Lågutbildades etablering på arbetsmarknaden

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Lågutbildades etablering på

arbetsmarknaden

Karriärberättelser i en kvalitativ studie

The establishment of the low educated in the labor market

Career stories in a qualitative study

AnnaJohanna Leo

Eleonora Toth

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03

Examinator: Irene Andersson Handledare: Elin Ennerberg

3

Sammanfattning

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.

Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.

4

Förord

Författarnas tack

Vi vill börja med att tacka våra respektive Joachim Leo och David Toth för den förståelse och flexibilitet de visat under arbetets gång. Vi vill tacka för stödet vi fått av vår handledare Elin Ennerberg, som vi förövrigt jublade över när vi läste hennes namn i utdelning av handledare. Vi vill även tacka varandra för att vi ständigt hyllar, motiverar och utvecklar varandra. Det största tacket vill vi skicka till våra informanter för inspirerande intervjuer och positiva attityder, utan er hade detta examensarbete inte varit möjligt.

Arbetsfördelning

Merparten av detta examensarbete har författats gemensamt i ett Google drive dokument. Samtidigt har vi haft en tät kontakt genom fysiska träffar och videosamtal för att diskutera och bygga upp uppsatsens innehåll. Covid-19 förhindrade det planerade upplägget där vi gemensamt skulle genomföra intervjuerna. Genom att vi varit flexibla under arbetets gång har det resulterat i att vi genomfört tre intervjuer var och transkriberat dem på olika håll för att sedan analysera den transkriberade empirin gemensamt. Vi har utnyttjat våra olika starka kompetenser där AnnaJohanna har läst den största mängden text och Eleonora har författat grunden i de olika kapitlena. Gemensamt har vi sedan arbetat fram detta slutgiltliga examensarbete som vi tar gemensamt ansvar för.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Problemformulering ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsningar ... 8

1.4 Begreppsdefinitioner ... 9

1.5 Bakgrund ... 9

1.6 Disposition ... 10

2 Tidigare forskning ... 11

2.1 Fyra vetenskapliga studiers forskningsfokus ... 11

2.2 Effekten av låg utbildningsnivå ... 12

2.3 Skolans betydelse för framtiden ... 13

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 14

3 Teoretisk förankring ... 16

3.1 Bourdieu ... 16

3.2 Socialt kapital ... 17

3.3 Careership ... 18

3.4 Planned happenstance ... 19

3.5 Sammanfattning av teoretisk förankring ... 20

4 Metod ... 22

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 22

4.2 Urval ... 24

4.3 Datainsamling ... 24

4.4 Analysform ... 26

4.5 Validitet och reliabilitet ... 26

4.6 Etiska ställningstagande ... 27

5 Resultat och analys ... 28

5.1 Introduktion av informanterna ... 28

5.2 Inträde på arbetsmarknaden - Sociala kapitalets betydelse ... 29

5.2.1 Analys: Inträde på arbetsmarknaden – Sociala kapitalets betydelse ... 31

5.3 Att jobba upp ett gott rykte - Värdet av det goda ryktet ... 31

5.3.1 Analys: Att jobba upp ett gott rykte – Värdet av det goda ryktet ... 34

5.4 Framtidsutsikter och studier ... 36

5.4.1 Analys: Framtidsutsikter och studier ... 38

5.5 Sammanfattning ... 39

6

6.1 Resultatdiskussion ... 40

6.2 Teoridiskussion ... 43

6.3 Förslag på vidare forskning ... 44

6.4 Avslutande reflektion ... 44

7 Referenslista ... 46

7

1 Inledning

1.1 Problemformulering

Som en brygga mellan arbetstagare och arbetsgivare finns Arbetsförmedlingen som har uppdraget av regering och riksdag att bidra till en fungerande arbetsmarknad (Arbetsförmedlingen, 2019a). Varje månad utför SCB (2018) en arbetskraftsundersökning som är ett viktigt underlag för politiker i beslut som berör arbetsmarknaden. En sådan undersökning från 2019 visar på hur 11.6% av de individer som tidigare kvartal varit arbetslösa blivit anställda via Arbetsförmedlingens tjänster. Resterande har på olika vis hittat anställningar men det mest framträdande i undersökningen är hur anhöriga, vänner och bekanta varit det som möjliggjort en anställning med 22.1% (SCB 2019).

En del av Arbetsförmedlingens verksamhet genomförs via externa aktörer som tillhandahåller stöd och matchning. Den är för individer som behöver anpassat stöd när hen söker jobb (Arbetsförmedlingen 2019a). Vid verksamhetsförlagd utbildning, har en av författarna erfarit hur en stor del av deltagarna vid Stöd och matchning uttrycker en misstro mot att någon kommer att anställa dem och till viss del inte ens sökt jobb av den anledningen.

I denna uppsats tittar vi på hur brytpunkter i karriären ter sig när personen i fråga inte har den utbildning som arbetsmarknad i stort efterfrågar, det vill säga gymnasieexamen (Arbetsförmedlingen 2019b, 10). I en rapport från Arbetsförmedlingen (2019b, 10) står det att personer i åldern 16-65 år som var utan gymnasieexamen var en grupp där arbetslösheten gick upp till drygt 20%. För personer med eftergymnasial utbildning var arbetslösheten knappt fyra %. Rapporten påvisar hur utbildningsnivån speglar individers etablering på arbetsmarknaden. Vi vill se på vilka alternativa vägar till etablering på

8

arbetsmarknaden som är framgångsrika för de cirka 30% som varje år gör studieavbrott och därför saknar gymnasieexamen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Med förförståelsen att gymnasieexamen är ett framgångsrikt sätt att öka möjligheten till etablering på arbetsmarknaden har vi genom verksamhetsförlagd utbildning även sett på ett behov att hitta andra vägar dit. Därav syftet med vårt examensarbete, att undersöka strategier som personer utan slutbetyg från gymnasiet anser sig använt för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån intervjupersonernas upplevelser ställs följande frågeställningar:

• Vilka strategier kan vara framgångsrika för individer med låg utbildningsnivå för att etablera sig på arbetsmarknaden?

• Vilka upplevda möjligheter anser sig individer med låg utbildningsnivå ha för att ta sig fram i sin karriär?

1.3 Avgränsningar

Zetterberg (2016) skriver om de regionala förutsättningar som finns i landet och hur dessa skiljer sig åt. Genom att avgränsa oss till de faktorer som individer själva benämner kommer de regionala förutsättningarna inte få något fokus i denna uppsats.

Arbetsförmedlingen (Ds 2008:64) har ett program som syftar till att hjälpa ungdomar i åldern 16 - 24 att komma till jobb eller studier, så kallad jobbgaranti för ungdomar. År 1991 infördes den gymnasiereform som liknar den nuvarande (Skolverket 2011), de individer som påbörjade gymnasiet 1991 är i dagsläget runt 45 år gamla och på så vis motiverar vi att rikta in oss på ålderskategorin 25-45 år.

Informanterna i vårt examensarbete består av män och kvinnor men då vi vill visa en generell bild av framgångsfaktorer hos individer som etablerat sig på arbetsmarknaden exkluderar vi ett genusperspektiv i denna undersökning.

9

Individers socioekonomiska bakgrund och invandrarbakgrund har betydelse för hur tillgänglig arbetsmarknaden ter sig. Det är något som vi är medvetna om men menar att det saknas utrymme i vårt examensarbete att behandla. Trots att vi uteslutit frågor som riktar sig mot uppväxt har informanter lyft betydelsen av deras bakgrund och därav har det fått ett visst utrymme i examensarbetet eftersom individen måste ses som en helhet.

1.4 Begreppsdefinitioner

Låg utbildningsnivå: Genomförd grundskola men ej påbörjad eller ofullständig gymnasieutbildning.

Etablerad på arbetsmarknaden: Informanten har ett förvärvsarbete som hen kan försörja

sig på.

