SR EDOVISNING

Å R SR EDOVISNING 1979

BOLAGSST ÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls på bankens huvudkontor, Hamngatan 12, Stockholm, torsdagen den27mars 1980 kl13.00.

Anmälan till deltagande i bolagsstämman skall göras hos avdelningen Juridik vid bankens huvudkontor senast kl 13.00 måndagen den 24 mars 19 80, telefon 08-7 81 83 7 4

INNEHÅLL

3 PKbanken i sammandrag 4 Översikt och analys 8 Kreditmarknaden 10 Verksamheten

16 Finansiering och placeringar

17 Kommentar till finansiering och placeringar 18 Resultat

19 Resultaträkning

20 Kommentar till resultaträkningen 22 Balansräkning

24 Kommentar till balansräkningen 29 Koncernredovisning

32 · Koncernresultaträkning 33 Koncernbalansräkning

34 Dotterbolagens resultat- och balansräkningar 36 Revisionsberättelse

3 7 Organisation

PKbanken - fullständigt namn Post- och Kredit- banken, PK banken - är Sveriges största bank. Den bildades 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman, och den arbetar på samma villkor som andra affårsbanker.

Av aktiekapitalet, 633,6 mkr, äger staten 99,96%. Återstå- ende 2230 aktier ägs främst av privatpersoner. PKbanken

samverkar tekniskt med de andra affårsbankema i

Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitu- tens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet PK banken har 134 egna kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter.

Genom sitt omfattande samarbete med Postverket har PK banken tillgång till ca 2 000 postkontor och 2 700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste transaktionerna, t ex insättningar och uttag. Med direkt koppling till postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton, räntebärande konton och krediter, utöver det vanliga banksortimentet För kassatjänst och bokföring m m betalar PK banken till Postverket en ersättning, som är ungefår lika stor som kostnaderna för bankens egen organisation. Postgiro- rörelsens inlåningsmedel fårvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna place- ringar, minus hanteringskostnader. Ett avtal mellan Postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteersättning.

Norra regionen 19 avdelningskontor, 5 expeditionskontorsödra regionen 24 avdelningskontor,

7 expeditionskontor.Västra regionen 24 avdelningskontor, 8 expeditionskontor Östra regionen 25 avdelningskontor, 22 expeditionskontor

PKbanken i sammandra§

Ställningen 31 december 1979

Balansomslutning, mkr 66 731

Utlåning till allmänheten, mkr 36 33S

förändring under året, % + 11,0

i % av total bankutlåning 17,S

Inlåning från allmänheten, mkr ss ²³²

förändring under året, % + 10,8

i % av total bankinlåning 22,0

Eget kapital och värderegleringskonton, mkr 4 277 Konsolideringsgrad 1) (eget kapital och

värderegleringskonton i % av balansomslutning) 6,2 Kapitaltäckning, överskott, mkr²) 679

Resultat, mkr

Intäkter l 909

Kostnader 1151

Rörelseresultat 7S8

Räntabilitet (nominell före skatt)

Rörelseresultat i % av eget kapital och värde-

regleringskonton ( medelsaldo) 20,9

Rörelseresultat i % av balansomslutningen

( medelsaldo) 1,23

Utdelning kr/aktie 10

Antalsuppgifter

Antal inlåningskonton 31 dec (tusental) 7 663 Antal utlåningskonton 31 dec (tusental) 347

Antal kontor 31 dec 134

Koncerndata

Balansomslutning 31 december, mkr 70 597 Eget kapital och värderegleringskonton 4 42S Konsolideringsgrad¹) (eget kapital och värde-

regleringskonton i % av balansomslutning) 6,1

Rörelseresultat, mkr 808

Räntabilitet (rörelseresultat i % av eget kapital +

värderegleringskonton, medelsaldon) 21,7

Uppgifter som avser kostnader, resultat och räntabilitet 1975-78 är omräk- nade efter den nya redovisningsprincip som gäller avsättningar för kredit- forluster (se sid 18).

l) Värderegleringskontona för obligationer och räntebundna lån har i balansräkningen avdragits från resp tillgångspost. Vid beräkning av kon- solideringsgraden har dessa värderegleringskonton lagts till balansomslut- ningen.

2) Det belopp varmed det risktäckande kapitalet översteg kapitaltäcknings- kravet den 31 december. Ökningen av överskottet under 1979 beror på ändrade lagregler. Se not 16 till balansräkningen.

1978 1977 58 996 50 313 32 748 28 591

+ 14,5 + 18,6 17,8 17,2 49 844 42 670

+ 16,8 + 11,8 22,3 22,0 3 688 3 342 6,1 6,5

131 66

l 652 l 342

1013 834

639 508

19,5 17,3 1,19 1,10

lO 9

7 727 7 623

321 286

135 139

62 434 52 710 3784 3 387 5,9 6,3 673 527 20,2 17,8

1976 1975 43 058 40 017 24 112 21 056

+ 14,5 + ^9,0

16,6 16,4 38 174 36 286

+ ^5,2 + 13,0 21,8 21,8 3 002 2 782 6,8 6,7 182 447

l 188 873

703 552

485 321

17,6 14,2

l ,17 0,89

9 8

7 515 7402

258 234

139 138

43 965 40 180 3 018 2 787 6,7 6,7

492 323

17,8 14,3

ÖVersikt och analys.

Svenska banker levde i drivhusklimat under första halvåret 1979. Inlåningen växte snabbt, som följd av statens bud- getunderskott. Diskontot var tämligen lågt. Därmed steg bankernas rörelseöverskott. Ökningen var så kraftig att den väckte uppmärksamhet, inte enbart positiv. Andra halvåret däremot blåste det snålt kring bankerna. Diskontot ökade steg för steg till en högre nivå än någonsin tidigare. Hårda likviditets- och kassakrav skärpte åter kampen om in- låningen.

