Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

(1)

0

Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

Insulation of the attic from a humidity view

Tomas Westam

Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap Utbildningsprogram: Byggnadsingenjör

(2)

1

Sammanfattning

För en små hus ägare är det populärt att isolera vinden. När vinden isoleras sänks temperaturen i vindsutrymmet och den relativa fuktigheten höjs, detta kan orsaka mögel. Det finns olika saker att göra för att förhindra mögel att uppstå på vinden. För att mögel ska kunna växa behövs det rätt temperatur, rätt relativ fuktighet och näring. Temperaturen finns det inte mycket att göra åt samma sak åt näringen. Men den relativa fuktigheten finns det saker att göra något åt. När temperaturen höjs och det inte tillsätts något vatten sjunker den relativa fuktigheten. Gränsen för relativ fuktighet är satt till 75 %. Statiska fuktberäkningar har gjorts och resultatet på denna specifika vind är att 125 mm isolering kan göras utan några risker för mögel. För att isolera vinden mera finns andra lösningar. På vinden går det igenom en skorsten som värmer upp vinden när det eldas i vedpannan. När värmen från skorstenen medräknas i beräkningarna kan vinden isoleras upp till 150 mm isolering. De flesta lösningarna handlar om att göra vinden varmare för då sänks den relativa fuktigheten. Den andra lösningen är att transportera bort fukt. Den bästa lösningen ur ett byggnadsperspektiv är att isolera med cellplast direkt under takpannorna. Då blir vinden varmare och den relativa fuktighen minskar. Med 40 mm cellplast under tackpannorna så kan vinden isoleras med 500 mm mineralull på

(3)

2

Abstract

For a small house owner it is popular to insulate the attic. When the attic insulate the temperature is decreasing and the RF is rising, this can cause some problem with mould. There are different things to do to prevent for mould to appear on the attic. For mould to grow it needs the right temperature, the right relative humidity and nourishment. The temperature it is not much to do about and the same for nourishment. But the relative humidity there are some action to do about. When the temperature is rising and no water is added the relative humidity is decreasing. The limit for the relative humidity is 75 %. Statics humidity calculation has been done and the result with no problems with mould is 125 mm isolation. To insulate the attic more it needs to look at other solution. In the attic it goes chimneys throw the attic and when it is hot it heated up the attic to get warmer. When the heat from the chimney is added to the calculation the attic can insulate up to 150 mm isolation. The most of the solution are about to get the attic warmer because the relative humidity is

decreasing. The other solution is to transport away the humidity. The prime solution from a

(4)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4 1.2 Bakgrund ... 4 1.3 Problemformulering ... 4 1.4 Mål ... 4 1.5 Avgränsningar ... 4 2. Teori ... 5

2.1 Beskrivning av ventilerat kall vind ... 5

2.2 Kallvindar – problem och förbättringar ... 7

2.3 Fukt i luft och andra material ... 9

2.4 Fukttransport i ångfas, diffusion ... 9

2.5 Vad är RF (relativ fuktighet) ... 9

2.6 Fuktkrav ... 9

2.7 Mögel och röta ... 10

2.8 Montering av diffusionsspärr ... 10

3. Metod ... 12

3.1 Tillvägagångssätt för fältmätning ... 12

3.2 Formler ... 12

3.1.1 Beräkning av temepraturen i ett skikt ... 12

3.1.2 Mättnadsånghalt ... 12

3.1.3 Takkonstruktionen ... 13

3.1.4 Temperaturfördelning och ånghalts fördelning ... 13

3.3 Statiska fuktberäkningar ... 14

4 Resultat ... 15

4.1 Statisk fuktberäkning av kallvind ... 15

4.1.1 Styrd ventilation på vinden ... 16

4.1.2 Cellplast under takpannorna ... 17

4.2 Fältmätning... 18

5 Diskussion ... 20

6 Slutsats ... 21

(5)

4

1. Inledning

I det här examensarbetet kommer en kallvind undersökas i avseende på hur vinden påverkas fukttekniskt med olika isoleringstjocklekar. Det är populärt att isolera vindsbjälklaget för att göra energibesparingar. Vinden är en enkel plats att isolera för att den är lättillgänglig och behöver inget ingrep i konstruktionen som en vägg. Frågan är hur mycket kan isoleras utan att det skapas

fuktproblem på vinden som mögel och röta? Det kommer även att undersökas var den bästa

placeringen av isoleringen är på vinden och om det finns andra lösningar än byggtekniska för att få en säker vind ur fuktsynpunkt.

1.2 Bakgrund

Huset i examensarbetet är baserat på finns i Karlstad. Konstruktion som examensarbetet tittar på är vinden. Uppvärmningen av huset är vedpanna. Huset är byggt 1961. Huset har självdrag som ventilation. På vindsbjälklaget är det isolerat med 300 mm mineralull, med plastfolie. Många husägare isolerar vinden för att det är enkelt och billigt jämfört med andra tilläggisoleringar. Frågan är om det kommer bildas mögel på vinden?

1.3 Problemformulering

Hur mycket kan vinden isoleras utan att fuktproblem uppstår? Hur bör tilläggisoleringen utföras?

1.4 Mål

Ta fram hur mycket det går att isolera på en kallvind och hur detta görs fuktsäkert.