1.5 Bakgrund

Flera förändringar har skett i gymnasieskolan över tid för att anpassas till samhällets förutsättningar men även för att elever ska fullfölja det valda gymnasieprogrammet. 1991 beslutades om en ny gymnasieform och tidigare 22 linjer utformades till 16 nationella program riktade mot olika samhällssektorer där 14 var yrkesförberedande och två studieförberedande. Alla program blev treåriga till skillnad från tidigare då det fanns två- tre- och fyraåriga linjer (Skolverket 2011, 10). 2011 infördes en gymnasiereform och antalet nationella program blev 18 med betoning på att ge elever en specifik förberedelse inför kommande yrke eller högskolestudier programmet riktas mot (Skolverket 2011, 13). Förändringen innebar en ökad möjlighet till flexibla utbildningsprogram för att tillgodose regionala behov. Detta innebar att gymnasieprogrammen kunde erbjuda en variation av individuella val, specialarbeten samt arbetsplatslärande på yrkesprogrammen. Ytterligare en förändring var att fler ämnen från avslutad grundskola skulle vara godkända för att eleven

10

skulle kunna påbörja ett nationellt program eftersom ökade förkunskaper skulle öka förutsättningen att genomföra gymnasieutbildningen (SOU 2016, 141). Trots detta skriver SCB (2017) att tre av tio personer inte tar examen från gymnasieskolan inom fem år från påbörjade studier på gymnasienivå. Med hänvisning till både samhälls- och individperspektivet är regeringens mål att samtliga ungdomar ska genomföra gymnasiet för att öka möjligheten till etablering på arbetsmarknaden och med detta minska risken för ekonomiskt- och socialt utanförskap (SOU 2016, 285).

1.6 Disposition

I första kapitlet kan en läsa vår problemformulering kring det valda området följt av syftet och de frågeställningar examensarbetet ska besvara. Avgränsningar till examensarbetet tas upp i det inledande kapitlet och återkommande begrepp definieras, kapitlet avslutas med bakgrunden till gymnasieskolan och dess framväxt. I kapitel två beskrivs tidigare forskning inom området som syftar till att se hur Sverige och andra länder arbetat med att individer ska fullfölja påbörjade studier och vad eventuella avhopp kan få för betydelse, både individuellt och för samhället. Det tredje kapitlet inleds med en beskrivning av Bourdieus begrepp och följs av Hodkinson och Sparkes teori Careership, socialt kapital utifrån Tovatts avhandling Erkännandets janusansikte och Krumboltz, Levin och Mitchells

Planned happenstance teori som använts i analysen av resultatet. Kapitel fyra beskriver

vald metod samt en kritisk diskussion av den valda metoden. Detta följt av urval, en beskrivning av datainsamlingen, analysform, hur arbetet kring reliabilitet och validitet sett ut samt vilka etiska ställningstagande som gjorts och hur de upprätthållits. Kapitel fem börjar med att beskriva de sex informanterna för ökad förståelse för det fortsatta innehållet av resultat och analys. Kapitlets resultat är uppdelat tematiskt och analyseras utifrån den tidigare presenterade teoretiska förankringen. Kapitel sex inleds med en resultatdiskussion följt av teoridiskussion och avslutas med förslag på vidare forskning och våra avslutande reflektioner.

11

2 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras både nationell och internationell forskning som berör övergången från skola till arbetsliv samt vilka faktorer som leder till avhopp och dess påverkan på en individs etablering på arbetsmarknaden. Det finns ett stort intresse internationellt och nationellt i varför ungdomar ej fullföljer utbildning. När vi sökte efter tidigare forskning till vår uppsats upplevde vi dock att det fanns en forskningslucka berörande målgruppen med låg utbildningsnivå som har en lyckad etablering i arbetslivet.

2.1 Fyra vetenskapliga studiers forskningsfokus

Ahola och Kivelä (2008) visar på olika problematiska situationer för ungdomar efter att de har intervjuat fyra olika fokusgrupper som inte avslutat en högre utbildning. Undersökningen är en del av ett projekt för att få in fler ungdomar i det högre utbildningssystemet i Finland. Första fokusgruppen var studenter i motsvarande svensk grund- eller gymnasieskola som hade problematik i sin skolgång. Andra fokusgruppen bestod av elever som inte hade sökt till högre utbildning efter avklarad skola motsvarande svensk gymnasieskola. Tredje fokusgruppen bestod av de som sökte till högre utbildning efter gymnasieskolan men som inte hade blivit antagna. Den fjärde fokusgruppen var de som hade avbrutit den högre utbildningen eller som var i riskzonen att avbryta sina studier.

De italienska forskarna Ghignoni, Croce och d´Ambrosio (2018) har i sin kvantitativa studie identifierat att individer som studerar en tid på universitet för att sedan avbryta sina studier har en försvårad övergång från skola till arbete. För att undersöka detta utförs studien på individer några år efter avslutat high school. Studien visar att det är en större risk

12

att hamna i någon av de tre kategorierna som författarna benämner arbetslös, dåligt jobb eller sämre lön om individen påbörjat college men hoppat av år ett eller två, jämfört med individer som slutat skolan efter high school och inte påbörjat någon högre utbildning.

Lovéns (2015) undersökning är en del av ett projekt i Sverige för att ge en djupare kunskap kring ungdomar utan slutförda gymnasiestudier, deras sysselsättning under gymnasietiden och hur den ter sig några år därefter. Undersökningen har som syfte att utifrån ungdomars berättelser beskriva och diskutera hur de reflekterar över sin väg fram till sin nuvarande situation. Några av de frågor som diskuterats är vad som händer med de ungdomar som inte har en avslutad gymnasieutbildning (Lovén 2015, 265).

Lindblad och Lundahl (2020) har analyserat övergångar mellan skola och arbete av ungdomar födda utanför Sverige eller ungdomar vars föräldrar är första generationens invandrare. Författarna vill bidra med en ökad förståelse för de processer som resulterar i ett misslyckande i skolan och den efterföljande process när den unge försöker komma in på arbetsmarknaden eller att höja sin egen utbildningsnivå.

2.2 Effekten av låg utbildningsnivå

Ahola och Kiveläs (2008) resultat visar på att majoriteten av de ungdomar som varit utanför utbildningssystemet en viss period söker sig till högre utbildning. Trots engagemang av dessa ungdomar att återgå till skolan misslyckas 81% att finna en skolplats. En femtedel var utan jobb eller studier medan resterande i urvalsgruppen var i praktik eller etablerade på arbetsmarknaden. Resultatet vittnar om sociala problem som exklusion från skolan och att informanterna hamnat i en ond spiral. Detta på grund utav att skolan inte arbetar förebyggande och inkluderande för de som hamnat i utanförskap. Artikeln beskriver svårigheten att få kontakt med de som är utanför skolsystemet vilket resulterade i att urvalsgruppen inte inkluderade de individer som står långt från arbete och utbildning. Ghignoni, Croce och d'Ambrosio (2018, 463) menar att de negativa effekterna av att inte slutföra den påbörjade utbildningen visar sig genom svårigheter på arbetsmarknaden. Författarna menar att desto längre tid individer spenderar på universitet innan ett avbrott desto sämre går det för individen att ta sig in på arbetsmarknaden.

13

Lovéns (2015, 277) studie visar att den problematik som påverkat individer att inte fullfölja gymnasiet kan vara trasslig uppväxt, mobbning, skolk och svårighet att hänga med i skolan. Detta kan även leda till andra problem såsom psykisk ohälsa. Den bild som tecknas i studien är en dyster bild av ungdomar som inte etablerat sig på arbetsmarknaden efter de avbrutna studierna. Ungdomarna har inte avslutat sin gymnasieutbildning och lever under knappa ekonomiska förhållanden. Bristen på stöd under uppväxt är en av de faktorer som bidragit mest till den utsatta situation de befinner sig i idag. Även sent insatta åtgärder med bristande kvalité från skolvärlden har påverkat ungdomarna till att bära med sig en känsla av misslyckande och av att vara mindre värda (Lovén 2015, 284).

Lindblad och Lundahls (2020) resultat tyder på att tiden ungdomen spenderat i gymnasiet påverkar det framtida karriärmönstret och den tid som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden, likaså påverkar det ungdomarnas möjligheter efter avbruten skolgång. De 27 unga vuxnas berättelser skildrar två olika övergångsmönster där nästan hälften av dem hade en anställning direkt efter avhopp som ofta var i okvalificerat servicearbete. Majoriteten av dem hade redan detta jobb för att hjälpa sina familjer ekonomiskt medan de gick i skolan, vilket också var en av orsakerna till att ungdomen misslyckats i skolan. Den andra hälften gick in i ett splittrat övergångsmönster och tillbringade större delen av sin tid i arbetslöshet eller med begränsade valalternativ i olika ungdomsprogram.

