TILLSYN AV SMÅ AVLOPP

Examensarbete, 15 hp

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd, 180 hp Vt 2020

TILLSYN AV SMÅ

AVLOPP

Bättre stämma i bäcken än i ån

Supervision of on-site sewage systems – Prevention

is better than cure

Anders Wijk

Abstract

Water is crucial for all life on this planet. Despite this much of our aquatic environments have become affected by pollution and nutrient-loading. One large contributor to the problem is privately owned sewers, also called on-site sewage systems. Currently there are approximately 691 000 on-site sewage systems in Sweden, which carry the infamous distinction of representing one of the largest point sources of phosphorus and nitrogen. Furthermore roughly 180 000 of these sewers are by legal definitions unlawful, because of substandard wastewater treatment. The purpose of this study was to investigate how Sweden’s 290 municipalities conduct their supervision towards privately owned sewages and what inventory and administration rates they have. A hypothesis was there should be a correlation between municipalities’ inventory and administration rates. The study was conducted by a web-survey sent out to all municipal environmental and health offices. The results show a majority of the municipalities have an inventory ongoing, or have already conducted one. Administration and inventory rates at which on-site sewage systems are being controlled are rather low, numbering 3.1 respectively 3.6 percentages per year. Surprisingly there was also a low correlation between the inventory and administration rates, with an r-value of only 0.29 (r2 _{≈ 0.085). Overall, the results indicate a need to}

1

3

3

4

4

4

4

5

5

5

7

8

9

9

13

13

14

Innehållsförteckning

1 Inledning

...

1.1 Syfte...

1.2 Frågeställningar...

1.3 Avgränsningar...

2 Metod och material

...

2.1 Enkätundersökning...

2.2 Statistiska beräkningar...

3 Resultat

...

3.1 Små avlopp och handläggningsärenden...

3.2 Inventering av små avlopp...

3.3 Kust- respektive inlandskommuner...

3.4 Kommunernas inställning till tillsynen...

3.5 De “värsta” avloppen...

4 Diskussion

...

4.1 Felkällor och val av metod...

4.2 Slutsats...

5 Referenser

...

Bilagor

Bilaga 1 – Enkätfrågor

Bilaga 2 – Följebrev till enkätundersökningen

1

1 Inledning

Det finns en överlevnadsregel som säger att människan klarar sig tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten och tre minuter utan luft. Detta är förstås en generell sanning, men det är ändå intressant hur mycket vi tänker på mat jämfört med det två kategorierna vi klarar oss kortare tid utan. Det är nästan så att ju mer essentiellt något är för oss, desto mer har vi tillrättalagt det för oss så att vi till slut glömmer bort hur nödvändigt det faktiskt är. Om vi tar vatten så är det från det kommer in i vattenreningsverket klassificerat som livsmedel. Det är vårt viktigaste och mest kontrollerade livsmedel, förutom att det även är en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen (Livsmedelsverket 2020). Gissningsvis är det långt ifrån någon majoritet av västvärldens befolkning som tänker på det här sättet med tanke på hur vi misskött denna viktiga naturresurs.

I Sverige har vårt materiella välstånd gett oss möjligheten att begränsa vår negativa miljöpå-verkan mer än i andra länder. Trots detta är Östersjön numera världens största, av människan orsakade, syrefattiga miljö (Carsten et al. 2014). En av orsakerna till detta beror på övergöd-ning. Utsläpp av näringsämnen som fosfor och kväve är den vanligaste anledningen till vatten-kvalitetsförsämring i både sjöar och hav (Le Moal et al. 2019). Att Sverige har en av Europas längsta kustlinjer (Sjöfartsverket 2017) och att vi har uppemot 100 000 inlandssjöar (SMHI 2018) gör att vi har en hög potentiell påverkan på både havs- och färskvattenmiljöer. Att vi i modern tid börjat ta detta problem på allvar märks genom att vatten återfinns i flera av våra miljökvalitetsmål, som Sveriges Riksdag första gången fastställde den 28 april 1999. Av totalt 16 miljömål vi har idag är det sex som direkt berör utmaningarna vi har med vattenkvalitet. Dessa är: Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myll-rande våtmarker, Bara naturlig försurning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö (Sve-riges Miljömål 2020).

Övergödning är ett komplext problem eftersom en del utgörs av den naturliga bakgrundsbe-lastningen, det vill säga näring som även utan mänsklig aktivitet förs från land till sjöar och hav (Viklund 2017). Den större delen av näringen härrör dock från antropogen påverkan i nå-gon form. I förbindelse med att vi lever och äter cirkulerar näringsämnena, omvandlas till olika former, och koncentreras ibland på ställen där de kan orsaka förändringar i ekosystemen (Viklund 2017). Den fosfor som belastar våra närliggande hav kommer till övervägande del från punktkällor som reningsverk och industrier, medan kvävebelastningen till större delen härrör från diffusa källor som jord- och skogsbruket (Ejhed et al. 2014). Ser vi till utsläpp från reningsverk kan dessa delas in i två kategorier; närmare bestämt utsläpp från kommunala re-ningsverk och utsläpp från små avlopp. Små avlopp, även kallade enskilda avlopp, är avlopps-anläggningar med en kapacitet upptill 200 personekvivalenter. Av Sveriges 4,7 miljoner hus-håll (SCB 2020) så är det bara 10 procent som har små avlopp, sammantaget släpper de dock ut lika mycket övergödande och smittspridande ämnen som de 90 procent av hushållen som är anslutna till kommunala reningsverk (Regeringen 2017).

2

Utsläpp av ofullständigt renat avloppsvatten kan utöver övergödningsproblematiken orsaka smittspridning via bakterier, virus och parasiter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Där mi-krobiella patogener, med klassiska indikatororganismer som Escherichia coli och Clostridium perfringens är associerade med de största hälsoproblemen (Ajonina et al. 2015). En SGU-rap-port (Lång et al. 2019) visar att endast en knapp femtedel (18 %) av Sveriges brunnar uppvisar tjänlig vattenkvalitet för vilket både mikrobiologiska och kemiska parametrar analyserats. Otjänligt vatten på grund av mikrobiologisk förorening förekom i 11,3 % av de undersökta brunnarna, vanligen beroende på för hög förekomst av koliforma bakterier (Lång et al. 2019).

