elevens möjlighet till att få uttrycka sig (Lindh 1997, 41).
Studiens frågeställningar lyder: Vilka projekt utvecklar de sökande och vägledarna i samtalssituationen? Hur samspelar de olika projekten med varandra?, Hur inverkar den samtalsmetodiska kontexten på dem sökandes möjlighet att göra sig hörd?, Hur hanteras
11
konflikten mellan individens önskemål och behov de officiella målen vad gäller information om utbildning, yrke och arbete? Varför ges denna information? Hur utformas den och vilken innebörd har den för den sökande? (Lindh 1997, 41).
Det empiriska materialet innefattas av sju videoinspelade samtal mellan studie- och yrkesvägledare och elever, där de intervjuades både före och efter vägledningssamtalen (Lindh 1997, 1). Resultatet av studien visar att samtalet delades upp i fyra faser, vilka är: en inledande, en kartläggande, följt av perspektivgivande och därefter en avslutande fas (Lindh 1997, 343). Samtliga elever hade ett stort informationsbehov och de hade även ett behov av mer ingående vägledning. Här skapas ett dilemma då studie- och yrkesvägledaren förväntas ge icke efterfrågad information och samtidigt tillgodose de sökandes vägledningsbehov (Lindh 1997, 284). Eleverna som deltog i studien hade inga direkta önskemål eller förväntningar inför samtalet. Enligt Lindh beror detta på att eleverna fick en kallelse och de uppsökte därmed inte studie- och vägledaren på eget initiativ (Lindh 1997, 342).
2.3 Expectations and experiences of career counselling - An
exploration of interpersonal behavior
Studien som Schedin presenterar i sin avhandling har som avsikt att undersöka och analysera interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och den sökande under ett vägledningssamtal. Här undersöks elevernas förväntningar och deras upplevelser av studie- och yrkesvägledning (Schedin 2007, 15). Studien har genomförts med stöd av interpersonell teori och modellen structural analysis of social behavior (SASB) (Schedin 2007, 17) och genomfördes på gymnasieskolor i Sverige med 15 studenter (Schedin 2007, 15).
De frågeställningar som besvaras i studien är följande: What expectations and experiences of self and other behaviours do clients and career counsellors have in career counselling?, What are the most important expected and experienced behaviours for clients and career counsellors as related to session evaluation?, How do differences in expectations and experiences relate to the clients and the career counsellors’ self- image?, How is
12
session evaluation affected when the client and career counsellor share similar expectations and experiences of behaviours? How is self-image related to expectations, experiences, in-session behaviour and evaluation? (Schedin 2007, 15).
De likheter vi kan urskilja mellan Schedins frågeställningar och de i vår studie är att de rör interaktionen mellan de sökande och studie- och yrkesvägledaren, samt förväntningar på vägledningen. Schedins studie är dock av större omfattning och djup. De kunskapsluckor vi finner i studien är att resultatet, som författaren själv påpekar, inte går att generaliseras på grund av det relativt lilla urvalet som studien utgörs av (Schedin 2007, 27).
Resultatet visar att det i interaktionen mellan den sökande och studie- och yrkesvägledaren är av vikt att ett förtroendeklimat skapas. Att uppmuntra den sökandes självständighet visar sig vara av mindre relevans för eleverna. Här uppstår det därför en avvägning hos studie- och yrkesvägledaren av huruvida denne ska fokusera på att skapa ett förtroendeklimat och en nära relation till individen. Alternativt att utmana den sökande till självständighet. Schedins studie visar även att individer med positiv självbild också hade en positiv bild av vägledningssamtalet. Studie- och yrkesvägledaren hade svårt att identifiera vad det var i deras insatser som ledde till att samtalen blev uppskattat. Detta indikerar att studie- och yrkesvägledarna därför hade svårigheter att göra medvetna justeringar i sitt uppträdande (Schedin 2007, 29-31).
2.4 Kunskap om vägledning
Denna rapport är författad av Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen och syftar till att granska forskning som berör vägledning. Detta för att komma fram till vilka utvecklingar eller metoder som på bästa sätt utformar de fastställda målen som finns inom vägledning. Studien har som avsikt att besvara frågeställningarna: Vilka vägledningsmetoder/redskap kan konstateras bidra mest i vägledningen av ungas övergång från grundskola till sekundärutbildning, ungas övergång från sekundärutbildning till högre utbildning, samt vägledning av vuxna i sysselsättning? (Christensen & Søgaard Larsen 2011, 6).
13
De teoretiska begrepp som används som utgångspunkter i rapporten är modernitet, brytning med det sociala arvet, samhällsekonomiska aspekter samt fokus på livslångt lärande och utveckling. Ramarna inom teorin utgörs inom “the big five career theories” som har utvecklats i USA (Christensen & Søgaard Larsen 2011, 8). Som metod i denna rapport använder författarna sig av olika databaser för att finna relevant och kvalitétssäkrade studier. Här hittades 71 granskningar till deras område, men endast 39 studier kvalitetsvärderades (Christensen & Søgaard Larsen 2011, 10).
Rapportens resultat påvisar att det är viktigt att den personliga relationen mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar, samt att individens egna behov sätts i fokus. Studie- och yrkesvägledaren ska vara av informativ karaktär och bör med fördel vara utbildad (Christensen & Søgaard Larsen 2011, 23).
2.5 Sammanfattning
Lovén (2000), Lindh (1997) och Schedins (2007) studier har gemensamt att de studerar den interaktion som sker i vägledningssamtal. Lovéns avhandling visar att det finns föreställningar om studie- och yrkesvägledarens roll som informativ. Detta tyder på att elevernas behov av att få information är stort och de därför förväntar sig att få råd och nya idéer i vägledningssamtalet. Studie- och yrkesvägledaren förväntas även vara förtroendeingivande och tjänstvillig, samt ha goda kunskaper om olika utbildningar, yrken och att kunna ge perspektiv om framtiden. I Lindhs studie är elevernas förväntningar på vägledningen mer svårdefinierade. Detta förklaras utifrån att eleverna inte självmant uppsökt studie- och yrkesvägledaren. De flesta eleverna uttryckte att de var nöjda med vägledningen. Schedins studie indikerar vikten av att ett förtroendeklimat skapas i samtalet. Studien visar även att de sökande med positiv självbild fick en positiv upplevelse av vägledningssamtalet. Christensen och Søgaard Larsens (2011) rapport undersöker vilka utvecklingar eller tillvägagångssätt som på ett bra sätt kan bidra till de bestämda mål som finns inom vägledning. Den sökandes behov bör sätts i fokus samt att studie- och yrkesvägledaren ska vara av informativ karaktär.