2.3 Skolans betydelse för framtiden

Lovén (2015, 287) beskriver att ungdomar som fastnat i en sysslolös tillvaro med dålig ekonomi och dålig självkänsla har svårt att identifiera vad som skulle hjälpa dem ut ur deras situation. Ungdomarna uttrycker önskan om någon som lyssnar på dem men som även ställer krav på dem. Lovén (2015, 282) ifrågasätter huruvida den traditionella vägledningen har betydelse för individer med problematisk bakgrund eftersom det då finns hinder som måste bearbetas innan ett välgrundat beslut kan tas. Detta måste ske gemensamt med berörda personer eller funktioner i både hem- och skolmiljö. Studien visar på att ungdomarna gör gymnasievalet utifrån sociala faktorer men att senare val genomförs mer genomtänkt och med upplevelsen att de kunnat välja mot egna önskemål. När individerna i

14

studien är i åldern 20-21 år har motivationen att studera ökat eftersom de då upplevt svårigheter att ta sig fram på arbetsmarknaden på grund av avsaknad gymnasieexamen (Lovén 2015, 289). Ahola och Kiveläs (2008, 256) rekommendationer är att skolan bör anpassas efter ungdomars behov, att önskan om mer vägledning bör uppfyllas samt att skolan bör vara en plats för elever att bygga upp sin självkänsla och känsla av egenmakt. 90% av informanterna ansåg att de behövde utbildning för att nå sina mål och uppfylla sina drömmar (Ahola & Kivelä 2008, 251).

Lindblad och Lundahl (2020) beskriver att unga vuxnas karriärer gradvis utvecklas när deras handlingshorisont utvidgas genom försök att etablera sig på arbetsmarknaden och genom deltagande i olika fält. Ungdomarna berättade om att de ville ändra sin position på arbetsmarknaden var det ett måste att de deltog i någon form av utbildning. Andra viktiga faktorer som främjade förändring för att komma i arbete inkluderade informellt och institutionellt stöd samt familjen med det tillhörande nätverket. I analysen framgår det att strukturella förhållanden är viktiga aspekter för positiva skolövergångar (Lindblad & Lundahl 2020).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskning som presenterats ovan fokuserar på vikten av att alla ska lyckas i skolan då studieavbrott påverkar individen negativt. Stora satsningar läggs i olika länder på hur individer ska ta sig an och slutföra sin utbildning eftersom tidigare forskning visar på att utbildning är det mest effektiva sättet att motverka fattigdom och utanförskap. I Ghignoni, Croce och d´Ambrosios (2018) artikel kan en läsa att fullföljda studier i en lägre utbildningsgrad är bättre än oavslutade universitetsstudier. Tidigare forskning visar hur misslyckandet av att inte nå fullständiga betyg har påverkan på individers självkänsla och självbild. Misslyckandet påverkar individen att etablera sig på arbetsmarknaden då hen har svårt att se möjligheter. I Lovéns (2015) undersökning söker ungdomarna sig tillbaka till studier efter svårigheter att ta sig an arbetsmarknaden utan kompletta gymnasiebetyg. Även om stora satsningar läggs på att alla ska ha utbildning för att underlätta övergången från skola till arbetslivet visar statistik att tre av tio saknar gymnasieexamen i Sverige (SCB

15

2017). I dessa tre av tio finner vi ingen tidigare forskning att läsa om hur deras framgångsrika resa på arbetsmarknaden kan se ut om inte högre studier är aktuellt. Denna kunskapslucka vill vi med detta examensarbete hjälpa till att fylla.

16

3 Teoretisk förankring

För att uppnå arbetets syfte och besvara frågeställningarna kommer Planned happenstance (Krumboltz, Levin & Mitchell 1999), Careership (Hodkinson & Sparkes 1997) och socialt kapital ur avhandlingen Erkännandets Janusansikte (Tovatt 2013) att presenteras nedan. Vi kommer genom Careership analysera insamlad empiri med fokus på handlingshorisont och habitus i möjliggörandet av etablering på arbetsmarknaden. Genom Tovatts avhandling kommer vi analysera empiri för att öka förståelsen för socialt kapital gällande den informella rekryteringsprocessen. De två senare nämnda har utgångspunkt i Bourdieus teoretiska ramverk som vi utläser genom Broady (1998) och därav inleds kapitlet med att reda ut begrepp från detta. För att förstå informanters strategier kommer empiri analyseras genom Planned happenstance.

3.1 Bourdieu

Bourdieu ville förklara hur eliter och klasser uppstår och reproduceras. Genom begrepp som fält, kapital och habitus ville han analysera relationen mellan samhällsområden och dess hierarkier. Samhällsområden delas in i olika fält exempelvis politiska, kulturella och religiösa och inom dessa erkänns olika kapital (Broady 1998, 3). Begreppet fält liknas vid en spelplan där individen befinner sig, som socialt och kulturellt har skapat hens förståelse för sin omvärd. På spelplanen interagerar olika aktörer som har olika mål och resurser, olika fält har olika spelregler. De resurser Bourdieu syftar till benämner han som fyra olika slags kapital (ibid). Symboliskt kapital är ett generellt begrepp som på olika vis innefattar fälts kulturella kapital. Kulturellt kapital är att veta hur en ska föra sig, veta vad som anses vara fint, lyssna på rätt musik eller inneha ett erkänt utbildningsbevis men även förmågan att ha den sociala kompetens som är gångbar inom fältet. Socialt kapital beskriver de potentiella eller faktiska resurser i ens nätverk som är kopplade till släktskap, vänskapsband

17

och andra kontakter. Ekonomiskt kapital handlar delvis om mängden pengar och materiella tillgångar som en har men även kunskap om hur dessa ska förvaltas (Broady 1998, 6-8, 14).

Det kapital en individ har menar Bourdieu förkroppsligas med begreppet habitus vilket även innefattar på vilket sätt en individs föreställningar, preferenser och idéer påverkas och utvecklas av tidigare erfarenheter. Kön, klass och etnicitet är en del av en persons habitus eftersom dessa faktorer påverkar hur en bemöts socialt och därav formar synen på sig själv. Han beskriver det som hur individen känner i ryggmärgen att saker ska vara och utföras för att det ska vara rätt (Broady 1998, 16). Enligt Bourdieu är en individs handlande alltid kopplat till en kulturell och social kontext där den kunskap och värderingar som individen växer upp med och därmed tillägnar sig skapar dennes habitus (Broady 1998, 17).

3.2 Socialt kapital

Tovatt (2013, 146) utvecklar i sin studie det sociala kapitalets betydelse vid karriärskapande i en svensk kontext. Det sociala kapitalet kan förklaras som en individs kontaktnät och sociala position i samhället och kan handla om både yrkesrelaterade nätverk och inflytelserika kontakter. En central del i hennes avhandling är de praktiker som tillskrivs erkännande av olika resurser (Tovatt 2013, 217). En utbildning, erfarenhet eller kontakt värderas olika beroende på vem som är bärare av dem (Tovatt 2013, 50).

Avhandlingen exemplifierar det sociala kapitalets betydelse för en individ som är arbetssökande. Tovatt (2013, 123, 124) skriver att en stor del arbeten tillsätts genom kontakter men att en utbildning krävs av dagens samhällsstruktur i allt högre grad. Författaren beskriver hur examen påverkas av vem som har den i större omfattning än vad den innehåller eftersom erkännandet från ens sociala kapital har ett stort värde då främsta vägen till yrken är via sitt nätverk. Tovatt (2013, 224) beskriver även värdet av informell kunskap när en är intresserad av en tjänst för att veta vilka vägar tjänsten ska sökas och vad som är fördelaktigt att skriva i sitt CV. På så sätt utmärker den som söker tjänsten sig mot de preferenser som både den som rekryterar har men även för att följa de normer som är yrkesspecifika, vilket resulterar i en större chans för anställning.

