Webbtillgänglighet för en senior målgrupp inom e-handeln
Kartläggning av till vilken grad den svenska e-handeln inom hälsa uppfyller de EU-direktiv som offentliga organ förväntas efterfölja
Web Accessibility for a senior target group in e-commerce
A survey of the extent to which Swedish e-commerce in health fulfills the EU-directives that public bodies are expected to follow
Författare Alfred Fors Ottosson Louise Johansson Datum 2020-06-10
Examensarbete för kandidatexamen i Informatik
Titel
Webbtillgänglighet för en senior målgrupp inom e-handeln:
Kartläggning av till vilken grad den svenska e-handeln inom hälsa uppfyller de EU- direktiv som offentliga organ förväntas efterfölja
Nyckelord
E-handel, Webbriktlinjer, Kategorisida, WCAG, Webbtillgänglighet Författare
Alfred Fors Ottosson Louise Johansson
Datum 2020-06-10
Publicering fulltext Open Access
Jag/vi medger publicering i DiVA JA NEJ
Kurs
Examensarbete för kandidatexamen i Informatik (GIK28T), 15 hp Utbildningsprogram
Grafisk design för digitala och tryckta medier - Kandidatprogram, 180 hp Handledare
Alexander Karlsson, alk@du.se Examinator
Johan Håkansson, jhk@du.se Sammanfattning
Webbtillgänglighet är en viktig aspekt för att säkerställa en bra kundupplevelse. För att uppnå webbtillgänglighet bör webbplatser vara tillgängliga för alla användare oavsett eventuella nedsättningar. Idag regleras webbtillgänglighet enbart på webbplatser av bland annat svenska myndigheter och privata aktörer som drivs av offentlig finansiering. Denna reglering utförs av EU-direktivet om
webbtillgänglighet. Forskning tyder på att Sveriges totala population av seniorer stiger och att ålderdom medför olika grader av nedsättningar. Forskning tyder även på att e-handelsvanor hos äldre stiger i Sverige, framför allt inom kategorin hälsa.
Exkludering som berör en senior målgrupp undviks genom webbtillgänglighet. Det kan anses problematiskt att e-handeln i Sverige inte behöver följa EU-direktivet om webbtillgänglighet. Till vilken grad uppfylls webbtillgänglighet inom den svenska e- handeln i kategorin hälsa som offentlig verksamhet förväntas efterfölja? Studien består av en kartläggning över 16 svenska e-handelswebbsidor. Sidorna mättes mot en checklista över webbtillgänglighet baserad på Web Content Accessability Guidelines (WCAG). Resultatet från kartläggningen identifierar styrkor och brister vad gäller tillgänglighet. Ingen webbsida är fullt ut webbtillgänglig. Samtliga webbsidor påvisar brister på grundläggande kriterier inom tillgänglighet som bland annat påverkar individer med synnedsättning. Däremot visar de styrkor som berör responsiv design och navigeringsmöjligheter.
Högskolan Dalarna
Postadress Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Telefon 023-77 80 00
Hemsida www.du.se
Thesis for Bachelor Degree in Informatics
Title
Web Accessibility for a senior target group in e-commerce:
A survey of the extent to which Swedish e-commerce in health fulfills the EU- directives that public bodies are expected to follow
Keywords
E-commerce, Web Guidelines, Category page, WCAG, Web Accessibility Author(s)
Alfred Fors Ottosson Louise Johansson
Date 10/06/2020
Course
Thesis for Bachelor Degree in Informatics (GIK28T), 15 ECTS credits Degree programme
Graphic design programme for digital and print media, 180 ECTS credits Thesis supervisor
Alexander Karlsson, alk@du.se Examiner
Johan Håkansson, jhk@du.se Abstract
Web accessibility is an important aspect to consider when attempting to ensure a viable customer experience. To obtain web accessibility, websites should be available for everyone, regardless of any impairments. The regulation for web accessibility only applies for Swedish public authorities or for companies that are driven by public financing. These regulations are managed by the EU Web Accessibility Directive. Studies indicate that the total population for senior citizens is rising and that old age naturally brings different degrees of impairments.
Research also indicates that e-commerce habits for older people are rising in Sweden, especially in the health category. Exclusion affecting a senior target group is avoided through web accessibility. It can be considered problematic that the Swedish e-commerce are not obligated to follow the EU Web Accessibility Directives. To what degree is web accessibility which public authorities are expected to follow fulfilled in the Swedish e-commerce health category? In this study, a survey of web accessibility on 16 Swedish e-commerce web pages was carried out. The web pages where measured against a web accessibility checklist based on the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The results from the survey identifies strengths and weaknesses in terms of accessibility. None of the web pages was fully accessible. All web pages indicate deficiencies in the basic criteria of web accessibility which, among other things, affect individuals with visual impairment. However, they all show strengths related to responsive design and greater opportunities for navigation.
Dalarna University
Postal address Dalarna University, SE-791 88 Falun, Sweden Telephone +46 (0)23-77 80 00
Förord
Med denna studie avslutas tre intressanta och lärorika år på Högskolan Dalarna. Under arbetets gång har vi fördjupat oss inom webbtillgänglighet. Vi kan därmed klargöra att ingen av oss kommer se på en webbplats på samma sätt igen, utan att ofrivilligt nyttja ett mer kritiskt öga.
Vi skulle vilja tacka vår handledare, Alexander Karlsson, för hans engagemang, expertis inom rapportskrivande och datahantering. Vi vill även tacka alla övriga lärare på Högskolan Dalarna som bidragit med hjälp.
Alfred Fors Ottosson Louise Johansson
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 8
1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Syfte ... 9
1.3 Kunskapsläget ... 9
1.3.1 Litteratursökning ... 9
1.3.2 Webbtillgänglighet ... 9
1.3.3 Elektronisk handel (E-handel) ... 9
1.3.4 Kategorisidor på e-handeln ... 9
1.3.5 E- handel och webbtillgänglighet ...10
1.3.6 E-handeln hälsa och äldre ...10
1.3.7 Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) ...10
1.3.8 Valideringsverktyg...11
1.3.9 Semantisk HTML-kod och SEO (Search Engine Optimization) ...11
1.3.10 Begrepp inom statistik ...12
1.3.11 Tidigare studie ...13
1.4 Problemformulering med frågeställningar ...13
1.5 Avgränsningar ...13
2 Metod ... 15
2.1 Tillvägagångssätt ...15
2.1.1 Urval ...16
2.1.2 Kartläggning ...16
2.1.3 Validerinsverktyg...17
2.1.4 Riktlinjer till kartläggning och dess kriterier ...17
2.2 Material och utrustning ...18
2.2.1 Kategorisidor till kartläggning ...18
2.2.2 Möjlig att uppfatta A-nivå: ...18
2.2.3 Möjlig att uppfatta AA-nivå: ...19
2.2.4 Hanterbar A-nivå:...21
2.2.5 Hanterbar AA-nivå:...23
2.2.6 Begriplig A-nivå: ...23
2.2.7 Begriplig AA-nivå: ...24
2.2.8 Robust A-nivå: ...25
2.3 Databehandling ...25
3 Resultat ... 26
3.1 A & AA-nivå ...26
3.1.1 Antal godkända riktlinjer per butik (A & AA-nivå) ...26
3.1.2 Antal godkända butiker per riktlinje (A & AA-nivå) ...29
3.2 A-nivå ...30
3.3.1 Antal godkända riktlinjer per butik (AA-nivå) ...32
3.3.2 Antal godkända butiker per riktlinje (AA-nivå) ...33
3.4 Möjlig att uppfatta ...34
3.4.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Möjlig att uppfatta (A-nivå & AA- nivå) 34 3.5 Hanterbar ...35
3.5.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Hanterbar (A & AA-nivå) ...35
3.6 Begriplig ...36
3.6.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Begriplig (A & AA-nivå) ...36
3.7 Robust ...36
3.8 Riktlinjer som underkändes av samtliga internetbutiker (100% underkänd riktlinje) ...36
3.9 Riktlinjer som godkändes av samtliga internetbutiker (100% godkänd riktlinje) 37 4 Diskussion ... 38
4.1 Borttagna riktlinjer och begränsningar ...38
4.2 Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig & Robust ...38
4.3 A & AA-nivå ...39
4.4 Utstickare ...39
4.5 Riktlinjer som underkändes av samtliga internetbutiker (100% underkänd) ...40
4.5.1 Anges i koden vad sidans olika delar har för roll (riktlinje 1.3.1) ...40
4.5.2 Kontrollera så att text och bakgrund innehåller tillräckliga kontrastskillnader (riktlinje 1.4.3) ...41
4.5.3 Avgör om rubriker och etiketter är tydliga och klickbara för respektive formulärfält (riktlinje 3.3.2) ...41
4.6 Riktlinjer som godkändes av samtliga internetbutiker (100% godkänd) ...42
4.6.1 Kontrollera om designen fungerar oavsett skärmens riktning (riktlinje 1.3.4) 42 4.6.2 Avgör om sidtitlar är beskrivande (riktlinje 2.4.2) ...42
4.6.3 Kontrollera om användaren erbjuds flera olika sätt att navigera (riktlinje 2.4.5) 42 4.6.4 Kontrollera om det är möjligt att ångra klick (riktlinje 2.5.2) ...42
4.6.5 Utför inga oväntade förändringar vid fokusering (riktlinje 3.2.1) ...43
4.7 Tidigare studie ...43
4.8 Metoddiskussion ...43
5 Slutsats ... 45
5.1 Till vilken grad uppfylls de utvalda riktlinjer inom WCAG 2.1, som offentliga organ förväntas efterfölja, inom den svenska e-handeln i kategorin hälsa? ...45
5.2 Vidare forskning ...45
Referenser ... 46
Bilagor ... 48
Bilaga 1 - Riktlinjer som reviderades under kartläggning ...48
Bilaga 2 - Checklistan med 30 riktlinjer ...49
Bilaga 3 - Exceltabell A- & AA-nivå ...50 Bilaga 4 - Exceltabell A-nivå ...51 Bilaga 5 - Exceltabell AA-nivå ...52
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
E-handeln växer så det knakar i Sverige. Enligt en rapport av Postnord om e-handeln i Norden så handlade 68 procent av befolkningen i Sverige via en eller flera e-
handelsplattformar under år 2018 (Postnord, 2018). Det blir även vanligare att den äldre befolkningen handlar via internetbutiker. DIBS lanserade en rapport om e-handel, genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Rapporten visar statistik över e-handelns utveckling i bland annat Sverige. Rapporten är baserad på undersökningar som skedde under det andra kvartalet år 2018. Undersökningarna bygger på intervjuer med cirka 7000 respondenter som var bosatta i Danmark, Norge, Finland och Sverige.
