AB ... 2 6-27

r

INNEHÅLL

Femårigt koncernsammandrag-...

2

Femårigt sammandrag Affärsverket SJ ... 3

Statistisk översikt ... 4

Koncernchefens kommentar ... 5-7 SJs ekonomiska måluppfyllelse 1988-1992 ... 8-9 Detta är SJ-koncernen ... -... - ... ----· ... 10-11 Framtida trafiksystem ... -... _ ... 12-13 Personal ... l4-1S SJ-profilen ...

l 6

Persontrafik ... 17-20 Persontrafikdivisionen ... l7-18 SwebusGruppen AB ... 19

AB Trafikrestauranger ... --... _ .. ______ ... 20

Godstransporter ... - ... __ .. _ .. _ ... 21-24 Godstransportdivisionen ... 21-22 AB Svelast. ... 22

ASG AB ... ... ..

²³

CombiTrans Sweden AB ... 23

Nordwaggon AB ... 24

Rail Combi AB ... ---... 24

Fordonsunderhåll ... ---... _ .. _ ... ____ .. _ ... 25-27 Maskindivisionen ... 25-26 TGOJ

AB ... 2 6-27

SwedeRail AB ... 27

Fastighetsverksamhet ... 28-29 Färjetrafik ... 30-31 Finansförval t n in gen ... - ... 3 2-3 3 Förvaltningsberättelse .... ________ .. _______ ... ____________ ... 34-36 Resultaträkning ... 3 7 Balansräkning ... 38

Finansieringsanalys ...

3 9

Bokslutskommentarer och noter ... 40-49 Redovisningsprinciper ... 41-42 Defmitioner ... - ... _ ... 42

Noter ... _ ... _______ ... -... _ .... _ ... 43-49 Förslag till vinstdisposition ... 50

Revisionsberättelse ... 51

Styrelse ... 5 2 Ledning ... 53

Koncernsammandrag 1992 ... 54 Dotterbolag (adresser och telefonnummer) ... _ .. _ ... S5

FEMÅRIGT KONCERNSAMMANDRAG (MSEK om ej annat anges)

1992 1991 1990 1989 1988*

EKONOMISK STÄLLNING

Omsättningstillgångar 4.635 5.476 6.637 5.673 4.919

Anläggningstillgångar 14.392 14.176 11.045 9.457 14.880

Ej räntebärande skulder 7.104 7.357 7.618 7.667 7.302

Räntebärande skulder 6.385 6.131 3.568 2.647 3.779

Minoritetsintresse 394 429 420 141 114

Eget kapital 5.144 5.735 6.076 4.675 8.604

Balansomslutning 19.027 19.652 17.682 15.130 19.799

soliditet(%) 29,1 31,4 36,7 31,8 44,0

skuldsättningsgrad (ggr) 1,2 1,0 0,5 0,5 0,4

RESULTAT

Rörelsens intäkter 21.352 22.257 20.152 19.184 18.896

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 848 560 683 487 222

Finansiella poster, netto -340 -4 -2 -151 -228

Resultat efter finansiella poster 508 556 681 337 -7

Extraordinära poster -402 -216 1.287 -851 -296

Skatt ^-11 -31 -103 -357 -130

Minoritetens andel 46 -28 -83 -34 -30

Årets -resultat 141 281 1.782 -905 -463

Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 11,0 9,3 11,6 8,2 3,2

Räntabilitet på eget kapital(%) 9,0 6,1 7,3 3,6 neg

Kapitalets omsättningshastighet (ggr) 1,8 2,0 2,3 2,5 1,4

Räntetäckningsgrad (ggr) 1,7 2,2 3,0 2,1 1,0

Vinstmarginal (%) 6,3 4,6 5,2 3,4 2,4

MEDELANTALET ANSTÄLLDA 31.576 34.025 35.017 36.587 38.518**

INVESTERINGAR 2.502 2.960 2.040 1.485 3.534

FÖRDELNING PER RÖRELSEGREN Rörelsens intäkter

Persontrafik 9.526 9.353

Godstransport 11.767 11.811

Maskin-och fordonsunderhåll 2.320 2.448

Fastighetsförvaltning 865 778

Färjetrafik 1.116 1.818

Övriga rörelsegrenar 1.093 695

Elimineringar -5.335 -4.646

21.352 22.257 Ej tillämpligt

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar

Persontrafik 313 158

Godstransport

-44

173

Maskin- och fordonsunderhåll 77 109

Fastighetsförvaltning 315 245

Färjetrafik 181 67

Övriga rörelsegrenar 62 -179

Elimineringar -56 -13

848 560 Ej tillämpligt

Siffrorna avseende tidigare år har räknats om dels med anledning av Redovisningsrådets rekommendation angående koncernredovisning och dels med anledning av ändrad behandling av minoritetens andel i eget kapitaL Definitioner av nyckeltal, se sidan 42.

* inkl banavdelningen

** exkl banavdelningen

2

FEMÅRIGT SAMMANDRAG AFFÄRSVERKET SJ ¹l

EKONOMISK STÄLLNING Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Ej räntebärande skulder Räntebärande skulder Eget kapital

Balansomslutning Soliditet (%)

skuldsättningsgrad (ggr)

RESULTAT Rörelsens intäkter

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Finansiella poster, netto

Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster

Årets resultat

Räntabilitet på sysselsatt kapital(%) Räntabilitet på eget kapital(%) Kapitalets omsättningshastighet (ggr) Räntetäckningsgrad (ggr)

Vinstmarginal (%)

MEDELANTALET ANSTÄLLDA INVESTERINGAR

FÖRDELNING PER RÖRELSEGREN Rörelsens intäkter

Persontrafik Godstransport

Maskin- och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga rörelsegrenar Elimineringar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Persontrafik

Godstransport

Maskin- och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga rörelsegrenar

Definitioner av nyckel tal, se sid 42.

* inkl banavdelningen

**

exkl banavdelningen och företagsavyttringar

1992

4.480 9.274 4.014 5.442 4.298 13.754 31,2 1,3

9.574 414 -8

406

-342

64

10,9 8,8 1,0 1,7 11,6 17.387 1.082

6.525 3.836 1.484 865 856 -3.992 9.574

161 -42

***

23 315 -43

414

***Det statliga utvecklingsbidraget upphörde 1991-07-01.

1991

5.159 9.161 6.208 3.160 4.952 14.320 34,6 1,1

9.704 226 160 386 76 462 8,5 7,7 1,1 2,1 7,7 18.436 1.345

6.429 4.050 1.442 778 1.119 -4.114 9.704

43 64 ***

35 245 -161

226

(MSEK om ej annat anges)

1990 1989 1988*

4.415 3.322 2.709

7.422 6.904 11.753

2.960 2.693 3.442

3.769 3.674 3.853

5.108 3.858 7.167

11.83 7 10.226 14.462

43,2 37,7 49,6

0,5 0,8 0,5

9.398 8.464 8.709

290 -71 -338

82 -9 -187

372 -80 -525

1.180 -673 -334

53 -72 -108

7,4 0,5 neg

8,3 neg neg

1,2 0,9 0,8

3,1 1,2 neg

5,9 0,6 neg

20.816 25.638 27.468

**

945 866 2.910

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

l) Alla jämförelser för perioden 1991-1988 har omräknats till jämförbara enheter varvid effekter av företagsavyttringar etc eliminerats, vilket innebär avvikelser mot tidigare års redovisning. Dock att värden för 1988 ej kan omräknas med avseende på banavdelningen.

3

STATISTISK ÖVERSIKT

AFFÄRSVERKET _{1992 1991}

JÄRNVÄGSTRAFIK, GODS (miljoner enheter)

Ton gods 52,0 53,2

Godstonkilometer 19.100 18.569

Godstågkilometer 34,3 38,4

Vagnaxelkilometer 2.832 2.831

JÄRNVÄGSTRAFIK, RESANDE (miljoner enheter)

Resor 76,6 77,6

varav egen trafik (exkl entreprenad) 22,2 22,5

Personkilometer 5.234 5.524

varav egen trafik (exkl entreprenad) 4.114 4.320

Persontågkilometer 59,1 57,5

Vagnaxelkilometer 1.264 1.270

RULLANDE MATERIAL (antal) 1992-12-31 1991-12·31

E !lok 484 553

Diesellok och lokomotorer 370 359

Elmotorvagnset (enheter) 231 210

Dieselmotorvagnset (enheter) 7 6

Dieselmotorvagnar 73 100

Sittvagnar, inkl restaurangvagnar 771 908

Sovvagnar 115 142

Liggvagnar 87 102

Post· och resgodsvagnar 185 189

Godsvagnar 17.037 20.571

4

-

l

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

1992 var det sista av SJs rekonstruktionsår fastställda genom det trafikpolitiska beslutet 1988. Förändrings- arbetet har genomförts enligt plan och resultatförbätt- ringsmålet för affärsverket har uppnåtts.