18

Informanterna i avhandlingen som beskrev sig ha ett stort socialt nätverk tonar ner styrkan i detta och framför att deras karriärer beror på hårt arbete med inslag av tur eller slumptillfälle (Tovatt 2013, 132). Det sociala kapitalet är en tillgång för att få chans till en viss tjänst men för att behålla den tillsatta tjänsten krävs det att individen arbetar hårt. För att arbeta hårt krävs det av individen att hen vet vad som anses vara ett hårt arbete i den specifika yrkeskontexten, det vill säga hur individen ska arbeta för de normer och praktiker som finns i fältet. Även om den egna ansträngningen med hårt arbete är av vikt har det sociala kapitalet en stor inverkan på individens fortsatta erkännande. En fördel vid en förflyttning i arbetslivet är ett gott rykte, som innebär ett erkännande av kvalifikationer och kompetenser (Tovatt 2013, 148).

3.3 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, 32) beskriver att Careership innefattar hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. En utgångspunkt i Careership är att beslut visserligen är rationella men också pragmatiskt och känslomässigt influerade. För att kunna förklara individers karriärer menar Hodkinson och Sparkes (1997, 41) att en måste se det ur ett makroperspektiv där sociala-, politiska-, ekonomiska-, kulturella-, historiska- och geografiska aspekter måste vävas samman för att sedan förstås tillsammans med individens habitus. Författarna ser varken att individer är förutsägbara och går i bestämda mönster eller är irrationella, utan att val går att känna igen och förklara i modellen eftersom ovanstående delar relaterar till varandra.

Hodkinson och Sparkes (1997, 33-34, 39) skriver att brytpunkter är tillfällen då en individ går igenom en signifikant förändring av den egna identiteten och menar att det går att ta sig an ett fält trots att en inte fötts in i detta med ett högt kapital. I en brytpunkt gör individen val genom förhandlingar inom fältet. Enligt teorin finns tre olika kategorier av brytpunkter. Strukturella brytpunkter är ett resultat av externa strukturer såsom utbildningssystem, exempelvis grundskolans slut där eleven behöver ta ett beslut angående framtiden eller arbetsmarknadslagar. Självinitierad brytpunkt är när individen är frivilligt delaktig i brytpunkten som kan ha grund i flertalet faktorer i individens privata liv.

19

Ofrivilliga brytpunkter är påtvingade brytpunkter som är ett resultat av externa händelser

eller handlingar från andra som ger konsekvenser för självet, det kan vara att bli uppsagd från ett arbete. Brytpunkter kan vara både planerade och komma som överraskningar, några brytpunkter upptäcks inte förren i efterhand av individen (ibid).

Handlingshorisont kan förklaras som vad individen ser som möjliga åtaganden, något

som påverkas av fältet hen befinner sig samt vilket kapital hen har inom det. Handlingshorisont speglar individens habitus och när ett karriärbeslut tas utgår individen från vad hen ser som möjligt, rätt och fel. Det betyder att habitus och det fält som individen rör sig i skapar den handlingshorisont som begränsar eller breddar individens syn på vad som är möjligt för hen på fältet (Hodkinson & Sparkes 1997).

3.4 Planned happenstance

Planned happenstance är Krumboltz, Levin och Mitchells (1999) teori som är en förlängning utav tidigare social learning-theory. Teorin beskriver hur slumpartade händelser kan identifieras och utnyttjas i karriärutveckling och den vill öka människors förmåga att se och ta tillvara på oplanerade möjligheter (Krumboltz, Levin & Mitchell 1999). Författarna argumenterar för att oplanerade händelser tenderar att ha en stor påverkan på en persons liv och karriärval i större omfattning än en individs noggranna planering. Det är inte enbart oplanerade händelser i en individs liv som påverkar utan även omständigheter på global och kommunal nivå som tar kontrollen från den egna individen. De menar att individer med vissa egenskaper verkar klara oförväntade händelser bättre genom att använda dessa till sin fördel. Grundantagandet i teorin är att chanstillfällen,

happenstance, som både kan ha positiv och negativ inverkan i en individs liv. Krumboltz

och Levin (2010, 23) tar upp exemplet att istället för att bestämma sig för en karriär tidigt i livet är det bättre att vara öppen för alternativ. Genom att noggrant planera in slumpen kan individen nå de önskningar och karriärmöjligheter som annars inte hade varit tillgängliga. Individens ovisshet skall inte betraktas som obeslutsamhet utan snarare som öppenhet för nya möjligheter.

20

Enligt teorin kan individer vägledas och coachas till att uppsöka situationer där chanstillfällen kan uppstå. För att möjliggöra detta bör vägledaren uppmuntra till det som teorin uppger är de fem färdigheterna som skapar förutsättningar för happenstance.

Nyfikenhet, att vilja utforska nya inlärningsmöjligheter. Uthållighet, att fortsätta framåt,

trots motgångar. Flexibilitet, att förändra attityder och förhållningssätt. Optimism, att individen kan se sina egna möjligheter trots nya händelser att förhålla sig till. Risktagande, att individen är villig att ta en risk trots osäkerhet om utfallet. Genom att vara risktagande och prova något nytt kan en lyckas, det kan innebära att en finner sin passion, ett nytt nätverk eller att det eventuellt resulterar i negativa konsekvenser. Det är enbart genom att inte göra någonting som resultatet är givet, det sker ingenting (Krumboltz & Levin 2010, 55). Planned happenstance inkluderar två principer, nyfikenhet och öppenhet som skapar chanstillfällen samt de olika färdigheter hos individen som ger möjlighet att ta tillvara på tillfälligheter (Krumboltz & Levin 2010, 50).

3.5 Sammanfattning av teoretisk förankring

Samtliga teorier anser att slumpen och chanstillfällen är viktiga faktorer vid karriärutveckling. Hodkinson och Sparkes menar att karriärutveckling kan ses som brytpunker orsakade av strukturella, självinitierade och påtvingade faktorer. Krumbolzs, Levin och Mitchell går ett steg längre och menar att individen aktivt kan skapa och finna de tillfälligheter som finns tillgängliga om hen är nyfiken, uthållig, flexibel, optimistisk och risktagande. För att förstå hur individen kan skapa och finna sådana tillfälligheter måste en förstå hur detta påverkas av det som Hodkinson och Sparkes benämner som handlingshorisont. Krumboltz, Levin och Mitchells teori handlar om att vara öppen för nya möjligheter och att våga ta risker vilket innebär att utöka sin handlingshorisont. Gemensamt har teorierna att de argumenterar för att en individs karriärväg är rörig snarare än rak.

Hodkinson och Sparkes beskriver individens val och karriärväg som starkt påverkad av social klass, genus och etnicitet. Krumboltz, Levin och Mitchells teori grundar sig i en social inlärningsteori där varje individ är född med vissa karaktärsdrag i en viss social miljö där det finns olika tillfällen för inlärning, likt habitus. Enligt Hodkinson och Sparkes är

21

habitus en viktig faktor för att beskriva hur individen har gjort sina val i livet. Vi ska med hjälp av teorierna förstå hur informanterna karriärberättelser. Genom att analysera empirin mot framträdande begrepp i ovanstående teorier ser vi hur det kommer bidra till ökad förståelse för hur individers bakgrund och kapital möjliggjort deras karriärval.

22

4 Metod

I kapitelet presenteras metodval för vår studie följt av en motivering av urval, en beskrivning av hur datainsamlingen gått till samt en redogörelse för vilka metoder som valts för analys av empirin. Slutligen redogörs de etiska ställningstaganden för denna uppsats.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vi såg fördelar med en kvalitativ metod till insamlingen av vårt empiriska material till uppsatsen eftersom vi ville gå på djupet i informanternas upplevda karriärberättelser. Kvale och Brinkmann (2014, 46) skriver att syftet med en kvalitativ metod är att få en beskrivning av informanters upplevda livsvärld. Larsen (2009, 22) skriver att en kvalitativ metod bör användas vid insamling av mjuk data såsom känslor, förväntningar och upplevelser. Metoden ska i slutändan bidra till att resultatet ringar in forskningens frågeställningar.