Figur 1. Antal fastigheter med små avloppsanläggningar 2014 (Havs- och vattenmyndigheten 2016b).

3

antalet små avloppsanläggningar som behöver åtgärdas för varje år. HAVs samhällsekono-miska konsekvensanalys visar att en långsiktigt hållbar åtgärdstakt är 5 procent årligen (Havs- och vattenmyndigheten 2013).

Det naturvetenskapliga angreppssättet går ut på att man genom empiri och analys bygger och förbättrar teoretiska modeller av världen. Ofta genom kvantitativa studier. En av naturveten-skapens huvuduppgifter brukar sägas vara att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser (NE 2020a). Detta är något vi använder oss av för att förstå och komma på lösningar på vår tids stora utmaning; de globala klimat- och miljöhoten och vårt överskri-dandet av de planetära gränserna (Rockström et al. 2009). Det krävs att vi anstränger oss på alla nivåer; personlig-, lokal-, regional- och nationellnivå. På nationellnivå är det regering och riksdag som fattar beslut, med förvaltningsmyndigheter som bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som ska verka pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken (SFS 2011:619 och SFS 2012:989). Myndigheterna är pådri-vande och samlande för miljöpolitiken bland annat genom att beställa undersökningar och till-sätta utredningar, vilka i sin tur vilar på ett dataunderlag. De är sedan stödjande med sin ex-pertis till i huvudsak beslutsfattare och tillsynsutövare.

SMEDS rapport (Olshammar 2018) på små avlopps kväve- och fosforutsläpp har till exempel varit en del i dataunderlaget till HELCOM och deras PLC7 (pollution load compilation) som använts pådrivande inom miljöpolitiken. Bland annat för att ta fram Baltic Sea Action Plan (BSAP) som syftar till att länderna inom HELCOM har en gemensam aktionsplan med målet att Östersjön ska vara i god ekologisk status år 2021 (Havs- och vattenmyndigheten 2019b). En annan rapport som använt sig av SMEDS siffror (Olshammar 2018) är regeringens utred-ning om vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) som varit ute på remiss och väntas beslutas om till hösten 2020. Den utredningen tar upp Sveriges kommuners åtgärdstakt av små avlopp. Takten är beräknad med hjälp av en enkätundersökning utförd av en branschor-ganisation där Sveriges miljökontor fått svara på hur många godkända tillstånds- och anmäl-ningsärenden de handlägger årligen delat med deras kommuns totala antal små avlopp (VVS-Fabrikanterna 2019).

Både SMEDS (Olshammar 2018) och VVS-Fabrikanternas (2019) enkätundersökningar mot kommunerna på antal små avlopp respektive på kommunernas åtgärdstakt är intressanta och visar på tids- och utsläppsproblematiken. En kritik mot SMEDS rapport (Olshammar 2018) är dock trots den går i djupet på olika avloppsanläggningar, deras reningsteknik och utsläppstal osv. Så tar undersökningen inte fasta på grundläggande faktorer som vart de små avloppen är belägna, som till exempel vilken markretention som råder där. Branschorganisationens (VVS-Fabrikanterna 2019) undersökningar av kommunernas åtgärdstakt är också bra och en viktig årlig värdemätare. Siffror på åtgärdstakt är dock något missvisande då de inte säger någonting om hur aktivt kommunerna arbetar, till exempel visar åtgärdstakten inte på om kommunen har genomfört någon inventering av små avlopp, eller om de har en inventering pågående. Åt-gärdstakten säger heller inget om vilken utsträckning handläggningsärenden beror på nybygg-nation eller att gamla avlopp som blivit funktionsodugliga.

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka tillsynsarbetet kring små avlopp samt ta reda på vilken inventeringstakt och åtgärdstakt kommunerna håller.

1.2 Frågeställningar

• Hur många av kommunerna har gjort en inventering av små avlopp? • Vilken är kommunernas inventeringstakt av små avlopp?

4

• Finns det någon skillnad mellan kust- respektive inlandskommuner och hur viktig de anser tillsynen av små avlopp är?

• Finns det någon skillnad mellan mindre respektive större kommuner och hur viktig de anser tillsynen av små avlopp är?

• Anser kommunerna att de att lyckas med att upptäcka och kontrollera de värsta avlop-pen?

1.3 Avgränsningar

Arbetet har avgränsats till att gälla alla avlopp som räknas som små avlopp i kommunerna, och går inte in i detaljskillnad på olika anläggningars reningsteknik och effektivitet. Undersök-ningen har ej heller gjort någon distinktion på små avlopp med WC-anslutning och små avlopp med enbart BDT-anslutning (bad-, disk- och tvättvatten).

2 Metod och material

Rapporten har företagits genom en enkätundersökning (bilaga 1) mot Sveriges kommuner. Da-taunderlaget från enkätundersökningen har huvudsakligen analyserats kvantitativt. Analytisk och beskrivande statistik har använts vid tolkning av resultatet. Semi-kvantitativa frågor har tolkats abduktivt, vilket är en metod som innefattar både deduktiva och induktiva drag där nya kreativa hypoteser kan dras från överraskande undersökningsmaterial (Timmermans och Tavory 2012). Relevant litteratur på området vatten och avlopp, och miljö-/hälsoskyddspro-blem kopplat till detta har studerats. Databaserna Web of Science och Google Scholar har an-vänts, där sökord bland annat varit: små avlopp, eutrophication, private sewage systems, wastewater treatment systems, on-site sewage systems.

2.1 Enkätundersökning

Enkätundersökningen skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Enkätfrågor utarbe-tades utifrån syfte och frågeställningar. Från detta konstruerades en webbaserad enkätunder-sökning (bilaga 1) med hjälp av Websurvey by Textalk. Via detta program sköttes första utskick samt påminnelsemail. Programmet skapar även anonymitet genom att särskilja e-mail adres-ser från enkätsvar. Genom arbetsgivar- och medlemsorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) erhölls e-mail adresser till kommunerna. Inför enkätutskicket formulerades ett personligt mail, som innehöll information om mig, syftet med studien och sista svarsdatum (bilaga 2).