Förändringsarbetet inom SJ har genomgått ett fler- tal faser. Den första utgjordes av den nya marknadsori- enterade organisationen som infördes 1988. Då delades affärsverket in i divisioner med delegerat resultatan- svar. Detta var en förutsättning för att det resultatför- bättringskrav som lagts på SJ skulle kunna genomföras och följas upp.

Åren 1988-1991 kännetecknades huvudsakligen av en omfattande rationaliserings- och moderniseringsfas.

Under perioden har verksamhetsgrenar avyttrats eller bolagiserats och kärnverksamheten varit föremål för mycket kraftiga kostnads reduceringar.

Under 1992-1993 pågår omstrukturering av hela verksamheten. Den innebär bland annat att såväl SJ Persontrafik som SJ Gods nu övergår från geografiska affärsområden till funktionella. På det sättet görs verk- samheten mer marknadsinriktad.

Under 1993 startas ett omfattande program för att

höja kvaliteten inom SJ-koncernen. Programmet kom- mer att genomföras under de närmaste åren och kan ses som en naturlig fortsättning på SJ s

l

00-punktsprogram.

Efter 1997 går SJ in i en expansionsfas, eftersom de stora satsningarna på ny infrastruktur i landet då bör- jar ge resultat. På sikt kommer bättre banor att få bety- dande effekter på SJs lönsamhet.

Årets resultat efter finansnetto för affärsverket, det vill säga järnvägsrörelsen, uppgår till406 MSEK (386).

Det innebär att järnvägstrafiken trots lågkonjunkturen har kunnat förbättra sin vinst något genom omfattande rationaliseringar. Rörelseintäkterna 1992 för affärsver- ket var 9.574 MSEK (9.704).

För hela SJ -koncernen, det vill säga affärsverket och dotterbolagen sammantaget, blev resultatet efter finansnetto 508 MSEK jämfö rt med 556 MSEK före- gående år. Nedgången hänför sig i huvudsak till ett sämre resultat för ASG. 1992 var rörelseintäkterna för koncernen 21.3 52 MSEK (22.25 7).

Lågkonjunkturen har haft fortsatt negativ inverkan på resemarknad en. Satsningen på nya snabbtåg och nya banor kommer dock att påverka persontrafikresandet på järnväg positivt. Genom minskade restider kan tåget bli det snabbaste transportmedlet på avstånd mellan

lO

och 60 mil och konkurrera med både flyg och bil.

Framgångarna med snabbtåget X 2000 har fortsatt.

U n der året har antalet avgångar på sträckan Stockholm- Göteborg utökats och trafik har också startats mot Karlstad.

Moderniseringen av personvagnsparken har fort- satt och inom ett par år kommer hela vagnbeståndet att vara förnyat I samarbete med Norges Statsbaner, NSB, har det nya tåget BM 70 satts i trafik på sträckan Göteborg-Oslo.

Bussbranschen påverkas av att den kommunala

bussverksamheten utsätts för konkurrens och fri upp- handling. Som en följd av beslutet om avreglering av busstrafiken kommer också de långväga busslinjerna att bli fler och en ökad konkurrens mot framförallt järn- vägen blir följden.

För den totala godstransportmarknaden beräknas konjunkturläget innebära en negativ utveckling under 1993, medan produktionen därefter väntas öka med

1-2%

för inrikestrafiken och med

3-4%

för utrikestrafi- ken per år.

Den försämrade konjunkturen, avregleringen av de långväga busslinjerna och den ökade prispressen från flyget bedöms komma att minska trafikvolymerna på järnväg 1993 med ett försämratresultat förSJ som följd.

SJ kommer givetvis genom säljstimulerande åtgärder söka motverka en nedgång i resande- och transport- volymerna.

Utvecklingen av utrikeshandeln och EG-markna- den liksom utvecklingen inom näringslivets olika bran- scher kommer att ha stor betydelse för godstranspor- terna och järnvägen kommer att spela en viktig roll.

En total omläggning av hela strukturen för gods- trafiken påbörjades under

1992.

Den innebär bland annat att

11

knutpunkter sammanbinds med direktgå- ende tåg. För hopsamlingen av gods till dessa punkter svarar organisationen vid respektive knutpunkt som i vissa fall tecknar avtal med privata ma tarbolag. Arbetet med att effektivisera systemtågtransporterna har fort- satt under året. Kombitrafiken har bolagiserats och externa delägare innehar nu

30%

av aktierna i Rail Combi AB. SJ och den tyska järnvägen håller på att bilda ett gemensamt försäljningsbolag för transporter av gods på järnväg mellan Sverige och Tyskland.

Färjetrafiken påverkas för närvarande negativt av lågkonjunkturen och valutaförändringen men står in- för stora förändringar dels genom den ökade handeln mellan de europeiska länderna och dels genom attväg- nät och järnvägar successivt förbättras.

Inom verkstadsområdet har effektiviseringarna fortsatt. Nya underhållsrutiner för lok och vagnar har skapats, som innebär att verkstadsunderhållet i fort- sättningen kommer att utföras på fårre antal platser.

6

Likaså har satsningar gjorts på den inre och yttre mil- jön och miljörevision genomförts vid samtliga verkstä- der.

Sedan 1988 har SJ rustat upp omkring

70

stationer och arbetet fortsätter. U n der året har

20

moderniserade stationer återinvigts och ett trettiotal samarbetsavtal har tecknats med kommuner i hela landet om större resecentra. Centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö moderniseras och blir resecentrum samti- digt som den ursprungliga miljön återställs.

Den förändrade marknadssituationen på fastighets- sidan medför dock att såväl arbetssätt som inriktning förändras och får en långsammare utvecklingstakt.

Den ökade satsningen på järnvägens infrastruktur som statsmakterna aviserat är nödvändig för att komma ikapp tidigare års eftersläpning. En förstärkning av transportsystemet i Sverige och av förbindelserna till kontinenten måste genomföras för att överbrygga det långa avståndet till Europa. Järnvägen är i det sam- manhanget det trafikslag som har störst utvecklings- möjligheter. De beräkningar som gjorts visar att inves- teringar i bannätet ger betydligt större effekt på rese- och transporttider än investeringar i vägnätet. En investering på

100

miljarder kronor på vägar skulle ge en restidsförkortning på de stora stråken på cirka 10%, medan motsvarande investering på järnväg skulle för- korta restiderna med so%. Därmed skulle också gods- tågen i framtiden kunna köra dubbelt så fort som last- bilarna och transporttiderna till och från kontinenten reduceras avsevärt, vilket i sin tur skulle öka den sven- ska industrins konkurrenskraft påtagligt. Kapacitets- taket på vissa banor i Sverige bedöms dessutom vara nått före år

2000.

SJ räknar med att även kunna bygga upp ett system med snabba regionaltåg i Mälardalen och i Öresunds- och Göteborgsregionerna. Det gäller också i andra delar av landet där regionala tågsystem kan byggas upp som samverkar och som kompletterar fjärrtågsnätet En satsning på järnväg är dessutom viktigt för miljön.

SJs engagemang i U IC, den internationella järn-

vägsunionen, har varit betydande under året. Ett stort

antal utvecklingsprojekt som har föreslagits av den stra-

tegiska kommisionen, där SJ har ordförandeposten, har startats i avsikt att effektivisera den internationella per- son- och godstrafiken samt att införa teknisk standar- disering. Affärsinriktningen ochförändringsarbetet in- om den svenska järnvägen har rönt stort intresse i hela Europa.

Under 1992 haräven samarbetet mellan de nordiska järnvägarna fördjupats och ett trettiotal samarbetspro- jekt pågår för närvarande som berör strategisk plane- ring, persontrafik, godstrafik och teknik.

Diskussioner förs nu om en bolagisering av affärs- verket inom SJ-koncernen. Detta kan ske tidigast 1994.