1.5 Avgränsningar

(6)

5

2. Teori

Fukt kan komma in till vinden via fuktkonvektion eller diffusion inifrån huset. Utifrån kan det komma in fukt via fuktig luft, nederbörd. Det kan även finnas byggfukt från vinden som inte har torkat ut. För att förhindra fuktkonvektion och diffusion handlar det om att bygga ett tätt hus, i detta

examensarbete handlar det om att bygga en tät vind. Att undvika fukt utifrån handlar om att ha ett tätt tak. För att minska på fuktig luft utifrån behöver ventilationen vara låg. Byggfukt kommer från materialen som man bygger vinden med. För att skydda sig mot byggfukt, ska materialen man bygger med vara skyddade mot väta vid byggnation.1

2.1 Beskrivning av ventilerat kall vind

På figur 1 är det en kallvind ur profil. Takfoten och gaveln är öppen för ventilation, målet med konstruktionen från början var att förhindra ojämn snösmältning och förhindra istappsbildning. Om bjälklaget isoleras väl blir klimatet i vindsutrymmet samma som utomhus. Vid klara kalla nätter kan det bildas kondens på underlagstaket på grund av att temepraturen sjunker av nattutstrålningen. Om isoleringen görs under takpannorna försvinner risken för kondens från nattutstrålning.2 Se figur 2.

1_{(Petersson, 2004)}

2

(Samuelson & Hägerhed, 2006)

(7)

6 En oventilerad vind se figur 3 har ingen ventilation i takfoten, men den rekommenderas att ha ventilation på gavlarna för eventuell byggfukt ska kunna ventileras ut. Gavel ventilationen kan man välja att stänga på vintern och öppna på sommaren, för den största möjligheten att ventilera är på sommaren. 3

3_{(Samuelson & Hägerhed, 2006)}

(8)

7

2.2 Kallvindar – problem och förbättringar

Välisolerade bjälklag har fått ökade problem med mögelpåväxt. (Fuktkonvektion från inomhusluften som genom otätheter kommer till vinden om huset har ett invändigt övertryck, som är vanligt vid självdrag.) En vanlig skada är fuktkonvektion från inomhusluften. Fukten kommer via otätheter med drivkraften från ett invändigt övertryck i huset som är vanligt vid självdrag. Det är en tryckvariation i rummet, däremot är det ett övertryck vid taket. Detta gör så att fukten får extra kraft vid taket. Att öka ventilationen på vinden för att bli av med överbliven fukt på vinden är inget rimligt alternativ. Om uteluften har temepraturen 0 Celsius och en relativ fuktighet på 95 % som är normal fallet så kan en kubikmeter luft transportera bort 0,24 gram fukt per kubikmeter. Den hjälpen är i princip

försumbar. Ventilationen kan däremot försämra fuktförhållandet. Om vinden är varmare än utomhusluften gör den ökade ventilationen att vinden får högre relativ fuktighet på grund av sänkning av temepraturen på vinden. 4

21 kallvindar besiktades i januari 2001 med avseende av mögelpåväxt av underlagstaket. 5 Prov togs från underlagstaket och skickades till Botaniska analysgruppen Göteborg. Bedömning var som sådan, sparsam påväxt betraktas som normal, måttlig påväxt innebär en förhöjning som kan ha kommit av byggfukt t.ex., riklig påväxt tyder på fuktpåverkan på längre sikt. Se figur 4.

Figur 4 ovanför beskriver 21 stycken kallvindar som har undersökts i januari 2001, husen ligger i Skåne och är mellan 3 till 10 år gamla.

Sparsam påväxt av mögel betraktas som normalt, måttligt påväxt är mer oroväckande men kan ha kommit från en tillfällig uppfuktning. Riklig påväxt innebär att det finns ett mögel problem som har funnits. Mögel påväxten är mätt i underlagstaket.6

Ett sätt att undvika mögelproblemet är att byta ut materialet i underlagstaket. Ett annat sätt är att ändra klimatet på vinden. Avfuktning är en åtgärd, men det kräver en installation och kostar energi.

4

5

6_{(Samuelson & Hägerhed, 2006)}

Isolertjocklek (cm)

(9)

8 Temepraturen på vinden kan ökas, då minskar den relativa fuktigheten. Det kan göras med mindre isolering eller en extern källa för värme. I tabell 1 nedan visar vad varje grad gör för skillnad på den relativa fuktigheten. Det är inte ovanligt i gamla hus med måttligt isolerade bjälklag att vinds utrymme är 5 grader varmare än utomhus luften. 7

Tabell 18

RF-sänkning per grad ökade

tempratur i en kall vind jämfört med ett uteklimat av 0 Celsius och 95 % RF Uteklimat 0 Celsius 95 % Vindklimat +1 Celsius 89 % Vindklimat +2 Celsius 83 % Vindklimat +3 Celsius 78 % Vindklimat +4 Celsius 73 % Vindklimat +5 Celsius 68 %

Erfarenheter från tidigare forskning vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har undersökt begränsa ventilationen, isolera direkt under takpannorna. Se tabell 2.

A; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av polyetenfolie (Monarfol)

B; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av 12 mm plywood, med 30 mm ovanpåliggande

cellplastisolering direkt under takpannorna

C; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av 12 mm plywood, med 10 mm ovanpåliggande

cellplastisolering direkt under takpannorna

D; referensvindsutrymme med konventionellt utförande, det vill säga ventilerat utrymme med ett

underlagstak av 12 mm plywood

E; oventilerat vindsutrymme med underlagstak av 12 mm plywood, med 30 mm ovanpåliggande

cellplastisolering direkt under takpannorna. Ett exempel från projektet finns i tabell 2.9

Tabell 2: Uppmätta temperaturer och relativa fuktigheter under två olika perioder (september och november 1991) för olika vindskonstruktioner. 10

Sep Sep Nov Nov

Mätplats Ventilation Underlagstak _{Isolering på} underlagstaket

Temp RF Temp RF

°C % °C %

Ute 11,6 68 2,4 87

A Ja Plastfolie Nej 12,2 64 2,6 85

D (ref) Ja Plywood Nej 12,5 63 3 82

7

8

9

(10)