Genom att vi har valt en kvalitativ metod riskerar vi att informanten svarar vad hen tror att vi vill höra. Larsen (2018, 176) skriver om intervjueffekten där den som intervjuar eller att metoden i sig kan påverka deltagaren till att svara på visst vis för att ge ett gott intryck. Larsen (2009, 86) anser att det är viktigt att tänka på hur frågor ställs för att inte påverka informanten med ledande frågor, något som kan påverka vilka svar som ges. Vi är medvetna om risken med detta och har i utformandet av intervjuguiden haft som mål att ställa frågor utan någon bakomliggande värdering. Tillsammans med den övning vi fått i samtalsmetodik till vår blivande profession ser vi att öppna och neutrala frågor använts vid intervjutillfällen.

23

En nackdel vi identifierat i användandet av en kvalitativ metod var den mängden material som skulle hanteras, något som var tidskrävande. Vi valde att transkribera våra intervjuer i sin helhet för att kunna kategorisera vårt insamlade material och upptäcka samband, likheter men även skillnader. Larsen (2018, 156) skriver att det är ett omfattande arbete att transkribera eftersom det måste ske ordagrant och en måste se om tidskapacitet till det finns men om en transkribering är gjord har en ett bra dataunderlag för att bidra till att säkra validitet.

Kontakt med informanter togs via snöbollsmetoden där vi eftersökte personer till vår urvalsgrupp genom våra sociala nätverk. Personer i våra nätverk tipsade i sin tur om informanter värda att kontakta och på så vis var informanterna nya kontakter för oss. Genom att använda snöbollsmetoden menar Larsen (2018, 125) att det inte går att generalisera, detta för att informanterna inte nödvändigtvis är representativa för hela populationen. Kvale och Brinkman (2014, 311) skriver att studier utförda med en kvalitativ metod inte går att generalisera mot en hel population eftersom omfattningen av en sådan studie inte ses som genomförbar. Däremot framhåller de vikten av den kunskap som en kvalitativ undersökning kan ge eftersom den kan generaliseras mot relevanta situationer. Vi kan inte generalisera vårt empiriska material med anledning av att informanterna inte representerar en kategori människor som går att generalisera mot. Vi uppnår inte den omfattningen av undersökningspersoner som krävs för generalisering vilket kan ses som en nackdel med vårt val av kvalitativ metod. I vår uppsats är vi dock intresserade av att uppnå en djupare förståelse snarare än att generalisera.

För oss övervägde fördelarna de nackdelarna som fanns med att utföra den kvalitativa metoden med grund i våra frågeställningar som utgår ifrån deltagarnas egna erfarenheter. För att få svar på våra frågeställningar har vi samlat in empiri från informanter som inte genomgått en fullständig gymnasieutbildning men anser sig etablerade på arbetsmarknaden.

Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt i forskningsprocessen, på så sätt att vi använt delar av både induktiva- och deduktiva angreppssätt. Larsen (2018, 30) beskriver att abduktivt innebär att en växlar mellan teori och empiri under forskningsprocessens gång. I princip all forskning rör sig i gränslandet mellan det induktiva och deduktiva.

24

4.2 Urval

Studien utfördes med informanter med en fördelning i åldern 27-42 år som har en låg utbildningsnivå och som ser sig etablerade på arbetsmarknaden. Då en kvalitativ metod använts har informanten själv fått skatta att hen anser sig vara etablerad på arbetsmarknaden. Informanterna har inte tagit del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att bli anställda och de definierar sig inte som studerande. Antalet informanter för studien valdes utifrån vad vi ansåg var lämpligt för studiens omfattning. Totalt intervjuades sex informanter, män och kvinnor, som vi valt att göra könsneutrala i vår studie och därför benämner hen. Anledningen till att vi valt att göra våra informanter könsneutrala för att vi har exkluderat ett genusperspektiv i vår studie på grund av att vi anser att omfattningen av detta arbete är för snävt för att inkludera ett sådant omfattande område.

Vid första kontakt med informanterna upplevde sig samtliga etablerade på arbetsmarknaden men mellan den första kontakt och intervjutillfället blev en informant arbetslös på grund av den rådande pandemin covid-19. Då detta inte kunde relateras till hens utbildningsnivå och hen aldrig tidigare varit arbetslös togs beslut om att hens intervju skulle bli av eftersom uppsägningar, varsel och permitteringar under skrivandet av examensarbetet drabbar flera yrkeskategorier oberoende utbildningsnivå. I arbetet med att kategorisera den insamlade empirin synliggjordes att hens intervju innefattade liknande svar som övriga informanternas samt att den berikade studien med hur en individ från urvalsgruppen kan se på en påtvingad brytpunkt. Samtliga informanter var boende i Skåne då vi såg att det var fördelaktigt att intervjuerna genomfördes via personligt möte. Informanterna har valts ut efter egen bedömning med viss yrkesrelaterad spridning för att få ett varierat underlag.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer etablerade på arbetsmarknaden. En intervjuguide utformades med frågor som stöd

25

för att täcka in båda frågeställningarna. Larsen (2018, 139) beskriver hur semistrukturerade intervjuer genomförs för att informanten i stor mån ska få prata fritt. En intervjuguide används för att se till att intervjun täcker behovet för att kunna svara på föreskrivna frågeställningar. I en semistrukturerad intervju finns utrymme för intervjuaren att genom aktivt lyssnande ställa uppföljningsfrågor för att få djupare förståelse (Kvale & Brinkmann 2014, 180). Vi har omformulerat vissa facktermer för att våra frågor ska vara lättförståeliga för informanterna som är utanför studie- och yrkesvägledningens kontext. Larsen (2009, 86) skriver om vikten av att frågorna som ställs är lättförståeliga och inte innehåller specifika facktermer för att informanten ska förstå dem. Vid intervjutillfället arbetade vi med förtydligande, vilket enligt Larsen (2009, 27) underlättar efterarbetet och innebär att missförstånd kan redas ut och begrepp förtydligas sinsemellan under intervjutillfället.

På grund av den rådande pandemin covid-19, erbjöd vi samtliga informanter att genomföra intervjun digitalt. Fyra intervjuer genomfördes vid personliga möten, en intervju genomfördes via ett videosamtal och en intervju genomfördes via ett telefonsamtal. Kvale och Brinkmann (2014, 190) skriver att det finns fördelar med digitala lösningar, exempelvis telefonintervjuer vid geografiska problem. De skriver även om den negativa aspekt som uteblivet kroppsspråk, då det försvårar att få fram lika rika och djupgående beskrivningar som när personer kan se varandra. Vid de tillfällen intervjuerna skedde digitalt kan vi se att empirin inte blev lika uttömmande och inte skapade lika stor förståelse som när vi träffade informanterna ansikte mot ansikte. Intervjun som genomfördes via telefonmöte utmärker sig främst av de digitala intervjuerna då informanten inte hade det öppna förhållningssätt som vi upplevt hos resterande informanter. I transkriberingen av telefonintervjun kan vi urskilja mindre speglingar från vårt håll. Kvale och Brinkmann (2014, 208) menar att inte kunna läsa av informantens kroppsspråk och ansiktsuttryck begränsar förmågan att hjälpa informanten att utveckla sin berättelse. Vi som intervjuare kan med kroppsspråket utstråla engagemang, empati och nyfikenhet för att få informanten att känna sig trygg och på så vis öppna upp för en djupare intervju. Vi ser fördelar med att utföra intervjuer främst vid ett fysiskt möte eller i andrahand ett videosamtal.

26

4.4 Analysform

Intervjuerna spelades in med ljud för att i efterhand transkriberas till textform. Vid analysen av vårt empiriska material har vi genomfört en innehållsanalys. En innehållsanalys har som syfte att identifiera mönster och gemensamma drag i empiriska material (Larsen 2009, 101). Genom att kategorisera vårt transkriberade material skapade vi en överblick och på så vis underlättades det att identifiera samband och skillnader i enlighet med Kvale och Brinkmann (2014, 241, 243). Tre teorier valdes ut för att förklara hur individer upplever att deras låga utbildningsnivå har påverkat deras karriär och genom teoriernas begrepp har undersökningens resultat analyserats.