14
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenterar vi Hodkinson och Sparkes teori Careership med begreppen
brytpunkter och handlingshorisont, samt att vi redogör för Bourdieus utgångspunkt habitus.
Vi har även granskat Donald E Supers teori Life career-rainbow som innefattas av begreppen livsförlopp, livsrum och självuppfattning.
3.1 Careership
Careerhip-teorin grundar sig i Bourdieus ursprungliga idéer om habitus. Författarna använde sig av begrepp som handlingshorisont och brytpunkter i sin studie när de undersökte hur unga människor som gjorde karriärval. Handlingshorisont är det område individen har där beslut kan fattas och åtgärder kan genomföras. Handlingshorisonten kan dels begränsa men likaså vidga de perspektiv vi har om vad vi anser vara möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35).
I sin tur påverkas dessa möjligheter av individen i fråga och dennes habitus. I och med att habitus kan ändras hos en individ, kan därmed handlingshorisonten förändras. En
brytpunkt är något som kan uppstå när en individ går igenom någon form av förändring i
livet. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att en person byter arbetsplats, vilket kan bidra till att individens habitus på så sätt påverkas och förändras (Hodkinson & Sparkes 1997, 34).
Hodkinson och Sparkes identifierar tre olika kategorier av brytpunkter i sin studie.
Strukturerade brytpunkter, påverkade av utomstående strukturer som exempelvis politiska
beslut och betygssystem. Självinitierande brytpunkter, där individen själv beslutat sig för en förändring samt påtvingade brytpunkter, där individen påverkas av yttre eller bestämda händelser. Författarna till studien menar att vissa brytpunkter kan planeras och förutses medan andra kan vara en mix av de tre ovan nämnda. Brytpunkten kan ha en positiv eller
15
negativ påverkan beroende på individens förhållningssätt gentemot den (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
3.2 Habitus
Habitus framställs hos en individ utifrån dennes funderingar, synsätt, föreställningar och
tidigare upplevelser. Dessa bildas, utvecklas och ändras från individens tidiga stadie till och med livets slutskede. Habitus påverkar hur individen väljer att förhålla sig till sin omvärld (Bourdieu & Passeron 2008, 19).
Hur individen uppför sig i sociala relationer och förbindelser beror på dennes habitus. Bourdieu beskriver hur individen rättar sig efter sammanhanget som individen medverkar i. Här inkluderas liknande livsstil och tidigare erfarenheter, där samma typ av habitus framställs av dess normer samt grundläggande synsätt som liknar varandra (Bourdieu & Passeron 2008, 247).
Enligt Engdahl och Larsson menar Bourdieu att när två aktörer träffas bildas en form av relation mellan dessa, vilket innebär att de tvingas samspela på något sätt. När denna situation infinner sig vet ingen av de två aktörerna om deras samspel kommer fungera, vad gäller deras förväntningar eller önskningar. På grund av detta skapas lätt både missuppfattningar och konflikter (2011, 85). Habitus formas av det liv de levt fram tills idag och styr dennes uppfattningar och praktiker. Detta gynnar den sociala värld som reproduceras eller emellanåt, då en bristfällig motsvarighet inträffar mellan individers
habitus och den sociala världen, blir annorlunda (Broady 1990, 228).
3.3 Life career-rainbow
Enligt Super är individers karriär något som sker under hela livstiden, då människor konstant möter utmaningar och hinder som på något vis kräver någon slags lösning. Detta medför att individer ständigt utvecklas. Likaså är karriärval en process som knyter an till människans sätt att leva, mer än något som redan är fastställt. Individers livsförlopp,
livsrum och självuppfattning är de tre begrepp som omfattas av Supers karriärteori (Höjdal
16
en regnbåge, i denna regnbåge markeras individers livsutrymme samt de olika rollerna som förekommer i detta livsutrymme. Bågarna som framstår i regnbågen utgör exempel på de olika roller som en individ kan ta sig an under sitt livsförlopp. I slutet av regnbågen representeras de skeenden då individer upphör i en roll för att inta en annan (Super 1980, refererad i Kidd 2006, 42).
Figur 3.3 Life career-rainbow (Super 1980, 289).
3.3.1 Livsförlopp
Livsförloppet är sammanhanget i människans liv. Det är tiden som utgör basen för att
individer ska kunna tolka och skapa en känsla av meningsfullhet och målmedvetenhet.
Livsförloppet beskrivs utifrån olika faser i individens liv samt hur dessa faller samman med
förutsägbara och oförutsägbara utmaningar som människan stöter på. I modellen använder sig Super av fem olika faser som är följande: uppväxt som sträcker sig från 4 års ålder till 13 år och följs av en utforskningsfas som varar mellan 14-24 år. Utforskningsfasen innebär att individen vill känna delaktighet och passa in i samhällets normer. Individens
17
självuppfattning och dess olika livs- och arbetserfarenheter, kan leda till att denne här kommer till insikt om vilket yrke som matchar ens personlighet bäst (Super 1980, 293). Från och med att individen är 24-44 år infinner sig denne i en etablissemangsfas. En upprätthållande fas sker när individen är mellan 45-65 år samt en nedgångsfas när individen är över 65 år. När det gäller förändringsprocesser försökte Super anpassa sin teori till det föränderliga samhället då det är vanligt att individen byter arbetsuppgifter och arbetsplatser flera gånger under sitt livsförlopp (Höjdal & Poulsen 2007, 52).
3.3.2 Livsrum
Livsrummet kan förklaras som själva scenen för det skådespel som livet till viss del består
av. De individuella livsrummen har inflytande på individens levnadsstruktur och utveckling.
Livsrummet innefattas av de mest betydande roller som individen har. Här infinner sig även
de prövningar och utmaningar individen ställs inför samt dennes mål i livet. Tillsammans bildar dessa roller och utmaningar meningsfullhet i individens liv. Människan intar olika roller beroende på vart i livet denne befinner sig. Super har listat de nio mest förekommande rollerna, vilka är: barn, ungdom, fritidsmänniska, samhällsmedborgare, arbetare, hemarbetare, partner, förälder samt pensionär. De här rollerna går majoriteten av befolkningen igenom under sin livstid. Även yrkesrollen är en stor del i individens liv och karriären förklaras utifrån en kombination av de olika roller som en människa kan ha under sin livslängd (Super 1980, 283-284).