En statlig utredning om avreglering och ökad kon- kurrens inom järnvägssektorn har genomförts under 1992. SJ är i grunden positivt till konkurrens och med de beslut som regering och riksdag tagit i avreglerande syfte måste nu SJ anses ha konkurrens inom i stort sett alla områden. Tagtrafiken på stamnätet har konkurrens från personbilar, fl y g och lastbilar. Länstrafiken på järn- väg upphandlas i konkurrens sedan 1988 och den stat - ligt köpta persontrafiken från 1993. Syftet med avreg-

7

leringen, att utsätta SJ för konkurrens inom alla· områ- den, har således i praktiken redan uppnåtts.

Debatten om en ytterligare avreglering av den starkt

integrerade järnvägstrafiken präglas av en övertro på

positiva effekter. Den svenska järnvägen är alltför vär-

defull för landet för att utsättas för experiment och

Sverige är ett för litet land för att ge ekonomiskt under-

lag för fler trafikföretag på spåret. Med den hårda kon-

kurrens som SJ redan har kommer en ytterligare avreg-

lering av person- och godstrafiken på de stora stråken

att försvaga tågtrafiken genom att system- och stor-

driftsfördelarna minskar. SJ ifrågasätter starkt möjlig-

heterna att nuvarande tågtrafik i Sverige kan bibehål-

las om systemet splittras upp genom en total avregle-

ring. Sverige behöver ett starkt SJ för att klara

konkurrensen med andra transportmedel och för att

klara industrins godstransporter ner till marknaden i

Europa. Detta är en ödesfråga för svensk järnväg.

SJS EKONOMISKA MÅLUPPFYLLELsE

1988-1992

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall efter den 31 december 1992 en utvärdering av rekonstruktionsar- betet inom SJ göras.

SJ skall enligt 1988 års trafikpolitiska beslut för- bättra sitt resultat för tiden 1988-199 2 med 1.000 MSEK jämfört med tidigare resultatprognoser. Detta resultat- krav gäller enbart för affärsverket. Det mest intressanta vid utvärderingen av SJs rekonstruktionsperiod är hur sj älvajärnvägsrörelsen utvecklats. Resultatkravet gäller SJ s förbättring genom interna åtgärder. Effekter av den så kallade vägtrafikmodellen samt av förändrade for- mer för statens köp och bidrag skall alltså inte påverka bedömningen av SJ s interna resultatförbättring.

För att bedöma om ovannämnda resultatförbätt- ringsmål har uppnåtts, har kommunikationsdeparte- mentet låtit utomstående genomföra en analys per 1991-12-31. Enligt denna anal y s har resultatförbättring- en uppnåtts. SJs analys per 1992-12-31 framgår av ned- anstående tabell.

MSEK

Vid bedömningen av hur SJ har uppfyllt kravet på resultatförbättring måste flera faktorer beaktas.1988 års trafikpolitiska beslut innebar följande förändringar i det ekonomiska samspelet mellan SJ och staten.

D Den tidigare ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer ersattes med statens köp av interregional persontrafik, trafikhuvudmännensköp av regional tra- fik samt utvecklingsbidraget för godstrafik

D Banavdelningens kostnader ersattes med banavgif- ter för SJs utnyttjande av infrastrukturen.

SJ gjorde 1987 en prognos för resultatutvecklingen till och med 1992 med de dittills gällande förutsätt- ningarna för verks amheten. Vid bedömningen av upp- nådd resultatförbättring är det mot denna prognos, jus- terad med de verksamhetsöverföringar mellan affärs- verket och dotterbolag som gjorts samt med effekterna av det trafikpolitiska beslutet, som det jus terade redo- visade resultatet respektive år skall jämföras.

U n der åren 1988-1992 har också förändringar skett

Resultatet efter finansiella poster för 1992 enligt prognos gjord 1987 -1.590 Justering med hänvisning till verksamheter som överförts till dotterbolag eller avyttrats

Resultat enligt prognos gjord 1987 med beaktande av bolagisering och avyttring av verksamheter Redovisat resultat efter finansiella poster 1992

Bruttoförbättring

Ändring av statens köp m m

Ersättning för drift av olönsamma järnvägar enligt modellen som gällde t o m 1988 Statens köp av interregional trafik

Trafikhuvudmännens köp av regional trafik Upplösning av egna reserver

Nettoförändring av statens köp m m Införande av banavgifter

Banavdelningens kostnader enligt modellen som gällde t o m 1988 Banavgifter

Nettoförändring av införande av banavgifter Nettoförändring av SJs egna åtgärder

8

-140 1.730 406

2.136 2.136

-1.496 533 130 .llQ

-503 503

2.035

::222

1.340 :.W..1Q

1.299

av vissa av de förutsättningar för SJs verksamhet som gällde vid tidpunkten för 1988 års beslut. Riksdagen beslutade t ex att utvecklingsstödet till SJs godstrafik på 440 MSEK per år skulle upphöra från och med den

l

juli 1991. Vidare har statens köp av interregional per- sontrafik på järnväg minskat. U n der perioden har också mervärdeskatt på persontrafik införts, vilket medfört en avsevärd nedgång av resandet och beräknas ha gett en negativ resultateffekt på cirka 450 MSEK på årsba- sis. För år 1992 har effekten av SJ s egna åtgärder fram- räknats enligt föregående sida.

Av den bruttoförbättring om 2.136 MSEK som upp- nåtts 1992 jämfört med tidigare resultatprognoser, beror således 1.300 MSEK på SJ s egna åtgärder. En kom- pietterande beräkning av SJ s faktiska resultatutveck- ling från år 1987 då resultatet var -577 MSEK för jäm- förbara enheter, till årets resultat på 406 MSEK, upp- visar en förbättring under perioden 1988-1992 på 983 MSEK. Det innebär att även denna beräkning utan hänsyn till förändringar av godsutvecklingsbidraget,

Koncernen Eget kapital Balansomslutning

MSEK,% inkl. minori-

tetsandel

Enligt årsredovisning

5.538 19.027

Borgensförbindelser

177

Långfristigt hyresåtagande

545

Leasingavtal

Snabbtåg

634

Godsvagnar

333

Övriga

100

Summa A

5.538 20.816

Likvida placeringar

-1.028

Summa B

5.538 19.788

statens köp och mervärdeskatt uppgår till det ställda målet. Om dessa medräknas är resultatförbättringen avsevärt över

^l

miljard kronor.

Enligt regeringens regleringsbrev för SJ, skall soli- diteten, mätt som relationen mellan redovisat eget och totalt kapital uppgå tilllägst 40 % för affårsverket och 35 % för koncernen. Vid soliditetsberäkningen skall affärsverkets totala upplåning och borgensåtaganden inklusive åtaganden för verkets leasingavtal samt lån och borgensåtaganden från verket till de bolag som ingår i koncernen inräknas i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:29, FiU4, rskr. 38) den 28 novem- ber 1990.

Nedan redovisas hur soliditeten för år 1992 enligt dessa riktlinjer har beräknats, se summarad A, varvid de olika komponenterna anges särskilt. I beräkningen ingår diskonterad framtida hyresbetalning avseende hyresåtagande för försålda fastigheter trots att dessa för- sålts med icke tvingande skyldighet till återköp.

Affårsverket

soliditet Eget kapital Balansomslutning Soliditet

29 4.298 13.754

31

177 545

1.504 333 107

27 4.298 16.420 26

-1.028 - - - - -

28 4.298 15.392 28

Huvudorsakerna till avvikelserna är att efter det att soliditetsdefinitionen fastställts har SJ givits möjlighet att finansiera även dotterbolagen och att betydande likvida placeringar finns. Om dessa placeringar exkluderas från beräkningarna uppgår soliditeten till enligt summarad B. Vidare har SJ ej kunnat finansiera pågående investeringsprogram som planerats genom utförsäljning av fastigheter. För detta särskilda ändamål beviljade riksdagen en extra ram på

2,5

miljarder kronor. Inget av denna ram har hittills kunnat utnyttjas på grund av den rådande efterfrågebristen på fastighetsmarknaden.

9

DETTA ÄR SJ-KONCERNEN

K ^{ärnan i} SJ-koncernens affärsverksamhet är järnvägstrafiken.

Dot~erbolagens

olika verksamheter är naturhga komplement och stöd till järnvägstrafiken.

Persontrafikdivisionen bedriver tra-

AB Svelast är till stor del ett supportföretag åt SJ Gods. Svelast har totalt 300 fordon och omsatte 1992 255 MSEK. Antalet anställda var 472 personer.