9

C Ja Plywood 10 mm 12,8 60 3,5 78

B Ja Plywood 30 mm 13 59 3,7 78

E Nej Plywood 30 mm 13,9 55 4,4 74

Det blev en förbättring att isolera direkt under takpannorna. Temepraturen steg även på

vindsutrymmet med minskad ventilation och vinden blev torrare. Någon direkt skillnad mellan 10 mm och 30 mm isolering kunde inte ses. I det oventilerade vinsutrymmet blev luften torrare, dock bör en viss ventilation finnas på gaveln för eventuell fukt som kan komma av läckage. Ett tredje alternativ är att ha en oventilerad vind, med underlagstak som släpper igenom vattenånga men hindrar rinnande vatten att åka genom. Isoleringen bör även där ligga direkt under tegelpannorna för bästa lösning. 11

2.3 Fukt i luft och andra material

Luften kan innehålla en bestämd mängd vattenånga vid en viss tempratur. Högre tempratur leder till förmågan att hålla mer vattenånga. När luften når sin punkt för maximal vattenånga den kan hålla, kallas det Mättnadsånghalt. Man kan uppnå den om man har ett slutet rum som har tillgång till vatten i vätskefas, med tiden kommer mättnadsånghalten uppnås. Ett annat sätt att göra det på är att ha ett rum där man sänker temepraturen tills mättnadsånghalten nås. Om temepraturen sänks under mättnadsånghalten bildas det kondens.

Den relativa fuktigheten är kvoten mellan mängden vattenånga i luften och vad den kan hålla som mest. I det här examensarbetet kommer Relativ fuktighet att vara av störst intresse, för att vid 75 % relativ fuktighet kan det uppkomma mögel. Den relativa fuktigheten vill man inte ha i organiska material.

Materialet trä är hygroskopiskt, det innebär att materialet fuktighet går mot omgivningens fuktighet i luften. Det finns tre olika stadier ett material befinner sig i, uppfuktning, uttorkning och jämnvikt. Uppfuktning innebär att materialet befinner sig i tillstånd där luften är fuktigare än materialet och uttorkning är motsatsen. Jämnvikt är då luften och materialet är i samma fukttillstånd.12

2.4 Fukttransport i ångfas, diffusion

Kraften som driver diffusion är skillnaden i ångtryck. Transporten sker från den högre ånghalten till den lägre. Diffusion sker i ångfas. Ånghalten är oftast högre inomhus än utomhus, på grund av att vi lagar mat duschar och andas, då sker transporten inomhus till utomhus. 13

2.5 Vad är RF (relativ fuktighet)

Luft kan hålla en viss mängd vattenånga vid en bestämd temperatur. Vid en högre temperatur kan luft innehålla mer vattenånga. RF är andelen fukt i luften i förhållande till hur mycket fukt som kan vara i luften och det mäts i procent. 14

2.6 Fuktkrav

Från boverkets kapitel 6.5. Fukt ska inte orsaka skador, elak lukt, hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

11

12

(Nevander Lars Erik, 2006)

13

(Nevander Lars Erik, 2006)

(11)

10 BBR anger att organiska material ska vara väl undersökta och ha dokumenterade fuktegenskaper. Materialets kritiska fukttillstånd ska anges. Material utan dokumenterade fuktegenskaper och som inte är skadade av fukt kan användas där relativa fuktigheten underskrider 75 procent.

Inomhusmiljön i ett uppvärmt bostadsrum är normalt under 75 procent relativ fuktighet.15

2.7 Mögel och röta

Mögel är mikroorganismer som är svampar och bakterier. Deras funktion är att bryta ner organiskt material som trä till jord. När organiskt material angrips av mögel bildas dålig lukt och ohälsa, därför bör mögel förhindras i byggnader. Mögelsvampar växer på material, inte i luften men de

transporteras via luften. Under sensommaren och hösten finns den högsta halten av

mikroorganismer i luften. För att mögel ska kunna växa krävs fukt, rätt tempratur och syretillgång.

I figur 5 ovan visar olika mögelsvampar och förhållande mellan hur mycket fukt och vid vilken tempratur de behöver för att kunna växa. Mögelsvampar lever av näringsämnen som finns på organiska material eller organiskt smuts. Mögel försämrar inte hållfastigheten hos trä. Det gör dock rötsvampar, men de har ett mycket högre fuktkrav. Kritiskt fukttillstånd för trä är 75 – 80 % RF. 16

2.8 Montering av diffusionsspärr

Diffusionsspärren (plastfolien) ska placeras på den varma sidan av konstruktionen. En konstruktion består inne från huset räknat, gips, reglar med mellanliggande isolering, råspont, takpapp, läkt och tegel. Plastfolien monteras direkt efter gipsen alternativt kan plasten monteras in en tredjedel in i isoleringen. Om det finns 300 mm isolering, monteras plasten 100 mm in i isoleringen. Om plasten monteras längre ut finns det risk för kondens. För att säkerställa att plasten blir helt tätt så skall det finnas en överlapp av minst 100 mm mellan olika plastfolier och skarven skall tejpas med tejp som är avsett till ändamålet. Det gäller att vara noggrann vid tejpningen så inte vek bildas i plasten. Vid

15

(Boverket, 2014)

(12)

11 skada i plasten skall en ny plastfolie läggas över skadan med en överlapp av 100 mm med tejpade skarvar. Vid hörn skall plastfolien klämmas fast med en regel och ha en överlapp med 100 mm som även tejpas. Vid t.ex. en vägg är det en bra strategi att montera plastfolien en bit in i väggen så att det inte behöver göras några hål i plasten för installationer. 17

(13)

12

3. Metod

Kallvinden består av från insidan av huset räknat, gips, plast, mineralull med mellanliggande reglar på c 1200 mm, vindsutrymme, råspont och tegelpannor. Kallvindens materialskikt består av inifrån beräknat av gips, plast, mineralull/reglar c1200, (vindsutrymmet), råspont, och tegelpannor.