4.5 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om att samla in data som är relevant och giltig och om studien har undersökt syfte och frågeställning som presenterats (Kvale & Brinkmann 2014, 296). Enligt Larsen (2018, 129) är en fördel med att utföra en kvalitativ studie forskarnas möjlighet att försäkra sig om att uppnå en hög validitet genom hela arbetets gång. Intervjutillfället öppnar upp för möjligheten att utföra en flexibel process där informanterna kan bidra med detaljer som är viktiga för frågeställningen. För att garantera hög validitet behöver frågorna i intervjuguiden ha som syfte att besvara studien och inget annat. Därför har vi under hela arbetsprocessen diskuterat, reflekterat och haft ett kritiskt förhållningssätt kring vad som varit relevant för vår undersökning.

Reliabilitet är att säkerställa att resultatet är tillförlitligt och kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkmann 2014, 295). Trots en stark tonvikt på reliabilitet bör det inte påverka kreativiteten eller begränsa intervjuaren från att använda sig av sin egen stil och följa upp det som uppfattas relevant för studien (ibid). De citat som vi har använt i resultatkapitlet är inte tagna ur sin kontext. Larsen (2018, 131, 133) menar att det är viktigt att vara noggrann när en kodar och bearbetar data från olika informanter och att citaten används korrekt eftersom detta skapar hög reliabilitet. När vi kategoriserat och

27

bearbetat empirin har det varit viktigt för oss att inte blanda ihop informanterna med varandra. Vi har ett eget dokument för transkriberingarna som är tydligt markerat med vilka uttalande som tillhör vem.

4.6 Etiska ställningstagande

Studien har genomförts i enlighet med forskningsetiska huvudkrav att ta hänsyn till vid insamling av data. De fyra huvudkraven är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren alltid ska informera deltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informanterna skall även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under intervjutillfället eller efteråt (Vetenskapsrådet 2002, 7). Våra informanter blev muntligt informerade om vad syftet med deras medverkan i examensarbetet innebar samt att de när som kan avbryta sin medverkan, detta finns inspelat och lästes upp av intervjuaren precis innan intervjun påbörjades. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska få samtycke från deltagaren som själv bestämmer i vilken grad hen vill medverka (Vetenskapsrådet 2002, 8). Genom att få samtycke från våra informanter innan intervjun påbörjades uppfyller vi detta krav. Konfidentialitetskravet berör informanternas rätt att vara anonyma och att all information som kan vara identifierbar med dem bör hanteras på så sätt att ingen utomstående kan identifiera informanterna (Vetenskapsrådet 2002, 12). Det uppfyller vi genom att använda figurerade namn på deltagarna samt att utesluta namn på informanternas arbetsplats. Informanterna är namngivna utifrån sin nuvarande, individen som nyligen förlorat sitt jobb benämns utifrån sin senaste yrkesroll. Nyttjandekravet innebär att insamlad data inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller i andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2002, 7-14). Vi kommer radera vårt inspelade material och de tillhörande transkriberade texterna när det inte längre används i vårt forskningsändamål och detta examensarbete är godkänt.

28

5 Resultat och analys

Resultatet har tematiseras utifrån genomförd innehållsanalys och presenteras i detta kapitel i en kronologisk ordning med start när individen träder in på arbetsmarknaden. I detta kapitel analyseras varje tematisering i anslutning till resultatet då vi tycker det är ett bra sätt att förklara och analysera resultatet. Kapitlet börjar med en kort presentation av informanterna som benämns utifrån sin nuvarande yrkesroll. Resultatet kommer att analyseras med Careership och socialt kapital tillsammans med Planned happenstance för att förstå individer med låg utbildningsnivås karriärberättelser.

5.1 Introduktion av informanterna

I intervjuerna identifieras att samtliga informanter är nöjda med sin arbetssituation, sin karriär och trivs på sitt arbete. Undantaget är informanten Optikerassistenten som nyligen blivit arbetslös på grund av covid-19. Nedan kommer nu varje informant att presenteras kortfattat.

• Kocken gick ett år i gymnasiet på industriprogrammet och valde sedan att avsluta sina studier när hen fick sitt första barn för att kunna försörja familjen. Hen började arbeta inom industribranschen men när arbetsmarknaden inom industri blev ansträngd i Sverige följde hen sin dröm och arbetade upp ett namn inom köksbranschen där hen nu är köksansvarig kock. Intervjun genomfördes 2020-03-31.

• Biträdande restaurangchefen gick fyra år i gymnasieskolan. Först ett år på hotell- och restaurangprogrammet och sedan tre år på samhällsprogrammet med inriktning psykologi. På grund av hög frånvaro saknar hen stora delar av de betyg som krävs

29

för en gymnasieexamen. Hen började arbeta på en snabbmatskedja med enklare uppgifter där hen nu arbetar som biträdande restaurangchef. Intervjun genomfördes 2020-04-01.

• Maskinföraren gick tre år i gymnasiet med anpassad studiegång som inkluderade praktik på en maskinstation. Med avsaknad av betyg som krävdes för en gymnasieexamen valde hen att börja jobba efter de tre åren på maskinstationen där hen blev erbjuden ett jobb. Hen har genom kontakter bytt arbetsbana och arbetar nu med att köra maskiner. Intervjun genomfördes 2020-04-02.

• Optikerassistenten gick ett år i gymnasiet på ett nationellt program men med hög frånvaro. Hen påbörjade då en anpassad studiegång med praktik men saknade motivation att fullfölja skolan och hoppade av för att istället jobba och tjäna pengar. Hen arbetade först på en restaurang, sedan i många år med ungdomar på en fritidsgård men har bytt bana till att arbeta som optikerassistent och har nyligen blivit arbetslös (covid-19 relaterat). Intervjun genomfördes 2020-04-03.

• Gruppchefen påbörjade sin gymnasieutbildning med anpassad studiegång med fokus på restaurang och livsmedel men hoppade av efter ett år då ett arbete i en matbutik erbjöds. Hen har arbetat inom olika serviceyrken och är idag gruppchef på en avdelning inom Polisen med ansvar för 15 medarbetare. Intervjun genomfördes 2020-04-07.

• Brevbäraren gick tre år i gymnasiet på samhällsprogrammet men saknade flertalet betyg och har därav ett samlat betygsdokument. Hen har arbetat som brevbärare i 14 år, ett arbete hen haft sedan studierna på gymnasiet avslutades. Intervjun genomfördes 2020-04-08.

5.2 Inträde på arbetsmarknaden - Sociala kapitalets betydelse

Samtliga informanter redogör att minst en av föräldrarna var delaktiga i deras första arbete eller sommarjobb. Informanterna beskriver hur deras förälder antingen var engagerad i deras jobbsök eller hjälpte dem med kontakter till arbetsplatser. Var inte det fallet så var en eller båda föräldrarna stöttande i att hitta, vad de ansåg, bra arbetsplatser. “Jag valde ju det

30

spåret på grund av honom (pappa) sen när jag då skulle börja jobba snackade jag mycket med farsan så han hjälpte mig hålla koll på vilka jobb som verkade seriösa” (Kocken, 2020-03-31). Informanternas föräldrar kom med olika påtryckningar om vikten av att arbeta. Optikerassistentens mamma hade en viss acceptans mot att hen inte gick en gymnasieutbildning men det var inte acceptabelt att vara sysslolös. “hon (mamma) sa ändå: Jag tycker inte det är okej att du inte går i skolan men om du ska ta det valet så måste du göra något, inte bara sitta och rulla tummarna” (Optikerassistenten, 2020-04-03).

Som tidigare nämnt har informanterna fått hjälp eller påtryckningar hemifrån i arbetssökandet. Genom att föräldrarna värnat om sina egna arbeten och framhållit vikten av att ha ett arbete har informanterna fått med sig tankesättet kring arbete från sin hemmiljö. “min mamma har varit missbrukare och hon har alltid jobbat och alltid skött sina arbeten… har man fått ett jobb då ska man arbeta” (Gruppchefen, 2020-04-07). Vid inträde på arbetsmarknaden var det genom nätverk som informanterna fick sina första anställningar. Biträdande restaurangchefens mamma hade kontakt med ordförande i bostadsrättsföreningen där de bodde, vilket ledde till sommarjobb för Biträdande restaurangchefen där. Brevbärarens föräldrar hade kontakt med en yrkesverksam brevbärare “... en bekant som jobbade på posten som tipsade mig om att de behövde folk, så jag bara chansade och sökte in. Så hörde de av sig, så det var genom kontakter då kan man säga” (Brevbäraren, 2020-04-08).