Räntan på specialinlåning pressades upp i förhållande till diskontot. I inlåningens standardsortiment utbröt ''räntekri- get", som ändrade både prisnivå, sortiment och struktur.

Mot slutet av året sjönk takten i rörelseöverskottens ökning avsevärt. Resultaten blev dock bättre än 1978 för de flesta banker, för PKbanken 7 58 mkr mot 63 9, en ökning med 19%.

Bättre viDkor för spararna

PKbankens beslut att införa ett nytt konto, tvåårskonto, kom att utlösa räntekriget. Räntan på det nya kontot innebär en höjning med 0,75 procentenhet i förhållande till12 månaders kapitalkonto, som förut toppade sortimentet. Vid årsskiftet var tvåårskontots ränta l 0,25 o/o. Förutsättningar- na för vårt beslut var i korthet:

D Snabb inflation har i flera år gjort räntan negativ även på långt banksparande. Vi såg det som en skyldighet att bidra till bättre villkor för sådant sparande.

D Med det nya kontot kunde vi fortsätta att ge pensionä- rerna särskilda fördelar. De är inlåningskunder vi måste sätta värde på: deras pengar stannar länge i banken, och de gör så få uttag att arbetskostnaden för deras konton blir låg.

D Konkurrensläget gjorde det viktigt för PKbanken - med landet största hushållsinlåning - att kraftigt markera sin vilja att betala bra för sparande. Läget liknade det som rådde 1963 , när Post banken införde 6 och 12 månaders kapitalkonto, vilka sedan dess givit bästa ränta.

RlNTABIUTET Procent24

l r 1

20 ? ^{---·--~~-- l}

l;

16 ^~ ... ^~ ...... ·•'"<--··-·

12 - - - -· - - -+---1

8 - - - - ~---~

4r --·----- ----.-- - F---1

Hårdare konkurrens om inlåning

Läget i konkurrensen om inlåning har inte varit gynnsamt för PKbanken de senaste två åren:

D Tillskottet till inlåningen har främst kommit från företa- gen. Hushållens inlåning ökar i avsevärt lägre takt. PKban- ken, där inlåning från hushåll dominerar, har därmed fått svårare att försvara sin andel av den totala inlåningen.

D Hushållen måste placera mera av sitt sparande där de fått låna eller kan kvalificera sig för att få låna. Flera års restriktioner mot utlåningen till hushåll har gjort det omöj- ligt för PKbanken att nå en balans mellan hushållsinlåning och -utlåning, som kan jämföras med andra bankers.

D Sektorer där vi, trots att vi inte har någon monopolställ- ning, håller en dominerande andel av marknaden, minskar i betydelse. Orsaken är främst en stramare hantering av lik- viditet i statlig förvaltning och försäkringskassor.

En följd av vår ändrade situation blev att vi mer än tidigare köpte specialinlåning för att klara likviditetskraven. Sådan inlåning svarar nu för betydligt större andel av om- slutningen än tidigare. Jämfört med flertalet andra banker har vi dock fortfarande en relativt låg andel.

Jämfört med föregående år har PKbankens genomsnittli- ga andel av hela bankinlåningen minskat med 0,3 procent- enhet.

Hushållsinlåning och -utlåning

Andelar av hela bankmarknaden PKbanken Övriga Spar- Förenings-

1979-09-30, % affarsbanker banker banker

Inlåning

från hushållen 19,5 32,2 39,1 9,2

Utlåning

till hushållen 10,2 35,4 43,4 11 ,O

(ink! prioriterad utlåning) Kassalikviditeten krympte

PKbankens kassalikviditet sjönk kraftigt under 1979. Den har tidigare varit högre än i andra banker, tack vare vår stabila inlåningsökning. Riksbankens restriktioner har dock ofta hindrat oss från att utnyttja den handlingsfrihet i kre- ditgivningen, som var syftet med vår policy att hålla hög likviditet.

Att likviditeten sjönk berodde på att inlåningens tillväxt saktade av, samtidigt som staten satte in åtgärder för att dränera marknaden. Bl a såldes ränterörliga obligationer, i vilka även PKbanken placerade en del av sina likvida me- del. Ganska snabb ökning av utlåningen i början av året bidrog också till att försämra likviditeten.

I det här läget har även PKbanken tidvis lånat i Riksban- ken. Under året steg räntan på sådana lån kraftigt. Detta påverkade bankens resultat.

KONSOUD~NGSGRAD(31DE~) Procent S. o

-

7 ,5

/ ~ _----~

.., V'

,o~""""

7 _/ l"""'"

-

.5v ~

'"

6

"""'

- ^---

6 ,O

<r--

1974 75 76 77 78 79

- Övriga affärsbanker -PKbanken

INTA!qa,

KOSTNADER OCH RÖREi.SERESULTAT

Räntabiliteten blev bättre

Banken förbättrade sin räntabilitet 1979, liksom de flesta åren sedan fusionen. Flera faktorer bidrog:

D Vi bytte äldre obligationer mot nya, som ger högre avkastning.

D Vidgade kontakter med näringslivet ger bättre struktur på utlåningen samt underlag för ökade fond-och utlandsaf- färer.

O Flera års snabb ökning av volymen har medfört ökade intäkter.

Räntabiliteten steg frän 19,5 till 20,9 %. Därmed ligger vi ca 2 procentenheter under övriga affil.fsbankers genomsnitt, mot ca 5,5 under 1975 som var vårt första hela verksam- hetsår. Riksbankens räntekontroll är ett av de hinder som gör det svårt för oss att komma närmare, trots att vår struktur nu är ganska lik de andras. Vår förräntning på utlåning ligger 0,3 procentenhet lägre än de andra affärs- bankernas, fastän vi har ungefär samma riskfördelning som de. Sparbankerna och föreningsbankerna, med betydligt mindre riskbetonad utlåning än affärsbankerna, har samma räntenivå som vi.