Rollerna har olika platser som kallas för arenor som har olika stor betydelse. Hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen är människans främsta förekommande arenor. Rollen innefattar likaså de förväntningar som finns på denne. Människan är mer tillfreds när denne har roller som liknar varandra. Detta kan exemplifieras med att individens arbetasuppgifter stämmer överens med dennes fritidsintressen (Super 1980, 287-288).
3.3.3 Självuppfattning
Människans självbild utvecklas genom dennes personliga värderingar och kompletteras tillsammans med omvärldens bild. Det subjektiva synsättet kan beskrivas som individens
18
yrkesmässiga självuppfattning och den representerar det individen själv anser sig kunna. När yrkesval görs är det den subjektiva bilden som står i fokus. Den objektiva bilden är personens yrkesidentitet utifrån hur personen föreställs av andras värderingar eller syn på denne (Höjdal & Poulsen 2007, 58). Vid studie- eller yrkesval ser individen även till det potentiella innehåll som kan röra dennes intressen, värderingar eller färdigheter. Valet påverkas även av hur individen bedömer de krav som finns. Super menar att det är individens egna uppfattningar av yrket, och hur väl denne passar till det, som är den största bidragande faktorn i valet (Höjdal & Poulsen 2007, 59).
3.4 Sammanfattning
De teoretiska begrepp som vi har använt oss av för att analysera vårt resultat är Bourdieus begrepp habitus samt Careership-teorins brytpunkter och handlingshorisont. Vi har även använt oss av Supers modell Life career-rainbow med begreppen livsförlopp, livsrum och
självuppfattning. Samtliga begrepp kan vi applicera i det empiriska material vi sammaställt
från de sökande individerna samt de två studie- och yrkesvägledarna. Begreppet habitus kan användas för att analysera de sökandes förväntningar beroende på deras tidigare erfarenheter och värderingar av vägledning. Med begreppet brytpunkt kan vi förklara varför individer söker vägledning samt vilka anledningarna är till deras förväntningar.
Handlingshorisont kan beskriva hur de sökandes förväntningar möttes upp och begreppet livsförlopp kan förklara vilka individerna är som söker, vilket kan bero på vilken fas i livet
de befinner sig. De sökandes förväntningar på sin egen roll i samtalet kan beskrivas utifrån
livsrum, och studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt gentemot de sökandes
19
4. Metod
I kapitlet redogörs vår valda metod och hur vi gått tillväga för att samla in vårt empiriska material. Vidare presenteras vår urvalsprocess av våra intervjupersoner, datainsamling, analysmetod samt vilka etniska ställningstaganden vi tagit hänsyn till.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ och ostrukturerad intervjumetod som Larsen (2009, 84) förklarar som en metod där intervjupersonen får tala fritt utifrån frågor som många gånger omfattas av en intervjuguide, eller utifrån stödord. Denna metod ansåg vi vara av relevans eftersom den matchade studiens syfte och de kvalitativa frågeställningarna, samt att vi med denna metod ville få mer djupgående svar från intervjupersonerna. Med detta som grund skulle i sin tur ge oss ett bredare perspektiv och en större förståelse av individernas svar, och på så vis kunna analysera svaren på ett mer trovärdigt sätt. Vi genomförde intervjuer med sex individer som sökte vägledning på ett vägledningscentrum för vuxna. Här intervjuade vi även två yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrumet.
Kvalitativa intervjuer anses vara ett bra hjälpmedel i början av ett pågående arbete då det som forskare kan vara aningen svårt att tyda vilka frågor som bör ställas inom det valda området (Larsen 2009, 83). Något som kan påverka den kvalitativa metodens resultat negativt är då forskaren hamnar i ett dilemma som kallas för intervjueffekt. I denna situation påverkas intervjupersonen genom forskarens uppförande eller synliga egenskaper. Detta kan göra att intervjupersonen reagerar på ett sådant sätt som påverkar svaret så att det ändras eller omformuleras till något annat än vad det var tänkt från början (Larsen 2009, 108). För att undvika denna intervjueffekt försökte vi som forskare agera så som vi vanligtvis brukar, varken genom att agera annorlunda eller överdriva någon situation under
20
intervjutillfällena. Vid intervjutillfällena ställde vi följdfrågor för att samla in fördjupande svar (Larsen 2009, 27).
Vi formulerade frågorna till intervjuguiden så att de skulle passa in tillsammans med studiens syfte och frågeställningar. Med detta tillvägagångsätt hoppades vi få in så givande svar som möjligt från de individer vi intervjuade. Här är det av stor vikt att noga tänka över vilka frågor som ställas och på vilket sätt frågorna formuleras (Larsen 2009, 86). För att lyckas med detta formulerade vi intervjuguidens frågor så att de skulle hjälpa oss att besvara studiens frågeställningar. Vi valde även ut passande teman som skulle kopplas tydligt till vårt analyskapitel.
4.2 Urval
Till vårt urval använde vi oss av den så kallade snöbollseffekten som Larsen (2009, 78) beskriver i sin bok enligt följande: forskaren kontaktar de personer som antas ha bra kännedom om ämnet, och dessa personer kan informera om andra personer som kan vara bra att kontakta. Med hjälp av denna metod kontaktade vi via mail två studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett vägledningscentrum för vuxna, som vi ansåg ha en bred och informationsrik kunskap om vårt valda område. Av dessa studie- och yrkesvägledare fick vi besked om möjlighet att få intervjua båda två, samt att få ta kontakt med de individer som söker sig till drop in-verksamheten. Detta för att sedan kunna intervjua individerna både före och efter deras samtal med en studie- och yrkesvägledare. Vad gäller kön och ålder hos våra intervjupersoner så ansåg vi att det inte hade någon större betydelse, samt att vi inte kunde påverka vilka individer som besökte drop in-verksamheten. Vid intervjutillfällena informerade vi våra åtta intervjupersoner om att undersökningen skulle genomföras anonymt.
21
4.3 Datainsamling
Vår datainsamling verkställdes mellan den 25:e och den 27:e april våren 2016, och under denna period genomförde vi åtta stycken intervjuer. Medan våra intervjupersoner svarade utifrån våra intervjufrågor så antecknade vi båda två deras svar. Vi spelade även in intervjuerna med hjälp av en ljudfil för att vi sedan skulle kunna transkribera materialet. Vid formulering av vår intervjuguide utgick vi från vårt syfte och den tidigare forskning som vi valt att använda oss av. De frågor vi ställde till våra intervjupersoner formulerades på ett sådant sätt att de skulle överensstämma med undersökningens frågeställningar.
