Handgrepen Ragna

Handgrepen Ragna

Introduktion

Odling är inte bara en livsnödvändig syssla för mänskligheten för att införskaffa föda, det är även en högt skattad hobby och frit-idssyssla för många. Det senaste decenniet har vi sett en odlingsvåg svepa över Sverige och att intresset för att odla sin egen mat bara ökar märks inte minst hos trädgård-shandlare och odlingstjänster (Co-Grow. Tradera. SVT Nyheter.). Jag själv har odlat på en odlingslott i sju säsonger och för mig är odlingen en form av meditation och jag blir lätt förankrad i nuet och bekymmer och huvudbry tar en paus.

Detta är något som i princip alla mina odlingsbekantskaper upplever och håller med om. Ju mer jag har lärt mig om odling och teorier kring ämnet under åren ju mer har jag förstått att detta beror en hel del på kon-takten och närheten till jorden, som har en direkt antidepressiv effekt (Grant, Bonnie L. Lowry, C.A). Att odla egen mat ger oss också en frihet, eftersom vi blir mindre beroende av att införskaffa föda på andra sätt. Att första gången för säsongen kunna avnjuta en tallrik mat där alla ingredienser kommer ifrån min egen odling är utan tvekan en av mina höjdpunkter varje år.

Problemformulering och syfte

I och med min egen erfarenhet av odling, samt mina iakttagelser och samtal med andra odlare, har jag identifierat ett område som jag är nyfiken på att förbättra och underlätta. I området där jag odlar, Snösätra Norra beläget i Rågsveds Naturreservat, har vi lerjord. Lerjord är väldigt näringsrik men den är också väldigt tung och svårbearbetad, vilket kan göra moment som uppluckring, grävning och ogräsrensning till en sysslor en drar sig för. Jag vill ge odlare som odlar i lerjord ett nytt verktyg som underlättar dessa moment och ger ett alternativ till de verktyg som finns på marknaden idag. Jag vill att mitt verktyg ska uppmuntra odlare att arbeta närmare jorden och använda sina händer mer i trädgårdsarbetet. Det sistnämnda hoppas jag ska öka effekterna av välbefinnandet vi får av vår odling än mer.

Jag vill ge odlaren verktyg

och uppmuntran att arbeta

närmare jordytan.

Mitt verktyg ska vara lika

effektivt som ett långskaftat

Bakgrund och

begrepp

Låt mig först gå igenom några av begreppen och vad jag syftar på när jag använder dem i den här uppsatsen.

Handverktyg

Med handverktyg syftar jag på verktyg som en använder med sina händer och som främst inte är elektriska. Dessa har korta skaft och används nära jorden eller plantan en arbetar med. Bildexempel nedan från Vito Garden.

Långskaftade verktyg

Även här syftar jag på icke-elektriska verktyg men som vanligen används i stående position och en befinner sig längre ifrån växten eller jorden en arbetar med. Bildexempel nedan (grep, spade, kratta) från wexthuset.se.

Odlingsbädd och upphöjd

odlingsbädd

En odlingsbädd är en bädd av jord eller andra organiska material som en har bearbetat för att odla perenna eller annuella växter och grönsaker i. En upphöjd odlingsbädd är allmänt känt som en odlingsbädd som är upphöjd från marken på vilket sätt som helst, exempelvis genom att en bygger upp den med organiska material och kan vara vilken höjd som helst, 10 cm och uppåt. I den här uppsatsen syftar jag dock på bäddar som höjts upp minst 30 cm, så att de enklast bearbetas från knästående eller stående position. Denna typ av bäddar byggs vanligtvis upp med hjälp av kanter av plank eller pallkragar.

Ovan: Exempel på långskaftade verktyg. Från vänster: Grep, kratta och spade. Produktbilder från wexthuset.se

Grävande

Grävande, antingen med verktyg eller med händerna, är ett frekvent återkommande moment inom odling. Till exempel: En måste gräva ett hål innan en ska sätta ner en planta eller så ett frö i jorden. En måste gräva när det är dags att vända på sin komposthög (för att stimulera förmultningsprocessen). En måste gräva när en ska rensa ogräs eller anlägga en ny rabatt eller odlingsbädd. I vissa odlingsmetoder ska man även vända på jorden varje höst. Det finns fler argument för och emot vändning av jorden, men om en odlar i ogräsrik lerjord är det fördelaktigt att göra en ordentlig ogräsrensning innan en täcker odlingsbäddarna för vintern, då blir det betydligt mindre ogräs följande säsong (Hagstedt, Magnus). Dessa moment utförs vanligen men en spade eller grep.