Konsolideringen oförändrad

Sä snabbt som omslutningen ökat på senare är har det varit svårt att behålla konsolideringsgraden (andel eget kapital och värderegleringskonton av balansomslutning). För PKbanken sjönk den 1976-78 från 6,8 till 6,1 %. Tack vare bättre räntabilitet och mera måttlig tillväxt av omslutningen kunde vi 1979 höja konsolideringsgraden till 6,2 %.

Räntesatser på utlåning

Avser disponerad utlåning

1979-09-30 ink! kreditavgifter PK banken Övriga Spar- Förenings-

Diskonto 7,00% affårsbanker banker banker

Byggnadskrediter

Bostadsfastigheter 9,87 10,29 10,41 10,26 Andra fastigheter 11,03 10,95 10,63 10,18 Tillfälliga

bostadskrediter 9,94 10,43 10,47 10,27 Krediter i räkning 11,34 11,66 12,32 12,22 Diskonterade växlar 10,48 11,18 10,29 11 '18 Övriga krediter 10,03 10,20 10,10 10,09 Total utlåning 10,26 10,55 10,23 10,27

Affärsbankernas lönsamhet

(nominell räntabilitet)

PKbanken S-E-Banken Svenska Handelsbanken Götabanken

Samtliga affärsbanker utom PKbanken

Rörelseresultat före skatt A. i % av eget kapital B. i % av balansom-

+ värderegl. kontoo slutning (medelsaldo)

1979 1978 1979 1978

20,9 19,5 1,23 1,19 21 ,5 22,4 l ,46 l ,59 24,5

22,4 22,7

25,0 17,8

22,8

l ,81 1,34

1,54

1,84 l ,12 l ,60

Resultatet täckte inflationen

Inflationen urholkar värdet av bankens eget kapital. Att hålla stånd mot den skulle kräva en motsvarande ökning av både eget kapital och värderegleringskonton. För att klara detta samt betala skatt och utdelning behövde PKbanken för

1979 ett resultat på 504 mkr (597). Hur vi räknat framgår av en not till balansräkningen, sid 27.

Drar vi inflationens effekt från redovisat rörelseresultat får vi ett "realt rörelseresultat" som 1979 var 401 mkr (185). "Real räntabilitet" före skatt blir då:

Rörelseresultat

exkl inflationseffekt i % av

A. Eget kapital + värderegleringskonton B. Balansomslutning (medelsaldo) Sammanfattning

1979 11 ,l

0,65

Resonemangen om 1979 års rörelseresultat kan vi sam- manfatta så här:

D Räntabiliteten blev bättre än 1978.

1978 5,6 0,34

D Den räckte, i motsats till året innan, för att höja konsoli- deringsgraden.

D Den täckte också inflationens verkan på eget kapital.

D Bankens "reala rörelseresultat" blev bättre.

Sämre resultat 1980

Fortsatt högt diskonto och stram kreditpolitik förefaller vara ganska givna förutsättningar för 1980. Den internationella räntenivån samt risken för ökad inflation talar för det.

Därför måste vi utgå från att bankens resultat sjunker avsevärt. De genom konkurrensen höjda räntorna på inlå- ning bidrar också till detta när de slår igenom på ett helt år.

Följderna för PKbankens del blir då bl a, att konsolide- ringsgraden åter minskar och att resultatet inte kan täcka verkan av inflationen.

Stockholm den 28 februari 1980

~~

Verksfällande direktör

1975 76 77 78 79

- ÖVriga affärsbanker -PKbanken

Att intäkter som flyter in under året placeras i rörelsen och ger nya intäkter bidrar normalt till stigande räntabilitet under årets lopp. De ändrade ror- hållandena (stigande diskonto, högre inlåningskostnader o s v) medförde att räntabiliteten i stället sjönk under senare delen av 1979.

Avbrottet i kurvorna mellan 1978 och 1979 beror på de ändrade principer- na för redovisning av kreditförluster.

Kreditmarknaden.

Underskotten både i Sveriges utbyte med andra länder och i statens finanser växte under 1979. Det satte sin prägel på kreditmarknaden. Flera försök att bredda den inhemska ka- pitalmarknaden, t ex nya statsobligationer med rörlig ränta, gav obetydliga resultat. Därför måste staten placera nära hälften av årets inhemska obligationer i bankerna samt ta upp stora utlandslån. Företagens och kommunernas upplå- ning utomlands blev däremot ganska begränsad.

Förbättrade konjunkturer tillsammans med stort statligt budgetunderskott ökade snabbt bankernas inlåning, i syn- nerhet i böljan av året. Riksbanken försökte bromsa bank- utlåningen genom att bl a höja likviditetskraven, men utlå- ningen ökade ändå kraftigt under året. Bankernas likviditet

STATSUTGIFTEA, VAWTAAESERV OCH PBINifGIIlNGD Mci' kr so r--- - j

40

o ---~--~~~--~L-~~~~---L---~

1978 1979

- stalens utgiftsöverskott Mdr kr, löpande 12-månaderssummor

- vaJutaresetVen. Mdr kr.

• Pemongmllngden (utetöpande sedl,. +inlåning i bankema) 12·månade! s1örandring. p-ocenl.

blev ansträngd och de lånade betydande belopp i Riksban- ken. Då bankerna inte kunde tillgodose behoven av kredit ökade i stället finansieringsformer på den "grå markna- den".