När studiens validitet ska påvisas går undersökningens innehåll samt syfte före frågorna om metod. Diverse frågor om “vad” och “varför” i jämförelse till den skrivna intervjun styr i sin tur hur validiteten ska tolkas (Kvale & Brinkmann 2014, 300-301). Som ovan nämnt anser vi att vårt material och källorna i denna studie som trovärdigt, då vi förlitade oss på att våra intervjupersoner talade sanning vid intervjutillfällena. Vad gäller den typ av frågor som vi ställde och som vi sedan fick svar på, har vi här ingen anledning att tro att informationen var felaktig.
Genom att vi använde oss av en kvalitativ metod upplevde vi att vi fick trovärdiga svar samt en bredare synvinkel av området, jämfört med om vi hade valt en annan metod eller tillvägagångsätt. Kvale och Brinkmann (2014, 15) anser att samtal individer emellan ger en grundläggande form av mänsklig kontakt, vilket medför ett samspel, genom att ställa frågor och att besvara frågor. Med samtal lär vi känna andra individer och vi får en insikt om deras upplevelser, känslor, inställningar samt den omgivning de lever i.
4.4 Analysmetod
För att bearbeta materialet transkriberades intervjuerna från inspelat ljudmaterial till utskriven text. Därefter komprimerades och systematiserades den insamlade datan, samt att den formulerades med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Materialet bearbetades utifrån en innehållsanalys och den mjuka datan analyserades och kodades utifrån de mönster som därefter kategoriserades för att få ett översiktligt material. Detta för
22
att urskilja genomgående mönster som sedan analyserades utifrån valda teorier för att framställa överförbar nyfunnen kunskap (Larsen 2009, 101-102). En analys görs utifrån studiens syfte och motiv, samt den grund av intervjumaterialets prägel. Här framställs vilka metoder av analysen som är mest passande till intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2014, 145).
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi utgick från vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I vetenskapsrådets forskning läste vi om de olika regler som vi förhöll oss till inom ramen av etiska ställningstaganden (Vetenskapsrådet 2002). Nedan sammanfattas vårt tillvägagångssätt: Informationskravet: De intervjupersoner vi kontaktade och som deltog i undersökningen informerades om att deras deltagande var frivilligt. Vi var noga med att tydliggöra att de när som helst under sin medverkan i undersökningen hade sin fulla rätt att avsluta sitt deltagande (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckeskravet: Intervjupersonerna som deltog i undersökningen fick själva bestämma hur länge och under vilka förutsättningar som de ville delta, med förslag från vår sida. Detta för att de skulle kunna avbryta sitt deltagande utan att det skulle ge dem ogynnsamma konsekvenser (Vetenskapsrådet 2002, 10). Konfidentialitetskravet: Uppgifterna om våra intervjupersoner som kunde gå att identifiera behandlades på ett sådant sätt så att utomstående personer inte skulle kunna känna igen vilka deltagarna var. Här menar vi först och främst uppgifter som kan vara etiskt sårbara (Vetenskapsrådet 2002, 12). Utifrån detta krav valde vi här att använda fingerade namn till våra intervjupersoner. Nyttjandekravet: All den information och material som vi tog del av till denna undersökning använde vi endast till vårt examensarbete (Vetenskapsrådet 2002, 14).
23
5. Resultat
I detta kapitel presenteras våra sex vägledningssökande, med kortfattad information av deras ålder och bakgrund. Även en kort presentation av vad de två studie- och yrkesvägledarna gjort sedan tidigare samt hur de arbetar idag framförs. I detta kapitel beskrivs det framtagna empiriska material som sammanställts i de intervjuer som genomförts. Intervjupersonernas informativa och utvecklande svar påvisar att majoriteten av de vägledningssökande har varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare antalet gånger. Vilket innebär att de har relativt stora erfarenheter av vägledning. Trots de vägledningsökandes uttryckta erfarenheter yttrar de två studie- och yrkesvägledarna att de vid flertalet situationer upplevt att de sökande har orimligt höga förväntningar och de anser detta som ohållbart i längden.
5.1 Presentation av de vägledningssökande
Peter, 20 år, har läst ekonomi och juridik på gymnasiet. Han gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg och behöver läsa upp sina betyg för att kunna bli behörig att söka till vidare studier.
Stina, 22 år, arbetar som personlig assistent. Hon har inte slutfört sin gymnasieutbildning från linjen fordonsmekaniker. Hon vill studera på universitet och för att kunna göra det krävs lite bättre betyg.
Zara, 23 år, har arbetat i fyra år sedan hon gick ut gymnasiet. Hon behöver läsa upp sina betyg som inte är fullständiga.
Marie, 25 år, har läst fyra år av fem på tandläkarutbildningen i sitt hemland Syrien. Hon önskar att slutföra sin utbildning i Sverige och har som mål att arbeta som tandläkare.
24
Hanna, 25 år, studerade färg och formgivning på gymnasiet men hoppade av sista året. Därefter har hon läst på folkhögskola och idag studerar hon till undersköterska. Hon har som mål att arbeta med cancersjuka patienter på ett sjukhus.
Ida, 35 år, arbetar heltid för tillfället. Hon skulle vilja läsa upp sina gymnasiebetyg för att bli behörig att söka till någon utbildning. Tidigare har hon testat andra utbildningar som inte kräver gymnasiebetyg, men dessa har inte slutförts.
5.2 Presentation av de två studie- och yrkesvägledarna
Carinas väninna läste till studie- och yrkesvägledare och tipsade om utbildningen, vilket gjorde Carina nyfiken och hon beslutade sig att söka in. Sedan tio år tillbaka arbetar hon på vägledningscentrumet, där hon medverkar i drop in-verksamheten.
Evelina arbetar även hon på vägledningscentrumet samt drop in-verksamheten sedan tre år tillbaka. När Evelina var i USA fick hon kontakt med en kvinna som arbetade som career counseler, och där någonstans väcktes intresset för yrket.
5.3 Vägledningssökandeperspektivet
5.3.1 Erfarenheter
I början av varje intervju fick de sökande berätta om sina tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning, samt huruvida de varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare tidigare. Det framgick här att flera av intervjupersonerna sedan tidigare varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Fem av de sex sökande har varit och besökt vuxenvägledningen ett flertal gånger. De medgav att de har någorlunda mycket erfarenheter av vägledning och att de besöker studie- och yrkesvägledare kontinuerligt. En av de sökande har aldrig tidigare varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Hon förklarar att hon gått dit lite av en slump för att få ordning på sina ofullständiga gymnasiebetyg.