Luckring och jordförbättring

Med en grep kan en använda sig av luckring av jorden istället för grävning. Luckring av jorden innebär att en istället för att vända den med en spade trycker ner sin grävgrep och lyfter upp jorden en aning genom att häva ner handtaget i en båge mot marken. Detta gör att jorden luftas och en kan blanda ner andra material i jorden. När en blandar ner andra material i lerjord (gäller även andra typer av jord) såsom torra löv eller kompostmaterial i syfte att göra jorden luftigare och lättare att arbeta med kallas det för jordförbättring.

I grävning och luckring med spade och grep finns tre moment som är lite extra relevanta för projektet: Nedtryckning av verktyget i jorden, hävmomentet när en bänder upp jorden samt lyftet där en eventuellt förflyttar jorden eller materialet en har på spaden/grepen.

Grävfri odling

Det finns även odlingsmetoder som kallas för grävfri odling, där en till exempel fyller odlingslådor med jord (Bjerregaard, Yvonne.). Täckodling är ett annat populärt exempel, där en anlägger odlingsbäddar och rabatter ovanpå marken utan att gräva eller luckra upp den innan. Det finns flera fördelar med detta, en av dem som oftast lyfts fram är att ogräs hämmas och att mikroorganismer och maskar inte störs lika mycket och på så sätt gör jorden mjukare och mer näringsrik på egen hand. Det “enda” du som odlare behöver göra är att lägga på kompostmaterial så sköter jorden sig självt (Bäckmo, Sara). I teorin. I praktiken har vi som provat på detta fått erfara att det inte alltid är så enkelt. Från början krävs det till exempel en ogräsfri mark, då det finns gott om ogräs som kan ta sig igenom det mesta. Skörd av potatis och andra rotfrukter kräver också att en gräver eller luckrar i jorden. Alltså är det svårt att helt komma bort ifrån grävmomentet i praktiken.

På bild: En upphöjd

odlingsbädd och en

kompostlåda byggda av

Metoder och tekniker

Under det här projektet har jag velat utnyttja så många av mina design-färdigheter som möjligt. Som övergripande metod har jag använt mig av design thinking, det är ett arbetssätt som jag lärt mig under mina år som digital UX-designer och känner mig bekväm i (Baseman, Stephanie). För mig går design thinking ut på att jag inte jobbar i ett “vattenfall” från början till slut, utan hela tiden är öppen för att gå tillbaka och göra ändringar och förbättringar i mitt projekt beroende på nya kunskaper och insikter jag införskaffar under arbetets gång. Stegen som oftast räknas in när en talar om design thinking är sympatisera, definiera, idéa, prototypa, testa och implementera. Eftersom jag själv ingår i min målgrupp och jag jobbar med ett ämne som jag själv känner till väldigt mycket om sedan innan vill jag även påstå att jag tillämpat metoden deltagande observa-tion (Naobserva-tionalencyklopedin).

Jag har också velat putsa upp och utveckla min “verktygslåda” inom industridesign-fältet så mycket som möjligt. Jag har tillämpat research, användartester, en-kätundersökningar, design for disassembly och cirkuläritets-tänk. Jag har prototypat genom skulptering i lera och prototypskum, metallarabete, svetsning samt digital 3d-modellering och 3d-printing. Metallar-betet och 3d-printing var tekniker som jag inte har haft möjlighet att prova innan så de momenten har varit särskilt lärorika och roliga att använda mig av.

Design thinking process, illustrerad

Begränsningar och mål i

projektet

Jag har valt att avgränsa mitt projekt till ett (1 st) verktyg. Mitt mål i slutet av projektet är att ha två prototyper: En som fungerar och håller för det användningsområde det är avsett för, samt en prototyp som har utseendet jag avser att verktyget ska ha om det skulle serieproduceras. Jag kommer att presentera materialval och tillverkning-sprocesser som kan användas om verktyget skulle serieproduceras. Min tid och fokus i projektet kommer först och främst att läggas på att ta fram ett verktyg som är effektivt och bekvämt att använda.