2.2 Statistiska beräkningar

Vid enkätundersökningens slut skapades via Websurvey en output-fil i Excel. Svarsalternativ som bestod av ord kodades om till siffror för statistiska beräkningar. För svar som givits i ett intervall beräknades medelvärden, till exempel “10-20” gjordes om till 15 osv. Inventeringstakt och åtgärdstakt beräknades dels på kommunernas sammanlagda antal inventeringar och in-komna uppgifter om antalet små avlopp. Beräkningar för detta gjordes även på organisations-nivå och redovisas i resultatet. Åtgärdstakt beräknades på antalet tillstånds- och anmälnings-ärenden kommunerna handlägger, dividerat med deras kommuns totala antal små avlopp. Ett Pearsons korrelationstest (Körner och Wahlgren 2015) utfördes på åtgärdstakt och invente-ringstakt där korrelationskoefficient (r) och determinationskoefficienten (r2_{) beräknades. För}

5 Hypoteserna vid båda testerna var följande:

H0 = Vad kommunerna anser om tillsynen av små avlopp är oberoende av kommunstorlek eller

om det är en kust- eller inlandskommun

H1 = Vad kommunerna anser om tillsynen av små avlopp är beroende på kommunstorlek

el-ler om det är en kust- elel-ler inlandskommun

Om X2obs är större än χ2krit förkastas nollhypotesen.

Hypotesprövning utfördes även på mindre (färre än 15 000 invånare) och större (15 001 – 1 000 000) kommuner och hur de upplever att de lyckas med upptäcka och kontrollera de värsta avloppen. Det kritiska värdet bestämdes på trestjärnig signifikansnivå, χ2kri = 16,27. Hypotesen var följande:

H0 = Uppfattning hur de lyckas med att upptäcka och kontrollera de värsta avloppen är

oberoende av kommunstorlek

H1 = Det finns ett samband mellan uppfattning om att upptäcka och kontrollera de värsta

avloppen och kommunstorlek

Om X2obs är större än χ2krit accepteras mothypotesen.

3 Resultat

Totalt svarade 177 kommuner. Av dessa svarade 172 kommuner på själva enkäten, två skickade in sitt svar i PDF-format och en kommun ringde in sitt svar. Två kommuner meddelade via mail att de avstod att svara; en eftersom de mottar ett stort antal enkätundersökningar och inte har tid att svara på alla, den andra kommunen avböjde eftersom de endast har två enskilda avlopp i kommunen. Av de 175 kommuner som inkom med svar på enkätfrågorna meddelade fem kommuner via mail att de ingår i miljöförbund eller miljösamverkan. Dessa fem kommu-ner svarade förutom för sig själva även för sammanlagt 11 andra kommukommu-ner. Utöver separat mailsvar uppgav fyra kommuner i enkätens kommentarsfältet att de ansvarade för samman-lagt 10 andra kommuner. För tal som redovisas i resultat ingår därmed totalt 196 av Sveriges 290 kommuner, vilket ger en deltagandefrekvens på 67,6 %. Av praktiska skäl kommer dock de 175 svarande kommunerna att användas vid jämförande statistik. För respondenternas be-fattning svarade 157 att de var handläggare och 13 att de var chefer. Fem personer kryssade i svarsalternativet för “annan”; varav tre uppgav att de var miljöinspektörer och två att de var samordnare.

3.1 Små avlopp och antal handläggningsärenden

6

3.2 Inventering av små avlopp

Antal kommuner som har en inventering pågående var 97 (tabell 1). Det näst vanligaste sva-ret “ja”, att de har genomfört en inventering, var det 66 kommuner som svarade. Åtta av dessa 66 hade uppgett på enkätfråga 11 (bilaga 1) att de även har inventering pågående. För alternativen “Nej” och “Nej, men planerar att genomföra” var svarsantalen sju respektive fem kommuner (tabell 1).

Tabell 1. Antal kommuner som har genomfört en inventering eller har en inventering pågående. Visar även kom-muner som ej genomfört inventering samt de som ej gjort en inventering men planerar att genomföra.

Inventering av små avlopp: Antal kommuner:

Pågående 97

Ja 66

Nej 7

Nej, men planerar att genomföra 5

För de sju som svarade “Nej” uppgav tre resursbrist som orsak till utebliven inventering, en kommun nämnde tidsbrist p.g.a. de endast har en handläggare av enskilda avlopp, en medde-lade att i deras kommun finns det enligt VISS inga vattenförekomster som klassas som över-gödda. En kommun uppgav att de är en liten kranskommun där det är ovanligt med enskilda avlopp. Den sista kommunen som svarade nej gav ingen orsak till varför de svarade så. Av de fem kommuner som svarade “Nej, men planerar att genomföra” uppgav fyra att de planerar påbörja inventering detta år, 2020. Den sista kommunen svarade “obestämt” på startår. På frågan hur många små avlopp kommunerna inventerar i genomsnitt per år svarade 29 noll och 167 fler än noll. Av de övriga åtta kommunerna som ej gav något talsvar nämnde två i kommentaren att de var färdiga med inventeringen, en att antalet varierar kraftigt beroende på om det finns pågående inventeringsprojekt, en att kommunen saknar resurser för tillsyns-arbetet och det är “rörigt överlag med olika ärendehanteringssystem i kommunerna”. En kom-mun meddelade att inventerar enligt en 3-årig plan men att föräldraledigheter kommit emel-lan. Den sjätte kommunen kommenterade att inventering genomförs med tillsynen. Den sjunde kommunen lämnade endast kommentaren “okänt”. Den sista kommunerna lämnade varken siffror eller information i kommentarsfältet, men kommunen hade på frågan om de genomfört en inventering svarat “ja”.