25
Fortsättningsvis får de sökande beskriva sina tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt vad vägledning innebär för dem. Av intervjupersonernas svar framgår det att studie- och yrkesvägledare är någon som har kunskap om betyg och kurser, och vad som krävs för att komma vidare mot sitt mål gällande studier och yrken. En av de sökanade beskriver att vägledning för henne är ett bra hjälpmedel, framför allt i dagens samhälle. Det sker förändringar om regler gällande studier och betyg, och det är därför svårt att själv ha den kunskapen som krävs.
Det framgår även att studie- och yrkesvägledaren är en person som har mycket information och en av intervjupersonerna beskriver vägledningssamtalet som om det vore att prata med ”ett facit.” En studie- och yrkesvägledare beskrivs även ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. Som någon att vända sig till, tillexempel som när en nyanländ vill fortsätta, färdigställa eller validera studier från hemlandet. Studie- och yrkesvägledaren beskrivs vara en person som kan ge professionella tips och råd. Denne kan även hjälpa till att hitta rätt utbildning eller yrke, hjälpa och vara ett stöd på vägen mot framtida mål, samt vara någon som lyssnar. Hanna beskriver:
Jag beskrev för en bekant som aldrig vart hos en studie- och yrkesvägledare, han har ingen aning om vad man gör hos en studie- och yrkesvägledare. Jag förklarade för honom att det är precis som att prata med en vän. Det är som att prata med någon som man verkligen kan prata med och kan ställa frågor till. Den enda skillnaden är att studie- och yrkesvägledaren har fler kunskaper och kan ge flera tips, mer än en vän, så det är någon som man verkligen kan prata med. (Hanna)
5.3.2 Förväntningar
Fortsättningsvis får intervjupersonerna beskriva vilka förväntningar de har på en studie- och yrkesvägledare. Det som framgår av deras svar är att de bland annat förväntar sig att en studie- och yrkesvägledares huvudmål är att hjälpa de sökande gällande framtiden.
Ida berättar att en studie- och yrkesvägledare ska kunna hjälpa till med att ge information om hur en individ kan gå tillväga för att bli behörig. Detta för att kunna söka vidare till en utbildning på en högskola eller universitet, samt att ge information om hur det går till. Stina anser sig inte ha tillräckliga med poäng för att söka till en utbildning. Hon vill därför att studie- och yrkesvägledaren ska hjälpa henne att på ett individanpassat sätt öka sina chanser vad gäller framtida yrken och vidare studier. Stina beskriver att hon inte är så bra på att hjälpa sig själv och förväntar sig därför att studie- och yrkesvägledaren ska vara
26
behjälplig i hennes situation: ”Jag känner att en studie- och yrkesvägledare är någon jag kan fråga om information för att plugga upp mina betyg och jag hoppas att hon kan fixa så att jag har någonstans att plugga.” (Stina)
Av intervjuerna kan vi även utläsa att det finns tankar om studie- och yrkesvägledaren som hjälpande och problemlösare. Att de ska bistå med hjälp vid bland annat ansökningar till kurser och utbildningar. De sökande anser gemensamt att studie- och yrkesvägledaren ska kunna hjälpa till att söka studiemedel. Det finns även förväntningar om att studie- och yrkesvägledaren ska kunna bistå med information och kunskap som individerna inte själva besitter. Zara förtydligar:
Tyvärr så har kanske även vägledarna svårt att hålla koll på saker i och med att det ändras hela tiden. Så informationen är inte riktigt någonting som jag våga lita på till 100 procent. Men jag hoppas att jag kanske kan få hjälp att hitta sidor där man kan läsa om informationen. Det är jättesvårt att hitta sådan information och för det mesta så är det svårt att veta vart man ska vända sig då det är väldigt otillgänglig information. (Zara)
Vidare ställs frågan vad intervjupersonerna har för förväntningar på sitt eget deltagande i vägledningsprocessen. Här framkommer det att fem av sex av de sökande inte tidigare har reflekterat vidare över sitt eget agerande i samtalet, och har därför svårigheter att svara på frågan.
Marie förklarar att hon tycker att det är viktigt att hon på ett tydligt sätt beskriver hela sin situation för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna hjälpa henne på bästa sätt. Dock upplever hon att detta ibland leder till en förvirring hos studie- och yrkesvägledaren. Denna problematik uppstår när hon berättar för mycket om sig själv och sin situation samtidigt, vilket gör att studie- och yrkesvägledarens kartläggning av hennes berättelse blir svår att överskåda. När vi frågar Ida, vilka förväntningar hon har på sitt eget deltagande i samtalet, yttrar hon att frågan är svår. Hon funderar en stund och berättar att hon har en del frågor som hon vill ha svar på, och menar att hon genom att ställa dessa frågor kan bidra i interaktionen med studie- och yrkesvägledaren.
Hanna ser på sitt eget deltagande som ett sätt att på längre sikt bli mer självständig. Det är enligt Hanna av vikt att lyssna aktivt och se på vägledningssamtalet som ett utbyte de båda emellan. Här anser hon att det inte går att förvänta sig att studie- och yrkesvägledaren ska göra allt arbete själv. Hanna förklarar vidare:
27
Jag tänker att detta tillfälle är ett sätt att lära mig själv hur man ska göra så att jag kan känna att jag klarar det själv till nästa gång. Jag känner att jag vill lära mig vad hon gör och inte visa mig vara helt slafsig och låta henne göra allt själv såklart. Jag vill ju lära mig och känna mig självständig. (Hanna)
5.3.3 De sökandes upplevelser av vägledningssamtalet
Gällande hur de sökande upplevde vägledningen samt hur deras förväntningar möttes upp framkommer det att samtliga av de sökande var ytterst nöjda med vägledningssamtalet. Frågan angående hur nöjda intervjupersonerna var med samtalet ställdes med hjälp av en skalfråga. På en skala mellan ett till tio svarar fem av sex att de är såpass nöjda att de sätter siffran tio på skalan. Det framgår att samtliga sökande upplever att vägledningen mötte upp till deras förväntningar. Vissa anser att vägledningen var bättre än de väntat sig, att de kunde gå därifrån med känslan av att de fått den hjälp de ansåg sig behöva med nya infallsvinklar.