Insatserna fOr att hejda utlåningen omfattade bl a tre höjningar av likviditetskraven, två höjningar av kassakraven och tre höjningar av diskontot. Sverige hade vid årets slut det högsta diskontot dittills, 9 %. Vidare gick Riksbanken in i konkurrensen om specialinlåning med ett erbjudande om konton för likviditetsutjämning. Företag (utom banker och finansbolag) får där en ränta som vid årsskiftet låg 2, 7 5 procentenheter över diskontot. Står pengama kvar till den 31mars 1981 ger de också 2% skattefri bonus. Vid årets slut uppgick behållningen på dessa konton till 3,2 mdr kr.

Diskontohöjningarna var bl a en försvarsåtgärd mot ett stigande internationellt ränteläge, som under året tappade av 3 ,2 mdr kr från den svenska valutareserven. Ä ven de långa räntorna höjdes. Vid slutet av året låg räntan för nya statliga obligationslån på l O, 75 % och för nya industrilån på Il % eller mera.

Det höga diskontot förde med sig svårigheter för banker- na, som tvingats placera en stor andel av sina tillgångar i obligationer med som regel fast ränta, att täcka de stigande kostnaderna för inlåningen. Därför medgav Riksbanken i september en extra räntehöjning för krediter i räkning. I november ersattes detta med utrymme för 0,2 procentenhets höjning av alla utlåningsräntor.

%11 10 9

8 l

7

6

5 41==

<~

1974

DISKONTO OCH PENNINGPOLITIK 1975-79

,- - - -,_1

r ^l

l l

---i L•n:.···~t, ~~~·~~u;,;~;~-~~;~-~-~~-,~-;!_:_-.-~-.---

1,_

u

[

1975 1976

Mars: Nya något lindri- Mars: Likviditetskraven gare likviditetskrav, 32 höjda l %-enh.

% för storbanker. Juli: Ändrade regler för April: Höjt tak för ök- likviditetskrav, 30 % för ning av övrig utlåning, storbanker, 26 för GB,

22 % 24 för provinsbanker.

Juli: Höjt tak för ökning Utlåningstak 14 % till av övrig utlåning: 26% 1977-03-31 för PKban- till 1975-12-31. ken som ligger högt över Augusti: Utlåningstaket likviditetskraveL slopas. Likviditetskrav Augusti: Räntan på lån i för storbanker höj s ti1134 %. Riksbanken höj d från 8

till lO%.

-

1.

l

1977 Mars: Kassakrav höjs till 4%.

April: Nya regler om lik- viditetskrav, som sänks till 25 % för SEB och SHB, 22 för GB och 21 för provinsbanker men höjs till32 %för PKB.

Tak för övrig utlåning:

ökning högst 6 %-enh till 1977-09-30.

Maj: Räntan på län i Riksbanken sänks till l O November: Kassakrav

sänkt frän 5 till 2 %.

Likviditetskrav för stor- banker höjs till 36 %.

Oktober: Räntan på lån i %, kassakravet till 2 %.

Riksbanken höjd till 11 %. Augusti: Likviditetskra- Utlåningstak till ven sänks med 2 %-enh.

1977-03-31 10% för SEB och SHB, 12 för övriga affärsbanker.

November: Sänkta likvi- ditetskrav: SEB och SHB 27 %, GB 24, provins- banker 23 (PKB oför- ändrat 30 %).

J

1978 Februari: Likviditetskra- ven höj s till 36 % för PKB, 29 för SEB och SHB,25 for GB och 24 för övriga affärsbanker.

Räntan på lån i Riksban- ken sänks till 9,5 %.

Maj: Likviditetskraven höjs med 3 %-enh för SEB och SHB, sänks med 2 för PKB och höjs med l för övriga banker.

Räntan på lån i Riksban- ken sänks till 9 %.

Juli: Likviditetskraven höjs med 2 %-enh för SEB och SHB och med l enh för övriga afflirsban- ker utom PKB. Räntan på riksbankslån sänks till 8,5 %.

Oktober: Likviditetskra- ven höjs till 36 % för PKB, SEB och SHB, 29 för GB och 28 for pro- vinsbankerna.

,- -

l -.

l

1979 Mars: Likviditetsirra v för storbankerna höjs till 37

%, för de flesta andra banker med 2 %-enh.

Juni: Lag om konto för likviditetsutj ärnning.

Likviditetskraven höjs med 2 %-enh för PKB, l för provinsbanker, spar- banker och förenings- banker.

Juli: Kassakraven höjs till 4 %. Räntan på lån i Riksbanken höj s till l O %.

November: Lividitets- krav för PKB sänks med

l %-enh till 38 %, höjs till 3 8 % för SEB och SHB, till 32 % för GB och provinsbanker samt till 30 % för större spar- banker och förenings- banker. (Träder i kraft 1980-01-01).

December: Kassakrav för affärsbanker höjs till 6%.

Wrksamheten.

De fyra regionerna och den bankrörelse där Postverket medverkar svarar för ca 90 % av bankens rörelseresultat.

stigande volym samt tämligen lågt medeldiskonto innebar att 1979 var ett gynnsamt år för dessa delar av rörelsen.

Deras resultat fortsatte att förbättras. Samrna gäller ut- landsrörelsen, medan fondrörelsens resultat försämrades något.

Regionernas inlåning ökade under året, räknat på medel- saldon, med 23 % (23). En stor del av denna inlåning kommer från företag och kommuner. I dessa sektorer ökade likviditeten kraftigt under året. Det ledde till att regionerna fick en snabbare ökning i inlåningen än postspar- och per- sonkontorörelserna, där hushållens inlåning dominerar.

Mellan regionerna fördelade sig ökningen relativt jämnt.