Beräkningarna görs på 100, 200, 300, 400 mm isoleringstjocklekar testas. Det görs även en beräkning för att se vid vilken isoleringstjocklek som behövs för att nå det kritiska RF värdet 75 %. Fukttillskotet har sats till 4 g/m3.

3.1 Tillvägagångssätt för fältmätning

En fukt mättare med egenskaperna att mäta tempratur och relativ fuktighet placerades på vinden och en fuktmätare placerades utomhus. Mätintervallet var på 15 min. Mätvärdena skickades in i ett Excel dokument. Ett medelvärde för varje dag togs ut och i sin tur togs ett medelvärde fram för hela månaden på relativ fuktighet och tempratur.

Det finns en skorsten som går genom vinden och avger värme till vindsutrymmet. Tempratur

mättningarna från fukt mättningen används för att beräkna skorstenens värmeeffekt. Den uppmätta tempratur från utomhus från fuktmätningen användes som ingångs värde för att göra en teoretisk beräkning av temepraturen på vinden. Detta teoretiska värde på vinden jämfördes mot

fältmätningen på vinden. Skillnaden i tempratur tilldelades skorstenens värmeeffekt. Denna tempratur skillnad användes som om den var konstant året runt. Mättningen var under en månads tid. Det gjordes nya teoretiska beräkningar där denna tempratur höjning fick ingå på vinden i de teoretiska beräkningarna.

3.2 Formler

3.1.1 Beräkning av temepraturen i ett skikt

T = Tinne + (RSkikt/Rtot)*(Tinne - Te)

T = tempratur i önskat skikt, Tinne = Inne tempratur, Te = Ute tempratur

R = d/ , d = tjocklek,  = värmekonduktivitet

Rskikt = Sammanlagt värmemotstånd till önskat skikt från utomhus. Rtot = Totalt värmemotstånd18

3.1.2 Mättnadsånghalt

Mättnadsånghalt är mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur. Den går att avläsa i ett diagram eller beräknas matematisk.

(14)

13

3.1.3 Takkonstruktionen

Rtak = Utak*Atak*(Ttemp vinden-Tute) + *c*(n/3600)*V*(Ttemp vind – Tute)

U = 1/R

Atak = 10.4 m * 7,4 m = 76,96 m2

Ttemp vinden = Temepraturen på vinden

Tute = Temepraturen utomhus

= Luftens densitet 1,2 kg/m3

n = antal luftomsättningar i vindsutrymmet oms/h c = Luftens värmekapacitet 1000 j/kg * Celsius V = Vindsutrymmet volym m3 20

3.1.4 Temperaturfördelning och ånghalts fördelning

R = d/[m2*C/W] Z = d/s/m]

Tute = Ute temepraturen [C]

Tinne = Inne temepraturen [C]

Tskikt = Temepraturen i önskat skikt

Rskikt = skiktets värmemotstånd [m2K/W]

RT = skiktets totala värmemotstånd [m2K/W]

vskikt = ånghalten i skiktet

vinne = Ånghalten inomhus21

vute = ånghalten utomhus

Zskikt = skiktens ångmotstånd [s/m]

ZT = konstruktionens totala ångmotstånd [s/m] Statisk fuktberäkning

(15)

14

3.3 Statiska fuktberäkningar

Exempel på en av alla statiska fuktberäkningar visas i tabell 3. Fukttillskotetet har satts till 4g/m3. Beräkning av av mineralullen och reglarna som ligger i samma skikt. min+reg = Aregel*regel +

Amineralull*mineralull .22

min+reg =(45/1200)*0,14+(1155/1200)*0,036 = 0,0399 W/m*C

Tabell 3. Statisk fuktberäkning oktober med 125 mm mineralull ( Se bilaga 1 )

(16)

15

4 Resultat

4.1 Statisk fuktberäkning av kallvind

Tempratur och RF för varje månad i råsponten på vinden med varierande isoleringstjocklek. Rödmarkering visar när RF överstiger 75 %.

Tabell 4. ( se Bilaga 1 )

100 mm mineralull 200 mm mineralull 300 mm mineralull 400 mm mineralull

Månad Temp C RF % Temp C RF % Temp C RF  Temp C RF 

Januari -1,1 66,6 -2,6 74,7 -3,1 77,9 -3,3 79,6 Februari -1,2 64,2 -2,6 72,0 -3,2 75,2 -3,4 76,8 Mars 2,1 64,1 0,8 69,8 0,4 72,0 0,1 73,1 April 6,4 61,2 5,4 65,2 5,1 66,7 4,9 67,6 Maj 12,1 60,9 11,5 63,3 11,3 64,2 11,2 64,6 Juni 16,4 46,1 16,0 47,0 15,9 47,4 15,8 47,6 Juli 17,5 67,6 17,2 68,8 17,1 69,2 17,1 69,4 Augusti 16,4 69,9 16,1 71,4 16,0 71,9 15,9 72,2 September 12,7 71,4 12,2 74,0 12,0 75,0 11,8 75,5 Oktober 8,8 73,4 8,0 77,3 7,7 78,8 7,6 79,6 November 4,0 71,7 2,9 77,2 2,5 79,4 2,3 80,5 December 0,6 68,5 -0,8 75,5 -1,3 78,5 -1,5 80,1

Tabell 5. ( se bilaga 1 ) Ingångsvärden Temperatur och RF för varje månad

(17)

16 Enligt den statiska beräkningen kan vinden isoleras med 125 mm mineralull utan att den relativa fuktigheten överstiger 75 %. Om den relativa fuktigheten överstiger 75 % finns det risk för att mögel kan bildas. Med ökad isoleringstjocklek når den relativa fuktigheten över 75 %. Med 200 mm

mineralulls isolering når den relativa fuktigheten i oktober, november och december över 75 %. Med 300 mm mineralull når även månaderna januari, februari och september över 75 % relativ fuktighet. ( Se Bilaga 1 )

4.1.1 Styrd ventilation på vinden

Med en minskad ventilation på vinden, blir konsekvensen ett varmare klimat på vinden. Chalmers har gjort beräkningssimuleringar av kontrollerad ventilation på kallvind som har mycket hög potential att minska eller ta bort risken för mögeltillväxt. Principen är att ventilera vinden endast när det är fuktmässigt gynnsamt. Företaget Ventotech har tagit fram en lösning på problemet. Enkelt beskrivit, en frånlufsfläckt och ett frånluftsspjäl installeras. En sensor på vinden och en utomhus styr när vinden ska ventileras. Om det är gynnsamt ventileras vinden om det inte är det så ventileras inte vinden. Det är viktigt att bygga en tät vind för att få bra verkningsgrad på installationen.