7

Det sammanlagda antalet avloppsinventeringar per år uppgick till 22 971, och det samman-lagda antal små avlopp uppgick till 534 656. Inventeringstakten för dessa kommuner låg inom svarsintervallet 0,1–25 %, med ett genomsnitt på 4,3 % per år (figur 2). Används samma antal (22 971) avloppsinventeringar för enkätundersökningens sammanlagda antal (631 203) små avlopp blir inventeringstakten istället 3,6 % per år. Korrelationsanalys på kommunernas åtgärdstakt respektive deras inventeringstakt (figur 3) gav en korrelationsko-efficient på r = 0,29. Ett positivt samband finns mellan parametrarna, men ett svagt sådant (r2 _{= 0,085).}

Figur 3. Spridningsdiagram med trendlinje som visar kommunernas åtgärdstakt respektive deras inventerings-takt.

3.3 Kust- respektive inlandskommuner

Sammanlagt svarade 57 av 87 kustkommuner på enkätundersökningen, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65,5 %. Av inlandskommunerna svarade 118 av 203, vilket ger en svarsfre-kvens på 58,1 % (tabell 2). För kustkommunerna var de vanligaste befolkningsmängderna mel-lan 25 001 och 100 000, 37 av kommunerna befann sig inom detta intervall. För inmel-landskom- inlandskom-munerna var spridningen mer jämnt fördelad (tabell 2).

Tabell 2. Antal kust- och inlandskommuner som svarat på enkäten och deras respektive befolkningsmängd.

Befolkningsmängd Kustkommuner Inlandskommuner

Färre än 7 500 2 16 7 501 - 15 000 7 35 15 001 - 25 000 6 21 25 001 - 50 000 20 30 50 001 - 100 000 17 10 100 001 - 1 000 000 5 6 Totalt: 57 118

På frågan vilka verktyg och stöd kommunerna använder sig av vid tillsynen av små avlopp kunde respondenterna svara med valfritt antal på åtta olika svarsalternativ. De 57 kustkom-munernas sammanlagda antal svar uppgick till 282, med ett snitt på 4,95 svar per kommun. De 118 inlandskommunerna sammanlagda antal svar uppgick till 571, med ett snitt på 4,84 svar per kommun. Den absolut vanligaste myndighet både kust- och inlandskommuner vänder sig till för stöd var Hav- och vattenmyndigheten, följt av andra kommuner, länsstyrelsen och på sista plats Naturvårdsverket (figur 4). De mest förekommande verktygen som inlandskom-munerna använder sig var GIS, VISS, broschyren “är ditt avlopp grönt, gult eller rött?” (bilaga

8

3), och informationskampanj (figur 4). För kustkommunerna var de vanligaste verktyget VISS, följt av GIS, broschyren “är ditt avlopp grönt, gult eller rött?” och informationskampanj (figur 4).

Figur 4. Jämförelse av kust- och inlandskommuners användning av verktyg och stöd, som de använder sig av vid tillsynen av små avlopp.

Svarsalternativet “Annan” (figur 4) utnyttjades av drygt 30 kommuner. De vanligaste svaret var “Egen” med till exempel egen info/kunskap/checklista osv, men även kommunens egna GIS/kartsystem. Det näst vanligaste svarsalternativet var VA-guiden/Avloppsguiden som åtta kommuner använder sig av. Renhållningsregister/avloppsregister och samarbete med slam-tömmaren med fem svar var det tredje mest populära alternativet. Intressanta men mindre vanliga svar var SGU:s karta/brunnsarkiv (2) Skogsstyrelsens kartor (1) och Infosoc Rättsdata (1).

3.4 Kommunernas inställning till tillsynen

På frågan om hur viktig kommunerna anser att tillsynen av små avlopp är så svarade en majo-ritet (53 %) av kustkommunerna att den är mycket viktigt eller viktig (40 %). Endast ett fåtal av kustkommunerna ansåg att den var delvis eller något viktig, och endast en respondent ansåg att den inte alls var viktig (figur 5). Det fanns ingen statistisk skillnad i hur viktig tillsynen var för kust- och inlandskommuner (X2obs < X2krit ). För inlandskommunerna var svarsprocenten drygt 40 % för både viktig och mycket viktig, och för svarskategorierna delvis och något viktig ca 5 respektive 9 %. Tre kommuner svarade “ingen uppfattning”, alla dessa var inlandskom-muner (figur 5). ”

Figur 5. Jämförelse av kust- respektive inlandskommuner och hur viktig de anser tillsynen av små avlopp är.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kustkommuner Inlandskommuner 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

9

Ett Chi2-test utfördes även för att se om det fanns en skillnad i vad mindre (färre än 25 000 invånare) och större kommuner (25 001 – 1 000 000 invånare) anser om hur viktig tillsynen av små avlopp är. Testet gav X2obs = 2,68, vilket även det underskrider det kritiska värdet ( X2krit

=5,99). I båda fallen accepteras nollhypotesen (H0), det finns ingen statistisk signifikant

skill-nad i hur viktig kommunerna anser att tillsynen av små avlopp är.

3.5 De “värsta” avloppen

Enkätundersökningens avslutande fråga bads de svarande bedöma hur de upplever att deras kommun lyckas med att upptäcka och kontrollera de värsta avloppen, till exempel avlopp som saknar längre gående rening än slamavskiljning. De absolut vanligaste svaren var: “instämmer i hög grad” (56) “instämmer delvis” (48), och “instämmer helt” (47), se figur 5. För de tre ka-tegorier med lägst svarsprocent förhöll sig svaren enligt följande: “Vet ej/ingen uppfattning” (6), “instämmer inte alls” (8) och “instämmer i låg grad” (10) (figur 6). Intressant är att av dessa 24 respondenter som svarat i någon av de tre sista kategorierna så var 22 av 24 inlands-kommuner, och 17 av 24 (70 %) var kommuner med befolkningsmängd på färre än 15 000 invånare. Ett chi2-test mellan mindre kommuner (färre än 15 000 invånare) och stora kom-muner (15 000 – 1 000 000 invånare) gav Xobs = 22,4, vilket överstiger Xkrit = 16,27. Mothy-potesen accepteras och vi kan på trestjärnig signifikansnivå säga att det finns ett mycket starkt samband mellan kommunstorlek och hur väl respondenterna upplever att deras kommun lyckas med att upptäcka och kontrollera de värsta avloppen.