Peter som satte en tia på samtalet, yttrar att han är såpass nöjd på så sätt att han inte har några fler frågor och att alla hans problem är uppklarade. Han berättar att han går därifrån med en strukturerad plan som han tillsammans med stöd av studie- och yrkesvägledaren tagit fram. Även Marie satte en tia på skalan och motiverar sitt val på det sätt att hon menar att studie- och yrkesvägledaren gett henne motivation att fortsätta med sina studier. Hon upplever att hon fick hjälp på så sätt att hennes nuvarande situation känns bättre. Detta genom att studie- och yrkesvägledaren gav henne information om fler möjliga verktyg och vägar för att kunna nå sitt mål mot högskole- eller universitetsstudier. Marie beskriver:
Känslan är yes, allting har löst sig! Jag fick det jag inte trodde. Som jag sa, jag trodde man skulle läsa först det här och sedan det här men man kunde göra allting samtidigt. Jag kommer gå gråtandes av lycka härifrån och när jag kommer hem till min familj och berättar att jag kommer att fortsätta med min plan så kommer de att bli så glada. (Marie)
Ida uttrycker även hon nöjdhet i form av tio poäng på skalan. Detta på grund av att hon fick en del tips och hon upplever att samtalet har lett till en ökad kunskap i form av vidgade vyer när det kommer till utbildningar. Zara som innan samtalet uttryckte en frustration över att tidigare ha blivit felinformerad, söker vägledning med målet att få rätt information och
28
sätter efter samtalet med studie- och yrkesvägledaren tio poäng. Detta på grund av att de rättat till tidigare felaktigheter, vilket Zara uttrycker med följande:
Det var mycket bättre än vad jag hade förväntat mig, jag hade inte förväntat mig att det skulle gå att lösa. Även om man får hjälp så är det ens eget ansvar. Men säger någon någonting till en så tror man ju på det. Framförallt när det är deras jobb och då kanske man inte kollar upp det själv helt och hållet. Men jag fick fler förslag på hur jag kan höja mitt snitt och så vidare, och vidga mina möjligheter på sätt som jag inte ens tänkt på. Hade jag inte varit medveten om att jag kunde komma hit hade jag inte lyckats börja plugga upp mina betyg överhuvudtaget. (Zara)
5.4 Studie- och yrkesvägledarperspektivet
5.4.1 Erfarenheter
Carina förklarar att många av de individer hon möter i drop in-verksamheten oftast bidrar till ett djupare band då vissa av de sökande återkommer vid flertalet tillfällen. Vid dessa tillfällen ställer de sökande oftast flera frågor och upplevs därför genuint nyfikna, vilket i sin tur blir en så kallad process. Hon trivs riktigt bra på sin arbetsplats vilket först och främst beror på en bidragande faktor:
Jag brinner för att möta olika människor och det är därför jag älskar vux, just för att de kommer av egen fri vilja. Visst, vissa har blivit tipsade att komma hit av Arbetsförmedlingen tillexempel, men de vill oftast ändå någonting ytterligare och då är det skoj och jobba med möjligheter och önskemål. (Carina)
En annan fördel med arbetsplatsen är, enligt Carina, att hon arbetar tillsammans med många erfarna och kunniga kollegor, så de lyfter ofta många tankar med varandra. Trots att hon kan känna sig väldigt säker i en situation så väljer hon oftast att diskutera sina funderingar med kollegorna. Hon förklarar att ofta tänker de utifrån olika perspektiv vilket gör att de kan ta stor nytta av varandra. Särskilt viktiga tillfällen att diskutera är när det kommer till betyg och andra dokument. De vill gardera sig om att det inte blir något problem för den sökande, som tillexempel kan få stora onödiga kostnader. Tar de felaktig beslut kan den sökande hamna i klistret vilket kan leda till att dyrbar tid går förlorad.
De erfarenheter som Evelina upplever, är att hennes tidigare och nutida situationer i livet har gett henne mycket, samt även utbildningen till studie- och yrkesvägledare. Sedan
29
tidigare har hon idrottat mycket och genom idrotten väcktes ett stort intresse av just coaching. Att se på möjligheter och kunna inspirera och puscha individer i olika riktningar är något som funnits i bakgrunden under en längre tid. Även mötet med olika individer utan att behöva tvinga någon till något, utan att coacha eller att se lösningar och möjligheter. När Evelina träffar en sökande så tänker hon på att ställa frågor som får personen att komma några steg längre i sin process, så att perspektiven vidgas och att beslut lättare kan tas. Just därför upplever hon sin yrkesroll som viktig, för att hon kan påverka sökande att se några steg längre. Evelina berättar:
Min yrkesroll är att hjälpa andra att se möjligheter, ge hjälp till självhjälp och att stötta på vägen. Att hjälpa personen att se möjligheter. Det är något man i samtal ofta ibland får backa tillbaka till, att jag kan inte bestämma åt dig. Utan att vi tillsammans, genom att jag ställer frågor, att personen i fråga ser möjligheterna och inte jag. Det är även mycket coachning tycker jag. (Evelina)
Tillgänglig vägledning för vuxna förklarar Carina är något som hon personligen är väldigt förtjust i. Hon menar att en individ kan utvecklas under hela sin livstid. Eftersom hon arbetar på drop in så förstår hon vikten av den tillgänglighet som finns. Inom verksamheten kan sökande boka in enskilda samtal vilket är en bra förutsättning. Evelina beskriver verksamheten som ett främjande för individer att ha möjligheten att ständigt kunna lära sig nytt och att kunna lära om. Hon beskriver att individen själv och dennes omgivning hela tiden ändras, vilket gör att balansen där emellan behöver utvärderas och värderas om utifrån sin egen livsroll.