När informanterna har sökt arbete efter avbrutna eller avslutade studier berättar hälften av informanterna att de sökt och fått arbete genom formell rekrytering. “Jag sökte bara som vanligt via Arbetsförmedlingen, eller hemsidan” (Biträdande restaurangchefen, 2020-04-01). Resterande informanter berättar hur de fick hjälp av sitt nätverk för att nå arbetstillfällen. Detta innebär att informanterna har en varierad syn på vad som fungerar bäst för att ta sig fram på arbetsmarknaden. “Kontakter är allt. Jag har nog aldrig i mitt liv fått ett jobb utan kontakter om jag tänker efter. Jo fritidsledare jobbet var så. Ja men kanske vartannat jobb” (Optikerassistenten, 2020-04-03).

31

5.2.1 Analys: Inträde på arbetsmarknaden – Sociala kapitalets betydelse

Resultatet visar att vid tidpunkten för den avbrutna eller avslutade skolgången står informanterna inför en strukturell brytpunkt där de är i behov av att hitta en sysselsättning. Informanternas attityd till arbete går att förstå i Hodkinson och Sparkes (1997) Careership då värderingar formas från tidig ålder genom föräldrars förhållningssätt under uppväxten och ligger till grund för individens habitus. Beslutsfattande är komplext och individen grundar beslut delvis utifrån den information hen fått hemifrån och är uppväxt med eftersom detta är bekant och det som individen lärt sig är rätt och fel. Gruppchefens mamma är en uttalad förebild för hen gällande arbetsmoral, trots missbruksproblematik värderade mamman sitt arbete högt. Det har präglat Gruppchefens syn på arbete sedan barnsben och efter avbruten skolgång började hen att arbeta omgående. Hodkinson och Sparkes (1997, 39) menar att vid brytpunkter gör individer förhandlingar inom fältet eftersom ens habitus är det som påverkar vad en ser som möjligt. Informanterna gör i linje med Hodkinson och Sparkes (1997, 34) karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Habitus är kontextbundet och i ständig utveckling men vid brytpunkter kan största utveckling ske för ens habitus och tillhörande handlingshorisont. Med enkla sommarjobb som funnits inom informanternas handlingshorisont har de nått dessa genom sitt nätverk. Tovatt (2013, 137) beskriver att personer inte primärt ser de sociala relationerna som en strategisk resurs men trots det tenderar ens nätverk att optimera framgångar på arbetsmarknaden. De sociala resurser som informanterna har tillgång till ges då värde i olika kontexter. Att brevbärarens föräldrar hade en social kontakt med en som arbetade på posten kan tolkas i linje med Tovatt (2013, 146) som ett första godkännande i sig av en arbetsgivare, vilket kan ha varit den fördel som möjliggjorde arbetstillfället för Brevbäraren. I Biträdande restaurangchefens nätverk fanns personen som möjliggjorde arbetstillfället i bostadsrättsföreningen. Detta i linje med Tovatt (2013, 153) som skriver att en fysisk person som ingår i individens nätverk kan ses som en resurs vid arbetssökande.

32

Gruppchefen, Optikerassistenten, Kocken och Biträdande restaurangchefen har under sin intervju uttryckt att de anser sig arbeta hårt och ha en hög arbetsmoral vilket de säger är utmärkande för dem. Det har möjliggjort att de kunnat byta arbetsplats, fått högre befattning eller arbetat sig till en trygg anställningsform. På frågan om vad som är informanternas drömjobb svarar flera av dem att en hög lön är eftertraktat. Efter en sekunds betänketid framkommer andra faktorer som viktigare för dem. “Senaste … erbjöd mig nästan 70 000 i månaden men det tackade jag nej till för barnen och frun. För att det var sex dagar i veckan 12-14 timmar per dag” (Kocken, 2020-03-31). Samtliga informanter är i en period av det egna familjeskapandet och berättar att på grund av detta är arbetstider en viktig aspekt, något som har förändrats sedan deras inträde på arbetsmarknaden. Flera informanter berättar hur de tidigare i sin karriär aldrig sagt nej till att jobba och menar att på så vis har de arbetat sig till en karriär där de är attraktiva på arbetsmarknaden. “Ja, så förr fick man ju slita som ett djur men det känns som att jag får betalt för det nu. Att nu har jag mycket större valmöjligheter” (Kocken, 2020-03-31).

Maskinföraren säger att det är viktigt att visa att en vill lära sig och berättar att hen inte är rädd för att ta i och våga ta för sig. Flera informanter berättar om kollegor och chefer i deras närhet som uppmärksammat dem. Biträdande restaurangchefen säger att det varit högre chefer som sett hur flitigt hen arbetat och erkänt det hårda arbetet med att befordra hen till en högre befattning. Genom individer som erkänt informanternas goda arbete har detta möjliggjort byte av arbetsplats eller yrke. Optikerassistenten berättar om när hen blev erbjuden ett jobb när hen arbetade på en pizzeria. “...sen jobbade där en ganska driven man…Och han ville starta eget på landet. Men lite finare bistro restaurang, så han ville gärna att jag skulle jobba där” (Optikerassistenten, 2020-04-03). Maskinföraren berättar att hen hade tur och att det var av en slump som en tjänst blev tillgänglig när hen skulle avsluta sin praktik på arbetsplatsen och då erbjöds arbete. “De såg väl vad jag lärt mig och att jag inte var svår på att jobba heller. Så det var en bra chans att få in någon också. Då var där en som hade slutat också precis då när jag gick ut” (Maskinföraren, 2020-04-02). Kocken berättar om ett tillfälle när hens kompis frågade om hen ville följa med till Norge för att arbeta då där fans lediga tjänster. Hen var öppen för ett nytt yrke i ett nytt land och sa upp sig från sin dåvarande anställning. ”Det var faktiskt en kompis som sa att han och hans

33

mamma hade fått jobb på det här företaget i Norge om jag ville följa med där… Så det var ett bananskal, man känner rätt personer” (Kocken, 2020-03-31).

De arbetslivserfarenheter informanterna har inom sina yrken menar samtliga informanter är tillräckliga för att de ska känna sig trygga med sina nuvarande anställningar. Informanterna uttrycker inte att de ser några begränsningar i att byta tjänst inom sin yrkeskategori. Kocken och Maskinföraren ser inget behov av att inneha en högre utbildningsnivå. De menar att de kan kompensera sin låga utbildningsnivå genom sin goda arbetsmoral och sitt hårda arbete. Detta har resulterat i ett gott rykte med goda referenser, faktorer som de anser är tillräckliga för att öppna upp en arbetsmarknad för dem framöver. Kocken har tidigare varit personalansvarig och berättar om hens uppfattning av hur utbildningsnivå och kompetens inte hör ihop. “Jag har tagit in folk som gått tre år i skolan och har bra betyg men de kan ingenting. Sedan har jag tagit in folk som inte har gått i skolan men de har extraknäckt här och där så de är jätteduktiga” (Kocken, 2020-03-31). När Kocken skall anställa en individ med låg utbildningsnivå menar hen att tidigare erfarenhet är meriterande. Maskinföraren vittnar om att arbetslivserfarenhet varit en framgångsfaktor för hen på arbetsmarknaden. Genom praktik kunde hen tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet som sedan genererade jobb. “Ja alltså någon slags praktik så du kommer ut och visar dig. Bara komma till ett arbete om du inte har någon utbildning då vet de ju inte heller vad du kan och vill göra så då är det inte säkert att de satsar heller” (Maskinföraren, 2020-04-02). Maskinföraren och Kocken har sällan sökt jobb utan berättar att de erbjudits jobb vid olika tillfällen av sitt nätverk med grund i deras goda rykte.