2000 av respondenterna var bosatta i Sverige. Enligt rapporten har den äldre
befolkningen (66–74 år) de sista tio åren stått för den största procentuella ökningen som konsumenter inom e-handeln. Bara de senaste fem åren steg denna ökning från 80 till 85 procent. Andelen äldre som handlade från mobil eller surfplatta fördubblades nästan, från 17 till 30 procent. De menar även att äldre främst handlade varor på nätet inom kategorin hälsa. Under en tre månaders mätperiod stod denna kategori för 54 procent av de kategorier där äldre främst handlade (DIBS, 2018).
Sveriges totala population av seniorer (65 år och uppåt) beräknas att stiga med ungefär 2 miljoner fram till år 2100 (United Nations, 2019). Karin Modig är forskargruppsledare för gruppen Ageing and Health och har forskat om den åldrande befolkningen. Med tanke på den stigande befolkningen, menar Modig att det skett en ökad prioritering vad gäller krav som berör trygghet för äldre personer (Karolinska institutet, 2016). Detta bland annat för att ålderdom medför i olika grader kognitiva och fysiska nedsättningar som exempelvis nedsatt syn samt koncentration- och minnessvårigheter (Stanford University School of Medicine, 2006).
Web Content Accessibilty Guidelines (WCAG) är en organisation som skapat riktlinjer för webbtillgänglighet för människor med flera typer av nedsättningar (W3C, 2018).
EU-länder har sedan den 2 december 2016 fått lagar som syftar till ökad digital
tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. I Sverige genomfördes direktivet genom lagen om webbtillgänglighet den 1 januari 2019. Idag har EU-direktivet om webbtillgänglighet som uppgift att reglera webbtillgänglighet på webbplatser. Dessa omfattar svenska myndigheter, landsting, kommuner, aktörer som klassas som offentliga organ samt privata aktörer som drivs av offentlig finansiering.
Webbriktlinjerna som följs idag bygger på vissa riktlinjer i tillgänglighetsstandarden WCAG (DIGG, u.å).
1.2 Syfte
Denna studie utförs med tanke på den förväntade ökningen av den seniora
populationen samt den ständigt växande e-handeln i Sverige. Syftet med studien är att identifiera styrkor och brister vad gäller webbtillgängligheten inom den svenska e- handeln.
1.3 Kunskapsläget
1.3.1 Litteratursökning
I studien användes artiklar, böcker och webbplatser för att samla in relevant
information om ämnet webbtillgänglighet samt e-handel. Nyckelorden som bland annat
”webbtillgänglighet”, ”e-handel”, ”web accessibility” och ”e-commerce” användes vid litteratursökningen. Samtlig litteratur hittades genom sökmotorn Google samt Diva- portalen. För information om WCAG användes det fullständiga dokumentet av W3C (2018). För EU-direktivets 50 riktlinjer användes den svenska översatta listan av DIGG (2016).
1.3.2 Webbtillgänglighet
Thatcher (2006) menar att olika typer av funktionsnedsättningar kan påverka individens förmåga att använda webben. Han förklarar att webbtillgänglighet handlar om att skapa webbplatser anpassade för dessa individers behov. Webbtillgänglighet innefattar både den innehållsmässiga och tekniska aspekten av en webbplats. Innehållsmässiga aspekter innebär bland annat hur lättläst textinnehållet är på webbplatsen. De tekniska
aspekterna avser istället den syntaktiska och semantiska uppbyggnad samt struktur som används på webbplatsen.
1.3.3 Elektronisk handel (E-handel)
Postnords e-barometer producerades år 2019 i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. Svensk Digital Handel och HUI Research bedriver forskning, utredning och analys om handeln. E-barometern publiceras en gång per kvartal och bygger på minst fyra konsumentundersökningar och en företagsundersökning. I Postnords e-barometer definieras e-handel som “internetförsäljning av varor som levereras hem, till ett utlämningsställe eller hämtas i butik, lager eller annan
utlämningslokal av konsument”. De förtydligar att en av de vanligaste anledningarna till att konsumenter handlar på nätet är att konsumenterna finner det mer bekvämt i jämförelse att handla i butik (Postnord, 2019).
1.3.4 Kategorisidor på e-handeln
BigCommerce (u.å) har 17 års erfarenhet inom e-handel och förklarar att kategorier grupperar individuella webbsidor som baseras på ett liknande tema eller ämne.
Kategorier organiserar innehållet och gör det enklare för användare att hitta vad hen
1.3.5 E- handel och webbtillgänglighet
Enligt Harper och Yesilada (2008) finns det en ekonomisk fördel med en god webbtillgänglighet. Eftersom den åldrande befolkning ökar, leder detta till att fler arbetar längre upp i åldern. Ålderdom leder ofta till en gradvis försämring av både syn och hörsel. De menar att en låg tillgänglighet på både webbplatser och IT-system riskerar att bli ett hinder för den seniora befolkningens fortsatta yrkesverksamhet.
Samhället går därmed miste om värdefullt humankapital.
Al-Badi, Ali och Al-Balushi (2012) menar att webbtillgängligheten påverkar andelen som kan ta del av webbplatsen. De förklarar att en felkonstruerad design direkt kan leda till en förlust av potentiella kunder då dessa kunder inte har möjlighet att ta del av informationen. Detta kan motverkas genom att ta alla funktionella behov av konsumenter i beaktning.
Förutom de ekonomiska aspekterna till att e-handelswebbplatser överensstämmer med riktlinjerna för tillgänglighet, finns det även en etisk aspekt. Detta eftersom en
otillgänglig webbplats kan exkludera personer med funktionsnedsättningar. Funka (2019) presenterar statistik över olika funktionsnedsättningar i Sverige. De menar att det kommer vara vanligt med funktionsnedsättningar av olika slag hos den äldre befolkningen i framtiden.