Designprocess

Skissande kring grävmomentet

Under skissfasen av mitt projekt kom jag snabbt på idén kring handgrepen. När en använder grävgrep idag så är det mycket stående, böjande och sittande på huk om vartannat. Detta innebär en påfrestning för ryggen samt benens baksidemuskler och det blir även omständligt i längden.

När jag själv använder grävgrepen försöker jag ofta förbli i sittande position, men grepens långa handtag gör att det är svårt att använda den när en befinner sig nära mark-nivån, det är till exempel lätt att en råkar slå huvudet i handtaget medan en arbetar.

Fördel med grävgrep vs. spade

Just grävgrepen är ett av mina favoritverktyg eftersom den inte hugger sönder jorden på samma sätt som en spade. Det är fördelaktigt både för maskarna, som är nödvändiga för jordkvaliteten, och när en ska gräva upp potatis, så en inte hugger itu knölarna. Grepen gör det även lättare att få tag på långa ogräsrötter och få upp dem hela utan att de huggs upp i småbitar.

Handverktyg och odling nära

marknivå

Att använda handverktyg i sitt odlingsarbete är fördelaktigt eftersom en får mer kontroll och en kan befinna sig nära jordytan. I mitt projekt har jag strävat efter att designa en handgrep, alltså en klassisk grävgrep men som är till för att användas i sittande position, eller när en ska gräva i upphöjda odlingsbäddar. Min handgrepgrep har dock en större gaffeldel än de handgrepar som finns på marknaden idag, detta för att behålla effektivitet och så att en ska kunna göra ett rejält arbete med verktyget.

Prototypfas

Grova prototyper och

användartester, första rundan

Jag gjorde ett prototyphandtag i lera direkt från skisser. Modellen blev såpass hållbar att jag kunde be testpersoner att hålla i den och visa hur de tror att de skulle använda grepen om de skulle gräva med den.

Jag hade tre testpersoner, ingen av dem hade sett mig använda grepen innan. Instruk-tionen de fick av mig var “Här är en grep. Visa hur du skulle göra om du skulle gräva med den”. Detta för att jag ville se hur intuitiv min design är, jag vill att min grep ska gå att använda på “rätt” sätt utan att användaren ska behöva en manual. Testet utfördes inomhus och personerna fick låtsasgräva. Ingen av de tre testpersonerna satte handen där jag hade tänkt, utan alla började med andra grepp. En person tog ett grepp runt själva gaffeldelen och en till påpekade att en kanske ville ha ett grepp även där (figur 2). När jag visade hur jag hade tänkt att den ska hållas och användas höll användarna med om att det antagligen skulle vara det bekvä-maste sättet att använda grepen på, vid nedtryckning i jorden.

Slutsats av första

användartestet

De två viktigaste insikterna från användar- testet var att jag måste göra min grep lättare, Nu väger endast gaffeldelen 1,2 kg, och jag vill gärna att verktyget inte ska väga mer än så totalt. Alla testpersonerna tyckte att prototypen är för tung och påpekade att den antagligen inte skulle gå att använda med en hand. Min avsikt är att den ska användas med två händer, men jag vill ändå att den ska bli lättare, det ska gå att använda mitt verktyg i timmar utan att bli för utmattad. Handtaget måste också få en design som bjuder in användaren till det mest effektiva greppet direkt.

figur 2 figur 1

figur 3

figur 4

_{Figur 2, 3, 4: Bilder från}

mitt första användartest.

I princip alla möjliga och

omöjliga grepp testades och

gav mig bra idéer.

Prototyp, andra rundan

Baserat på feedback och observationer från första användartestet gjorde jag två nya handtag, ett format som ett T och en cirkelform.