ASG AB arbetar med transport, spedition och lagring av gods på den fik på storonätet och entreprenadtrafik

åt länstrafikhuvudmännen samt staten.

Totalt transporterades 76,6 miljoner passagerare under 1992, vilket motsva- rar 5.234 miljoner personkilometer.

Divisionen omsatte 6.525 MSEK och hade 8.408 anställda.

!J lum

'If

n r.n btJIJr

nordiska marknaden och i Europa.

ASG transporterade under året7,4 mil- joner ton i Sverige. SJ-koncernen äger 45% av aktiekapitalet och 62% av rös- t erna i ASG. 1992 var omsättningen 7.620 MSEK och antalet anställda var 5.317 personer.

~ 11/{.tr 1 rktl 5)

~~~h

JiJIIIrbolllg,

, , 11~11

Godstransportdivisionen transpor- terad e under 1992 totalt 52,0 miljoner ton. Dettamotsvarar 19,1 miljarder ton·

•u•tllr" ,.gJ.r

1 11

ttl

^411'rllr-

CombiTrans Sweden AB är ett speditionsföretag med internationella transporter som affärside. SJ-koncer- nen äger 40% av aktiekapitalet oc h har 51 % av röstern a. Omsättningen upp- kilometer. Divisionen utveckl ar och

tillhandahåller tunga, frekventa trans-

porter över långa avstånd samt kundanpassade tran- sportlösni ngar. Divisionen omsatte 3.836 MSEK. An- talet anställda under året var 3.877 personer.

Maskindivisionen levererar underhållstjänster till persontrafik- och godstransportdivisionerna. Antalet anställda var 2.732 personer.

Fastighetsdi visionen ansvarar för modernisering, förvaltning, uthyrning, exploatering och försäljning av SJs mark- och fastighetsbestånd. De totala hyresintäk- terna uppgick till 865 MSEK. Antalet anställda var 311 personer.

SwebusGruppen AB bedriver persontrafik med buss i egen regi och i samarbete med länstrafikhuvud- män. Omsättningen i Swebus var under året 2.765 MSEK och antalet anställda 4.471 personer.

AB Trafikrestauranger tillhandahåller service i anslutning till tågresor, såväl på tåg som i stationer.

Företaget har 50 restaurangvagnar och 5 konferens vag- nar. Omsättningen under 1992 var 548 MSEK. Antalet anställda var 1.051 personer.

rupp

¹¹

lO

gick 1992 till482 MSEK. Antalet anställda var 61 per- soner.

Det nystartade Rail Combi AB ansvarar för pro- duktion ochf örsäljning av transporter av lösa lastbärare inom kombinätet samt administrerar SJs internatio- nella kombitrafik Rail Combi trafi kerar 13 terminal orter i Sverige och har 136 anställda. Omsättningen var 1 992 (juli· december) 199 MSEK.

TGOJ AB bedriver verkstadsrörelse för spårburna fordon samt viss gods- och persontrafik på järnväg.

Omsättningen 1992 var 1.004 MSEK och antalet an- ställda var 934 personer.

SwedeRail AB marknadsför på konsultbasis SJs och Banverkets samlade kompetens internationellt

SweFerry AB driver SJs samlade färjerörels e, såväl

gods· som persontrafik, på fyra linjer till Danmark och

Tyskland, med egna fartyg och i samarbete med andra

intressenter. Trafiken omf attar 11 far tyg och omsatte

1.116 MSEK 1992. Antalet anställda var 1.563 perso-

ner.

11

FRAMTIDA TRAFIKSYSTEM

U ^{nder våren}

¹⁹⁹²

presenterade SJ sin syn på ett utvecklat trafiksystem år

2010.

Försla- get byggde på en analys av en framtida mark- nadspotential där järnvägen kan få

sikt. En särskild höghastighetsbana för persontrafik i trafikkorridoren mellan Stockholm och Göteborg samt till Öresundsområdet och kontinenten skulle frigöra kapacitet för utökade gods- transporter. SJ förespråkar ett sådant trafiksystem och har utrett och givit exempel på trafikering i det så kallade götalandsbanesystemet

kraftigt ökade marknadsandelar. SJ s förslag till infrastruktur och trafikering innebär att hela Sverige ned till norra Tyskland kan nås av godstransporter över en natt och nästan hela Europa på två nätter. För persontrafik förbinds stora delar av Sverige inom tre timmars restid. Snabba regionaltåg skapar förut- sättningar för livskraftiga regioner med ett stort befolkningsunderlag inom en

ko"''"'lll'" ^{Ii "}

.forlll'lllllll•l

Godstrafiken på järnväg kan vi- dareutvecklas genom småskaliga fö- retag som svarar för matartrafik på så kallade matarbanor till de stora järn- vägsstråken. Systemet har framgångs- rikt prövats i USA sedan

1980

och införs successivt i Sverige som första land i Europa. Idag finns fem etable-

r III ltlhlgtll

timmes resavstå.nd.

Vissa banor når sitt kapacitetstak före år

2010.

En förstärkning av trans-

portsystemet är nödvändigt i Sverige och till konti- nenten. Därför är en ökad separering av snabb per- sontrafik och tunga godstransporter nödvändig på

' , ltt

12

rade matarbanor i Sverige. Matarba- nor medför att järnvägen kan bidra till regional utveck- ling.

SJ har byggt upp ett omfattande samarbete med

-

• •

svenska universitet och högskolor. I forskningsstödet ingår projekt som till exempel studier av utformningen av framtidens resecentra för att motsvara resenärernas krav, effektivt godsvagnsutnyttjande samt tekniska för- bättringar av vagnparken. SJ bedriver även ett bety- dande arbete när det gäller den framtida Öresunds- trafiken.

Ett miljörevisionssystem har etablerats för att kvali- tetssäkra miljöarbetet på SJ s verkstäder och tillämpas nu även inom andra verksamhetsområden. Ett konti- nuerligt utvecklingsarbete pågår för att minska den totala miljöbelastningen. Samtliga SJ s kemikalier måste genomgå funktions- och miljökontroll och utbild- ningen av SJs anställda i miljöfrågor fortsätter.

Sammantaget innebär SJs miljöprogram att SJ stärks som Sveriges ledande miljöanpassade transport- företag. SJ står även väl rustat för att möta samhällets krav på att transportsektorn ska ta sitt ansvar och min- ska miljöbelastningen i samhället

SJs engagemang i den internationella järnvägs- unionen (UIC) har varit betydande under året. SJ har med ordförandeposten i UICs kommitte för strategisk planering i hög grad bidragit till att utveckla hela orga- nisationens verksamhet SJ avser att verka aktivt inom det internationella utvecklingsarbetet och därigenom öka SJs möjligheter att tillgodose kundernas behov av

13

effektiva transporter till, från och på kontinenten. Ett internationellt engagemang höjer kompetensen samti- digt som ökad internationell närvaro ger bättre förut- sättningar för att samarbeta med de större järnvägsfö- retagen.

Under

1992

har samarbetet mellan de nordiska järnvägsförvaltningarna utvecklats och fördjupats.

Ett 30-tal projekt inom fyra utvecklingsområden har startats: Strategisk utveckling, Internationell person- trafik, Internationell godstrafik samt Teknik.

Inom området Strategisk utveckling studeras bland annat möjligheten att uppnå långsiktiga restidsmål på 3 timmar mellan de skandinaviska huvudstäderna. Ett särskilt samarbete har inletts mellan SJ, tyska järnvä- gen och den danska järnvägen med syfte att utveckla järnvägstrafiken till kontinenten genom bland annat effektivare produktion och koordinerade trafiksys- tem. I september

1992

presenterade de nordiska gene- raldirektörerna den gemensamma strategin för järn- vägstrafik Skandinavien-Kontinenten. En fast för- bindelse under Femern Bält i form av en järnvägstunnel är en viktig del, som öppnar möjligheterna till ett tysk- skandinaviskt höghastighetstågsystem och en konkur- renskraftig godstrafik.

Resandet beräknas öka fem gånger och godstrans-

porterna effektiviseras fram till år

2010.

PERSON AL

F ^{ör att} ytterligare stärka SJ-koncernens kon- kurrenskraft har rationaliseringsarbetet inom ila delar av organisationen intensifierats. Stora ansträngningar har gjorts för att av·

veckla personalöverskott så smidigt som möjligt. Inom ramen för så kallade omställningsgrupper har arbetet be-

stödja en fortsatt utveckling av det lokala samarbetet.