Enligt Jan Bergdahl (2019), projektledare på DIGG, har Sverige som mål att bli bäst i världen på att använda digitaliseringsmöjligheter. Bergdahl menar att en god
webbtillgänglighet är avgörande för möjligheten att lyckas nå målet.
1.3.6 E-handeln hälsa och äldre
Enligt e-barometern av Postnord (2019) växer varukategorin hälsa så det knakar.
Utifrån andelen konsumenter som e-handlar inom varje kategori ser det ut som hälsa snart kommer upp jämsides med kategorin kläder och skor. Aktörer som bland annat Lyko och Apotea levererar mängder med skönhetsprodukter, kosmetika och
apoteksvaror varje dag. Vilket tyder på att befolkningens e-handelsvana är stor. Något som e-barometern även visar är att andelen konsumenter som handlat direkt i mobilen fortsätter att växa.
Enligt DIBS (2018) handlar äldre främst varor på nätet i kategorin hälsa. Under en tre månaders mätperiod stod denna kategori för 54 procent, av de kategorierna äldre handlade ifrån. De förklarar att den äldre befolkningen (66–74 år), från år 2018, stod för den största procentuella ökningen som konsumenter inom e-handeln, under de senaste tio åren.
1.3.7 Web Content Accessibility Guidelines (WCAG)
W3C (2018) redovisar WCAG 2.1 som innefattar riktlinjer för tillgänglighet på webbplatser. Dessa riktlinjer består av kriterier för att uppnå ett mer tillgängligt
webbinnehåll. Rekommendationerna gynnar bland annat tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar, som exempelvis syn-, hörsel- och kognitiva nedsättningar. Riktlinjerna gäller för stationära och portabla datorer samt läsplattor och mobil. Tillämpning av dessa riktlinjer leder till ett mer tillgängligt webbinnehåll för användare i allmänhet. Det finns fyra principer inom WCAG som ger grunden för webbtillgänglighet; Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust.
Riktlinjer inom Möjlig att uppfatta innebär att innehåll på webbplatsen ska vara
strukturerat och presenterat på ett sådant sätt att det är enkelt att uppfatta det. Exempel på detta är att bilder har en alternativ text som förklarar vad bilden föreställer, att lämpliga färgkontraster används och att webbplatsen kan anpassas efter olika skärmstorlekar (W3C, 2018).
Riktlinjer inom Hanterbar innebär att funktionalitet och navigering på webbplatsen ska vara hanterbar för användaren. Ett exempel på detta är att användaren ska kunna navigera sig på webbsidan med sitt tangentbord och bli informerad om var på webbplatsen hen befinner sig (W3C, 2018).
Riktlinjer inom Begriplig innebär att det ska vara möjligt för webbläsaren att tolka och förstå innehållet vid användning av hjälpmedel, så som skärmläsare. Denna princip omfattar även att inmatningsfel ska markeras för användaren och när ovanliga ord förekommer bör definitioner på dessa erbjudas (W3C, 2018).
Riktlinjer inom Robust innebär att innehållet kan på ett tillförlitligt sätt presenteras i olika användarprogram och att hjälpmedel kan användas. Koden behöver exempelvis vara semantisk korrekt (W3C, 2018).
Riktlinjerna inom WCAG är uppdelade i tre olika nivåer: A (lägst), AA och AAA (högst). A-nivån är den mest grundläggande nivån av tillgänglighet, det högst
prioriterade kriterierna finns på denna nivå. I AA ingår både kriterier för A- och AA- nivå. Fortsättningsvis innehåller AAA de övriga nivåerna och är av en högre grad tillgänglighet (W3C, 2018).
1.3.8 Valideringsverktyg
För att kontrollera om en webbplats följer korrekt semantik och tillgänglighets- principer kan valideringsverktyg programmatiskt kontrollera källkoden.
Valideringsverktyg gör det möjligt att inspektera hur HTML-kod är uppbyggd på en webbsida (W3C, 2009).
1.3.9 Semantisk HTML-kod och SEO (Search Engine Optimization)
HTML står för Hyper Text Markup Language och är ett märkspråk för skapande av
information som bör finnas inuti dem. Elementen omsluts av taggar. Exempelvis indikerar taggen <h1> att den omslutna texten är en huvudrubrik, taggen <p> används för löpande text, <ul> omsluter listor och <li> omsluter länkar (W3schools, 2020).
Semantik är studien om betydelsen av ord och fraser. Semantiska element innebär element med en mening, att innehåll omsluts av rätt taggar (W3schools, 2020).
Semantik är en viktig aspekt att tänka på när HTML-kod skrivs. Semantisk kod är en grundförutsättning för tillgänglighet, då den gör det möjligt för skärmläsare och andra hjälpmedel att identifiera innehåll och funktioner på webbplatsen korrekt (W3C, 2018).
SEO (Search Engine Optimization) handlar om sökmotoroptimering. Det innebär att en webbplats är anpassad så att sökmotorerna ger webbplatsen en bättre placering i
sökresultaten. Enligt Googles grundhandbok om sökmotoroptimering (2020) kan man uppnå en god sökmotoroptimering genom en semantisk korrekt kod, vilket gör det lättare för sökmotorer att hitta och förstå innehållet på webbplatsen. Även tydliga och beskrivande rubriker samt strukturerad navigation hjälper sökmotorn att förstå innehållet (Googles team för sökkvalitet, 2020).
1.3.10 Begrepp inom statistik Median
Med median menas det värde som är belägen i mitten av en uppsättning data när värdena ordnats i storleksordning. Om antalet värden är udda är medianen exakt lika med värdet i mitten, vid ojämnt antal beräknas medianen som medelvärdet av de två mellersta värdena (Rydén, 2015).
Medelvärde
Medelvärde är ett värde som ger en ungefärlig sammanfattning som representerar en uppsättning värden (Rydén, 2015).
Spridningsmåttet
Spridningsmått är ett mått på hur mycket värden i en dataserie varierar. Om de flesta av värdena är nära varandra är spridningsmåttet litet, om de flesta av värdena är långt från varandra är spridningsmåttet stort (Rydén, 2015).
Standardavvikelse
Standardavvikelse beskriver den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en dataserie. En låg standardavvikelse innebär att avvikelser ligger förhållandevis nära medelvärdet, medan en hög standardavvikelse innebär att avvikelser ligger
förhållandevis långt från medelvärdet (Rydén, 2015).
Z-värdet
Z-värdet är skillnaden mellan ett värde och medelvärdet dividerat med
standardavvikelsen. Detta görs för att beräkna sannolikhetsarean under normalkurvan.
Sannolikhetsarean under normalkurvan visar hur många standardavvikelser värdet avviker från normalfördelningen (medelvärdet) (Rydén, 2015).
1.3.11 Tidigare studie
Hallstensson och Zalamans (2019) har utfört en liknande studie där de kontrollerat hur aktörer inom elektronisk kommunikation och försörjningssektorn arbetar med
webbtillgänglighet. De anser att det finns en brist på litteratur som beskriver fullständiga utvärderingar. De menar att en kombination av automatiska och manuella
utvärderingar krävs för att samtliga WCAG-kriterier ska vara möjligt att utvärdera.
1.4 Problemformulering med frågeställningar
Det kan anses problematiskt att enbart offentliga organ måste följa EU-direktiven om webbtillgänglighet. Utifrån den växande populationen av seniorer men också den växande e-handeln kan studien identifiera hur svenska kategorisidor inom hälsa uppfyller de utvalde webbtillgänglighetsriktlinjerna idag.
Resultatet från kartläggningen kan visa eventuella mönster för vilka riktlinjer som uppfylls respektive ej uppfylls. Därmed kan styrkor och svagheter möjligtvis identifieras.
• Till vilken grad uppfylls riktlinjer inom WCAG 2.1, som offentliga organ förväntas efterfölja, inom den svenska e-handeln i kategorin hälsa?
1.5 Avgränsningar
Då statistiken visar att äldre handlar mest inom kategorin hälsa kommer sådana e- handelswebbplatser att kartläggas. Dessa internetbutiker säljer bland annat hälsokost, receptfria läkemedel och skönhetsprodukter.
Internetstiftelsen (2018) är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.