Figur 6. Tabellen visar hur kommunerna upplever att de lyckas med att upptäcka och kontrollera de värsta avlop-pen, t.ex. avlopp som saknar längre gående rening än slamavskiljning.

4 Diskussion

Genom enkätundersökningen gavs det möjlighet att få en övergripande bild över kommuner-nas tillsynsarbete med små avlopp. Initialt svarade drygt 130 kommuner på undersökningen. En vecka innan sista svarsdatum skickades ett påminnelsemail ut vilket höjde antalet som sva-rade till 175. Räknar vi sedan med de 21 kommunerna som ingick i miljöförbund eller miljö-verkan så blir täckningen god. Baruch och Holtom (2008) nämner flera acceptabla svarsfre-kvenser för undersökningar riktade mot organisationer, bland annat 50 och 60 procent, men även 80 procent. Den här undersökningen hade en svarsfrekvens på cirka 68 procent, vilket får räknas som godkänt jämfört med vad författaren sett från liknande kommunundersök-ningar. 0 10 20 30 40 50 60 Vet ej / ingen

uppfattning Instämmer intealls Instämmer i låggrad Instämmer delvis Instämmer i höggrad Instämmer helt

An

ta

l k

ommu

10

Att en majoritet av Sveriges kommuner har en inventering pågående (97) eller redan genom-fört en inventering (66) var liksom svarsfrekvensen en positiv överraskning. Resultatet av den här undersökningen visar att det är stora skillnader i antal avlopp och befolkningsunderlag som givetvis påverkar arbetsbelastning och resurser för landets olika miljökontor. Resursbrist var också det vanligast angivna svaret från de kommuner som svarade nej på inventeringsfrå-gan. Geografiska förutsättningar spelar även in (figur 1), där små befolkningstäta kommuner i södra Sverige har andra förutsättningar jämfört med arealmässigt stora kommuner i Norrland med sviktande invånarantal och sämre utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Att många kommuner har miljö- samverkan/förbund är därför glädjande. Samarbeten är troligen något fler kommuner i landet skulle ha nytta av.

Inventeringstakten för de 136 kommuner som svarade med siffror på inventeringsfrågan vi-sade att spridningen är stor, med ett resultatintervall på 0,1–25 procent (figur 1). Medelvärdet för dessa kommuner resulterade i en inventeringstakt på 4,3 procent per år. Medtages alla kommuner i beräkningarna blir istället inventeringstakten 3,6 procent per år. Jämförelsevis var åtgärdstakten något lägre med ett medelvärde på 3,1 procent per år, där svaren låg inom intervallet 0–16 procent (figur 3). Att medelvärdena skiljer sig åt är naturligt, även så att in-venteringstakten är högre än åtgärdstakten. Detta eftersom det blir en viss tidsfördröjning från att inventering skett tills dess att ärendet handläggs. En fördröjning som också torde spela in är konstruktionsfasen av avloppsanläggningarna, som ger ett visst eftersläp i rapportering-arna. Att inventerings- och åtgärdstakten har en låg korrelation (r=0,29) var däremot överras-kande, då logiken talar för att graden av handläggningsärenden borde stiga med ökning av antalet inventeringar. Determinationskoefficienten blir r2_{=0,085. Resultatet innebär att 8,5}

procent av variationen i åtgärdstakt beror på inventeringstakten.

Den beräknade åtgärdstakten i den här undersökningen på 3,1 procent per år är nära den takt som HAV fått av branschorganisationerna (VVS-Fabrikanterna 2019) som uppger en takt på närmare 3 procent (Havs- och vattenmyndigheten 2016a). Detta är dock en substantiell skill-nad gentemot den 5 procentiga åtgärdstakt som HAV anser som långsiktig och hållbar (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Statens offentliga utredning “Vägar till hållbara vattentjänster” menar att begreppet hållbar åtgärdstakt är svårhanterligt. Detta eftersom beräkningarna till exempel inte tar hänsyn till små avlopp som åtgärdas genom att de blir en del av gemensam-hetsanläggningar eller det allmänna va-systemet (SOU 2018:34). Sedan är markbaserade an-läggningar, där markbäddars livslängd beräknas till allt från 20 år (Havs- och vattenmyndig-heten) till 30-40 år (Naturvårdsverket 2012) något som komplicerar saken ytterligare. SMEDS rapport (Olshammar 2018) visar även på något av komplexiteten, där de i sin undersökning redovisar tio olika typer av avloppsanläggningar för sina beräkningar. Ett faktum som tål att nämnas vid markinfiltrationer och markbäddar är att vid en felaktig avloppsanläggning så ris-kerar marken att mättas av näring, vilket leder till att även efter anläggningen åtgärdats så fortsätter näringsläckage ut till omgivning. Därför kommer de positiva åtgärdseffekterna att dröja (Svanbäck 2014).

11

Annat som från miljökontorens sida kan upplevas som snårigt är arbetsförfarandet vid tillsy-nen. Som det är idag har Naturvårdsverket tillsynsansvar för större avloppsanläggningar, me-dan HAV har tillsynsansvar för små avlopp. Livsmedelsverket ansvarar för dricksvatten (Livs-medelsverket 2020). Både SGU och HAV har ansvar för grundvatten (SFS 2014:430) . De fem vattenmyndigheternas uppdrag är att se till att EU:s vattendirektiv genomförs, där kommuner kan tillhöra mer än ett vattendistrikt (Vattenmyndigheterna 2020). Små avloppsanläggningar prövas till viss del på liknande bedömningsgrunder både enligt miljöbalken och plan- och byggförordningen (Boverket 2015). Förutom nämnda myndigheters särskilda ansvarsområden utövar länsstyrelserna idag tillsyn över att kommunerna fullgör skyldigheten enligt 6 § vatten-tjänstlagen att tillgodose behovet av vattentjänster (SFS 2006:412).