Cirkelformen har nu blivit mindre, och fått en platt yta nertill för att bjuda in till att placera handen där när en trycker ner grepen i jorden. T-formen kom till redan i skiss-stadiet men jag har nu valt att reali-sera den eftersom alla testarna hittills har indikerat att ett tydligt tvåhandsgrepp kan vara att föredra. När en av de första testper-sonerna blev presenterade med T-greppet blev responsen mycket positiv, hon tyckte att det kändes naturligt och som att det skulle vara mycket effektivt. Dessa handtag är tillverkade i prototypplast och är lindade med plasttejp för att enkelt kunna göras rent. Cirkelhandtaget är framåtlutat för att förhoppningsvis ge en extra liten hävstångseffekt när en gräver eller luckrar upp jord. Avståndet mellan själva handtaget och gaffeln är anpassat så att en ska kunna placera handen där vid ett lyft.

Användartest två: I riktig jord

I mitt andra användartest tog jag med mig T- och cirkelgreppet till min egna odlingslott, där jag mötte upp odlaren Jenny som fick prova min grep. Hon provade både T-greppet och cirkelgreppet, i knäsittande position. Jenny tyckte att alla momenten (ned- tryckning, uppbändning och lyft) var enkla med båda greppen men hon föredrog starkt cirkelgreppet då det är lättare att variera sitt grepp där.

Jag provade själv att luckra

jord med båda greppen och

jag kom till samma slutsats

som Jenny: Cirkeln är att

föredra, alla momenten

kändes mycket enklare med

cirkelgreppet.

Tyvärr hade jag sönder

cirkelgreppet och bestämde

mig för att göra en hållbarare

Prototyp och användartest

nummer tre: “En sån här skulle

jag gärna köpa”

Sagt och gjort. Jag tog mig till metallverksta-den och tillverkade ett handtag av metallrör som absolut inte skulle gå sönder i första taget. För att att inte riskera att handtaget skulle gå av eller röra på sig under testerna igen så svetsade jag fast handtaget i grepen. Cirkelhandlaget har kvar samma framåt- lutning som innan.

Det här användartestet tog plats 1,5 veckor efter det första och den här gången fick odlarna Klara och Maria prova min grep. Klara provar den i en något upphöjd odlingslåda, stående på knä bredvid och jämför även arbetet hon genomför (uppluckring) med en spade. Bilder nedan.

Klara upplevde att arbetet var roligare, snabbare och smidigare med min handgrep än med spade. Hon fick även upp en hel maskrosrot utan problem med handgrepen, “Något som aldrig händer med ett litet vanligt maskrosjärn eller mini-spade”. Klara påpekade även att det går väldigt snabbt att bearbeta jorden med handgrepen jämfört med andra handverktyg.

Kontrollen hon upplever att hon har i arbetet och exakt vad och var hon gräver är större med handgrepen än med spaden. Kontrollen och effektiviteten var något som testaren Maria också höll med om. Maria provade också grepen i en upphöjd odlingslåda, och hon stod på knä bredvid under testet. Maria gillar tyngden i metallgrepen och tyckte det lät onödigt att försöka göra den lättare. Maria gick till och med så långt som att spontant säga att hon gärna skulle köpa ett sånt här verktyg om det fanns på marknaden.

Klara och Maria testade handgrepen på varsitt håll och hörde alltså inte vad den andre sa om verktyget, men kom med liknande synpunkter. Dock tyckte Klara att hon gärna ville att själva mötet mellan skaftet och gaffeldelen ska bli greppvänligare, hon placerade gärna en hand där i häv-momentet, trots att hon höll med om att det finns en bra hävstångs-

Slutsats av tredje

användartestet

Jag kommer att fortsätta på mitt cirkel- inspirerade handtag och även börja jobba på designen av gaffeldelen, jag vill gärna göra så att den är greppvänlig även vid mötet. Trots att Maria gillade tyngden i min handgrep så kommer jag att sträva efter att få ner vikten på den. Att verktyget inte väger för mycket är avgörande för hur länge en orkar arbeta.

Hävmomentet

Målgrupp

Min målgrupp är hobbyodlare, alltså personer som inte är direkt ekonomiskt beroende av sina odlingar. Målgruppen är inte knuten till en geografisk plats, och definieras heller inte av ålder. Att de ska ha det trevligt och må bra av sina odlingar är viktigare än storleken på skörden. De ser värdet i att hålla jorden levande och välmående, och de är noga med att inte använda några artificiella eller giftiga medel när de gödslar eller bekämpar ogräs och ohyra. Min målgrupp odlar på minst 5 kvm, och upp till 250 kvm.