Fältundersökningar har gjorts och det har visat sig att det fungerar. 23

23

(Nilsson & Thorin, 2007)

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0

Te

mp

ra

tur

Månader

Tempratur och relativ fuktighet med 100 - 500

mm mineralull

100 mm mineralull 200 mineralull 300 mm minralull 400 mm minralull 100 minralull RF 200 mm mineralull RF 300 mm minralull RF 400 mm mineralull

(18)

17

4.1.2 Cellplast under takpannorna

En beräkning har gjorts med cellplast under tegelpannorna för att få en varmare vind. Med 500 mm mineralull på bjälklaget, behövs det endast 40 mm cellplast under takpannorna för att göra vinden fuktsäker. Att isolera direkt under takpannorna är en byggnadstekniskt bra lösning. Det är en arbetskrävande lösning att göra för att takpannorna behövs avlägsnas och sättas tillbaka efter isoleringen är gjord. Däremot om takpannorna behöver bytas ut bör man överväga att isolera under takpannorna med cellplast. Valet av cellplast är för att det är ett material som inte är organiskt, då finns ingen risk för mögel. Det är även trycktåligt och bärande och passar därför att monteras direkt under takpannorna. Se resultat i tabell 7. ( Se Bilaga 2 )

(19)

18

4.2 Fältmätning

En fuktmätare placerades på vinden och en utomhus. De mätte tempratur och relativ fuktighet var 15 minut från den 2014-02-20 till 2014-03-23.

 Medelvärde från mättning på vindens tempratur 5,39 grader Celsius.

 Medelvärde från mättning på vindens relativa fuktighet 84,58 %.

 Medelvärde från mättning utomhus tempratur 4,4 grader Celsius.

 Medelvärde från mättning på utomhus relativa fuktighet 81,05 %.

 Skillnaden i medeltempratur mellan utomhus och vinden är 0,98 grader Celsius Enligt mättningen finns det risk att det bildas mögel på vinden i det skicket vinden är idag. En statisk fuktberäkning gjordes med ingångsvärden från mättningen med 300 mm mineralull på bjälklaget. Resultatet visas i tabell 8.

Temepraturen på vinden blev 5,16 grader Celsius och relativ fuktighet på 77,27 %. Skillnaden på temepraturen på mättningen och den beräknade temepraturen på vinden blev 0,23 grader Celsius. Skillnaden på RF blev 7,31 procentenheter. Risken för mögel ligger på RF på 75 % och i båda fallen överstiger RF gränsvärdet på vinden. I bilaga 4 finns medelvärdet från mättningen för varje dag. ( Se Bilaga 4 ) En beräkning gjordes för att se om det finns ett fuktläkage till vinden. Vs

max vid 5,39 grader Celsius är 6,98 g/m3 som är den uppmätta temepraturen vid fältmätningen. RF var vid fältmätningen 84,58 % vid 5,39 grader Celsius. 6,98*0,8458 = 5,90 g/m3. Enligt den teoretiska beräkningen med ingångsvärden från fältmätningen blev fuktmängden 5,31 g/m3. Det innebär att det finns ett läckage på 5,9 – 5,31 = 0,59 g/m3 av fukt till vinden genom plasten.

Tabell 8. Statisk fuktberäkning Mars med mätvärden från 2014-02-20 till 2014-03-23. ( Se Bilaga 3 )

(20)

19 Tabell 9. (Se bilaga 3) Värmeeffekt från skorstenen Vinden 300 mm mineralull Värme-effekt

skorsten Ny temp vs max v Ny RF

Månad Temp ( C ) RF T ( C ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Januari -3,1 78% 0,23 -2,84 3,97 2,96 75% Februari -3,2 75% 0,23 -2,94 3,94 2,83 72% Mars 0,4 72% 0,23 0,60 5,05 3,58 71% April 5,1 67% 0,23 5,29 6,94 4,56 66% Maj 11,3 64% 0,23 11,51 10,35 6,54 63% Juni 15,9 47% 0,23 16,11 13,72 6,41 47% Juli 17,1 69% 0,23 17,35 14,78 10,09 68% Augusti 16,0 72% 0,23 16,20 13,80 9,79 71% September 12,0 75% 0,23 12,18 10,79 7,97 74% Oktober 7,7 79% 0,23 7,97 8,26 6,42 78% November 2,5 79% 0,23 2,71 5,83 4,56 78% December -1,3 78% 0,23 -1,03 4,51 3,45 76%

I tabell 9 visas resultatet av värmeeffekten från skorstenen på 300 mm mineralullisolering. 300 mm har valts för att det är vad som finns i bjälklaget. Med en tempratur höjning på 0,23 grader Celsius från skorstenen klarar inte konstruktionen kravet på max 75 % relativ fuktighet för alla månader. En statisk fuktberäkning gjordes för att ta reda på isoleringstjockleken med avseende på skorstenens höjning av temepraturen på 0,23 grader Celsius. Isoleringstjockleken steg från 115 mm till 150 mm mineralull. Se tabell 10. Gränsvärde som har använts är att ingen månad ska överstiga RF på 75 %.