Kompetensutvecklingen inom affärsverket styrs till sin inriktning och omfattning av affärs planerna. En översyn av utbildningsfunktionen har därför gjorts, vilket resulterat i dels organisatoriska förändringar, dels för- stärkt samverkan mellan SJ -skolan och drivits i nära samarbete med de fackliga

organisationerna. För att underlätta av·

vecklingen av personalöverskott har omskolning och kompletterande ut·

bildning genomförts.

Rllt

OltUll , , . , . , •

ritl.l

de interna användarna av skolans t j än·

ster. Dessutom kommer utbildnings·

tjänster i ökad utsträckning att mark- nadsföras mot dotterbolag och externt

lid

r

1

ttrtl

•t N wt 11•drr

Ett system för snabb och adekvat De nya formerna för lokal sam·

verkan mellan arbetsledare och med- arbetare · Effektivitet Genom Samver·

kan (EGS) · har blivit fast etablerade inom hela affärsverket. EGS harfun·

gerat väl och varit en tillgång för chefer och med- arbetare. Inte minst gäller detta vid de stora för·

ändringar som genomfördes under året Med början hösten 1992 genomförs ytterligare EGS·seminarier för cirka 600 chefer och arbetsledare. Seminarierna ska

,.,,

14

rapportering av arbetsskador har in- förts under 1992. Systemet är ett led i det löpande arbetet att förebygga ar- betsskador.

Ett flertal projekt inom personal- området har genomförts med bidrag från Arbets·

livsfonden i syfte att förbättra arbetsorganisation, arbetsmiljö och rehabilitering. Ledarutvecklingen har programenligt drivits vidare.

För att praktiskt förbereda SJs aviserade övergång

från affärsverk till bolag har arbete bedrivits som bland annat innefattat en anpassning av nuvarande kollek- tivavtal om personalens anställningsvillkor med mera.

Målet har varit att få till stånd ett avtal som är bransch- anpassat, det vill säga harmoniserar med motsvarande avtal på transportmarknaden i övrigt.

Förhandlingar har inletts med de fackliga orga- nisationerna om det nya avtalet, liksom om vissa över- gångsavtaL

Affärsverket SJ har i motsats till de flesta övriga stat- liga verk haft en kraftig minskning vad det gäller anta- let anställda.

1950

fanns cirka

75.000

anställda mot dagens cirka

17.500.

Det innebär att SJ för närvarande har cirka

45.000

pensionärer. Enligt SJs egna be- räkningar uppgår därmed statens pensionsåtagande för SJ, den så kallade pensionsskuld en, till cirka

11

mil- jarder kronor. Någon pensionsfond liknande den som byggts upp i privata näringslivet skapas inte inom sta- ten. Den sedvanliga modellen för affärsverken innebär att man betalar pensionskostnaden löpande till Statens löne-och pensionsverk (SPV). Föraffärsverket SJ skulle detta medföra en orimlig belastning på de yrkesverk- samma som skall bära pensionskostnader för ett mycket större antal pensionärer.

Mot bakgrund av den stora personalminskningen beslutade riksdagen redan i propositionen

1971

:85 att affärsverket SJs totala pensionsåtaganden för både i

r-

l

tjänst varande och pensionerad personal skulle beräk- nas procentuellt på årets lönesumma, det vill säga SJ skulle ej ha några andra pensionsåtaganden än de som

• . betalas årligen inom ramen för lönekostnadspå läggen.

Riksdagen har beslutat att

11%

av lånesumman nu utgör SJs totala årliga pensionskostnad. Pensioner ut·

betalas av SPV:

Statens åtagande för SJ-anställdas pensioner måste lösas vid en eventuell bolagisering. SJ har inte till- gångar som kan avyttras för att bygga upp en pen- sionsfond, utan staten måste stå för inarbetade pensio- ner fram till bolagiseringsdatum.

15

SJ-PROFILEN

S J s förändringsprogram på temat "På tre år och 100 punkter ska SJ bli bättre" har nu avslutats.

På punkt efter punkt har de planerade förän- dringarna genomförts och bockats av. 99 av 100 punk- ter har kunnat åtgärdas. För den återstående och hun- drade - Byggstart för ny tågstation under Arlanda flyg- plats- krävs ett politiskt beslut, som SJ har att invänta.

Kampanjen har tjänat som information till kun- derna om de förändringar som genomförts inom SJ. Det externa intresset för denna förändringsprocess har även stärkt motivationen internt.

SJ s 100-punktsprogram har blivit uppmärksammat också utanför Sveriges gränser. Det har bildat skola för förändringsarbete såväl inom andra europeiska järn- vägsförvaltningar som institutioner och företag i Sve- rige. För SJs image har programmet haft avsevärd bety- delse.

Det successiva genomförandet av SJs designpro- gram har förstärkt företagets image ytterligare. Blå- målade lok och vagnar, moderniserade stationer, nya resecentrum och ett enhetligt skyltsystem har samver- kat till att ge SJ en modern prägel och ökad konkur- renskraft.

16

•

PERSONTRAFIK

U gkonjunkturen har haft fortsatt negativ inver- kan på resemarknaden. Såväl företag som privat-

resenärer har minskat sitt resande. Av- regleringen av flyg- och busstrafik har

också medfört att konkurrensen om resenärerna hårdnat ytterligare.

Persontrafikdivisionen En av de viktigaste uppgifterna under året har varit att behålla resenärer på den kry m p ande marknaden. Ett medel har varit den breda satsningen på Res- lustkort Nära 500 000 personer köpte 1992 kortet som berättigar till rabatt på såväl tågresor som tjänster från samver- kande företag.

SJ lyckades i konkurrens ta hem

avtalet med staten om köp av trafik på mer än tio linjer.

Det var första gången upphandlingen skedde i fri kon- kurrens. På samtliga linjer fanns konkurrerande anbud.

Det var ä ven första gången som trafik upphandlades på - längre tid än ett år. Trafiken i Bergslagen och på sträckan

' Uddevalla-Herrljunga-Borås

är

avtalad för en f emårs- period, vilket gjort det möjligt för SJ att investera i nya fordon för den nämnda trafiken.

,, ,

•

17

En total genomgång av divisionens verksamhet har gjorts under året för att ytterligare öka konkurrens- kraften. Arbetet har bedrivits i projektform och har re- sulterat i en ny verksamhetsinriktning

B

och ny ändamålsenlig organisation.

Lågkonjunkturen h ar starkt påver- kat resandet Resemarknaden berörs tidigt i en lågkonjunktur. Företagens kostnads jakt, hushållens minskadedis- ponibla inkomster samt avreglering av flyg- och busstrafik har ställt SJ inför ständigt nya utmaningar. Trots olika åtgärder har antalet tågresor 1992 min- skat med cirka 2% jämfört med 1991.

Mätt i transportarbete har minskning- en varit större eftersom den genom- snittliga reslängden minskat. Avregle- ringen inom flyget har medfört att nya operatörer till- kommit, vilket lett till att antalet turer ökat på de marknadsmässigt intressanta sträckorna. Flygpriserna har också sjunkit.

Den så kallade skadlighetsprövningen för lång linjebuss har ändrats, vilket innebär att SJ har ålagts att bevisa att konkurrerande busstrafik skadar SJs möjlig- heter att bedriva tågtrafik. Från årsskiftet 1992/93 är det tillåtet att etablera interregional busstrafik. Hittills har de negativa effekterna för tågtrafiken ej hunnit visa sig . Framgången med snabbtåget X2000 på sträckan Göteborg-Stockholm har fortsatt Flera turer har intro- ducerats och trafiken har utvid gats till att även omfatta sträckanKaristad -Stockholm. S J deltarsedan 1992 till- sammans med leverantören av X2000 i det drifttest som Amtrak i USA genomför.

Samarbetet med landets länstrafikhuvudmän har

utvecklats på flera områden. Någraexempel är avtal om

t rafik i Blekinge och Skåne med "Kustpilen", trafik

på "Mittlinjen"mellan Sundsvall och Östersund som

r

startade sommaren

1992

samt "Kungsbackapendeln", som startade under hösten med trafik mellan Göteborg och Kungsbacka. Det sistnämnda uppdraget erhölls i konkurrens med tre andra anbudsgivare. Vidare pågår ett antal samarbetsprojekt som syftar till att förenkla kollektivresandet för kunder genom samordnade tra- fikinformations-och biljettsystem.