Persona: Francine

Francine är 35 år och bor i radhus med partner och två barn i förskoleåldern. Hon odlar på 15 kvm på husets tomt i odlingslådor, odlings-bäddar och rabatter. Tomten var vildvuxen innan Francine med familj flyttade in och på tre säsonger har Francine fått någorlunda ordning på den. Men då både Francine och hennes partner jobbar heltid och har två barn att ta hand om hinner de inte hålla odling-arna ogräsfria, så Francine luckrar jorden på höst- eller vårkanten för att lättare kunna ta bort de värsta rötterna. Hon har även en kompost som hon vänder en gång per säsong och som producerar okej jord till odlingarna. Familjen har en bra inkomst men sparar hell-re än slösar. Därför vill Francine att det hon köper ska hålla länge och gärna vara hållbara även ur miljö- och klimatsynpunkt. Tiden räcker dock inte till för att kunna djupdyka i miljöämnet så hon litar på märkningar och det som står och sägs i produktföretagens marknadsföring. Francine är också nyfiken på att prova nya saker och mycket av hennes inköp påverkas av sådant hon ser andra använda och rekommendera. Francine kommer särskilt att tycka om handgrepen Ragna eftersom det är ett verktyg som går att bära hängande på armen när hon håller i annat, och eftersom hon kan luckra och plocka utan att ställa sig upp och sätta sig ner om vartannat. Så småningom gör Ragna även att Francine skippar trädgårdshandskarna så fort vädret tillåter, det är ju så härligt att få direktkontakt med jorden.

Målgruppsenkät

Jag genomförde jag en målgrupps- undersökning i samband med att jag skulle fatta beslut kring den estetiska formgivnin-gen. Jag kände att jag behövde ett större underlag och eftersom min tid började rinna ut valde jag att göra en enkät. Enkäten bestod utav flera delar där de som deltog fick svara pån praktiska frågor om sina odlingar samt varför de odlar och vad de har för relation till sina odlingar och framför allt sin jord. Dessa frågor hade jag med dels för att jag ville försäkra mig om att de som svarade verkligen tillhörde min målgrupp, samt att jag hoppades på fler insikter kring målgrup-pen i allmänhet. Slutligen hade jag en del som handlade om verktyg, där deltagarna fick svara på frågor om vad som är viktigt för dem när de köper verktyg till sina odlingar och trädgårdar. Jag stängde enkäter efter att jag nått 200 unika svar på mindre än 48h, jag hade hoppats på kanske 50 deltagare så att så många deltog var verkligen jättekul. Jag fick förutom bra försäkring om att min målgrupp är den jag tänkt att den är, väldigt fina fritextsvar som är närmast poetiska om varför dessa personer odlar och varför deras jordar är så viktiga för dem.

enkätundersökning

sammanfattning

200

75%

personer svarade har odlat minst 3 säsonger

75%

odlar på upp till 200 kvm, i direkt anslutning till sitt hem,

i både lådor och på friland

ca

50/50

14%

44,5% 29%

96%

65%

55%

60%

85%

61%

45%

blir gladare av sina odlingar

anger att de odlar för att det får dem att

må bra psykiskt

erkänner att ogräsrensning

har sin charm gräver eller luckrar

med försiktighet för att inte störa jordstrukturen svarar att de Aldrig

skulle använda någon giftig produkt i sin odling, ens mot

skadedjur

blir mindre stressade i allmänhet av sitt

odlande

äter nyttigare än de gjort om de inte odlat

87,5%

bekvämlighet

& effektivitet

Stark topp 2 när det inhandlas verktyg till trädgården:

sedan är priset på tredje plats, efter det att verktyget ska hålla länge, har bra garanti och/eller går att reparera

har lagt eller skulle kunna lägga upp till 500

kr på ett icke-elektriskt trädgårdsverktyg, 55% av dem har lagt eller skulle kunna

lägga mer än så

Formgivning av

handgrepen

Efter att ha försäkrat mig om att min hand-greps-idé är funktionell i ett praktiskt och verkligt sammanhang går jag vidare till den mer estetiska formgivningen. Det är kanske värt att nämna att jag har skissat på den här delen av projektet även under den grova prototyp-fasen, allt i uppsatsen är alltså inte presenterat i kronologisk ordning.