Resultatet av enkätundersökningen antyder också att tillsynsarbetet kompliceras av att det finns många olika verktyg som kan användas. Kommunerna uppgav bland åtta svarsalternativ för verktyg och stöd i sitt tillsynsarbete att de i snitt använder sig av knappt fem av dessa per kommun (figur 4). Att Havs- och vattenmyndigheten var det vanligaste svarsalternativet var förståeligt då de har huvudansvaret för tillsynsvägledning, samt att de enligt författaren av den här rapporten förefaller ha en ansenlig produktionstakt av rapporter för att lyfta frågan med små avloppsanläggningar. Det andra och tredje mest kryssade svarsalternativen var det dator-baserade geografiska informationssystemet (GIS) och databasen Vatten Informations System Sverige (VISS). Den sistnämnda tillhandahålls gemensamt av Vattenmyndigheterna, länssty-relserna och HAV. Det fjärde mest använda verktyget var broschyren “Är ditt avlopp grönt, gult eller rött?”, vilken är utgiven av Avloppsguiden.se (Avloppsguiden 2020). Avloppsguiden är en gratis informationstjänst för fastighetsägare, som tillhandahålls av VA-guiden (VA-guiden 2020). VA-guiden är i sin tur en medlemstjänst för de som arbetar med vatten och avlopp, ursprungligen startad av fyra kommuner som ville bygga en nationell kunskapsbank om avlopp (VA-guiden 2020). Avloppsguiden/VA-guiden var även det vanligaste svarsalternativet på en-kätundersökningen där kommunerna själva fick uppge vilket verktyg eller stöd de använder sig utav.

Sverige har förutom en av Europas längsta kuster (Sjöfartsverket 2017) även exceptionellt många öar, med mellan 221 800 och 270 000 (World Atlas 2020, SCB 2014) av denna typ av viktiga habitat för bl.a. fåglar, andra djur och växter. Förutom strandlinje och öar finns det nära 100 000 sjöar som är större än hektar, tillsammans upptar sjöarna drygt 40 000 km2_,

12

På undersökningens sista fråga, hur respondenterna upplever att deras kommun lyckas med att upptäcka och åtgärda de värsta avloppen, så svarade en majoritet av kommunerna i någon av de två högsta svarskategorierna (figur 5). Kommuner som instämde helt till påståendet upp-gick till 47, och de som instämde i hög grad till 56, vilket var väldigt positivt. Svarsalternativet “Instämmer delvis” hade 48 kommuner markerat för, och detta alternativ får möjligen anses som en slags gräns för godkänt. Detta med tanke på, och jämfört med, den generellt låga in-venteringstakten som kommunerna överlag har (figur 2). Hade istället inventeringsarbetet va-rit längre framskridet bland kommunerna skulle det vara argumenterbart att gränsen för god-känt borde vara alternativet “Instämmer i hög grad”. Eventuellt skulle frågan kunnat förbättras ifall den haft ett ytterligare ett svarsalternativ. Frågan efterlyser svaret på något konkret, dock med subjektiva svarsmöjligheter. Och med respondenters olika attityder, erfarenheter, dags-form etc., så påverkar det utfallet på en sådan fråga (Baruch och Holtom 2008). Värt att notera är dock att av de kommuner som svarade i någon av de tre lägsta kategorierna (Vet ej/ingen uppfattning, Instämmer inte alls och Instämmer i låg grad) så var av dessa 22 av 24 inlands-kommuner, och 17 av 24 hade en befolkningsmängd på färre än 15 000 invånare. Hypotespröv-ning på kust- och inlandskommuner gick ej att genomföra på grund av för låg frekvens (>5) i kustkommunernas lägsta svarskategori (Körner och Wahlgren 2015). Hypotesprövning på mindre (färre än 15 000 invånare) och större kommuner (15 000 – 1 000 000) visar med en trestjärnig signifikansnivå på ett starkt samband att med ökande kommunstorlek upplever kommunerna att de lyckas bättre med att upptäcka och kontrollera de “värsta” avloppen. De avloppsanläggningar som enligt lagtexten (SFS 1998:899) är illegala, och därmed utgör de största riskerna.

Mikrobiologiska patogener är de bland största hälsofarorna vid utsläpp av orenat avloppsvat-ten med mer än 150 hittills kända enteriska patogener, och med en ny patogen upptäckt i snitt varje år (Gerba 2005). Klassiska indikatororganismer innefattar bl.a. E. coli och C. perfringens vilka används för att påvisa fekal förorening (Ajonina et al 2015). Escherichia coli betraktades tidigare som icke sjukdomsframkallande, men det finns åtminstone sex typer av bakterien som kan orsaka infektion hos människan (Folkhälsomyndigheten 2020). Av virus som kan smitta via vatten kan bl.a. nämnas noro- och calicivirus, det som dock fått störst uppmärksamhet på senare tid är infektioner orsakade av protozoer som Giardia och Cryptosporidium. Varav den sistnämnda orsakade två stora utbrott i 2010-11 i Östersund och Skellefteå med 27 000 respek-tive 20 000 smittade (Widerström et al. 2014). I Östersund tros smittkällan varit dricksvatten, där råvattnet som tas ur Storsjön förmodligen smittats från avloppsvatten. En trolig orsak an-ses ha varit två felkopplingar av avlopp i flerfamiljshus som oavsiktligt leddes ut till Storsjön via bäckar. I samband med stort ett skyfall ledde detta till omfattande bräddning av avlopps-vatten som sedan gick ut i Storsjön, hur utbrottet startade är dock oklart (Smittskyddsinstitutet 2010).

13

sedimenten än vad som tillförs från antropogena källor (Conley et al. 2009). Tidigare har man ansett att lösningen på problemet med giftiga algblomningar är att begränsa utsläppen av fos-for, men studierna ovan visar att fosfor- och kvävecykeln påverkar varandra. Kväveövergöd-ning ger ökad produktion av andra alger, vilket leder till mer syrefria bottnar. I de syrefria bottnarna frisätts fosfor (Conley et al. 2009), som kan leder till cyanobakteriernas tillväxt. Den logiska slutsatsen blir då att både fosfor- och kväveutsläppen måste begränsas om vi ska komma till bukt med övergödningsproblemen.