Under hösten startade In terCity Express trafik med nya tåg mellan Oslo och Göteborg i samarbete med Norges Statsbaner (NSB). Inom säljområdet fortsätter utvecklingsarbetet med att underlätta kundernas köp av tågresor. Sammanlagt arbetar nu

270

personer med telefonförsäljning fördelade på fem biljettboknings- centraler.

18

Priserna på korta sträckor sänktes

1

början av året sedan det konstaterats en minskning av resandet. På sträckan Uppsala-Stockholm har priset sänkts kraftigt vid ett par omgångar samtidigt med förbättrad infor- mation om tider, turer och priser.

"Rocktåget" kördes även i år med samma framgång.

Satsningen på Bio i tåg till övre Norrland blev oc kså

mycket lyckad. Erfarenheterna tas nu tillvara i ett ser- viceprojekt som rör interregionalt dagtågsresande.

Andra

j

ärovägsföretag har visat stort intresse för SJ s bio- vagn. SJ Expressgods, som kör snabbgods på järnväg för Postens räkning, har märkt av en volymminskning som

•

•

kan härledas till industrins lågkonjunktur. f

PERSONTRAFIKDIVISIONEN

MSEK 1992 1991

Rörelsens intäkter 6.525 6.429

Rördsen:sultar efter

planenliga avskrivningar 161 43

Medelantalet anställda 8.408 8.916

l ~

SwebusGruppen AB

Bussbranschen karaktäriseras fortfarande av stora för- ändringar. Avregleringen och därmed sammanhäng- ande upphandlingar har under året varit dominerande händelser. Närmare 20% av marknaden har varit före- mål för upphandling. Swebus har i en allt hårdare kon- kurrenssituation lyckats behålla sin totala marknads- andel. En omstrukturering av trafikuppdragen har skett genom att Swebus varit speciellt framgångsrikt i tätortsområdena, medan man tappat trafik på lands- bygden.

Sålunda har framgångar nåtts i Helsingborg, Halm- stad, Jönköping och Stockholm. Swebus har förlorat landsbygdstrafik i Halland, Kronoberg, Västerbotten och Våsternorrland.

I årets övriga upphandlingar försvarade Swebus

\)

SWEBUS

framgångsrikt ställningarna i Skaraborgs och Kristian- stads län. Förlängda avtal blev resultatet i Norrbottens, Malmöhus och Kalmar län.

Framgången i stockholmsområdet har speciellt stort värde eftersom den innebär en kraftig inbrytning på den marknad som har störst tillväxtpotential i Sverige.

Den under 1991 inledda resultatförbättringen fort- satte under 1992. Resultatet efter finansnetto steg från 89 till132 MSEK. Resultatförbättringen beror i huvud- sak på det genomförda effektiviseringsprogrammet

19

satsningen och koncentrationen på busstrafik har fortsatt under året. Den

l

november förvärvades NRT Buss AB, vari ingår bland annat Interbus och Wasa- trafik, från Sara Hotel

&

Travel Group, samtidigt som Swebus resebyrårörelse avyttrades. W asatrafikförvärvet omfattade 300 bussar och innebar att Swebus etablerade sig i Kopparbergs län med entreprenadtrafikuppdrag åt Dalatrafik Dessutom stärktes genom förvärvet Swebus positioner i Stockholms, Göteborgs, Malmöhus och Gävleborgs län.

I

februari 1993 erhöll Swebus mer- parten av den trafik som Storstockholms Lokaltrafik upphandlat i konkurrens för första gången.

Lågkonjunktur i kombination med kommunernas dåliga ekonomi har försämrat förutsättningarna för kollektivtrafiken. Detta kommer att leda till fortsatt prispress och eventuellt trafiknedskärningar.

Trafikhuvudmännnen försöker öka engageman- get att höja intäkterna från resenärerna genom att teckna så kallade incitamentsavtal med sina entrepre- nörer. Detta innebär större möjligheter att få del av intäktsökningar och ger branschen större dynamik.

RÖRELSERESULTAT EFTER

PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR

MSEK

140 120 100 80

60

40 20

o

1988

SWEBGS MSEK

Rörelsens intäkter 1989

Resultat efter finansnetto Balansomslutning Soliditet,

%

Räntabilitet på sysselsatt kapital, ')'i,

M edda n tald anställda

1990 1991

1992

2.765 1.32 1)09 25,3

43,5 4.471

1992

1991 2.631 89 1.018 15,9

28,4 4.601

AB Trafikrestauranger

Efter två mycket dåliga år förväntade sig restaurang- branschen oförändrade intäkter 1992. På grund av lägre volym och fortsatt sänkta priser minskade emellertid intäkterna med ca 4%. Lunch- och per- sonalrestauranger återhämtade sig något, medan framför allt traditionella restauranger har minskat sin omsättning.

AB Trafikrestauranger har påverkats både av den allmänna nedgången och det minskade resandet.

Med hänsyn till detta har försäljningen gått bättre än i branschen i övrigt. Försäljningen på stationer har minskat med 2% , medan försäljningen per resenär på tåg har ökat.

Försäljningen i tunnelplanet på Stockholms Cen- tral har ökat med 50% sedan nya enheter öppnades.

Kraftiga kostnadsminskningar har genomförts i produktion och administration inom AB Trafikres- tauranger, bland annat genom strukturella för- ändringar. För 1992 redovisas ett positivt resultat efter finansnetto på 4 MSEK, vilket är 24 MSEK bättre än föregående år.

Trafikrestauranger har avyttrat sitt engagemang inom fårjeverksamheten på linjen Trelleborg-Sass- nitz, sålt ResidensHoteli Malmö liksom GustafWasa

20

Hotel i Borlänge. Verksamheten har koncentrerats mot service på tåg och stationer.

Under 1992 påbörjade Trafikrestauranger ett om- fattande ombyggnadsprogram för stationsrörelserna.

På tågsidan har serviceutvecklingen på

X2000

fort- satt i samarbete med SJ Persontrafikdivision.

RÖRELSERESULTAT EFTER

PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR MSEK

25

20

15

10

5

o

-5

1988 1989

1990

TRAFIKREsTAURANGER (TR) MSEK

Rörehem int;lktcr Resultat efter finansnetto Balansomslutning soliditet,

%

Räntabilitet

på

sysselsatt kapiul. ·~.

.\fdelant~let ;>nsnllda

1991

1 992

548 4 473

9,8

10,8 1.051

1992

1 991

)40 -20 526 14,8

5,8 1.147

•

GoDsTRANSPORTER

Jt o har kännetecknats av en tillbakagång i vensk industriproduktion. Transportmark-

naden har drabbats av industrins minsk- ade volymer. Landsvägstransporterna

har minskat, medan volymen på gods- transporter på järnväg har kunnat be- hållas.

Godstransport- divisionen

Konkurrenskraften för godstranspor- ter på järnväg beräknas öka genom att kostnadsnivån sjunkit tack vare kraf- tiga rationaliseringar de senaste fyra åren. Det statliga godsutvecklings- stödetärnumera borttaget. Under 1992 startade målstyrning av kvaliteten i

godstransporternas tidhållning, vilket innebär att punktligheten i hela organisationen högprioriteras.

Rationaliseringsarbetet som bedrivits i projekt-

form under 1992 har resulterat i en ny funktionell arga- nisation.

satsningen på livsmedelsbranschen har fortsatt

21

under 1992. Konceptet Fresh Rail etablerades för att konkurrera om eftertraktade livsmedelstrans porter.

Sedan 60 år tillbaka är det möjligt för marknaden

d

att bilda egna vagn bolag. Cirka

20%

av de godsvagnar som används i Sverige är privatägda vagnar. Införandet av så kal- lade matarbanor har inletts. LKAB fick under 1992 trafikeringsrätten på Malm- banan. SJ lyckades i samarbete med Norges Statsbaner (NSB) erbjuda LKAB en effektiv organisation och transportlösning med resultatet att SJ och NSB som entreprenör har LKABs uppdrag att i fem år köra malmtrans- porterna.

SJ och NSB har fortsatt samarbetet under 1992 genom gemensam utveck- ling av produktionen och marknadsföringen av gods- transporter. Detta beräknas innebära ökade godstran- sporter på järnväg mellan Sverige och Norge.

Rationaliseringen av vagnslasttrafiken har fortsatt under 1992. Elva produktionsområden har etablerats.