Internetstiftelsen ger årligen ut flera rapporter om svenskarnas internetvanor. De menar att 33 procent av de dagliga användarna som nyttjar sökmotorer är 76 år och äldre. Av dem använder 86 procent Google som sökmotor. Net market share (2020) samlar in data genom ungefär 100 miljoner sektioner varje månad, runt om hela världen. Enligt dem är Google den mest populära sökmotorn där 73 procent av världens befolkning, varje månad, använder det på datorer och 91 procent av befolkningen på mobila enheter. Som avgränsning kommer därför enbart Google användas som sökmotor i denna studie.
Butikerna valdes utifrån deras höga position i Googles hierarkiska sökmotor genom att söka på produktrelaterade nyckelord; “handkräm”, “vitamin”, “schampo”.
Det som kommer att kartläggas på internetbutikerna är deras kategorisida. Utifrån de kategorisidor som dök upp vid sökningen med de utvalda nyckelorden kommer studien innefatta 16 kartläggningar av kategorisidor.
Som avgränsning kommer enbart svenska verksamma aktörer inom e-handelskategorin hälsa kartläggas.
Utifrån Förenta nationernas definition av en senior målgrupp är den utvalda målgruppen i denna studie 65 år och uppåt (United Nations, 2019).
Riktlinjerna av WCAG 2.1 är mycket omfattande, därför kommer en avgränsad
checklista skapas, som enbart består av relevanta riktlinjer för en senior målgrupp samt relevanta riktlinjer för analys av kategorisida. För att avgöra om hjälpmedel kan
användas på webbplatsen mäts istället de punkterna som bygger på att hjälpmedel ska fungera korrekt (till exempel 1.3.1 Kontrollera att koden är semantisk korrekt). Detta eftersom det finns många olika varianter av hjälpmedel. Ett generaliserbart resultat kan ifrågasättas om enbart ett hjälpmedel testas. Eftersom en del av riktlinjerna av WCAG kräver att fler än en webbsida på webbplatsen undersöks har även sådana riktlinjer tagits bort. Till exempel krävs analys av fler än en webbsida på webbplatsen för att kunna bedöma om en konsekvent utformning av navigationer och funktioner används.
2 Metod
Utvärdering av kategorisidorna skedde genom att jämföra samtliga mot den uppbyggda checklistan. Kriterierna är uppdelade i fyra områden, Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust. För att kontrollera dessa krävdes tolkning genom manuell utvärdering (om kriterier uppfylls eller ej) och automatiska utvärderingar med hjälp av valideringsverktyg.
Hallstensson och Zalamans (2019) har utfört en liknande studie där de kontrollerat hur aktörer inom elektronisk kommunikation och försörjningssektorn arbetar med
webbtillgänglighet. De anser att det finns en brist på litteratur som beskriver fullständiga utvärderingar. De menar att en kombination av automatiska och manuella
utvärderingar krävs för att samtliga WCAG-kriterier ska vara möjligt att utvärdera.
2.1 Tillvägagångssätt
För att hitta förekommande webbtillgänglighetsproblem som kan påverka en senior målgrupp, inom den svenska e-handeln i kategorin hälsa, användes en kvantitativ forskningsmetod. Internetbutikerna kartlades mot en avgränsad checklista som togs fram med hjälp av riktlinjerna från WCAG 2.1. Checklistan är uppdelad i de fyra områden som WCAG 2.1 utformat; Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust. Checklistan bygger på kriterier inom A-, samt AA-nivån. De två nivåerna bedömdes fristående från varandra i denna studie. Enligt EU-direktivet om
webbtillgänglighet krävs det att A-nivån är uppnådd innan ett godkännande på AA-nivå kan ges. I denna studie kan till exempelvis A-nivå kräva att allt förinspelat ljud och video ska innehålla textalternativ, medan AA-nivå kräver att all livesänd video innehåller bildtext. I ett sådant fall kan en internetbutik få godkänt på AA-nivå men underkänt på A-nivå. Alltså har nivåerna i denna studie separerats från deras vanliga anknytning till varandra.
Riktlinjerna mättes genom valideringsverktyg och genom manuell utvärdering.
Exempelvis användes Axe-accesability (Axe, 2020) för att kontrollera om kontrast mellan färger är för låg. Markup validation service (W3C, 2009) användes för att kontrollera om HTML är semantisk korrekt uppbyggd. Däremot behövdes exempelvis bilder manuellt kontrolleras för att avgöra om de faktiskt hade en förklarande text. Ett valideringsverktyg skulle godkänna en alternativ text även om den inte beskrev vad bilden faktiskt innehåller. I ett sådant fall krävdes därmed manuell utvärdering.
2.1.1 Urval
De webbplatser som undersöktes var svenska verksamma e-handelswebbplatser i den valda kategorin. Som tidigare nämnt valdes butikerna utifrån deras höga hierarkiska placering i Googles sökmotor. Sökningen skedde med hjälp av tre nyckelord som är kopplade till kategorin hälsa. Nyckelorden var utvalda utifrån ett scenario att individen söker på specifika produkter/produktnamn som är sammankopplat med den utvalda kategorin. Sökmotorn nollställdes innan varje sökning skedde, vilket innebär att sökmotorn inte manipulerade sökresultatet utifrån (bland annat) föregående
sökhistorik. Vid varje sökning med ett nyckelord valdes enbart de internetbutiker som dök upp på första sidan av sökningen.
Nyckelord som användes vid sökning:
• Handkräm
• Vitamin
• Schampo 2.1.2 Kartläggning
Den kvantitativa forskningsmetoden eftersöker statistiska, kvantifierbara och
generaliserbara resultat. Den bygger på statistisk hypotesprövning, som i detta fall var en kartläggning som mättes mot en checklista. För att kunna avgöra om riktlinjer hade uppnåtts användes som tidigare nämnt; automatiska utvärderingar (valideringsverktyg) samt manuella utvärderingar (tolkningar). Varje bedömning och utvärdering till
respektive butik antecknades separat på ett Word-dokument. Dessa anteckningar underlättade diskussion samt slutsats-processen.
Enligt Oats (2012) inkluderar kvalitativa data, icke-numeriska data så som ord, utryck och upplevelser. Kvantitativa data mäter däremot numeriska data så som antal och mängd. Oats menar att idén med kvantitativ dataanalys är att hitta mönster i data och dra slutsatser. Tabeller och diagram används ofta för att göra det möjligt för forskaren eller läsaren att se dessa mönster. Hon menar även att det huvudsakligen finns fyra olika typer av data vid kvantitativ dataanalys: nominell, ordinär, intervall och förhållande data. Oats kvantitativa metod ansågs passande för studien då nominella data hämtas ut.
Nominella data beskriver kategorier som inte har ett faktiskt numeriskt värde. Till exempel kan ett frågeformulär fråga om respondenternas kön. Svaret kan kategoriseras med ett nummer, till exempel 1 för kvinna och 2 för man. Den enda möjliga analysen för denna typ av data är frekvensen. Alltså hur många av respondenterna stod för ett nummer. I denna studie representerar 1 en godkänd riktlinje och 0 en underkänd riktlinje, utifrån dessa räknas sedan frekvensen ut.
2.1.3 Validerinsverktyg
Innan den manuella utvärderingen av riktlinjer analyserades kategorisidorna med valideringsverktyg, vilket underlättade framtida bedömning av respektive riktlinje i checklistan. För att kontrollera om en webbplats följde korrekt semantik och tillgänglighets-principer, kontrollerades koden programmatisk med hjälp av
valideringsverktyg. De valideringsverktyg som användes var; A checker (A checker, 2011) för att testa tillgänglighet, Axe-accessibility (Axe, 2020), för att mäta
tillgänglighetsproblem som till exempel för låg kontrast mellan färger. Markup Validation Service (W3C, 2009), för att kontrollera om HTML-kod är korrekt uppbyggd.
A checker - för att testa tillgänglighet
Valideringsverktyget kontrollerade om kategorisidan bröt riktlinjer inom checklistan på en semantisk och strukturell nivå. Exempelvis om bilder saknade en alternativ text eller om ordningen för rubrikerna var fel. Verktyget gav en tydlig och objektiv bild vilket resulterade till ett simpelt avgörande om en riktlinje blev underkänd (A checker, 2011).
Axe-accessibility - för att mäta tillgänglighetsproblem som till exempel för låg kontrast mellan färger
Verktyget liknade A-checker då den även analyserar semantiken och strukturen i koden.
Skillnaden var att detta valideringsverktyg även kontrollerade kontrastskillnader. Två valideringsverktyg användes med argumentet att få en trovärdigare och tydligare överblick om verktygen reagerar på samma problem i respektive kod (Axe, 2020).