4.1 Metodval och bortfallsanalys

Bortfallsfrekvensen är en av en studies kvalitetsindikatorer (Japec et al. 1997). De två stora kategorierna för bortfall vid enkätundersökningar är att få enkäten levererad till rätt person (t.ex. fel adress, borta från jobbet) och motvilligheten hos personen att svara (Baruch och Hol-tom 2008). Bortfallsfrekvensen i den här undersökningen var 94 kommuner, eller ca 32 %, och får räknas som låg jämfört med liknande enkätundersökningar. Första kategorin, med att få enkäten levererad till rätt person kan anses god då kommunväxlarna var duktiga på att svara och vidarebefordra enkätundersökningen till rätt person. Vid ett tillfälle inkom mail att enkä-ten kommit fel, den vidarebefordrades dock till slut till rätt adressat. Andra kategorin med motvillighet hos personen att svara är svårare att bedöma med fler faktorer som spelar in, bl.a. arbetsbelastning, prioritering, ansvarsfördelning med mera. Att som en kommun uttryckte det “kommunen mottar en stor mängd enkäter och har tyvärr inte möjlighet att besvara alla, utan har därför tagit beslut om att enbart besvara enkäter från ett fåtal avsändare” är illa, eftersom mailet fastnade hos registratorn och inte ens kom fram till miljökontoret. Baruch och Holtom (2008) nämner även i sin studie att “over-surveying” är ett växande problem, med responden-ter som blivit “utmattade”.

Enkätundersökning som metod får anses vara det effektivaste sättet att ta reda på övergri-pande frågor som hur många kommuner som inventerat, och vilken inventeringstakt de håller. Frågor av överblickande karaktär kan anses lämpade att få besvarade, att däremot få någon djupare förståelse för ett problem finns det bättre metoder för som till exempel kvalitativa in-tervjuer. Eftersom svarsfrekvensen av kommunerna var relativt hög så är medelvärden lämp-liga att använda och ger datat en högre reliabilitet. Medelvärden belyser dock helheten och extremvärden kan missas. För kommuner som svarat med siffor långt ifrån medelvärden har dock “övriga kommentarer” beaktats extra, i de fall respondenterna har givit sådana. Under-sökningen hade med fördel kunnat kompletteras med intervjuer för några av kommunerna som brinner för frågan. Intervjuerna hade kunnat bidra med bättre förståelse för utmaning-arna med små avlopp och vad som fungerar mest effektivt för att öka åtgärdstakten av de små avloppsanläggningar som inte uppfyller kraven.

4.2

Slutsats

14

5 Referenser

Avloppsguiden. 2020. Om Avloppsguiden. https://avloppsguiden.se/om-avloppsguiden/ (hämtat 2020-05-30).

Ajonina, C., Buzie, C., Rubiandini, R.H. och Otterpohl, R. 2015. Microbial pathogens in wastewater treatment plants (WWTP) in Hamburg. Journal of toxicology and envi-ronmental health 78(6): 381-387. DOI: 10.1080/15287394.2014.989626.

Baruch, Y. och Holtom, B.C. 2008. Survey response rate levels and trends in organizational research. Humans relations 61(8): 1139-1160. DOI: 10.1177/0018726708094863 Boverket. 2015. Små avloppsanläggningar. Rapport 2015:43. Karlskrona: Boverket.

Carstensen, J., Andersen, J.H., Gustafsson, B.G. och Conley, D.J. 2014. Deoxygenation of the Baltic Sea during the last century. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 111(15): 5628-5633. DOI: 10.1073/pnas.1323156111. Conley, D.J., Björck, S., Bonsdorff, E., Carstensen, J., Destouni, G., Gustafsson, B.G.,

Hietanen, S., Kortekass, M., Kuosa, H., Meier, H.E.M., Müller-Karulis, B., Nordberg, K., Norkko, A., Nürnberg, G., Pitkänen, H., Rabalais, N.N., Rosenberg, R., Savchuk, O.P., Slomp, C.P., Voss, M., Wulff, F. och Zillén L. 2009. Hypoxia-Related Processes in the Baltiv Sea. Environmental Science & Technology 43(10): 3412-3420.

Ejhed, H., Widén-Nilsson, E., Tengdelius Brunell, J. och Hytteborn, J. 2014. Näringsbelast-ning på Östersjön och Västerhavet. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten.

Gerba, C.P. och Smith, J.E. Sources of pathogenic microorganisms and their fate during land application of wastes. Journal of Environmental Quality 34(1): 42-48. DOI:

org.proxy.ub.umu.se/10.2134/jeq2005.0042a.

Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avlopps-anläggningar: Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten. 2016a. Tydligare regler för små avloppsanläggningar. Rap-port. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten. 2016b. Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar. Rapport. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten. 2019a. Små avloppsanläggningar. Göteborg: Havs- och

vat-tenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/av-lopp.html (hämtad 2020-03-20).

Havs- och vattenmyndigheten. 2019b. En gemensam aktionsplan för Östersjöns miljö - BSAP. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvat- ten.se/hav/samordning--fakta/internationellt-arbete/konventioner/helcom---skydd-av-den-marina-miljon-i-ostersjon/aktionsplan-for-miljon-i-ostersjon.html (hämtat 2020-05-27).

Havs- och vattenmyndigheten. 2020. Små avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd. Handbok 2008:3. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten.

Japec, L., Ahtiainen., Hörngren, J., Lindén, H., Lyberg, L. och Nilsson, P. 1997. Minska bort-fallet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Körner, S. och Wahlgren, L. 2015. Statistiska metoder. Upplaga 3:2. Lund: Studentlitteratur AB.

15

Livsmedelsverket. 2020. Dricksvatten. Uppsala: Livsmedelsverket. https://www.livsmedels-verket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/dricksvatten (hämtad 2020-05-18).

Lång, L-O., Adielsson, S., Maxe, L., Schoning, K. och Thorsbrink, M. 2019. Grundvatten av god kvalitet: Underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. SGU-rapport 2019:01. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning.

Naturvårdsverket. 2012. Läget inom markbaserad avloppsvattenrening: Samlad kunskap kring reningstekniker för små och enskilda avlopp. Rapport 6484. Stockholm: Na-turvårdsverket.

NE. 2020a. Vetenskap. https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/l%C3%A5ng/vetenskap (hämtat 2020-05-28).