5.4.2 Förväntningar
När vi frågar Evelina och Carina hur de ser på de förväntningar som finns på dem som studie- och yrkesvägledare så beskriver båda två att förväntningarna i vissa fall kan vara ganska orimliga. Detta beror många gånger på att omgivningen har fel uppfattning av hur en studie- och yrkesvägledare arbetar och på så vis blir yrkesrollen missvisande. Vad gäller de sökandes förväntningar så beskriver Evelina att hon brukar förklara vad hon kan hjälpa till med och vad hon inte kan hjälpa till med. Just för att tydliggöra och för att inte sätta orimliga förväntningar hos den sökande. Ibland frågar hon även den sökande hur
30
förväntningarna ser ut samt vad som hoppas uppnås efter avslutat samtal. Evelina förklarar att intervjupersonen kan ha flera anledningar till att besöka verksamheten:
Oftast så säger de att de endast är här för ett ärende, men oftast besöker de oss för flera anledningar. Då är det svårt att leva upp till de förväntningarna men samtidigt kan jag ju inte säga att det är rätt eller fel. Ibland kan det ju komma in ärenden som inte är vägledningsärenden och då blir det ju inte rimligt. (Evelina)
Vissa sökande ställer ibland orimliga krav på dem som arbetar inom verksamheten, beskriver Carina. Tillexempel kan en sökande komma in till drop in-verksamheten och be om hjälp med att söka till högskolan, och i vissa fall har detta inträffat 10 minuter innan verksamheten stänger för dagen. Ibland har det även hänt att den sökande har bett studie- och yrkesvägledaren att berätta vilken utbildning som den sökande bör söka till. I dessa fall upplevs det ofta svårt att hinna med sitt arbete och vägleda på ett bra sätt menar Carina. Evelina förklarar vidare att det stundtals kommer in ärenden som en studie- och yrkesvägledare egentligen inte borde ha hand om. Dock är oftast dessa ärenden snarlika en studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter, vilket gör att de ändå försöker hjälpa den sökande. Ibland anser Evelina att individen uttrycker orimliga förväntningar, som kanske inte alltid är särskilt genomtänkta:
Det kan också vara förväntningar där personen säger välj åt mig, du ska komma på vad jag ska jobba med. [...] Jag vill säga upp mig på jobbet, men jag vet inte vad, men du ska komma på eller fatta ett beslut åt mig. (Evelina)
Carina och Evelina anser att deras arbete är att ge de sökande redskap och idéer om hur de kan ta sig från en punkt till en annan. Detta innebär dock inte att studie- och yrkesvägledaren har alla svar. Ibland kommer de även i kontakt med individer som läser sfi, vilket betyder svenska för invandrare, berättar Carina. Dessa individer är ibland lite nedstämda vilket kan bero på deras bakgrund. Det kan även bero på att de inte förstår att i Sverige kan nästan varje individ få leva vilket liv de själva vill leva, då det här oftast finns flera möjligheter. När den sökande förstått detta vänds oftast situationen till positiv och spännande. Detta i sin tur gör oftast att deras förväntningar blir mer uppfyllda än vad de var från första början. Carina förklarar att på hennes arbetsplats är de måna om att hjälpa de sökande, vilket de påvisar med stort engagemang. Detta just för att de ska känna sig sedda
31
och få en bra upplevelse med en god service, men att även förväntningar som finns ska tas på allvar:
Jag tycker att alla vi som jobbar här är väldigt måna om de som kommer hit och söker vägledning. Det är viktigt att de får ett bra bemötande och att de verkligen känner att vi vill hjälpa dem. Samtidigt vill vi visa nya vägar så att vissa kan ju ibland gå härifrån och uppleva att det är lite snurrigt. Då säger vi snarare att det kanske är bra att det är det för då börjar man sortera i det här lite snurriga, och då kan man komma långt. (Carina)
Under intervjun frågar vi även studie- och yrkesvägledarna om de anser att de sökandes förväntningar stämmer överens med den vägledning de kan erbjuda. De förklarar att ibland stämmer det och ibland inte. I de fall där det inte stämmer så tror de att det kan bero på att den sökande inte har varit tillräckligt tydlig med sitt ärende, och att studie- och yrkesvägledaren kanske inte frågat vilka förväntningar som finns. Här brukar de som arbetar på drop in påminna varandra om hur viktigt syftet är i samtalen och vikten av att sätta tydliga ramar. Evelina förtydligar:
Jag brukar fråga vad hoppas du få med dig härifrån idag? Så att det är fokus på idag och att man inte bara frågar utan man måste ju mötas där. Och jag tror att känner man att personen inte fick med sig det då har man kanske inte kommit överens om ramarna eller syftet med samtalet. (Evelina)
5.4.3 Studie- och yrkesvägledarnas uppfattningar till att individer söker
vägledning
Något som Evelina och Carina är enade om är att det finns många olika anledningar till varför sökande besöker deras drop in-verksamhet. Det kan tillexempel handla om att den sökande saknar gymnasiekompetenes och vill fullfölja gymnasiet men är inte säker på tillvägagångssättet. Ärenden som studie- och yrkesvägledarna ofta får hjälpa de sökande med är även att söka olika kurser till vuxenutbildningen eller att byta bana helt. Vilket kan vara att byta från ett jobb till ett annat, men här finns det ofta frågetecken angående hur jobbsökandet går till. Evelina förklarar vidare:
Hit söker sig allt ifrån analfabeter till högutbildade. Det är människor som kommer direkt efter gymnasiet, människor som är äldre som har jobbat, eller kanske människor
32
som faktiskt står utanför arbetsmarknaden. Via Arbetsförmedlingen kan vi även få deltagare som vi bokar samtal med. (Evelina)
De sökande kan ibland även ha funderingar över deras gamla betyg och vad de motsvarar idag. I andra fall kan det röra sig om frågor som gäller sfi. Om detta är något som hör till vägledning är något som Evelina ställer sig frågande till, eftersom att det finns olika arbetssätt att komma åt den information som de sökande behöver.
Individerna som besöker verksamheten är vuxna över tjugo år eller personer med studiebevis. Både Carina och Evelina intygar om att de individer som söker sig till drop in-verksamheten är en varierad mix bland alla dess åldrar. Enligt statistik som förts är de sökande oftast fler till antalet kvinnor än män och de ärenden som de sökande har är likaså av olika karaktär. Under senaste tiden har mycket utlandsfödda börjat besöka verksamheten vilket har gjort att Carina och Evelina, samt deras kollegor, fått utveckla nya metoder angående hur de ska kunna hjälpa dessa individer.
5.5 Sammanfattning
Det empiriska materialet påvisar att samtliga vägledningssökande ställer sig positiva till den vägledning de erbjudits, och förväntningarna de hade inför samtalet möttes upp. Detta på ett än mer fördelaktigt sätt än vad de från början hade förutspått. Fem av de sex intervjupersonerna gav samtalet med studie- och yrkesvägledaren en tia, på en skala från ett till tio, gällande hur nöjda de var. De vägledningssökande stötte dock på svårigheter när de ombads att beskriva deras eget deltagande i samtalet, då detta var ett område som majoriteten av de tidigare inte reflekterat över. Vikten av att veta vad en studie- och yrkesvägledare egentligen har för arbetsuppgifter samt vad de kan hjälpa till med, borde prioriteras högre. Studie- och yrkesvägledarna beskriver att de sökande ibland har allt för orimliga förväntningar på deras yrkesroll. För att bemöta förväntningar förklarar de betydelsen av att tydliggöra syftet och ramarna inför ett samtal med den sökande. Detta för att på bästa sätt kunna möta upp individernas förväntningar och undvika missuppfattningar parterna emellan.