Regionernas inlåning och utlåning

IniAning årsmedelsaldo, mkr

Norra Södra Västra Östra

1979 1978 2 746

3 036 2 788 8 131

2 151 2 508 2 238 6 630

Utlärung Arsmedelsaldo, mkr

1979 1978 7 336

6 528 7 446 11 152

6 178 5 584 6 194 10 251 Att hushållens likviditet inte ökade i samma takt som före- tagens och kommunernas märks på den rörelse som vi bedriver i samarbete med Postverket:

D Inlåningen på girokapitalkonton ökade med 23 % (39).

Här rör det sig om räntebärande konton, kopplade till post- giro och mest använda av företag och kommuner.

D På personkonton stannade ökningen vid 12 % (20). Dessa konton, som har en gireringsfunktion, dominerar starkt bland bankens lönekonton. Tillskottet av nya sådana konton blev dock lägre än tidigare år.

D Postsparrörelsen, vanliga inlåningskonton öppnade på Posten, ökade med 6 % (8). Till den låga ökningen bidrar att nytillskottet av konton från hushållen, bl a inom skatte- sparandet, i större utsträckning än tidigare kommer via bankens egna kontor.

Inlåning i samarbete med Postverket

Årsmedel saldo, mkr 197 9 1978

Postsparrörelsen Personkonton Girokapitalkonton Inlåning från Postverket (postgiromedel)

16 552 4 862 3 247 8 351

15 610 4 322 2 636 7 429

Minskning i statssektorn sänkte inlåningsandel PKbankens andel av hela bankinlåningen var i genomsnitt 21,3 %under 1979 (21 ,6), enligt SCB:s statistik. Nedgång- en beror främst på att den statliga sektorns totala bankinlå- ning minskade kraftigt, sedan rutiner för försäkringskassor- nas medelsförsörjning ändrats. I denna sektor har PKbanken en så dominerande ställning, att en volymminskning nästan helt slår igenom hos oss.

D I hushållssektorn, som svarar för mer än halva vår inlå- ning, höll vi oförändrat nära 20 % av marknaden.

D Vår andel av kommun-och landstingsinläningen, som förut ökat till över 20 %, minskade något 1979.

D Av företagssektorn hade vi liksom 1978 20 %.

MARKNADSANDELAR TOTAL INLANING oat UTLJ.NING

j

·---·---·----·---~ _l

1977 1978 1979

28 aug 29 aug 31 aug 2 sept 3 sept 3 sept 6 sept 10 sept

Räntekriget dag för dag PKB inför tvåårskonto Sparb inför tvåårskonto SEB inför tvåårskonto GB inför tvåårskonto

SHB inför allkonto på 8 kontor

Provinsb utom Skånska B inför tvåårskonto (omkr) F öreningsb inför tvåårskonto Skånska B inför 18-mån-konto

(början) SHB inför allkonto för samtliga kontor

Sparb inför sparbankskonto samt ränta på företags checkkonto PKB inför allsparkonto samt nya regler för lönekonto

okt 12 okt 17 okt 31 okt 31 okt

Förenbinför ränta på checkkonto (ej Norrbotten) samt inför ett-konto i hela landet(janns tidigare i Halland) GB inför allsparkonto samt nya regler för lönekonto

2nov 14nov 21 dec 22dec

Provinsb inför allsparkonto, ränta på checkkonto, nya regler för lönekonto

SEB inför ny typ av sparkonto och ränta på privatpersoners checkkonto, ändrar reglerna för lönekonto SEB inför ränta på checkkonto för företag

Postverket inför ränta på företags postgirokonto

Angivet datum = dag för publicering (pressmeddelande, annons, kundmeddelande etc). Observera att resp villkor ofta trädde i kraft vid ett senare tillfälle.

Tvåårskonto och 18 månaders-konto är traditionella konton med uppsägningstid. Allkonto, sparbankskonto, allsparkonto och ettkonto har en lägre räntesats upp till en viss beloppsgräns, därefter en högre. Uttagsavgift förekommer på allkonto samt ibland på ettkonto, medan de två andra har helt fria uttag. Flera kontoslag i listan har en förmånligare variant för pensionärer.

Högre kostnader för inlåningen

Efter PKbankens beslut att införa tvåårskonto med högre ränta (se sid 4) reagerade konkurrentema omedelbart. De valde olika lösningar med hänsyn till olika utgångslägen och olika bedömningar av kundemas önskemål. Därmed har konsumenterna fått ett stort utbud, som ger möjligheter att förränta sparpengar bättre än tidigare. Å andra sidan krävs ofta en grundlig analys för att kunna välja bland alla de möjligheter konkurrensen skapat.

Inlåning _{31 dec 1979} Förändring under året

För PKbankens del blev resultatet av "räntekriget" att vi nu har två nya kontoslag, tvåårskonto och allsparkonto.

Båda har en förmånligare variant för pensionärer. Vidare har vi åter infört ränta dag för dag på lönekonton, där räntenivån nu är samma som på allsparkonto. På helår räknar vi med att förändringarna enbart inom PKbanken kan betyda minst l 00 mkr högre ränta till spararna. Först när några månader gått kan vi mera exakt bedöma följderna vad gäller konkurrensläge och struktur.

Vi anser att sortimentet av konton blivit för stort och svåröverskådligt. I fortsättningen avser vi att rikta in mark- nadsföringen på de kontoslag som är mest attraktiva för kunderna.

