• No results found

EU-frågorna betyder mer M G

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "EU-frågorna betyder mer M G"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gahrton visar också tydligt hur relationen mellan palestinier och Israel förvärras av omvärldens periodvisa politiska isolering – av Palestina! – som helt saknar mot- svarighet i historien. Ett välkänt exempel är den israelis- ka statens vägran att tillmötesgå kraven från FN, som en gång gav judarna rätt att upprätta en stat i Palestina.

I vilket annat land som helst som utsätts för dagliga attacker vore det möjligt för fredstrupper att komma till undsättning för den svagare parten; Bosnien, Kongo, Liberia och Sudan är bara några få exempel, men inte det ockuperade Palestina, eftersom Israel sätter sig emot.

Andra exempel på denna isolering är hur omvärlden blundar för hur palestinier dagligen förvägras lika rättig- heter av den ”enda demokratin i Mellanöstern” samti- digt som de utsätts för en internationell bojkott utan like för att i demokratiska val ha röstat fram Hamas.

G

ahrton presenterar flera möjliga lösningar på kon- flikten men menar att endast en demokratisk stat i hela Palestina (som inkluderar flyktingarnas rätt att återvända) är rättvis, men samtidigt tämligen orealistisk utifrån rådande styrkeförhållanden. Därför hävdar han att Israels ockupation måste upphöra genom ”yttre tvång”, precis som apartheid i Sydafrika en gång avvecklades. Ett verkningsfullt vapen skulle vara en enig internationell bojkott som syftar till att tvinga Israel till fred.

Men Gahrton pekar också på vad som står i vägen för freden; vapenindustrin, islamister, Israel (med stöd av USA) och arabiska diktatorer, vilka alla ingår i en ohelig allians. Men den kvalitativa skillnaden dem emellan att det är Israel som upprätthåller ockupationen och att det är Israel och ingen annan som bygger muren.

Palestinas befrielsekamp är en respektingivande pre- sentation av en konflikt vars komplexitet alltför ofta framställs som omöjlig att greppa för det mänskliga intellektet. Och att Gahrton, som behärskar arabiska språket, även inkluderar arabiska källor och hänvisar till otaliga referenser som tydligare förklarar historiska ske- enden även utifrån ett palestinskt perspektiv, ger boken ytterligare tyngd.

Men den mångfasetterade skildring som sträcker sig över drygt ett sekel blir också dess svaghet, för den hind- rar författaren att verkligen fördjupa sina analyser och på ett ingående sätt behandla händelseutvecklingen och

vändpunkterna i historien. I stället uppstår, om än bitvis, luckor i tid och rum, vilket borde ha kunnat undvikas.

M

en även om boken inte utvecklar sin fulla potential är den en utmärkt översikt och uppslagsbok.

Och läsningen leder onekligen fram till den dystra slutsatsen att Israel inte är intresserat av fred med pales- tinier. Att sluta fred och erkänna en palestinsk stat med egna gränser som en legitim makt skulle innebära slutet för sionismens ambitioner att ”återskapa” Stor-Israel.

Krigstillståndet är något av en livlina i sionismen, och ockupationen av Palestina är därför en status quo som till varje pris måste bestå.

Ariel Sharon, som måste ses som en av de mest hän- givna till denna linje, visade detta när han likt en koloni- alherre tätt följd av en privat här vandrade genom Östra

Jerusalem för att på ett beprövat sätt provocera fram en våldsam konfrontation år 2000, vilket ledde till att den andra intifadan bröt ut. Sharons konfrontation grusade förhoppningarna om fred.

Gahrton menar att just så har andra ledare gjort före honom – för att hålla drömmen om Israel vid liv.

FOAD RAD radar@arbetaren.se

Foad Rad är sociolog, frilansskribent och har länge varit aktiv i International Solidarity Movement, ISM.

Per Gahrton

Palestinas befrielsekamp

– Historia, analys och personliga iakttagelser CARLSSONS BOKFÖRLAG, 2008

sanning som det politiska etablis- semanget fortfarande duckar för.

VI KAN TACKA socialdemokratin för att välståndet också lett till väl- färd. Det är deras förtjänst att moderna Marior inte behöver förnedras för att få bidrag. Men samtidigt är partiet tjudrat vid den fasta pålen att det skulle gå att fortsätta som förr, att öka sys- selsättningen, tillväxten, som om naturen inte satte några gränser för expansionen.