NE. 2020b. Exponeringseffekten. https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyk-lopedi/l%C3%A5ng/exponeringseffekten (hämtat 2020-05-23).

Olshammar, M. 2018. Utsläpp från små avloppsanläggningar 2017. SMED Rapport 6. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Regeringen. 2017. Regeringen vill öka takten i att åtgärda och byta ut dåliga avlopp. Stock-holm: Miljödepartementet.

https://www.regeringen.se/pressmeddelan-den/2017/05/regeringen-vill-oka-takten-i-att-atgarda-och-byta-ut-daliga-avlopp/ (hämtad 2020-05-19).

Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å, Chapin, F., Lambin, E., Lenton, T.M., Scheffer, M., Folke, C., Schellnhuber, H-J., Nykvist, B., De Wit, C.A., Hughes, T., Van Der Leeuw, S., Rodhe, H., Sörlin, S., Snyder, P.K., Costanza, R., Svedin, U., Fal-kenmark, M., Karlberg, L., Corell, R.W., Fabry, V.J. Hansen, J., Walker, B., Liver-man, D., Richardson, K., Crutzen, P. och Foley, J. 2009. Planetary Boundaries: Ex-ploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society 14(2): 33. DOI: 10.5751/ES-03180-140232

Savchuck. 2010. Large-Scale Dynamics of Hypoxia in the Baltic Sea. Chemical Structure of Pelagic Redox Interfaces 22(2013): 137-160. DOI: 10.1007/698_2010_53

SCB. 2014. Flest öar finns i Norrbotten. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/strandnara-markanvand-ning/pong/statistiknyhet/kust-strander-och-oar-2013/ (hämtat 2020-05-31). SCB. 2020. Hushåll i Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige/ (hämtad 2020-05-19).

SFS 1955:314. Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Upphävd författning. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 1969:387. Miljöskyddslagen. Upphävd författning. Stockholm: Miljödepartementet SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Stockholm: Miljöde-partementet.

SFS 2006:412. Lag om allmänna vattentjänster. Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 2011:619. Förordning med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten. Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 2012:989. Förordning med instruktion för Naturvårdsverket. Stockholm: Miljödeparte-mentet.

16

Sjöfartsverket. 2017. Kusten är klar – Sveriges strandlinje är kartlagd. http://www.sjofarts- verket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/2017/Kusten-ar-klar---Sveriges-strandlinje-ar-kart-

lagd/?fbclid=IwAR0-LiKIzay2vsry3ybT8pkMRvqdSv5ONIX4upfGjBr-vENT3MGbhKCxTIIw (hämtad 2020-05-23).

SMHI. 2018. Sveriges sjöar. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221 (hämtad 2020-05-23).

Smittskyddsinstitutet. 2011. Cryptosporidium i Östersund. Smittsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010-2011.

SOU 2018:34. Vägar till hållbara vattentjänster. Betänkande av Utredningen om hållbara vattentjänster.

Svanbäck, A. 2014. Mitigation of phosphorus leaching from agricultural soils. Doktorsav-handling. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Svenskt Vatten. 2020. Om vattentjänstlagen. https://www.svensktvatten.se/vattentjans-ter/juridik/vattentjanster-regler-fragor-och-praxis/ (hämtat 2020-05-21). Sveriges Miljömål. 2020. Miljömålen. Naturvårdsverket i samarbete med Boverket, Havs-

och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten samt länsstyrelserna. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ (hämtad 2020-04-28).

Timmermans, S. och Tavory, I. 2012. Theory construction in qualitative research: From grounded theory to abductive analysis. Sociological theory 30(3): 167-186. doi.org/10.1177/0735275112457914.

VA-guiden. 2020. Om VA-guiden. https://vaguiden.se/om-va-guiden/ (hämtat 2020-05-31). Vattenmyndigheterna. 2020. Om vattenmyndigheterna.

https://www.vattenmyndighet-erna.se/om-vattenmyndigheterna.html (hämtat 2020-05-30).

Viklund, K. 2017. Människan, näringen och havet. Rapport. Östersjöcentrum, Stockholm uni-versitet.

VVS-Fabrikanterna. 2019. Kommunundersökning – Små Avlopp. Branschorganisation för VVS- och VA-industrin, Stockholm.

Widerström, M., Schönning., C., Lilja, M., Lebbad, M., Ljung, T., Allestam, G., Ferm,

M., Björkholm, B., Hansen, A., Hiltula, J., Långmark, J., Löfdahl, M., Omberg, M., Reuterwall, C., Samuelsson, E., Widgren, K., Wallensten, A., och Lindh, J. 2014. Large Outbreak of Cryptosporidium hominis Infection Transmitted through the Public Water Supply, Sweden. Emerging Infectious Diseases 20(4): 581-589. DOI: 10.3201/eid2004.121415

Bilaga 2 – Personligt brev

Hej,

Mitt namn är Anders Wijk och jag skriver ett examensarbete på miljö- och hälsoskydds-programmet vid Umeå universitet. Examensarbetet är tänkt att vara en sista del i utbild-ningen där vi får praktisera vad vi lärt oss genom att utföra en vetenskaplig studie. Jag skulle önska att detta mail vidarebefordras till den som kan besvara en enkät (se bifo-gad länk) avseende er kommuns inventering- och tillsynsarbete med små avlopp.

Enkätundersökningen är tänkt att ge en övergripande bild över hur Sveriges kommuner arbetar med tillsynen av små avlopp, exempelvis hur många som genomfört, eller genom-för, en inventering samt vilka verktyg kommuner använder sig av, och hur arbetet upp-levs. Enkäten ligger till grund för själva examensarbetet och därför skulle jag vara ytterst tacksam om ni tog er tid att besvara den!

Enkäten är anonym och enskilda kommuners svar kommer inte att kommenteras eller nämnas i arbetet.

Enkäten består av 16 frågor och tar uppskattningsvis maximalt 10 minuter att besvara. Jag önskar svar senast torsdag den 30:e april

Länk till enkätundersökningen:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=131409&usr=ande&pwd=8949

Med vänliga hälsningar, Anders Wijk

Ps. har du frågor kan du kontakta mig på XXX@student.umu.se, eller via telefon på