Enligt balansräkning

Checkräkning Banklöneräkning, personkonton Girokapitalräkning, s k K-konton Sparräkning och s k E-konton Sparkasseräkning Kap i talsamlingsräkning Kapitalräkning, 24 mån Kapitalräkning, 12 mån Kapitalräkning, övriga skattesparkonton Konton i utländsk valuta Specialinlåning

A vräkningskonto med Postverket '

Allsparkonto Totalt

mkr tusental konton

673 34,1 7 404 l 382,7

343 1,2 430 29,1 9 166 3 343,8 7 661 l 988,8 666 31,3 7 234 697,8 496 61' l 333 86,3 236 0,4 9 329 l ,3 11 037 0,0 224 4,7 55 232 7 662,6 Postgiroinlåning viktig for PKbanken

mkr tusental konton

+ 14 + 12,2 +l 437 - 30,8

- 17 0,0

+ l 0,0

- ^{438 -226,3}

+ 248 + 118,2 + 666 + 31,3 + 21 + 7,9 169 - 2,0 + 289 + 19,8 + 152 0,0 +2 196 + 0,5 + ⁷⁶⁴

+ 224 + ^4,7 +5 388 - 64,5

Den statliga utredning som 1970 fick i uppdrag att se över förhållandet mellan postgiro och bankgiro avlöstes 1978 av en ny utredning med andra direktiv. Att slå samman syste- men var inte längre aktuellt. Däremot skulle utredningen undersöka följderna av att jämställa dem i olika avseenden, bl a vad gäller betalningar till och från statsverket.

Förutsättningarna för samarbetet mellan PKbanken och Postgirot skulle därvid beaktas.

Under våren lade utredningen fram förslag om samord- ning mellan de båda systemen. Den statliga betalningssek- torn lämnas i stort sett utanf(:>r. Under remissbehandlingen kom skiftande synpunkter fram, men en vanlig uppfattning var att följderna av förslagen, framför allt för Postverkets del, inte blivit tillräckligt belysta.

PKbanken och Postverket avstyrkte förslagen, eftersom de till sina konsekvenser kunde anses sätta ifråga hela den affärside Postverket bygger på, bl a vad gäller prestations- plikt. Frågans betydelse för PKbanken framgår av att ban- ken kan förlora ca 5 mdr kr av sin inlåning om förslagen genomförs.

Regeringen tog inte ställning till förslagen under 1979.

Ökad andel av bankernas utlåning

PKbankens genomsnittliga andel av bankernas utlåning ökade enligt SCB till 17,4 % (17 ,l). Det är dock fortfaran- de ca 4 procentenheter lägre än vår andel av inlåningen.

S k oprioriterade krediter, d v s-till närin.gsliv, kommu- ner och hushåll, ökade med ca 15 % (12). Okningen, som avser medelsaldon, var störst i början av året. Byggnads- krediternas ökning blev 17% (11). Produktionen av bostä- der var lägre än 1978, men kostnaden per lägenhet var högre.

Vi höll oförändrade andelar av utlåningen till företag (22 %) samt till kommuner och landsting (40 %). I hus- hållssektorn däremot ökade vi något och nådde upp till l O %. Det är fortfarande en alltför låg siffra med hänsyn till att vi har 20% av hushållens inlåning.

Kreditför Justerna minskade

I 1978 års redovisning uttryckte vi förhoppningen att ban- kens engagemang i Svenska AB Navigator inte skulle be- höva föranleda ytterligare kapitalinsatser från aktieägamas sida. Utvecklingen inom koncernen har emellertid blivit betydligt ogynnsammare än väntat genom att fritidsmöbel- sektorn orsakat en forlust på omkring 25 mkr. Den totala förlusten för Navigator beräknas till ca 30 mkr.

Ä ven budgeten för 1980 indikerar en fortsatt förlust för koncernen huvudsakligen hänförlig till kostnaderna för pla- nerad omstrukturering i fritidsmöbelsektom. Koncernens fi- nansiella situation innebär sannolikt att ytterligare aktie- ägartillskott måste göras under detta år. Mot denna bak- grund har banken beslutat att helt nedskriva sitt aktieinne- hav i bolaget. Nedskrivningen med 27 mkr redovisas över

värderegleringskontot för utlåning. Föregående år nedskrevs bankens fordran på N avigator med 13 ,5 mkr, vartill kom nedskrivning av aktieinnehavet med 13,0 mkr.

Övriga kreditförluster har under året varit små och upp- går till 8, 7 mkr (33, 9). På tidigare avskrivna fordringar har influtit 4,8 mkr.

År 1978 belastades värderegleringskontot med 60 mkr avsedda för ej osannolika förluster. A v dessa användes 25 mkr för nedskrivning av bankens engagemang i Luxor In- dustri AB och 2,5 mkr för andra engagemang. Banken fann det befogat att även 1979 belasta värderegleringskontot med 25 mkr för förlustrisker av detta slag.

PKBANKENS IN- OCH liTl.ANING FöRDELAD PA SEKTORER (SEPTEMBER 1979)

INLÅNING UTLÅNING

Företag 23%

4%

Företag 44%

fi!Jf>'r.--- B::.IygJZJgnadl!:..: skredter 22%

< /

KommlXlef' 12%

H~20%

ÖVr!ga2%

Bidrag och krediter till nya produkter

Bristen på riskvilligt kapital och de säkerhetskrav kreditgi- vare i regel ställer kan ha medverkat till att färre nya företag med tillverkning på programmet etableras numera. PKban- ken beslöt därför 1979 att stödja nyetablering och vidareut- veckling av mindre företag med dels l O mkr, som kan ges som bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet, dels

l 00 mkr som skall användas för krediter. Krediterna ges normalt utan säkerhet, och återbetalningen anpassas efter omständigheterna. Krediter och bidrag skall ges i samband med att företagen satsar på nya projekt och nya produkter.

Styrelsen har tillsatt en nämnd, som fattar beslut om stöd.

Verksamheten började på senhösten, och vid årets slut hade i enlighet med nämndens förslag beviljats lån på 8,2 mkr.