Genom satsning på kvalitetsutveckling och kundser- vice ökar SJ konkurrenskraften. I nära samarbete med koncernbolaget AB Svelast har SJ Gods möjlighet att erbjuda dörr till dörrlösningar även för kunder utan spåranslutningar. Mellan produktionsområdena körs dagligen direkttåg. Under 1992 har tio systemtrans- porter etablerats som egna resultatenheter med långt- gående ansvar för produktionsresurserna.

Utvecklingen av kombitrafiken fortsatte under året enligt plan. Kombiverksamheten inom SJ Gods är nu överförd i sin helhet till ett fristående bolag inom Swedcarriergruppen- Rail Combi AB.

Utbyggnaden av utrikessystemet har fortsatt under

1992 med syfte att bygga ut ett totalt transportsystem

för svensk industri till och från kontinenten med

dagliga direkttågsavgångar till ett flertal platser. SJ Gods har förstärkt sin representation i utlandet med kontor i Frankfurt, Wien, Milano, Paris och Bryssel.

För att stärka utvecklingen av järnvägstransporterna mellan Tyskland och Sverige har SJ och Deutsche Bah n (DB), under 1992 beslutat att 1993 etablera ett gemen- samt bolag för marknadsföring av godstransporter på järnväg mellan Sverige och Tyskland.

Det internationella samarbetet är av stor betydelse för att säkerställa en snabb uteckling av transportsy- stemet på järnväg till gagn för svensk exportindustri.

Förändringsprocessen inom SJ Gods har väckt stor uppmärksamhet i Europa. Med en effektiv organisation och marknadsmässig prissättning har SJ till skillnad från övriga europeiska järnvägar lyckats behålla gods- volymer på järnväg och förbättra lönsamheten. Statens utvecklingsbidrag för godstransporter som påverkade resultatet positivt 1991 upphörde samma år.

GODSTRA~SPORTDIVISIONEN MSEK

Rörelsens

intäkter

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar

Medelantalet anställda

1992

1991 3.836 ti.050

-42 64 3JS77²l

4.582

¹)

1) Inklusive avyttringar till SweFerry AB 2) Exklusive avyttringar till Ra il Combi AB

ABSvelast

Svelasts strategiska roll i SJ-koncernen är att vara ett supportföretag till SJ Gods. Det innebär att komplet- tera och utföra olika kringtjänster i samband med järn- vägstransporter. Någraexempel är forsling och lagring.

Svelast består av moderföretaget Svelast och dotterbo- lagen Svelast-Transmigro AB, Svelast Bergslagen AB, TLS AB samt Svelast Landtransport A/S.

Svelast omsatte under året 255MSEK och hade

47~

anställda. För att vara ett heltäckande supportföretag

22

till SJ Gods finns Svelast med egna resurser etablerat på 21 platser i Sverige.

Från hösten 1992 har Svelast en mer integrerad roll i SJ Gods marknadsföring för att därigenom kunna erbjuda marknaden mer heltäckande transportlös- nmgar.

Den del av Svelasts verksamhet som ligger utanför supportrollen är i huvudsak koncentrerad kring firma- bilskörning. Svelast är på så sätt ofta integrerat med kundföretagens distributions- och lagringsfunktioner, vilket ger långsiktiga kundrelationer. Detta är särskilt viktigt då marknaden och konkurrenssituationen under 1992 har kännetecknats av ettkraftigt överutbud f

på transportkapacitet med prispress som följd. Pris- känsligheten på marknaden gör att företag med fasta kund- och leverantörförbindelser söker nya alternativ f

för att pressa transportkostnaderna. Det har öppnat nya kundmarknader för Svelast och nästan kompenserat den allmänna nedgången av transporter.

RÖRELSERESULTAT EFTER

PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR MSEK

20

15

10

5

o

-5

1988

SVELAST MSEK

Rörelsens intäkter 1989

Resultat efter finansnetto Balansomslutning Soliditet, g(

Rintabili te t på sysselsart kapitaL •'IJ

Medelantakt anstidida

1990 1991

1992

2~5

'

116

42,9

ll,l 472

1992

f

1991

369

J7 123 36.9 33,5

(d l

•

ASGAB

ASG stärkte sin ställning i Norden genom ökad sam- ordning mellan de nordiska bolagen och utbyggnad av heltäckande nordiska tjänster. ASG har byggt upp hel- täckande bolag i både Danmark, Finland och Norge under de senaste två åren. Utbyggnaden av logistiklös- ningar för den nordiska marknaden fortsatte 1992 genom nya lager i Göteborg och Örebro, bland annat på uppdrag från Ford Motor Company.

Under året fann ASG en långsiktig lösning på sin utländska representation via en allians med Europas största speditionsföretag, Danzas AG, BaseL Danzas blir ASGs partner i alla länderutanför Norden där ASG inte har dotterbolag, medan ASG blir Danzas partner i Norden och Baltikum.

Godsvolymerna sjönk markant beroende på låg- konjunkturen och prispressen blev hård på flertalet

marknader. I Sverige minskade godsvolymerna med 6% mätt i antal ton. Konkurrensen är fortsatt hård både i Norden, inom Europa och för trafik till och från andra världsdelar. Därför arbetar ASG dels med att bygga upp egna tydliga tjänster, dels med omfattande intern rationalisering.

23

Antalet medarbetare minskade med 300 personer i moderbolaget som en följd av samordnad organisation för inrikestrafik, nordentrafik och kontinenttrafik. Ytt- erligare besparingar görs genom en minskning av cen- trala staber, investeringstopp och sänkta omkostnader.

RÖRELSERESULTAT EFTER

PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR MSEK

250 200 150 100 50

o

-50

ASG MSEK

1988

Rörelsens intäkter 1989

Resultat efter finansnetto Balansomslutning soliditet,

%

Räntabilitet på sysselsatt kapital,%

Medelantalet anställda

1990

1991

1992

7.620 -57 3.057 20,9

7,6 5.317

C om biTrans

Sweden

AB

1992

1991 7.700 109 3.038 24,3

15,7 5.404

CombiTrans Sweden AB är ett speditionsföretag som är specialiserat på internationella transporter. Basen för verksamheten är järnvägen. Bolaget arbetar även med trailer i kombinerad trafik. Företagets internationella inriktning har ytterligare förstärkts under året genom att ännu ett kontor öppnats i Frankrike.

Trots hård konkurrens har företaget klarat sig bra och utvecklingen kommer att styras mot starkare internationella enheter med en utpräglad försäljnings- inriktning som mål till bibehållen låg kostnadsnivå.

Verksamheten har ökat såväl avseende omsättning som

transporterade kvantiteter.

Nordwaggon AB

Nordwaggon AB är ett privatvagnsbolag. Företaget ägs tilllika delar av SJ och AB Electrolux. Bolagets affårs- ide är att utveckla och hyra ut järnvägsvagnar för natio- nell och internationell godstrafik, dels genom SJ som kund och dels genom egna agenter och dotterföretag i Europa. Nordwaggon arbetar för en minimering av tomvagnskörningar, bland annat med ett unikt ADB- baserat vagnsdirigeringssystem

Under1992harNordwaggonkraftigtförstärktsina positioner på transportmarknaden genom att köpa 100 moderna 4-axliga boggievagnar, som lastar cirka 63 ton och med utrymme för stora volymer. Bolaget kan möta en växande marknad genom option på ytterligare 100 vagnar samt en planerad förhyrning av 200 moderna godsvagnar.

Företaget utvecklar och bygger även om äldre vag- nar för marknadens behov. Den så kallade volymvag- nen har efter ombyggnad en kapacitet på 52 europa- pallar jämfört med tidigare 30. Nordwaggon förfogar också över en tank- och bulkvagnsflotta. Vid årsskiftet disponerade Nordwaggon 1.500 vagnar.

Rail Combi AB

Kombitrafiken inom SJ Gods överfördes

l

juli 1992 till ett fristående bolag - Rail Combi AB - inom Swed- carriergruppen. Företaget ansvarar för all försälj ni ng av transporter av lösa lastbärare inom kombinätet och administrerar också SJs internationella kombitrafik Förutsättningarna för ett närmare samarbete med kom- bitrafikens främsta kunder - åkerier, speditörer och rederier - har ökat efter bildandet av Rail Combi. En ägarspridning har skett i början av 1993 så att 30% av bolaget sålts till privata ägare.