Markup Validation Service - HTML kod är korrekt uppbyggd.
Detta verktyg kontrollerade kodens semantiska uppbyggnad vilket gav en tydlig bild om respektive kod var semantiskt korrekt (W3C, 2009).
Web developer Chrispederick - avaktivera stilmallar
Verktyget Web developer (Chrispederick, 2020) användes för att avaktivera stilmallar (CSS) på webbplatsen, vilket gav en tydlig bild hur innehållet presenterades. Då kunde exempelvis innehållets hierarki samt läsordning avgöras.
2.1.4 Riktlinjer till kartläggning och dess kriterier
Kriterier för varje riktlinje underlättar processen och minskar risken att eventuella feltolkningar eller felbedömningar sker. Kriterierna är baserade och sammanfattade från de officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser inom offentliga organ (DIGG, 2016).
2.2 Material och utrustning
2.2.1 Kategorisidor till kartläggning 1. Apotekhjärtat - hudvård 2. Kicks - hudvård
3. Nordicfeel - hudvård
4. Svenskkosttillskott - vitaminer
5. Vitaminvaruhuset - vitaminer och mineraler 6. Hälsokraft - vitaminer och mineraler
7. Bodystore - vitaminer 8. Topformular - vitaminer 9. Lyko - schampo
10. Bangerhead - schampo 11. Cocopanda - schampo 12. Luxplus - schampo 13. Ginos - schampo 14. Parfym - schampo 15. Eleven - schampo
16. Rekoshoppen – schampo 2.2.2 Möjlig att uppfatta A-nivå:
• Kontrollera att allt innehåll som inte är text har en beskrivning (riktlinje 1.1.1)
Denna riktlinje underkänns om en bild eller ikon inte har en alternativ text eller om den alternativa texten inte uppnår en tillräckligt beskrivande nivå. En bild kan exempelvis erhålla en alternativ text som endast innefattar “Bild 1”, vilket inte beskriver bildens innehåll.
• Erbjud alternativ om en inspelning enbart består av ljud eller video (riktlinje 1.2.1)
Användare som inte kan ta del av ljud- eller videoinspelningar ska erbjudas en alternativ presentation. Till exempel att en inspelning är försett med ett manus (en text) eller en transkribering av innehållet som motsvarar inspelningen.
• Texta inspelad rörlig media (riktlinje 1.2.2)
Inspelad digital video ska vara försedd med undertexter och ljudinspelningar med en textversion.
• Syntolka eller erbjud alternativ till videoinspelningar (riktlinje 1.2.3) Videoinspelningar ska innehålla syntolkning (ljudbeskrivning).
• Anges i koden vad sidans olika delar har för roll (riktlinje 1.3.1)
Detta avgörs utifrån resultatet från valideringsverktyget Markup Validation Service. Informationen ska presenteras på ett korrekt sätt oavsett mottagarens verktyg. Detta görs genom att använda html-elementen på ett semantiskt korrekt sätt. Till exempel ska rubriker presenteras med elementen “h1” till “h6” och inte med “b-elementet”. Information ska gå att läsas upp, förstoras eller presenteras med annan layout beroende på enheten eller hjälpverktyg som används. Viktig information får därför inte gå förlorad när presentationen förändras. Genom att märka upp sidans innehåll på rätt sätt i koden (semantisk korrekt) hindras att information går förlorad.
• Avgör om innehållet presenteras i en meningsfull ordning (riktlinje 1.3.2) Detta avgörs genom att avaktivera stilmallar och därefter kontrolleras om hierarkin samt läsordningen presenteras i en meningsfull ordning. Koden ska vara möjlig att läsas upp som ett väl strukturerat dokument. Ett underkännande av detta kriterium kan till exempel vara att produkter presenteras före
huvudmenyn. Strukturen ska presenteras i samma ordning både med och utan stilmall.
• Kontrollera om instruktioner är beroende av sensoriska kännetecken (riktlinje 1.3.3)
Ett exempel kan vara en instruktion som lyder “klicka på knappen till höger”, om knappen saknar beskrivande text är instruktioner beroende av sensoriska kännetecken. I detta fall är det inte möjligt för individer som använder skärmläsare att följa instruktionen.
• Kontrollera om information förmedlas med enbart färg (riktlinje 1.4.1) Om färgskillnader är det enda sättet att urskilja information måste
informationen kompletteras med text, mönster eller annan visuell indikation. Ett underkännande kan vara att indikationen för att fel information angetts i ett formulärfält endast presenteras genom att fältet blir rött.
• Ge användaren möjlighet att pausa, stänga av eller sänka ljud (riktlinje 1.4.2) Det ska alltid vara möjligt att pausa, stoppa eller sänka ljud som spelas upp automatiskt.
2.2.3 Möjlig att uppfatta AA-nivå:
• Texta direktsändningar (riktlinje 1.2.4)
Digital video ska ha undertexter och för annat ljud (till exempel radioinspelning) bör en textversion erbjudas.
• Syntolka videoinspelningar (riktlinje 1.2.5)
Syntolkning ska erbjudas om det krävs för att personer med begränsad syn (till exempel färgblindhet) ska kunna ta del av innehållet.
• Kontrollera om designen fungerar oavsett skärmens riktning (riktlinje 1.3.4) Kontrollera att designen är responsiv oavsett skärmens riktning, att text och bild inte överlappar med varandra och att designen håller samma kvalitet.
• Avgör om formulärfältet är tydligt märkt med sitt syfte och funktion (riktlinje 1.3.5)
Kontrollera om koden anger vilket innehåll som förväntas i ett inmatningsfält.
Då kan hjälpmedel automatiskt föreslå inmatning. Inmatning kan presenteras med ikoner, och platshållartext (placeholder) för att förtydliga förväntad inmatning.
• Kontrollera så att text och bakgrund innehåller tillräckliga kontrastskillnader (riktlinje 1.4.3)
Valideringsverktyget Axe-accessibility avgör om tillräcklig kontrastskillnad finns mellan bakgrund och text. Valideringsverktyget kontrollerar att den visuella presentationen av text och text i form av bild har tillräckliga kontrastvärden, minst 4,5:1. För text i stor stil och bilder av text i stor stil ska kontrastvärde vara minst 3:1.
• Kontrollera att text kan förstoras utan problem (riktlinje 1.4.4)
Genom att förstora texten upp till 200 procent avgörs om responsiviteten samt designen fortfarande fungerar. Ett underkännande av detta kriterium kan till exempel vara att text och bild överlappar samt att skrollande
behövs göras i fler än en riktning.
• Kontrollera att text presenteras med text och inte med bilder (riktlinje 1.4.5) Kontrollera om bilder har text inbäddade i dem, alltså att texten utgör en del av en bild. Undantag är till exempel logotyper och andra bilder där den visuella presentationen av text inte har en avgörande betydelse för att bildens syfte ska uppnås. Här kontrolleras inte att bilder har alternativ text. Till exempel blir detta kriterium underkänt om information om nedsatt pris på produkter presenteras med en bild och ej med beskrivande text.
• Kontrollera att layout är responsiv genom att förstora och förminska visningsfönstret (riktlinje 1.4.10)
Responsiviteten ska fungera vid förminskning av visningsfönstret. Detta kan testas med olika storlekar av mobila enheter. Layout bör fungera på en 320 pixlar bred skärm utan att information eller funktionalitet går förlorad. Ett underkänt scenario kan därför vara om sektioner överlappar varandra på en mindre enhet eller att man behöver scrolla i mer än en riktning.
• Kontroller att komponenter och grafik använder tillräckliga kontraster (riktlinje 1.4.11)
Detta kontrolleras med valideringsverktyget Axe-accessibility. Komponenter är till exempel knappar och formulärfält. Grafiska objekt är till exempel ikoner och betydelsefulla delar av illustrationer eller diagram.
• Se till att det går att öka avstånd mellan tecken, rader, stycken och ord (1.4.12)
Kontrollera att det är möjligt för användare att påverka avståndet mellan stycken, rader och ord utan att information förloras.
• Popup-funktioner ska kunna hanteras och stängas av (riktlinje 1.4.13)
”Popup-rutor”, som dyker upp vid tangentbordsfokus eller när muspekaren förs över ett visst objekt ska kunna uppfattas och hanteras av alla. Dessa funktioner bör enkelt kunna tas bort eller stängas av.