Nytt institut för småhuskrediter

I december biföll regeringen PKbankens i april ingivna ansökan att få bilda ett kreditaktiebolag för att medverka i finansiering på småhusmarknaden. Det nya bolaget, PKkre- dit AB, skall medverka med krediter vid överlåtelser av äldre småhus samt vid om- och tillbyggnader. På senare år har finansieringen i många sådana fall blivit klart otillfreds- ställande. Korta banklån och s k säljarreverser har spelat en allt större roll. Vissa banker har dock sedan gammalt kre- ditbolag, som ökat sina insatser på marknaden, medan PKbankens möjligheter varit starkt begränsade. PKkredits aktiekapital blir 50 mkr.

Kontokort hos PKbanken

I maj blev PKbanken medlem i VISA International, en organisation av banker i ett stort antal länder. Vi fick därmed möjlighet att erbjuda våra kunder ett kontokort, som ingår i det största internationella kortsystemet. Syftet med vårt beslut att utfärda egna kontokort var främst att åtminstone till någon del tillgodose de växande kreditkraven från kunder i hushållssektorn, vilket inte varit möjligt i tillräcklig utsträckning på grund av Riksbankens restriktio- ner. Som tidigare nämnts är proportionerna mellan utlåning och inlåning oförmånliga för PKbanken i denna sektor, och vi löper risk att förlora inlåning.

Kontokorten, som bär den internationella symbolen VISA, kan kopplas till t ex ett lönekonto i banken. De månatliga betalningarna kan då föras över direkt. Vi finan- sierar och administrerar systemet genom samarbete med PKfinans och IntetConto AB. Kreditgränserna varierar från l 000 till 15 000 kr. Korten gäller för betalningar i butiker, hotell, bensinstationer o s v både i Sverige och utomlands samt begränsade kontantuttag utomlands. En särskild vari- ant är avsedd för företag, som med hjälp av korten kan förenkla administrationen vid resor och representation. Vid årets slut hade vi utfärdat nära 24 000 kort.

Kontokortens marknad växte relativt snabbt i Sverige under året. Konsumtionsföreningarna startade KF: s konto- köp, sparbankerna aviserade ett eget kontokortsystem samt inledde lokala försök med att använda penningautomaternas uttagskort för betalningar i butiker och på bensinstationer,

PKbanken, övriga affärsbanker och föreningsbankerna träffade avtal med Svenska Esso AB om att betalningar med kontokort vid bensinköp m m skall kunna debiteras direkt på kundens bankkonto, och övriga affärsbanker lanserade det internationella kontokortet Master Charge genom Köp- kort AB. En livlig debatt om kontokorten fördes under året, och bl a diskuterades i riksdagen frågan om lagstiftningen kring krediter av denna typ eventuellt behöver byggas ut.

Utiandsrörelsen utvidgade

Utiandsrörelsen utvecklades positivt under 1979. Volym- mässigt fortsatte den expansion som pågått sedan fusionen.

Intäkterna för bankens utlandsrörelse· steg snabbare än kost- naderna, vilket medförde ett ökat täckningsbidrag. För 1979 var intäkterna mer än dubbelt så stora som kostnaderna.

Resurser och organisation förstärktes. Antalet anställda i Sverige uppgick till 295 (275). 173 (158) av dessa arbetade på huvudkontoret medan övriga fanns på regioncentraler och kontor. Utbyggnaden av organisationen utomlands fort- satte:

D Ett representantkontor för Latinamerika etablerades i Sao Paulo, Brasilien.

D I New York förstärktes kontoret med en egen represen- tant och fick nya lokaler.

D Beslut fattades om att bygga ut PKbanken Investrnents Ltd., London, till en fullständig bank. Utbyggnaden förut- sätter tillstånd av brittiska och svenska myndigheter. Tidi- gare hade den danska Privatbanken övertagit konsortieban- ken United International Bank Ltd i London från övriga delägare, bland dem PKbanken.

D Representantkontor skall inrättas i Frankfurt. Det beräk- nas börja sin verksamhet under loppet av 1980.

D Planer fastställdes för fortsatt utbyggnad på andra mark- nader. I något fall kan förberedelserna leda till ett resultat under 1980.

För att möta en tilltagande volymökning och för att för- bättra servicen gentemot kunderna genomfördes fortsatta rationaliseringar. Ett exempel är det kursinformationssys- tem som togs i drift under året. Med hjälp av datatekniken skapas härigenom bättre service för svenska valutahandels- kunder.

stark intäktsökning

Utiandsrörelsens räntenetto, som svarar för nära hälften av de totala utlcindsintäkterna, steg med ca 50%. Även ut- landsprovisionerna visade en hög ökningstakt, delvis som följd av att vinstema på valutahandeln förbättrades markant.

Ett typiskt drag för utvecklingen under 1979 var att inlåningen från utländska banker sköt i höjden. Korrespon- dentbankerna ökade också på ett markant sätt sina betal- ningar över dessa konton. Utvecklingen tycks spegla PKbankens allt mera etablerade ställning som utlandsbank.

Förmedlingen av dokumentlösa betalningar visade god volymtillväxt och provisionsintäkterna steg.

Ä ven för dokumentbetalningar noterades en betydande ökning av såväl volym som provisionsintäkter, i synnerhet för remburser och exportinkasso. Provisionsintäkterna för

utländska garantier steg med ca 30 %.

Deposithandeln (inlåning och utlåning i utländsk valuta mellan banker) uppgick i medeltal till l 942 mkr (2 090) och räntenettot från verksamheten nästan fyrdubblades.