(21)

20

5 Diskussion

Skorstenens uppvärmande effekt påverkar vinden på ett positivt sätt. Att göra mätningar under endast en månad och använda det resultatet över hela året är en förenkling. Mättningen är gjord i mars och det är en bättre månad att välja än juli. För att få högre uppvärmningseffekt från

skorstenen bör en kall månad väljas som december eller januari för då eldas det mycket i vedpannan. Det eldas mest i vedpannan när det är kallt utomhus det är den perioden som en ökad tempratur på vinden är som mest gynnsamt för den relativa fuktigheten är som störst då. Under sommaren eldas det endas för att få varmvatten, då värms inte vinden upp i samma grad som på vintern av

skorstenen, däremot är den relativa fuktigheten lägre på sommaren och behöver inte skorstenens effekt för att ha tillräckligt lågt relativ fuktighet på vinden. Mätningen som gjordes visar att skorstenen gör en väldigt liten effekt på tempratur höjningen på vinden, när den jämförs med den beräknade temepraturen på vinden. Luftläckaget vid skorstenen minskar troligen effekten av uppvärmningen av vinden. Den relativa fuktigheten är även högre än förväntad på vinden, det beror på att det finns ett läckage genom otätheter av bjälklaget och troligast genom plasten. För att veta de exakta förhållandena på vinden behövs mättningar göras över hela året. För att veta om det finns mögel på vinden kan ett prov från råsponten tas med till ett labb för att undersöka fallet. Om mögel finns på vinden bör den i första fall göras mera tät, för att minska ventilationen. I andra hand bör andra åtgärder övervägas som att isolera direkt under takpannorna eller installera styrd ventilation på vinden eller installera en extern värmekälla. Det går även att minska mängden isolering på vinds bjälklag.

Valet av cellplast som isolering direkt under takpannorna kommer sig av att cellplasten har bra isolerande förmåga, tål vatten, klarar av trycket från takpannorna och är väldigt åldersbeständigt. Cellplasten är även kapillärbrytande. Nackdelen med cellplast är att det är brandfarligt efter 80 grader Celsius. Det finns cellplast som har flamsydsmedel i sig, men då blir den mindre miljövänlig. Cellplasten råvara är olja. Vid byte av värmekälla bör taket direkt under takpannorna isoleras med 40 mm cellplast, för då försvinner den uppvärmande effekten skorstenen har.

(22)

21

6 Slutsats

(23)

22

7 Litteraturförteckning

Boverket. (den 25 January 2014). Boverket. Hämtat från http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygga-andra-och-underhalla/Inomhusmiljo/Fukt-i-byggnader/ den 25 january 2014 Johansson, P. (den 25 January 2014). Hämtat från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut : http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/SPrapp%202006_22.pdf den 25 januray 2014 Nevander Lars Erik, E. B. (2006). Fukt handbok. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Nilsson & Thorin, S. F. (2007). Styrd ventilation. Bygg teknik nr 4 år 2007 . Petersson, B.-Å. (2004). Tillämpad Byggnadsfysik. Lund: Studententlitteratur. Samuelson & Hägerhed, I. &. (2006). Kalla vindar. Bygg & teknik 4/06 .

Wahlgren, P. (2014). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hämtat från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut:

(24)

23

Bilaga 1

Statisk fuktberäkning Januari

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 6,946767 35,80 Rsi 0,13 300 22 19,41 6,946173 35,79 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,52993 18,89 6,935082 36,72 Plast 0 0 0 0 2000000 21,16833 18,50 2,973985 16,08 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 -1,12644 4,44 2,959838 66,64 Yttertak 0,3 6300 -3,8384 3,57 2,947361 0,826 Rse 0,04 300 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning Feburari

Statisk fuktberäkning Mars

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % )

m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs

(25)

24 Rsi 0,13 300 22 19,41 7,57 38,98 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,59452 18,96 7,55 39,85 Plast 0 0 0 0 2000000 21,28261 18,62 3,59 19,30 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 2,051241 5,58 3,58 64,13 Yttertak 0,3 6300 -0,28809 4,75 3,57 75,13 Rse 0,04 300 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning April

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 8,55 44,04 Rsi 0,13 300 22 19,41 8,55 44,03 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,68243 19,06 8,53 44,79 Plast 0 0 0 0 2000000 21,43815 18,79 4,57 24,34 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 6,376414 7,45 4,56 61,20 Yttertak 0,3 6300 4,544284 6,60 4,55 0,689 Rse 0,04 300 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning Maj

(26)

25 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 12,11389 10,74 6,54 60,91 Yttertak 0,3 6300 10,95458 9,99 6,53 0,654 Rse 0,04 300 Ute 10,8 9,90 6,53 66,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning Juni

Statisk fuktberäkning Juli

(27)

26

Ute 16,9 14,39 10,07 70,00

Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning Augusti

Statisk fuktberäkning September

Statisk fuktberäkning Oktober

(28)

27 m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 10,40 53,61 Rsi 0,13 300 22 19,41 10,40 53,60 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,7326677 19,11 10,39 54,38 Plast 0 0 0 0 2000000 21,5270275 18,89 6,43 34,05 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 8,8479419 8,74 6,42 73,40 Yttertak 0,3 6300 7,30564022 7,91 6,40 0,809 Rse 0,04 300 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

Statisk fuktberäkning November

Statisk fuktberäkning December

(29)