2.2.4 Hanterbar A-nivå:
• Kontrollera att det är möjligt att navigera sig på webbplatsen med enbart tangentbord (riktlinje 2.1.1)
All funktionalitet ska gå att hantera med enbart tangentbord. Detta kontrolleras genom att allt innehåll går att hantera med exempelvis TAB-navigation.
• Kontrollera att markören inte fastnar när navigering med tangentbordet utförs (riktlinje 2.1.2)
Användare som navigerar enbart med tangentbordet ska inte fastna i en viss del av skärmen. Denna riktlinje kräver inte att varje funktion kan nås med
tangentbord, men om de kan nås så ska det även gå att komma vidare med tangentbord.
• Skapa kortkommandon med varsamhet (riktlinje 2.1.4)
Kontrollera att webbplatsens kortkommandon inte förväxlas med
kortkommandon som användarens webbläsare, operativsystem eller hjälpmedel
• Ge användarna möjlighet att justera tidsbegränsningar (riktlinje 2.2.1) Kontrollera att tidsbegränsningar, till exempel vid en beställningsfunktion, går att justera.
• Ge användarna möjlighet att pausa eller stänga av rörelser (riktlinje 2.2.2) Visuella distraktioner (till exempel animationer, video och rullande nyhetstext) bör upphöra efter max 5 sekunder. Om distraktionen inte upphör efter max 5 sekunder ska det vara möjligt att pausa, stoppa eller dölja dem.
• Kontrollera att blinkande “flimmer” inte kan orsaka epileptiska anfall (riktlinje 2.3.1)
Snabbt blinkande “flimmer” som upptar en tillräckligt stor del av synfältet (mer än 10 grader av synfältet vid typiskt avstånd mellan skärm och öga) kan orsaka krampanfall hos personer med en viss kategori av epilepsi. Exempel på sådant flimmer kan vara en filmsekvens från ett diskotek med blinkande lampor.
Kontrollera att blinkande flimmer inte blinkar mer än 3 gånger per sekund.
• Kontrollera om det erbjuds möjlighet att hoppa förbi återkommande innehåll (riktlinje 2.4.1)
Det ska vara möjligt att hoppa över upprepande innehåll, till exempel en återkommande meny. Detta är ofta en länk som tar en förbi menyn så att den som tabbar inte behöver gå igenom menyn flera gånger för att komma till innehållet under.
• Avgör om sidtitlar är beskrivande (riktlinje 2.4.2)
Sidtiteln används ofta som rubrik på webbläsarens fönster eller flik, och som rubrik på genvägar till webbsidan, och som rubrik på länkar i sökresultat. En bra beskrivande titel sammanfattar sidans ämne eller innehåll. Huvudrubriken kontrolleras här. En godkänd huvudrubrik är till exempel “schampo” där just detta säljs på sidan.
• Kontrollera om “TAB-ordningen” är logisk (riktlinje 2.4.3)
Fokus-ordningen även kallad TAB-ordning ska vara logisk i förhållande till hur innehållet presenteras på skärm eller i skärmläsare. Ett exempel på en underkänd TAB-ordning kan vara att filtrering av produkter nås efter att alla produkter presenterats. Här kontrolleras den logiska ordningen, bortsett från de fält som eventuellt inte kan nås med tangentbordet.
• Avgör om länkar är tydligt skrivna (riktlinje 2.4.4)
Syftet med varje länk ska vara så tydligt beskrivet så att användaren kan avgöra om hen ska följa länken eller inte. En länk kan till exempel vara till e-handelns Facebook-sida.
• Erbjud alternativ till komplexa fingerrörelser (riktlinje 2.5.1)
Funktioner som kräver komplexa fingerrörelser ska vara kompletterade med enklare interaktion såsom klick, dubbelklick eller tryck.
• Kontrollera om det är möjligt att ångra klick (riktlinje 2.5.2)
Kontrollera att aktiveringen av en funktion sker när musknappen eller trycket på pekskärmen släpps upp. Användaren ska erbjudas att avbryta aktiveringen genom att flytta sitt finger eller muspekaren.
2.2.5 Hanterbar AA-nivå:
• Kontrollera om användaren erbjuds flera olika sätt att navigera (riktlinje 2.4.5)
Användare ska erbjudas flera olika sätt att navigera på sidan. Olika sätt kan till exempel vara att navigera med hjälp av sökfunktion, innehållsförteckning eller alfabetiskt index. Minst två olika sätt ger godkänt.
• Avgör om rubriker och etiketter är beskrivande (riktlinje 2.4.6)
Om rubriker, ledtexter och etiketter existerar ska de vara beskrivande för att hjälpa användarna att förstå innehåll och syfte. Av beskrivningen ska det vara möjligt att avgöra innehållet som beskrivningen presenterar. Kontrollera om nyckelord ur texten används i dessa texter. Rubrikerna ska inte vara längre än 5–
10 ord. Riktlinjen kräver även att rubriker används i rätt nummer-ordning, till exempel ska h1 i närmast ordning följas upp av h2 och inte h3.
• Avgör om de fält eller element som är i fokus markeras (riktlinje 2.4.7) Navigation med till exempel TAB-tangenten behöver förses med en markering var fokus ligger. Markeringen kan till exempel vara en linje runt det fokuserade objektet. En underkänd markering är avsaknaden av en markering.
2.2.6 Begriplig A-nivå:
• Kontrollera att sidans språk anges i koden (riktlinje 3.1.1)
Granska att sidans huvudspråk anges i koden med ”lang-attribut”, då detta medför att skärmläsare kan presentera innehållet korrekt.
• Kontrollera att inga oväntade förändringar sker vid fokusering (riktlinje 3.2.1)
En förändring kan vara att komponentens bakgrund byts eller att en hjälptext visas. Oväntade förändringar kan till exempel vara att ett nytt fönster öppnas, sidan laddas om, att fokus automatiskt förflyttas någon annanstans eller att ett formulär skickas in när användaren inte förväntar sig detta.
• Kontrollera att inga oväntade förändringar sker vid inmatning (riktlinje 3.2.2)
Förändringar kan kopplas till olika åtgärder, såsom att komponentens bakgrund får en annan färg eller att en hjälptext visas. Oväntade förändringar kan till exempel vara att ett nytt fönster öppnas, sidan laddas om, att fokus automatiskt förflyttas någon annanstans, eller att ett formulär skickas in när användaren inte förväntar sig detta.
• Kontrollera om det vid ett inmatningsfel tydligt framgår och beskrivs vad felet är (riktlinje 3.3.1)
Kontrollera om formulär tydligt indikerar felaktiga inmatningar och om dessa indikationer är begripliga, till exempel att de är försedda med ett beskrivande felmeddelande som ger förslag på rättelse.
• Avgör om rubriker och etiketter är beskrivande för respektive formulärfält (riktlinje 3.3.2)
Denna riktlinje kontrollerar om det finns en kopplad etikett (”label”) och om denna etikett är tydligt beskrivande för formuläret. Alltså krävs dessa två för ett godkännande. Varje formulärfält, där användarna ska fylla i information, ska innehålla en tydlig etikett som förklarar funktionen för fältet. Dessa etiketter markeras vanligtvis med elementet label.
For-attributet på etikett-elementet ska vara kopplad till etiketten till fältet. Detta medför att användare kan markera fältet genom att klicka på etiketten, vilket ökar den klickbara ytan. Genom att göra denna koppling blir det möjligt för en person som saknar visuell presentation att veta vilken etikett som hör till vilket fält, eftersom skärmläsare läser upp etiketten när fältet får fokus.
Platshållartexter kan användas i kombination med etiketter, men ensamstående är det inte tillräckligt informerande.
2.2.7 Begriplig AA-nivå:
• Kontrollera att språkförändringar anges i koden (riktlinje 3.1.2)
Granska att språkförändringar anges i koden. Om ett annat språk än sidans huvudsakliga språk används på sidan bör omslutande elementet förses med lang-attribut. Ett valideringsverktyg indikerar avsaknaden av ett lang-attribut i rotelementet, men inte om andra språk används i begränsad utsträckning på sidan och då behöver märkas med en språkförändring.