Den medel- och långfristiga kreditgivningen till utländska banker samt till svenska företag och kommuner uppgick till 2 750 mkr (2 617), räknat på medelsaldon. Krediter som refinansierats genom AB Svensk Exportkredit är inte inräk- nade i beloppet. Totalt var 2 400 mkr (2 133) finansieringar i utländsk valuta. Intäkterna från kreditgivningen ökade endast måttligt. Marginalerna är pressade p g a hård kon- kurrens på den internationella kredit- och kapitalmarkna- den.

Fondrörelsens resultat minskade

Finans-, fond-och notariatrörelsens andel av bankens rörel- seresultat sjönk till ca 4 % (5). Det berodde bl a på att realisationsvinstema på obligationer blev mindre än 1978.

Dessutom minskade provisionsintäkterna från den interna- tionella kapitalmarknaden. Centralt hade denna rörelsegren 78 anställda (70).

På den svenska marknaden emitterades obligationer för 47,5 mdr kr (48,4). Staten svarade för 57% (60), bostadsinstituten 32 (30), kommuner och landsting 2 (2) samt övriga 9 % (8).

Av de inhemska lånen emitterades 11 (7) under PKban- kens ledning och ytterligare 40 (40) med bankens medver- kan. Provisionerna för dessa lån uppgick till 15,6 mkr (15,2). Då de korta räntorna steg under året blev det svårare att placera obligationer till gällande emissionsvillkor. Detta har påverkat resultatet negativt. Banken ökade sin andel av industriemissionerna till20 % (19) och av kommunemis- sionerna till 22 % (20). Däremot minskade andelen av de statliga obligationsemissionerna tilll5 % (18).

Intäkterna av obligationshandeln ökade till 6,9 mkr (4,9).

Bankens marknadsandel var här 13 %. Särskilt handeln med premieobligationer var mycket omfattande. Aktiehan- delns omfång var begränsat, men banken behöll sin mark- nadsandel, 3 %, och fick liksom föregående år 1,8 mkr i intäkter.

PKbanken deltog i nyemissionen av aktier för AB Volvo samt i fondemissionerna för AB Balken och Independent Leasing AB. I det senare fallet var banken ensam ledare.

Den ökade svenska upplåningen utomlands beror helt på statens lån; näringslivets och kommunernas upplåning minskade. Banken deltog som manager i 6 (7) internatio- nella obligationslån och medverkade i ytterligare 47 (120).

I genomsnitt uppgick fondrörelsens kreditgivning i utländsk valuta till l 116 mkr (988). Beloppet ingår i den kreditgiv- ning som redovisas i föregående avsnitt. Hög internationell likviditet och hård konkurrens gjorde att provisionerna för utländska kapitalmarknadsamirer minskade till 2,5 mkr (3,9). Därtill svarade PKbanken Investments Ltd i London

för en växande del av bankens verksamhet på de internatio- nella kapitalmarknaderna.

Notariatrörelsens depåavgifter ökade med 33 %till 7,3 mkr (5 ,5). Värdet av de 5 l 00 depåer som fanns vid årets slut var ca 7 500 mkr (6 000).

Personalökningen oförändrad

Bankens fortsatta expansion medförde att medelantalet an- ställda, räknat i heltidstjänster, ökade med 5 % (5) till 2 916 (2 775, räknat på motsvarande sätt). Ökningen ligger främst på kontoren, men även några enheter vid huvud- kontoret har fått förstärkning.

Kostnaderna för intern utbildning ökade med 30 % och antalet kursdagar till l O 400 (9 500) eller 3,6 dagar per anställd (3 ,4). Vår andel av deltagama i affärsbankernas gemensamma utbildning steg till 23 % (21) fast vi endast har 13 % av de anställda i dessa banker.

Ett managementprogram, som vi arbetat fram tillsam- mans med Bofors, Svenska Fläkt, L M Ericsson och Skandia var ett viktigt led i en ökad satsning på chefsutbildning.

Bankernas centrala avtal om medbestämmande blev klart under året. Bl a genom delegering kan de anställdas med- inflytande öka utan byråkratisering. Formerna för detta skall i lokala avtal anpassas till varje banks förhållanden.

En förhandlingsenhet inrättades vid huvudkontoret för att hantera de växande och mera komplicerade avtals- och förhandlingsfrågorna.

Bland dem som sökte befordrade tjänster utnämndes 33 % (37) av kvinnorna och 44% (35) av männen. Ett jämställdhetsprojekt, som bl a har till syfte att skapa en jämnare könsfördelning på alla befattningar, startade under året med bl a enkäter, intervjuer och statistisk analys.

Personalfördelning

Medelantal anställda 1)

1979 1978 Huvudkontoret 821 760 Norra regionen 348 347 Södra regionen 448 430 Västra regionen 539 522 Östra regionen 760 716 Hela banken 2 916 2 775

1) Heltidstjänster, medeltal per år.

Z) %-andel som slutat.

Personalom- Sjukdagar sättning2) pr anställd

1979 1978 1979 1978 7,3 6,4 15,0 14,9 5,4 4,2 11 ,O 10,6 4,1 3,4 9,3 9,5 4,5 4,7 11,9 10,5 7,2 6,3 15,3 14,6 6,0 5,4 13,2 12,7

Beräkningsgrunderoa for personalomsättning och sjukdagar per anställd växlar mellan olika företag, varför jämförelser med andra företag lätt blir osäkra.

Samarbetet med Postverket

Ett nytt avtal om ersättning för de kassa-och bokförings- tjänster, som Postverket utför åt banken, blev klart under året. Det gäller under en fyraårsperiod fr o m 1980 och innebär vissa kostnadshöjningar. Banken betalar liksom ti- digare en speciell bonus till verket för sparfrämjande insat- ser, i synnerhet sådana som ökar det långsiktiga sparandet.