Uttryck

Det viktigaste för mig är att odlaren upplever att handgrepen är bekväm, effektiv och rolig att använda. Att handgrepen är effektiv kommer odlaren märka efter första använd-ningen, så jag tycker att det är viktigare att formen utstrålar lust så att odlaren känner att “Det här verktyget verkar roligt och bra, det vill jag köpa”. Jag har en stark fördel med handgrepen, och det är att gaffeldelen är bekant för odlaren så att hen genast förstår vad verktyget ska användas till. Det gör också att jag kan våga ta ut svängarna med hand-taget utan att oroa mig för att folk ska backa för att handgrepen ser för konstig ut.

Vad målgruppen (tror att de)

vill ha

Formen

I början så var jag väldigt fast i det runda handtaget, mycket för att jag hade en föreställning om att jag inte fick krångla till det, men eftersom jag inte hade utforskat några andra former ordentligt ville jag inte nöja mig. Jag ser heller ingen mening med att play it safe i ett skolprojekt, det är ju nu jag kan passa på att ta ut svängarna. För att släppa loss lite hade jag en workshop med mig själv där jag tittade på enkla, nästan barnsliga former som en vanligtvis hittar i en trädgård, och imiterade dem. Jag försökte även göra den runda formen mer teknisk och maskulin, för att se om det kunde ge mig nya idéer. Dessa övningar resulterade i en hel hög med nya idéer.

CMF - color material finish

För att förstärka känslan av funktion valde jag att titta på typiska signalfärger. Jag vill också att det ska vara lätt att hitta sin Ragna om en glömmer var i sin trädgård en har lagt ifrån sig den, vilket ytterligare förstärker valet av en stark färg. Gult är dessutom en pigg och härlig färg enligt mig själv.

Material och

konstruktion

Enligt min målgruppsenkät så spelar mate-rialen inte så stor roll bara verktyget håller länge och är bekvämt att använda. Dock fick jag en del indikationer på att trä och metall är att föredra. Jag vill dock inte använda trä i mitt handtag eftersom designen på det skulle kräva att handtaget fräses ut, och detta kommer att resultera i mer spill än färdig produkt. Jag tycker heller inte om tanken på att serietillverka något av trä, nu när skogen får agera råvara för så många fler produkter än tidigare.

Handtag av plast

Jag hoppas att jag med min formgivning och ett noga val av plast och metall ska kunna övertyga eventuella köpare om att Ragna är en bra investering “trots” att den har ett handtag av plast. Jag har valt plast i handtag-et eftersom dhandtag-et är handtag-ett så pass anpassningsbart material. Enligt min egen research har jag valt ut polyamid som det bästa valet, då det är både kan formsprutas, färgas, återvinnas, tål kraftiga temperaturskillnader och är slit-starkt. Efter ett samtal och rådgivning med plastexpert Leif Pettersson känner jag mig säkrare i mitt val, och jag fick en offert där han föreslår polyamid med en blandning av glasfiber för att göra handtaget så slitstarkt och hållbart som möjligt. Leif gav mig också ett kostnadsförslag på vad det skulle kosta att ta fram verktyget för att producera mitt handtag, och det landar antagligen på runt 150000kr. Polyamid/glasfibermixen ligger på runt 50kr/kg.

Gaffel av stål

Gaffeldelen kommer behöva vara av stål och enligt min research verkar borstål vara passande. Vad jag förstår så kan en genom att blanda eller legera sitt stål med bor öka slitstyrkan och minska vikten avsevärt (Partrex, Hardox).

Förslag för vidare

utveckling

Generellt skulle jag vilja jobba vidare med alla delarna av handgrepen, från användartest-ning till övergripande formspråk och utveck-ling av en affärsidé. Vad det blir av det får vi se, här nedan har jag i alla fall listat ett par områden som jag ser som extra intressanta.

Multi-handtag

Jag har inte bara designat en handgrep under det här projektet, utan även ett fristående väldigt bekvämt handtag som skulle gå att sätta på andra verktyg. Jag skulle gärna utforska vilka andra verktyg som skulle passa med mitt handtag. T.ex. Fiskars har verktygsserier där kunden köper ett handtag och sedan kan byta ut själva verktygsdelen (Fiskars).