Rail Combi trafikerar tretton terminalorter i Sverige. Tigtransporterna mellan orterna körs av SJ.

Ra il Combi har 136 anställda.

24

. '

"----'-·.----; ~ .. ---·-·-=---,.-,.~

D w

-

l

FORDONSUNDERHÅLL

U ^nd er 1992 pågick ett intensivt effektiviserings- arbete inom SJ-koncernens verksamhetsgre- nar för fordonsunderhålL

Maskindivisionen

Bland effektiviseringsåtgärderna inom Maskindivisionen under 1992 kan nämnas förbättrade redovisnings- och styrprinciper. Målsättningen är att klara de krav som ställs på affärsmässiga relationer mellan verkstäder och for- donsägare, bland annat genom att för- bättra produktions- och materialförsörj- ningssystemen.

Vid verkstaden i Hagalund har en ny verkstadshall invigts för vagnar och hela tåg. Den nya verkstaden innebär

investeringar på 400 MSEK. Verkstadsresurserna har därmed moderniserats och ökat avsevärt för effektivt arbete med personvagnar och motorvagnar. Hel- tågsverkstaden har mobila arbetsbryggor och annan specialutrustning och verkstadens tre spår ger möj- lighet till framtida underhåll för bland annat Mälar- banans och Arlandabanans fordon.

Kapaciteten har också utökats i verkstaden i Älv-

l

25

sjö där underhåll av pendeltågen sker. Ett extra spår har byggts till, liksom kontors- och personallokaler. Alla spår är nu också genomgående så att resurserna kan användas mer effektivt då arbetsuppe- hållande ut- och inväxling avsevärt har minskat. Verkstaden har även kapaci- tet att klara en ökning av pendeltågs- trafiken genom att befindiga fordon kan uttnyttjas effektivare.

I Malmö har effektivitetshöjande ombyggnader gjorts i lokverkstaden för att mö j liggöra underhåll av det nya danska dieselmotorvagnståget IC3 som går i trafik mellan Malmö och Karls- krona. I Götebotg görs anpassningar i motorvagnshallen för att kunna han- tera underhåll av pendeltåget

X10

för bland annat Kungsbackatrafiken.

På samdiga trafikverkstadsområden har kvalitets- revisioner genomförts.

satsningar har gjorts under 1 992 på den yttre och

inre miljön, till exempel genomförandet av miljörevi-

sion vid samdiga verkstäder. SJ s kemiska laboratorium

tillhör Maskindivisionen och säkerställer bland annat

att inköp och hantering av kemisktekniska produkter

sker till lägsta totala kostnad och med hänsyn till miljöaspekterna.

Året har inneburit fortsatt engagemang i an- skaffningav X2000 i form av leveransbesiktningar, veri- fiering av Life Cycle Cost-åtaganden (LCC) samt tek- nisk utveckling av bland annat gångdynamik Ett ex- pert- och dokumentationssystem för felsökning på SJs fordon har tagits fram i samarbete med SJ Data. Högt fordonsutnyttjande innebär krav på minskade avställ- ningstider för underhåll och reparation, samtidigt som fordonen blir allt mer komplicerade. Expertsystem fyl- ler här en viktig funktion för att effektivisera under- hållsarbetet.

Den internationella verksamheten har 1992 kon- centrerats till det nordiska samarbetet, där bland annat ett projekt omfattar planering av fordon för den kommande Öresundsbron. Maskindivisionen är exempelvis involverad i anskaffning av ellok som kan trafikera Sverige, Norge, Danmark och Tyskland.

26

TGOJ AB

TGOJ har underhållsverksamhet i Örebro, Åmål, Tillberga, Malmö och Eskilstuna. I verksamheten ingår även en mindre trafikrörelse som genom ett nära sam- arbete med SJ är en integrerad del av den svenska järn- vägstrafiken.

TGOJ AB har 1992 genomfört betydande för- ändringar inom underhållsrörelsen. Förändringarna har inneburit ökad specialisering. Vidare har admi- nistrationen minskat som en följd av förenklade ruti- ner för styrning och kontroll. I kombination med huvudverksamheten säljs TGOJs kunnande på kon- sultbasis med syfte att ge kunden lägsta möjliga under- hållskostnad till högsta kvalitet och samtidigt maximal säkerhet och tillförlitlighet. Marknadsvolymerna har

t

sjunkit genom ändrade underhållsrutiner för fordon.

Bolaget söker därför aktivt nya verksamhetsområden f

och kunder genom betydande satsningar på mark- nadsföring och försäljning.

Verksamhetsutvecklingen innebar under 1992

omfattande satsningar på rationalisering och effektivi-

sering. Ett nytt datasystem för material- och produk-

tionsstyrning, ekonomi och redovisningsamt personal-

administration togs i drift under året med syfte att åstad-

komma ytterligare kostnadsreduktion. Under året har

även ett utbildningsprogram startat för personal i pro-

duktions- och funktionsledande befattningar med

målsättningep att utveckla en mer affärs- och kund-

.,...

l

orienterad inriktning av verksamheten. I ett senare skede kommer utbildningsprogrammet att omfatta hela personalen.

Under åretharTGOJ inlettd iskussioner med både svenska och udändska företag för att bredda och för- djupa TGOJs kompetens. På sikt ska detta leda till högre marknadsandelar på den nordiska marknaden.

RÖRELSERESULTAT EFTER

PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR MSEK

80 70 60 50 40

30

20 lO o

TGOJ MSEK

1 988

Rörelsens intäkter

1989

Resultat efter finansnetto Balansomslutning soliditet,

%

Räntabilitet på sysselsatt kapital,%

Medelantalet anställda

1990

SwedeRail AB 1 991

1992 1.004

16

782 20,2

14,5 934

1992

1991 1.21 7

o

714

9,8

8 ,1 1.783

SwedeRail AB marknadsför på konsultbasis SJs och Banverkets samlade kompetens internationellt och har uppdrag i Kanada, USA, Spanien, England, Norge, Kroatien, Indien, Botswana och Tanzania.

SwedeRails kompetens inom vissa tekniska om- råden är av särskilt intresse. Varje år arrangerar SwedeRail en kurs inom området "Railway Mainte- nance Management" med deltagare från hela värl- den. Kursen finansieras av Beredningen för Interna- t ionellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete (BITS), och marknadsför samtidigt SwedeRail på ett positivt sätt.

27

FASTIGHETSVERKSAMHET

U nder 1992 har SJ återinvigt 20 nyrenoverade och moderniserade stationer. Sedan 1988 har cirka 70 stationer rustats och arbetet fortsätter.

Målet är 100 moderniserade stationer före utgången av 1993. Bland övriga byggprojekt 1992 kannämnas en ny heltågshall i Hagalund.

Vidare har upprustning av drygt 200 personalutrymmen till större delen slutförts under året.

Utformningen och standarden på SJ s stationer har stor betydelse för rese- närernas upplevelse av tågresan och därmed tågets konkurrenskraft gente- mot andra trafikslag. Därför sker en omfattande satsning på att åstad- komma bekväma, funktionella och

attraktiva stationsutrymmen med god service för rese- närerna. I vissa fall utvecklas stationsområdena till kom p l etta resecentrum.

Järnvägsstationen är på många håll kommunens ansikte utåt. stationsområdets strategiska läge har stor betydelse för stadsbild och miljö. Utvecklingen av nya

28

resecentrum och intilliggande markområden sker där- för i nära samarbete med kommunerna. Under året har resecentrum i Ånge färdigställts. Byggstart för exploa-

terings- och resecentrumprojekten i Näs sjö, Södertälje Syd, Skövde och Hallsberg har skett.

S ammantaget har ett 30-tal samarbets- ( avtal tecknats med kommuner i hela landet, till exempel för ett nytt rese- centrum i Falun. Parallella arkitekt- uppdrag har genomförts för Norra stationsområdet i Stockholm samt sta- tionsområdena i Uppsala, Linköping och E skilstuna och planeras för bland annat Uppsala och Norrköping.

Fastighetsverksamheten har fokuse- rats på en effektiv och kundorienterad fastighetsförvaltning med satsning på externuthyr- ning, underhåll och upprustning av fastighetsbestån- det.

Under 1980-talet var fastighetsprisökningen ex- ceptionellt hög. Stor efterfrågan på lokaler och för- väntningar om framtida marknadstillväxt medför d e

•