28 Plast 0 0 0 0 2000000 21,2286421 18,56 3,46 18,66 Min + Reg 0,1 0,0399 2,506266 0,000014 7142,857 0,55067035 5,04 3,45 68,51 Yttertak 0,3 6300 -1,964627 4,15 3,44 0,828 Rse 0,04 300 Ute -2,3 4,04 3,44 85,00 Summa 0,4199 2,898266 0,000014 2019643

d  R = d/  d/ Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 6,946767 35,80 Rsi 0,13 300 22 19,41 6,946175 35,79 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,74792 19,13 6,935123 36,26 Plast 0 0 0 0 2000000 21,554 18,91 2,987986 15,80 Min + Reg 0,2 0,0399 5,012531 0,000014 14285,71 -2,55175 3,96 2,959792 74,71 Yttertak 0,3 6300 -4,00609 3,52 2,947359 0,837 Rse 0,04 300 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 5,404531 0,000014 2026786

Statisk fuktberäkning Februari

(30)

29 -4,10535 3,49 2,820283 80,73 Rse 0,04 300 Ute -4,3 3,44 2,819691 82,00 Summa 0,4199 5,404531 0,000014 2026786

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 7,57 38,99 Rsi 0,13 300 22 19,41 7,57 38,98 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,78255 19,17 7,55 39,42 Plast 0 0 0 0 2000000 21,61529 18,98 3,61 19,00 Min + Reg 0,2 0,0399 5,012531 0,000014 14285,71 0,82177 5,13 3,58 69,76 Yttertak 0,3 6300 -0,43273 4,69 3,57 76,00 Rse 0,04 300 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 5,404531 0,000014 2026786

(31)

30 Statisk fuktberäkning Maj

Inne 22 19,41 14,07298 72,52

(32)

31 22 19,41 14,07239 72,51 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,95093 19,35 14,06133 72,66 Plast 0 0 0 0 2000000 21,91318 19,31 10,1142 52,38 Min + Reg 0,2 0,0399 5,012531 0,000014 14285,71 17,22084 14,67 10,086 68,76 Yttertak 0,3 6300 16,93775 14,42 10,07357 0,698 Rse 0,04 300 Ute 16,9 14,39 10,07 70,00 Summa 0,4199 5,404531 0,000014 2026786

(33)

32 12,16056 10,78 7,97 74,01 Yttertak 0,3 6300 11,57771 10,39 7,96 76,63 Rse 0,04 300 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0,4199 5,404531 0,000014 2026786

(34)

33

Statisk fuktberäkning Feburari

(35)

34 Inne 22 19,41 6,819691 35,14 Rsi 0,13 300 22 19,41 6,819101 35,14 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,82712 19,21 6,808088 35,43 Plast 0 0 0 0 2000000 21,69414 19,07 2,874813 15,08 Min + Reg 0,3 0,0399 7,518797 0,000014 21428,57 -3,16965 3,77 2,832671 75,15 Yttertak 0,3 6300 -4,16702 3,48 2,820281 81,13 Rse 0,04 300 Ute -4,3 3,44 2,819691 82,00 Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 7,57 38,99 Rsi 0,13 300 22 19,41 7,57 38,98 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,85144 19,24 7,55 39,26 Plast 0 0 0 0 2000000 21,73717 19,12 3,62 18,94 Min + Reg 0,3 0,0399 7,518797 0,000014 21428,57 0,371331 4,97 3,58 71,96 Yttertak 0,3 6300 -0,48573 4,67 3,57 76,32 Rse 0,04 300 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

(36)

35 21,79415 19,18 4,60 23,99 Min + Reg 0,3 0,0399 7,518797 0,000014 21428,57 5,060732 6,83 4,56 66,74 Yttertak 0,3 6300 4,389498 6,53 4,55 0,696 Rse 0,04 300 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

(37)

36

Ute 15,6 13,31 6,4 66,00

Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

(38)

37 d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 11,96 61,64 Rsi 0,13 300 22 19,41 11,96 61,63 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,9309804 19,33 11,95 61,82 Plast 0 0 0 0 2000000 21,8778884 19,27 8,02 41,60 Min + Reg 0,3 0,0399 7,518797 0,000014 21428,57 11,951282 10,64 7,97 74,98 Yttertak 0,3 6300 11,553092 10,37 7,96 76,75 Rse 0,04 300 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

(39)

38 21,8659048 19,26 8,53 44,32 Plast 0 0 0 0 2000000 21,7627546 19,14 4,60 24,03 Min + Reg 0,3 0,0399 7,518797 0,000014 21428,57 2,47677639 5,74 4,56 79,36 Yttertak 0,3 6300 1,70315016 5,45 4,55 0,834 Rse 0,04 300 Ute 1,6 5,41 4,55 84,00 Summa 0,4199 7,910797 0,000014 2033929

(40)

39 -3,34486 3,72 2,959701 79,64 Yttertak 0,3 6300 -4,0994 3,50 2,947355 0,843 Rse 0,04 300 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 10,41706 0,000014 2041071

(41)

40

(42)

41 Rsi 0,13 300 22 19,41 10,39941 53,59 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,96805 19,37 10,38844 53,63 Plast 0 0 0 0 2000000 21,94348 19,34 6,468927 33,44 Min + Reg 0,4 0,0399 10,02506 0,000014 28571,43 15,80889 13,48 6,412934 47,59 Yttertak 0,3 6300 15,62458 13,33 6,400588 0,480 Rse 0,04 300 Ute 15,6 13,31 6,4 66,00 Summa 0,4199 10,41706 0,000014 2041071

(43)

42 Min + Reg 0,4 0,0399 10,02506 0,000014 28571,43 15,90562 13,56 9,786142 72,19 Yttertak 0,3 6300 15,72419 13,41 9,773795 72,90 Rse 0,04 300 Ute 15,7 13,39 9,773207 73,00 Summa 0,4199 10,41706 0,000014 2041071

(44)

43

Summa 0,4199 10,41706 0,000014 2041071

(45)