• Kontrollera om förslag till rättelse ges när fel uppstått (riktlinje 3.3.3) Kontrollera om formulär tydligt indikerar felaktiga inmatningar och om dessa indikationer är begripliga, till exempel att de är försedda med ett beskrivande felmeddelande som ger förslag till rättelse. En godkänd rättelse kan till exempel vara meddelandet “e-post har felaktigt format” vid formulär för att prenumerera på nyhetsbrev.
• Ge möjlighet att ångra, korrigera eller bekräfta vid viktiga transaktioner (riktlinje 3.3.4)
Vid viktiga transaktioner ska användaren ges möjlighet att ångra, korrigera och bekräfta transaktionen.
2.2.8 Robust A-nivå:
• Se till att koden validerar (riktlinje 4.1.1)
Kontrollera att webbplatsen har sid- och stilmallar som har en god kodkvalitet och följer standarder genom att mäta dessa mot automatiska valideringsverktyg.
2.3 Databehandling
Kartläggningens data behandlades med tabeller i Excel som bland annat redovisade till vilken grad varje internetbutik överträtt respektive riktlinje ur checklistan. Ettor och nollor påvisade om riktlinjer var godkända (1) respektive underkända (0). Först
skapades en sammanställd tabell där all data från A- respektive AA-nivån presenterades.
Tabellen visade antal godkända riktlinjer per butik men också antal godkända butiker per riktlinje. Fortsättningsvis skapades två separata tabeller där den ena enbart
presenterar data från A-nivån och den andra AA-nivån. Medianen, medelvärdet och standardavvikelsen med mera, beräknades för vardera enskild tabell. Sedan plockades även separat data ut från de fyra kategorierna; Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust. Slutligen plockades all data fram separat i cirkeldiagram. Cirkeldiagrammen presenterade godkända resultat till en grad under (eller i lika med) 50 procent respektive över 50 procent.
3 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av kartläggning av de 16 internetbutikerna (se bilaga 3,4 & 5). För kartläggningen användes en checklista (Se bilaga 2) bestående av 30 relevanta riktlinjer som mättes mot internetbutikernas kategorisida. Resultatet
presenteras med tabeller och grafer. I resultatet presenteras först antal godkända riktlinjer per butik, sedan antal godkända butiker per riktlinje. Efter detta presenteras resultatet uppdelat i A- och AA-nivå och slutligen resultatet för de enskilda kategori- indelningarna; Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust.
3.1 A & AA-nivå
3.1.1 Antal godkända riktlinjer per butik (A & AA-nivå)
Figur 1 Stapeldiagram för antal godkända riktlinjer per butik (A & AA-nivå)
Diagrammet visar antal godkända riktlinjer per butik för både A & AA-nivån (se figur 1). Medianen för diagrammet är 17,00, medelvärdet är 17,25 och standardavvikelsen är 2,70. Spridningsmåttet från högsta och lägsta datavärde är 10. Z-värdet för högst datavärde är 1,39 och Z-värdet för lägst datavärde är -2,31. Resultatet visar att det är ett fåtal butiker som avviker till en relativt hög grad från medelvärdet. Z-värdet för det lägsta datavärdet (-2,31) visar att det är relativt många standardavvikelser som butiken avviker från normalfördelningen (från medelvärdet). Däremot visar diagrammet
generellt ett homogent resultat jämfört med diagrammen som visar antal godkända butiker per riktlinje. De internetbutiker som fick flest antal godkända riktlinjer var Cocopanda och Topfomular (21 av 31 riktlinjer). Luxplus var den butik som fick minst antal godkända riktlinjer (11 av 31 riktlinjer).
Figur 2 Cirkeldiagram som visar antalet butiker där riktlinjer totalt godkändes över respektive under (eller lika med) 50 procent (A & AA-nivå)
3
13
Antal butiker där riktlinjer totalt godkändes =< 50%
(AA & A-nivå)
Under (=<50%) Över (>50%)
Figur 3 Grupperat stapeldiagram som jämför antal godkända riktlinjer per butik i ett procentuellt värde; för A & AA-nivå
Resultatet visar att internetbutikerna uppfyller enskilda riktlinjer under AA-nivån till en högre grad gentemot enskilda riktlinjer under A-nivån (se figur 3). Medelvärdet för AA- nivå är 7,56, där det maximala datavärdet för godkända riktlinjer är 12. Medelvärdet för A-nivå är 9,69, där det maximala datavärdet för godkända riktlinjer är 18.
3.1.2 Antal godkända butiker per riktlinje (A & AA-nivå)
Figur 4 Stående stapeldiagram för antal godkända butiker per riktlinje (A & AA- nivå)
Diagrammet visar antal godkända butiker för varje enskild riktlinje (A & AA-nivå), se figur 4. Medianen för diagrammet är 11,50, medelvärdet är 9,20 och standardavvikelsen är 5,99. Spridningsmåttet från högsta och lägsta värdet är 16. Z-värdet för högst
datavärde är 1,14 och Z-värdet för lägst datavärde är -1,54. Diagrammet visar generellt ett heterogent resultat då standardavvikelsen (5,99) samt spridningsmåttet (16) är högt.
Resultatet visar alltså att antal godkända butiker per riktlinjer skiljer sig mycket från varandra.
Figur 5 Cirkeldiagram som visar antalet riktlinjer som totalt godkändes över respektive under (eller lika med) 50 procent (A & AA-nivå)
3.2 A-nivå
3.2.1 Antal godkända riktlinjer per butik (A-nivå)
Figur 6 Stapeldiagram för antal godkända riktlinjer per butik (A-nivå)
Diagrammet visar antal godkända riktlinjer per butik för enbart A-nivån (se figur 6).
Medianen för diagrammet är 9,50, medelvärdet är 9,69 och standardavvikelsen är 1,93.
12 18
Antal riktlinjer där varje riktlinje totalt godkändes =< 50%
(AA & A-nivå)
Under (=<50%) Över (>50%)
Spridningsmåttet från högsta och lägsta värdet är 6. Z-värdet för högst datavärde är 1,72 och Z-värdet för lägst datavärde är -1,39. Resultatet visar även här att det är ett fåtal butiker som avviker mer än de andra från medelvärdet. Generellt har antal godkända riktlinjer per butik för A-nivå ett homogent resultat, jämfört med diagrammen som visar antal godkända butiker per riktlinje.
3.2.2 Antal godkända butiker per riktlinje (A-nivå)
Figur 7 Linjediagram för antal godkända butiker per riktlinje (A-nivå)
Diagrammet visar antal godkända butiker för varje enskild riktlinje (A-nivå), se figur 7.
Medianen för diagrammet är 10,00, medelvärdet är 8,61 och standardavvikelsen är 6,23.
Spridningsmåttet från högsta och lägsta värdet är 16. Z-värdet för högst datavärde är 1,19 och Z-värdet för lägst datavärde är -1,38. Det höga spridningsmåttet samt den höga standardavvikelsen påvisar, även här, ett heterogent resultat.
3.3 AA-nivå
3.3.1 Antal godkända riktlinjer per butik (AA-nivå)
Figur 8 Stapeldiagram för antal godkända riktlinjer per butik (AA-nivå)
Diagrammet visar antal godkända riktlinjer per butik för enbart AA-nivån (se figur 8).
Medianen för diagrammet är 8,00, medelvärdet är 7,56 och standardavvikelsen är 1,58.
Spridningsmåttet från högsta och lägsta värdet är 6. Z-värdet för högst datavärde är 1,54 och Z-värdet för lägst datavärde är -2,25. Resultatet påvisar generellt ett homogent resultat (jämfört med diagrammen som visar antal godkända butiker per riktlinje), där ett fåtal butiker avviker mer från medelvärdet gentemot de andra. Svensktkostillskott var den internetbutik som fick flest antal godkända riktlinjer på AA-nivå (10 av 12).
3.3.2 Antal godkända butiker per riktlinje (AA-nivå)
Figur 9 Linjediagram för antal godkända butiker per riktlinje (AA-nivå)
Diagrammet visar antal godkända butiker för varje enskild riktlinje (AA-nivå), se figur 9. Medianen för diagrammet är 12,50, medelvärdet är 10,08 och standardavvikelsen är 5,48. Spridningsmåttet från högsta och lägsta värdet är 16. Z-värdet för högst datavärde är 1,08 och Z-värdet för lägst datavärde är -1,84. Resultatet tyder på ett generellt
heterogent resultat då flertal värden avviker mycket från medelvärdet.