Helt i metall

Flera personer som jag har diskuterat min handgrep med (bland andra Jonny Tran, prototyplärare på Konstfack, samt Emma Bondeson, klasskamrat och alpinentusiast) har frågat varför jag inte ska tillverka hela min handgrep i metall. Exempelvis alumin-ium. Jag var först tveksamt inställd till att detta skulle hålla men efter att tillsammans med Emma ha tittat på alpinspadar är jag försiktigt positiv till att det skulle funka. Dock skulle detta påverka formen på min grep väldigt mycket så det är något jag valt att inte gå vidare med i det här projektet, det vore dock en intressant vinkel att ta vidare under andra sammanhang.

Formskydd och patent

Summering och

reflektion

Nu är snart hela projektet slut och jag jobbar för fullt med utställningsdelen av projektet. Jag är stolt över vad jag åstadkommit och jag är väldigt glad att jag valde ett ämne som jag känner bra till sedan innan och hade mycket tyst kunskap med mig från början. Jag har fått oerhört fin feedback från både utom-stående, lärare, opponenter och klasskam-rater. Det har varit ett kort projekt och jag önskar särskilt att jag hade haft mer tid att göra fler användartester och -undersökning-ar. I så fall hade jag låtit ergonomi tagit en mycket större plats, även om det såklart har motiverat mycket av mina formval så krävs det mycket mer testande och undersökande för att verkligen landa där. Jag hade också velat förankra mina estetiska val mer hos målgruppen och det känns som att jag skulle kunna jobba med formen på handtaget hur länge som helst.

Det har varit fantastiskt kul, jag rekommen-derar alla produkt- och industridesigners som är intresserade av form att designa ett verktyg, helst för ett användningsområde de själva är intresserade av.

Handgrepens framtid

Referenser

Baseman, Stephanie. Design Thinking

Process

https://www.stephaniebaseman.com/de-sign-thinking-process (hämtad 2021-05-02) Bjerregaard, Yvonne. 2018. Ny odlingsyta

utan att gräva

https://www.skabarafixa.com/ny-odlingsyta-utan-att-grava/ (hämtad 2021-05-02) Bäckmo, Sara. 2014. Kom igång med

täckodling

https://www.sarabackmo.se/kom-ig-ang-med-tackodling/ (hämtad 2021-05-02) Co-Grow. 2020. Delning av trädgårdar ökar

under pandemin

https://www.mynewsdesk.com/se/ co-grow/pressreleases/delning-av-tra-edgaardar-oekar-under-pandemin-3016693 (hämtad 2021-05-02)

Fiskars. Redskapssystem med utbytbara

huvuden.

https://www.fiskars.com/sv-se/tradgardsar- bete/produkter/redskapssystem-med-utbyt-bara-huvuden (hämtad 2021-05-02)

Grant, Bonnie L. 2021. Gardening Know

How. Antidepressant Microbes In Soil: How Dirt Makes You Happy

https://www.gardeningknowhow.com/ garden-how-to/soil-fertilizers/antidepres-sant-microbes-soil.htm (hämtad 2021-05-02)

Hagstedt, Magnus. 2012. Allt om trädgård. 10 juli. Höstgräva eller inte?

https://www.alltomtradgard.se/tradgard/ kompost-jord-och-naring/hostgra-va-eller-inte/ (hämtad 2021-05-02)

Hardox. Hardox® 500 Tuf

https://www.ssab.se/produkter/varu- marken/hardox-slitplat/products/har-dox-500-tuf?accordion=workshop (hämtad 2021-05-02)

Karlsson, Rebecka. 2020. SVT Nyheter. 27 maj. Trädgårdsbranschen slår rekord under

coronapandemin

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/ odlingsboom-mitt-i-coronakrisen (hämtad 2021-05-02)

Lowry, C.A. 2007. Identification of an

immune-responsive mesolimbocortical serotonergic system: Potential role in reg-ulation of emotional behavior. University of

Bristol. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/ articles/PMC1868963/ Nationalencyklopedin, deltagande observation http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/ lång/deltagande-observation (hämtad 2021-05-01) Partrex. Välj rätt slitstål https://www.partrex.se/sv/info/om-slitstal. html (hämtad 2021-05-02)

Tradera. 2019. Fortsatt växande intresse för

odling – även på nätet