44 Temepratur och RF för varje månad i råsponten på vinden med varierande isolerings tjocklek

100 mm mineralull 200 mm mineralull 300 mm mineralull 400 mm mineralull

Månad Temp RF Temp RF Temp RF Temp RF

Januari -1,1 66,6% -2,6 74,7% -3,1 77,9% -3,3 79,6% Februari -1,2 64,2% -2,6 72,0% -3,2 75,2% -3,4 76,8% Mars 2,1 64,1% 0,8 69,8% 0,4 72,0% 0,1 73,1% April 6,4 61,2% 5,4 65,2% 5,1 66,7% 4,9 67,6% Maj 12,1 60,9% 11,5 63,3% 11,3 64,2% 11,2 64,6% Juni 16,4 46,1% 16,0 47,0% 15,9 47,4% 15,8 47,6% Juli 17,5 67,6% 17,2 68,8% 17,1 69,2% 17,1 69,4% Augusti 16,4 69,9% 16,1 71,4% 16,0 71,9% 15,9 72,2% September 12,7 71,4% 12,2 74,0% 12,0 75,0% 11,8 75,5% Oktober 8,8 73,4% 8,0 77,3% 7,7 78,8% 7,6 79,6% November 4,0 71,7% 2,9 77,2% 2,5 79,4% 2,3 80,5% December 0,6 68,5% -0,8 75,5% -1,3 78,5% -1,5 80,1%

Ingångsvärden Temepratur och RF

för varje månad Mineralull tjocklek för högst RF 75%

Utomhus 125 mm Mineralull Temp RF Temp RF Januari -4,2 85 Januari -1,67 69,62 Februari -4,3 82 Februari -1,76 67,11 Mars -0,6 77 Mars 1,58 66,23 April 4,3 70 April 6,01 62,70 Maj 10,8 66 Maj 11,88 61,80 Juni 15,6 66 Juni 16,22 46,43 Juli 16,9 70 Juli 17,39 68,06 Augusti 15,7 73 Augusti 16,31 70,47 September 11,5 77 September 12,51 72,41 Oktober 7,1 82 Oktober 8,54 74,88 November 1,6 84 November 3,57 73,73 December -2,3 85 December 0,04 70,78

(46)

45 Plast 0 0 0 0 2000000 21,31617 18,66 2,977495 15,96 Min + Reg 0,125 0,0399 3,132832 0,000014 8928,571 -1,67279 4,25 2,959827 69,62 Yttertak 0,3 6300 -3,90268 3,55 2,94736 0,830 Rse 0,04 300 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 3,524832 0,000014 2021429

(47)

46

Rse 0,04 300

Ute -0,6 4,63 3,57 77,00

Summa 0,4199 3,524832 0,000014 2021429

(48)

47 Statisk fuktberäkning Juni

Inne 22 19,41 13,77321 70,97

(49)

48 22 19,41 13,77261 70,97 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,90706 19,30 13,76153 71,29 Plast 0 0 0 0 2000000 21,83557 19,22 9,803935 51,00 Min + Reg 0,125 0,0399 3,132832 0,000014 8928,571 16,30769 13,89 9,786267 70,47 Yttertak 0,3 6300 15,77149 13,45 9,773801 72,69 Rse 0,04 300 Ute 15,7 13,39 9,773207 73,00 Summa 0,4199 3,524832 0,000014 2021429

(50)

49 8,54 8,57 6,42 74,88 Yttertak 0,3 6300 7,27 7,90 6,40 0,811 Rse 0,04 300 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 3,52 0,000014 2021429

(51)

50

Bilaga 2

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 6,95 35,80 Rsi 0,13 300 22 19,41 6,95 35,79 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,89 19,29 6,94 35,95 Plast 0 0 0 0 2000000 21,89 19,29 3,03 15,73 Min + Reg 0,5 0,0435 11,49425 0,000014 35714,29 -1,48 4,37 2,97 67,82 Yttertak 0,3 6300 -2,09 4,19 2,95 70,51 Cellplast 0,04 0,04 1 0,000014 2857,143 -4,12 3,49 2,95 84,62 Rse 0,04 300 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0

Te

mp

ra

tur

Månader

Tempratur och relativ fuktighet med 100 - 500

mm mineralull

(52)

51

Summa 0,4635 12,88625 0,000028 2051071

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 6,819691 35,14 Rsi 0,13 300 22 19,41 6,819106 35,14 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,89 19,29 6,808185 35,30 Plast 0 0 0 0 2000000 21,89 19,29 2,907785 15,08 Min + Reg 0,5 0,0435 11,49425 0,000014 35714,29 -1,57 4,29 2,838135 66,18 Yttertak 0,3 6300 -2,18 4,08 2,825848 69,21 Cellplast 0,04 0,04 1 0,000014 2857,143 -4,22 3,46 2,820276 81,47 Rse 0,04 300 Ute -4,3 3,44 2,819691 82,00 Summa 0,4635 12,88625 0,000028 2051071

(53)

52

d  R = d/  Temepratur vs (max) v RF ( % ) m W/m*°C m2*°C/W m2/s Z ( s/m ) T ( C ) g/m3 g/m3 v/vs Inne 22 19,41 8,55 44,04 Rsi 0,13 300 22 19,41 8,55 44,03 Gips 0,013 0,25 0,052 5600 21,93 19,33 8,53 44,16 Plast 0 0 0 0 2000000 21,93 19,33 4,63 23,98 Min + Reg 0,5 0,0435 11,49425 0,000014 35714,29 6,14 7,33 4,56 62,23 Yttertak 0,3 6300 5,73 7,14 4,55 63,76 Cellplast 0,04 0,04 1 0,000014 2857,143 4,35 6,52 4,55 69,84 Rse 0,04 300 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4635 12,88625 0,000028 2051071

(54)

53 Statisk fuktberäkning Juni

(55)

54 Statisk fuktberäkning Augusti