3.4 Möjlig att uppfatta
3.4.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Möjlig att uppfatta (A-nivå & AA-nivå)
Figur 10 Linjediagram för antal godkända butiker per riktlinje för kategorin; Möjlig att uppfatta, A & AA-nivå
Resultatet för Möjlig att uppfatta påvisar ett heterogent resultat då datavärdena avviker mycket från varandra (se figur 10).
Figur 11 Cirkeldiagram som visar antalet riktlinjer som totalt godkändes över respektive under (eller lika med) 50 procent (Möjlig att uppfatta, A & AA- nivå)
5 7
Antal riktlinjer där varje riktlinje totalt godkändes =< 50%
(Möjlig att uppfatta)
Under (=<50%) Över (>50%)
3.5 Hanterbar
3.5.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Hanterbar (A & AA-nivå)
Figur 12 Linjediagram för antal godkända butiker per riktlinje för kategorin;
Hanterbar, A & AA-nivå
Resultatet för Hanterbar påvisar ett heterogent resultat då datavärdena, precis som på Möjlig att uppfatta, avviker mycket från varandra. Däremot var det ingen internetbutik som fick 100% underkänt på en riktlinje under kategorin Hanterbar (se figur 12).
3.6 Begriplig
3.6.1 Antal godkända butiker per riktlinje: Begriplig (A & AA-nivå)
Figur 13 Linjediagram för antal godkända butiker per riktlinje för kategorin;
Begriplig, A & AA-nivå
Enbart en riktlinje som ingick i kategorin Begriplig för A- & AA-nivå fick totalt godkänt till en grad under 50 procent (se figur 13). I Jämförelse med kategorierna Möjlig att uppfatta och Hanterbar har kategorin Begriplig ett mer homogent resultat.
3.7 Robust
Enbart en av sexton butiker blev godkända inom kategorin Robust (riktlinje 4.1.1).
Denna kategori är, jämfört med de övriga kategorierna, det mest homogena resultatet.
3.8 Riktlinjer som underkändes av samtliga internetbutiker (100%
underkänd riktlinje)
• Anges i koden vad sidans olika delar har för roll (1.3.1)
• Kontrollera så att text och bakgrund innehåller tillräckliga kontrastskillnader (1.4.3)
• Avgör om rubriker och etiketter är beskrivande för respektive formulärfält (3.3.2)
3.9 Riktlinjer som godkändes av samtliga internetbutiker (100%
godkänd riktlinje)
• Kontrollera om designen fungerar oavsett skärmens riktning (1.3.4)
• Avgör om sidtitlar är beskrivande (2.4.2)
• Kontrollera om användaren erbjuds flera olika sätt att navigera (2.4.5)
• Kontrollera att det är möjligt att ångra klick (2.5.2)
• Kontrollera att inga oväntade förändringar sker vid fokusering (3.2.1)
4 Diskussion
Utifrån den data som sammanställts, från de 16 olika internetbutikerna och de tillhörande 30 riktlinjerna, kommer de mest intressanta delarna plockas fram i diskussionen. Här diskuteras bland annat de styrkor och svagheter som identifierats inom den svenska e-handeln under kategorin hälsa.
4.1 Borttagna riktlinjer och begränsningar
44 riktlinjer valdes ut till checklistan för kartläggningen vid avgränsningsprocessen. 14 riktlinjer från denna checklista reviderades under kartläggningen (se bilaga 1). En orsak till revideringen var att element som berör dessa riktlinjer aldrig användes på sidorna.
Exempel på sådana riktlinjer handlar om tillgänglighetsproblem som kan uppstå vid livesändningar av videoinnehåll samt blinkande ljus som kan orsaka epileptiska anfall.
Kartläggningen har alltså gjorts med hjälp av en ny checklista bestående av 30 relevanta riktlinjer (se bilaga 2).
4.2 Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig & Robust
Indelningen i de olika kategorierna visade att en del av kategorierna var svårare än andra, för internetbutikerna. Generellt speglar samtliga internetbutiker en hög nivå vad gäller responsiv design men en lägre nivå vad gäller semantisk kod.
Vid kategorin Robust var det endast en internetbutik som fick godkänt. Ett
underkännande vid denna riktlinje tyder på kritiska semantiska fel. Majoriteten av de underkända butikerna använde sig av ID attribut som inte var unika, vilket går emot riktlinje 4.1.1. Detta tyder på, som nämnts tidigare, att butikernas liknar varandra kodmässigt. Ett underkännande av riktlinjen tyder på en kunskapsbrist vad gäller semantisk kod.
Vid kategorin Begriplig nådde alla förutom en riktlinje en högre grad godkänt (över 50 procent godkänt), se figur 13. Den riktlinje som stack ut blev underkänd till 100 procent av samtliga internetbutiker. Detta påvisar att internetbutikerna följer en god förmåga vad gäller språk, formuleringar och att bevara automatiska funktioner som ges av webbläsare (att fel tydligt markeras och att inga oväntade händelser sker vid fokusering eller inmatning). Det påvisar däremot att internetbutikerna har svårare för vad gäller semantik inom kategorin begriplig. Exempelvis att label- och for-attribut inte används eller används på fel sätt.
Både för kategorin Hanterbar och kategorin Möjlig att uppfatta var spridningsmåttet högt (se figur 12 & 10). Vid dessa kategorier var det inte någon avsevärd majoritet vad gäller antal godkända riktlinjer över eller under 50 procent. Däremot kan man se att majoriteten av tillgänglighetsproblemen påverkar möjligheten för individer med synnedsättning att ta del av information. Ett exempel på detta kan vara att alternativa
texter för bilder saknas eller att instruktioner är beroende av sensoriska kännetecken.
4.3 A & AA-nivå
Stapeldiagrammet för antal godkända riktlinjer per butik (se figur 1) visar att varje internetbutik har relativt liknande resultat i allmänhet. De olika resultaten avviker alltså inte mycket från medelvärdet. Detta tyder på att de flesta internetbutiker liknar
varandra både utseendemässigt och kodmässigt. Det kan eventuellt bero på att det finns trender och standarder vid uppbyggandet av internetbutiker.
Diagrammet som visar antal godkända butiker per riktlinje (se figur 4) kan man tydligt se att riktlinjernas resultat avviker mycket från varandra, där exempelvis spridningsmått och standardavvikelse är högt. Resultatet tyder teoretiskt sett på att internetbutikerna hade lika enkelt respektive svårt för varje riktlinje. Vilket innebär att den ena riktlinjen blev godkänd av de flesta medan den andra blev underkänd av de flesta.
För AA-nivå var standardavvikelsen, för antal godkända riktlinjer per butik (se figur 8), lägst (1,58) gentemot övriga standardavvikelser. Vilket betyder att internetbutikernas resultat var mest jämlik på denna nivå. Dessutom visar resultatet att butikerna uppfyller varje enskild riktlinje (separerat från A-nivå) till en högre grad under AA-nivån (se figur 3). Ett intressant faktum då A-nivå är den mest grundläggande nivån som har de högsta prioriteringarna för webbtillgänglighet.
Resultaten visar att varje internetbutik och varje enskild riktlinje generellt blev godkänd till en grad över 50 procent totalt (se figur 2 & 5). Ingen internetbutik är fullt ut
webbtillgänglig vid A- eller AA-nivå, men resultaten tyder på en relativt högre grad godkänt gentemot en lägre grad godkänt.
Apropå e-handlandets ökning kan resultatet reflekteras över vidare internetbutiker också bör följa EU-direktivet, som offentliga organ förväntas efterfölja. Därefter kan eventuellt nya standarder bildas som innebär en mer tillgänglig e-handel. Detta kan slutligen bidra till en positiv samhällelig följd för en senior målgrupp men även andra individer som berörs av frågan. Även om ingen lag i framtiden tillämpas som e-handeln ska efterfölja, kan studiens resultat påvisa brister gentemot webbtillgänglighet inom den svenska e-handeln.
4.4 Utstickare
I resultatet kan man se tydliga utstickare, det vill säga att ett resultat har ett värde som avviker tydligt från majoriteten. Utstickare i undersökningen var bland annat butiken Luxplus som var den enda butiken som fick underkänt på riktlinje 1.3.5, som handlar om att formulärfält ska märkas upp i koden. Vitaminvaruhuset var den enda butiken