Den synen delar man med de borgerliga. Men som regeringen nu går fram vrider den också klockan tillbaka: drar in bidragen, ökar pressen på de redan pressade och gör bristen på jobb till en fråga om den enskildes ambition

och ansträngning. Där håller soci- aldemokraterna emot, av naturli- ga skäl. Men därmed hamnar de också i bakvattnet. Försvaret av ett bidragssystem löser inte de grundläggande problemen.

KANSKE ÄR DET SÅ att vi inte behöver mer – inte mer välstånd och inte mer arbete. 2009 behöver vi inte längre slita som Sigge och Maria för att leva väl.

Det går inte att utnyttja jordens resurser hårdare. Då finns det ändå en lösning och den ligger nära: låt alla vara med och jobba genom att dela på de jobb som behöver göras. Men vem ska säga till konungen att han är naken?

CHRISTER SANNE radar@arbetaren.se

EU-frågorna betyder mer

NU NÄR LISSABONFÖRDRAGET har ratificerats av riksdagen är det viktigare än någonsin att det blir en politisk diskussion om EU och EG-domstolen, annars hotas det svenska folkstyret och vår nationella suveränitet.

Så kan den diskussion sam- manfattas som hölls i ABF-huset i Stockholm i slutet av novem- ber. Carl Tham, före detta minister både i borgerliga och socialdemokratiska regeringar, konstaterade i sin inledning att Sveriges ratificering av Lissa- bonfördraget föregåtts av ”stör- sta möjliga tystnad”.

Detta trots att fördraget, vil- ket juridikprofessor Thomas Bull påpekade, på flera avgö- rande punkter står i strid med,

eller går utöver svensk grund- lag.

Fördraget innebär bland annat att EG-domstolen kom- mer att få betydligt ökade befo- genheter och i framtiden kunna döma i till exempel skattefrågor.

EU kommer också att få ökad makt på de enskilda ländernas bekostnad i och med att en presidentliknande post inrättas.

Det system som nu gäller, att EU byter ordförandeland en gång i halvåret, avskaffas således.

Professorn i statskunskap, Sverker Gustafsson, betraktade Lissabonfördraget som en mil- stolpe och varnade för att det finns risk för att EG-rätten i framtiden kan komma att tilläm- pas så att Sverige inte får behålla

till exempel licensfinansierad radio och tv och allmännyttiga bostadsföretag. Grundfrågan är således konstitutionell, menade han, det vill säga ytterst handlar den om i vilken mån andra län- der ska bestämma över vårt land.

Hans slutsats blev att vänstern måste politisera EU-frågorna inte bara i EU-valen, utan också i den vanliga valrörelsen.

Det verkar vara hög tid.

HANS FALK radar@arbetaren.se

Arbetaren 50/2008 Radar 15

Israels dåvarande premiärminister Ariel Sharon vandrar genom östra Jerusalem år 2000 och provocerar därigenom fram en konfrontation. Foad Rad har läst Per Gahrtons mångfasetterade historieskrivning om Palestinakonflikten.

Tystnad runt Lissabonfördraget.

Ur veckotidningen Arbetaren nr. 50 2008

References

Related documents

Vi skulle vara mycket tacksamma ifall vi fick komma och utföra vår undersökning på er gymnasieskola som handlar om självkänsla, självförtroende, fysiska

Andra aspekter av kön och motivation till andraspråksinlärning som kommer fram i undersökningen är att flickorna tenderar att vara mer motiverade till att lära

Sverige genomförde medlingsdirektivet genom lag (2011:860) om medling i vissa privattvister (nedan medlingslagen), i vilken medling i indispositiva tvister undantas från

Förutsättningarna för att trimma ytan är såklart olika för dessa, men med möjlighet att arbeta hemifrån eller i coworking-hub kommer sannolikt många att våga vara lite mer

Om du är medborgare i ett land utanför EU/EES-området och Schweiz har du möjlighet att ansöka om intyg U2 för arbetssökande i ett annat EU-land (dock inte i Danmark), förutsatt

Dessa samtal blev en motvikt till uppfattningen i USA - och särkilt hos den nuvarande regeringen - att kommunis- men på Kuba antingen kommer att långsamt dö ut eller falla

Liberia har format mig på många sätt, främst tror jag genom möjligheten till möten med människor som lever väldigt olikt oss nordbor och som är olika oss på många

*) Vid slakt av ren från de norrbottniska samebyarna Svaipa, Maskaure och Mausjaure inom Västerbottens län gäller samma rutiner som för den sameby från vilken renen