Brevbäraren, Biträdande restaurangchefen och Gruppchefen menar att de i viss omfattning kan använda sina arbetslivserfarenheter i andra kontexter på arbetsmarknaden. De berättar att branschernas egna internutbildningar, som de genomfört, kan vara användbara i framtiden om de vill söka sig till andra tjänster. Deras arbetslivserfarenhet är likvärdig formell utbildning på den nuvarande arbetsplatsen, detta vittnar Gruppchefen om:

De jagade mig till en annan gruppchefs tjänst på en annan avdelning och alla chefer där sa: Ååh, du ska bli vår nya chef här! Du vet, de tjatade och tjatade och så sa jag att ja men jag har ju inte mina gymnasiebetyg så då får ni skriva så att den är sökbar för mig. -Absolut det löser vi…(Gruppchefen, 2020-04-07)

34

På grund av Gruppchefens goda rykte utformades anställningskraven för att hen skulle kunna söka jobbet. Optikerassistenten berättar att tidigare erfarenhet är till hjälp vid jobbsök. Detta främst i yrken där hen har tidigare erfarenhet men eftersom hen funderar på att ta sig an ett nytt yrkesområde ser hen att utbildning kan komma att vara nödvändigt framöver. Gemensamt för informanterna är tron på att den egna förmågan att tillgodogöra sig nya kunskaper som kan användas i både nuvarande yrke och vid eventuella karriärbyten. Informanterna beskriver dock att det kan finnas en begränsning i den formella rekryteringen då de saknar utbildningsbevis på gymnasienivå och därför går miste om det intyg som ett examensbevis innefattar. “Ja, går man in på Arbetsförmedlingen och kollar på jobb är det ju inte jättemycket som inte kräver en utbildning idag, tyvärr. För det är väl restaurang, säljarjobb, butik det är väl väldigt begränsat tycker jag” (Biträdande restaurangchefen, 2020-04-01).

5.3.1 Analys: Att jobba upp ett gott rykte – Värdet av det goda ryktet

Resultat visar på att samtliga informanter har familjer, vilka är viktiga faktorer i deras karriärval. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att den kultur en individ befinner sig i har stor påverkan på vilka val hen gör, detta tillsammans med viktiga personer i individens omgivning. Kocken och Maskinföraren berättar om deras möjligheter att välja mellan olika arbetsplatser och därför blir familjen en faktor som bidrar till beslut.

Informanterna ser att arbetstillfällen dyker upp som slumptillfällen vilket är i linje med Krumboltz, Levin och Mitchell (1999, 120) som beskriver hur slumpmässiga händelser kan användas i den egna karriärutvecklingen. Individer som tar risker och ändrar sina planer har större sannolikhet att utnyttja slumpen. Uppsatsens resultat vittnar om att informanterna varit nyfikna och optimistiska i relation till sina chanser att få arbete något som Krumboltz och Levin (2010) menar är viktiga färdigheter i individens karriärskapande. Informanterna har sökt sig till yrken utan tidigare erfarenhet och då fått lära sig nya kompetenser. Informanternas berättelser vittnar om att de vågat byta jobb till en för individen mer fördelaktig arbetsplats även om de haft en tidigare anställning som varit en trygghet. Informanterna beskriver att de haft tur att när de fått ett specifikt jobb. Tovatts (2013, 148) avhandling visar på att individer ofta syftar till tur när de erbjudits jobb, Tovatt menar att

35

olika resurser i det sociala kapitalet är det som möjliggör erbjudandet snarare än tur. Krumboltz, Levin och Mitchell (1999, 120) skriver att individer ofta är medvetna om att tur och slumptillfällen spelar en roll i deras karriärutveckling men att de sällan är medvetna om de egna handlingarnas betydelse för att utnyttja tillfälligheterna.

Informanterna berättar om att de har gjort de enklare uppgifterna till en början och därefter avancerat vilket har varit deras strategi för att kunna avancera på arbetsmarknaden. Tovatt (2013, 155) menar att i en specifik kontext skapar sig individen strategier som erkänns i den då givna kontexten eftersom hen vet vad som anses rätt. Framgångar på arbetsmarknaden måste även förstås ur individens kulturella kapital där gymnasieexamen kan vara det som möjliggör att söka tjänster i den formella rekryteringen, i annat fall krävs arbetslivserfarenhet för att kompensera detta (Tovatt 2013, 37). Gruppchefen, Biträdande restaurangchefen, Optikerassistenten och Kocken har arbetat sig till högre positioner på olika arbetsplatser än den position de tog avstamp i. Tovatt (2013, 155) menar att framgångar på arbetsmarknaden kan härledas till mer än habitus eftersom mod och risktagande kan vara det som tar individen framåt. Brevbäraren värdesätter trygghet vilket hen berättar är en anledning till att hen stannat på sin arbetsplats i 14 år. Hen har andra karriärdrömmar men risktagandet att säga upp sig för att ta sig framåt kvarstår. Det går att förstå ur Careership (Hodkinson & Sparkes 1997, 34) som beskriver hur habitus utvecklas med individen genom att hen får nya erfarenheter, befinner sig i andra sociala sammanhang och tar sig an nya fält. Eftersom Brevbäraren har arbetat på samma arbetsplats sedan hen avslutade sina studier och inte befunnit sig på andra arbetsplatser kan det antas att hen inte utvecklat sitt habitus.

Informanternas uttalande om hur deras hårda arbete genererat ett gott rykte som skapat nya arbetsmöjligheter kan ses i jämnförelse med Tovatts (2013, 147-148) avhandling där hon skriver att ett gott rykte är synonym med ett erkännande av dennes kvalifikationer och kompetenser. Olika erkännande är beroende på fält, en del förmågor är mer generella och därför mer gångbara och kan konverteras till större variation på arbetsmarknaden (Tovatt 2013, 44). En rekommendation från tidigare chef kan ses som en tillgång och resurs när en söker sig till nya arbetsplatser, dock är det sociala kapitalet bundet till sitt fält och därav har rekommendationer en viss begränsning i sitt värde.

36

5.4 Framtidsutsikter och studier

Informanterna upplever att de oberoende av sin låga utbildningsnivå kan påverka sin karriär men i olika omfattning. Maskinföraren och Kocken beskriver inte sin utbildningsbakgrund som det väsentliga för sin egen karriär då de inte ser några hinder att fortsätta på sin nuvarande arbetsplats, ta sig vidare på en annan arbetsplats eller att helt byta karriär.

Ja nu ska jag byta jobb. Jag har även fått ett annat erbjudande på bygge igen som jag faktiskt överväger för det är mycket mer betalt och samma tider. Men jag är inte rädd för att jag kommer vara utan arbete… Jag är inte rädd utan tror att där är jobb att hämta. (Kocken, 2020-03-31)

Kocken ser inte några hinder att ta sig vidare i nuvarande karriärbana som kock eller i en annan bransch, i detta fall byggbranschen. Hen känner en trygghet i att hen kommer att finna en annan anställning utan problem om situationen på nuvarande arbetsplats skulle förändras. Maskinföraren har vid intervjutillfället inga planer på att byta arbete men ser en framtid där hen skulle kunna ändra riktning i sin karriär. Skulle möjligheten presentera sig skulle det vara av intresse även om hen inte aktivt söker ett nytt jobb. Maskinföraren ser sin framtid inom nuvarande bransch men vid en eventuell brytpunkt ser hen inget behov av att komplettera sina gymnasiebetyg. Resterande fyra informanter säger att för att öka sina möjligheter att ta sig an en ny bransch har de behov av att komplettera sina gymnasiebetyg. Detta för att kunna ta sig an högre studier på universitet, högskola eller yrkeshögskola. Med högre utbildning berättar informanterna att det möjliggör branschbyte och kan möta de karriärdrömmar de har. Två informanter har uttalade karriärdrömmar medan två berättar att de har ett långt arbetsliv framför sig och menar att deras nuvarande arbetsplats troligen inte kommer vara deras drömjobb fram till pension. Biträdande restaurangchefen säger att det finns andra jobb i branschen att söka men att hens låga utbildningsnivå är ett hinder för att kunna söka till socionomutbildningen som är en dröm. Därför överväger Biträdande restaurangchefen att läsa in sina gymnasiebetyg för att möjliggöra vidare studier.

Jag tänker väl att om jag vill göra något annat behöver jag komplettera mina gymnasiebetyg och plugga. Det är väl det jag överväger om jag ska göra eller jobba