33
6. Analys
I detta kapitel analyserar vi vårt empiriska resultat utifrån våra valda teorier och begrepp. Med fokus på studiens syfte, att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning gentemot vuxna samt analysera vilka förväntningar sökande har på vägledning, kommer detta kapitel inriktas på våra frågeställningar.
6.1 Sökandes förväntningar inför ett vägledningssamtal och
hur dessa möttes upp
Vårt empiriska material påvisar att majoriteten av intervjupersonerna dels har snarlika och gemensamma, men även skilda erfarenheter och tankar av vägledning. En gemensam faktor är att intervjupersonerna återkommer till verksamheten kontinuerligt. Detta då samtliga på ett eller annat sätt befinner sig i någon form av förändringsprocess, och uttrycker att studie- och yrkesvägledaren är en hjälpande och stöttande person att vända sig till. Hanna förklarar:
Jag hade ingen att vända mig till och de ställde upp hela tiden. De hjälpte mig med vad jag skulle söka och vad jag kunde göra steg för steg. Så jag har gått igenom en resa från att inte ha några betyg till att ha betyg, och om en månad är jag färdigutbildad undersköterska. (Hanna)
Citatet beskriver Hannas upplevelse av den vägledning hon fick. Hannas dröm, är att arbeta med cancersjuka patienter, vilket blev extra viktigt när en nära familjemedlem drabbades. Genom den rådande situationen fick hon en inblick i innebörden av att hjälpa sjuka, vilket gjorde att hennes intresse för omvårdnad blev mer betydande. Hennes beslut om att ta första steget i rätt riktning, resulterade i att hon sökte upp en studie- och yrkesvägledare, vilket kan förklaras med begreppet självinitierand brytpunkt. Detta eftersom hon själv beslutade sig för att genomföra en förändring för att uppnå sitt mål. För att kunna arbeta
34
som undersköterska, kan vi med hjälp av begreppet strukturerad brytpunkt, se att Hanna påverkades av utomstående strukturer då kravet på att ha en omvårdnadsutbildning fanns. Eftersom hon fattat beslutet att utbilda sig, bestämde hon sig därför att söka in till utbildningen. Dessa två brytpunkter inträffade således under samma period (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
Intervjupersonerna blev tillfrågade vad de har för förväntningar inför vägledningssamtalet. Det framkommer att de förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap och kunna ge råd om deras framtid, såväl vad gäller både studier och yrken. Här kan vi se likheter i Lovéns studie, där resultatet visar att 98 procent av de sökande önskar vägledning av informativ karaktär, samt att 86 procent sökte vägledning för att få handfasta råd (Lovén 2000, 14). Våra intervjupersoners föreställningar och förväntningar på studie- och yrkesvägledning kan analyseras utifrån Bourdieus begrepp habitus. Individernas tankesätt styrs av habitus och framställs i deras värderingar och tidigare upplevelser, vilket konstrueras samt ändras genom hela deras livslängd (Bourdieu & Passeron 2008, 19). Flertalet av de sökande nämner att de tidigare har besökt en studie- och yrkesvägledare och att deras erfarenheter av vägledning därför är relativt höga. Erfarenheter som individerna bär med sig ligger därför till den grund av förväntningar som finns på vägledningssamtalet. Utifrån individernas upplevelser formas på så sätt deras habitus.
Förväntningarna på intervjupersonernas egna insatser av interaktionen i samtalet var något mer svårdefinierade då fem av sex intervjupersoner uttryckte svårigheter i att svara på frågan. Ida, en av de sökande uttryckte: “Vilken svår fråga, men alltså, jag har ju lite frågor så, och det är väl det jag kan bidra med.” Med Idas uttalande kan vi tyda hur hon uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll, som att först och främst vara av informativ karaktär. Detta kan vi analysera utifrån begreppet livsrum. I livsrummet existerar de mest betydande roller en individ innehar. Här infinner sig även de prövningar och utmaningar som en människa möter (Super 1980, 283). Intervjupersonerna hade svårt att uttrycka sin egen roll i samtalet på grund av att de inte tidigare reflekterat över den. Även då de hade tydliga uppfattningar av vilken roll studie- och yrkesvägledaren har. Denna roll är tydligt förankrad hos vissa individer och detta kan förklaras i studie- och yrkesvägledaren Carinas beskrivning, då vissa av de sökande i samtalet ber henne att bestämma vilket yrke eller
35
utbildning som de bör söka. Intervjupersonen Zara uttrycke att hennes bild av studie- och yrkesvägledare är som ”ett facit.”
Hur de sökandes förväntningar möttes upp i samtalet kan vi i det empiriska materialet utläsa att samtliga kände sig tillfreds och upplevde att deras förväntningar möttes upp, då de fick den information de efterfrågat. Majoriteten av de sökande upplevde även att de fick nya infallsvinklar gällande sin framtid och utifrån detta kan vi se att intervjupersonernas
handlingshorisont har vidgats. Marie hade avklarat fyra år av universitetstudier till
tandläkare i sitt hemland Syrien, med bara ett års studier kvar till en examen. När hon sedan flyttade till Sverige kunde hon inte tillgodose de fyra år som hon studerat i sitt hemland, på grund av de system och lagar som finns. Här fick hon istället börja om från början genom att läsa upp ämnen på grund- och gymnasienivå för att kunna ha möjlighet att slutföra sin utbildning. I vår intervju med Marie yttrar hon att vägen mot sitt mål därför kommer att bli betydligt längre än vad hon väntat sig. Hennes bristande språkkunskaper är även något som försvårar utgångsläget, vilket kan förklaras med att hennes handlingshorisont har begränsats. Handlingshorisont är enligt Hodkinson & Sparkes det område där individen kan fatta beslut och genomföra åtgärder. Begreppet kan bredda men likaså begränsa en individs perspektiv om vad som anses som genomförbart (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35), vilket inträffade i Maries situation.
6.2 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt till de
sökandes förväntningar
De två studie- och yrkesvägledarna Carina och Evelina som vi intervjuade beskriver att anledningarna till att individer söker vägledning via deras verksamhet är av varierande orsaker. I många fall är det för att de sökande är i behov av råd och information gällande sakliga frågor, eller för att bolla idéer om sin framtid. De beskriver att det enligt deras förda statistik är fler kvinnor än män som söker vägledning i verksamheten och att de är vuxna individer över 20 år, eller personer med studiebevis.
Av de individer som vi intervjuade som sökte vägledning i verksamheten, där Carina och Evelina arbetar, var samtliga i åldrarna 20-35 år. Detta kan vi analysera utifrån
