Psykisk smärta: Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

(1)

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa

PSYKISK SMÄRTA

Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer

CHRISTINA FREDRIKSSON MÄRTA NORELIUS

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator: Christel Borg Kursbeteckning VO1309 Handledare: Gunilla Ramstedt Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Blekinge Tekniska Högskola

Mars 2009 Sektionen för hälsa

371 79 Karlskrona

(2)

PSYKISK SMÄRTA

Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer

CHRISTINA FREDRIKSSON MÄRTA NORELIUS

Fredriksson, C. & Norelius, M.

Psykisk smärta. Om innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Examensarbete i vårdvetenskap 15 högskolepoäng. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2009.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på sex kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Den psykiska smärtan vid bröstcancer innebar ett vitt spektrum av olika negativa känslor. Den innebar även förlust, isolering och förändring. Slutsats: Mer forskning på området krävs för att öka kunskapen om innebörden av den psykiska smärtan vid bröstcancer för att kunna ge vård till hela människan.

Nyckelord: bröstcancer, kvalitativ litteraturstudie, psykisk smärta.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

1

BAKGRUND

1

Att leva med cancer 3

TEORETISK REFERENSRAM

4

SYFTE

5

METOD

5

Urval 5

Analys 6

RESULTAT

7

Ett spektrum av känslor 7

Förlust 7

Isolering 7

Förändring 8

METODDISKUSSION

8

RESULTATDISKUSSION

9

SLUTSATS

11

REFERENSER

12

BILAGOR

BILAGA 1

1

BILAGA 2

4

BILAGA 3

5

BILAGA 4

7

(4)

(5)

INLEDNING

Kvinnor som får diagnosen bröstcancer känner att det är ett hot mot deras existens, de känner ångest och depression på grund av

bröstcancern (Hinnen, Sanderman & Hagedoorn, 2008). Under vår utbildning har vi fått uppfattningen att sjukvårdspersonalen tenderar att enbart se till sjukdomen och inte till hela individen. Katie Eriksson (1994) menar att vid sjukdom och ohälsa berörs hela människans livssituation (a.a). Det borde innebära att en viktig del i omvårdnaden av patienten missas om enbart sjukdomen synliggörs. För att kunna möta kvinnor med bröstcancer på bästa sätt anser vi att det är viktigt att öka kunskapen om innebörden av psykiska smärtan under

bröstcancer för att erhålla kunskap att möta hela människan i omvårdnaden.

BAKGRUND

Varje dag, 365 dagar om året får ett 20tal kvinnor diagnosen

bröstcancer i Sverige. Det betyder att i genomsnitt får 7000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. År 2002 fick 1.5 miljoner kvinnor i världen diagnosen bröstcancer (Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Fürst & Hall, 2007). Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor, ca en tredjedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer (Socialstyrelsen, 2008). Det är vanligast att få bröstcancer efter 40 års ålder (Ericson, 2006). Ärftligheten är stor om det finns bröstcancer i släkten. Stora riskfaktorer är tidig menstruation, sen menopaus, sen graviditet (efter 30 års ålder) och användning av p

piller före 20 års ålder. Andra riskfaktorer är övervikt, alkohol och tobaksrökning (Kovero & Tykkä, 2002). Det vanligaste symtomet är en knuta i bröstet som känns vid palpation. Mindre vanliga symtom är en känsla av att bröstet är förändrat i sin struktur, det har blivit större och/eller tjockare samt smärta i bröstet (Ericson, 2006). Kvinnorna upptäcker oftast själva en förändring i bröstet (Kovero & Tykkä, 2002). Diagnos ställs genom palpation, mammografi och vävnadsprov.

Vid misstanke om spridning av cancern i kroppen tas ytterligare prover (Ericson, 2006). Behandlingen innefattar strålbehandling och även cytostatika (Ericson, 2006).

Cancer ger upphov till fysisk smärta och mer än hälften av

cancerpatienterna känner denna smärta. Fysisk smärta kan genom direkta impulsflöden till hjärnbarken och limbiska systemet leda till depression och uppgivenhet (Eckerdal, 2001). Enligt Mee, Bunney, Reist, Potkin och Bunney (2006) har studier visat att fysisk och psykisk smärta börjar på ett liknande sätt. Psykisk smärta aktiverar

(6)

många av de nocireseptorer i hjärnan som aktiveras vid fysik smärta.

Varje individ har sin egen smärttolerans vid fysik smärta, samma sak gäller vid den psykiska smärtan (a.a). Kugelman (2000) skriver att psykisk smärta börjar med en skada som känns och som ändrar den existentiella världen, handikappar och isolerar individen (a.a). Psykisk smärta kan förklaras som det känslosamma spektrumet av de negativa känslorna. Dessa känslor är bland annat känslomässig rädsla, skam, ångest, förnekande, hot, skuld och olycklighet (Shneidman, 2005). En kvinna i studien av Mee et al. (2006) beskriver sin psykiska smärta som ”The pain feels like my heart hurts. . .a heaviness on 'my shoulders. . . hurts in my gut, I just want to sleep.” (s. 682).

Enligt Kovero (2007) väcker beskedet om bröstcancer en känsla av att grundtryggheten försvinner och att livet känns hotat.

Cancersjukdomen väcker starka känslor av ångest, hopplöshet och rädsla, dessa känslor lever kvinnorna med under hela

sjukdomsförloppet och även ett par år efter avslutad behandling (a.a).

Det är en traumatisk händelse att insjukna i en livshotande sjukdom.

Händelsen förorsakar fysiologiska och psykologiska stressreaktioner vilka krossar livets vanliga rutiner (Kovero & Tykkä, 2002).

Bröstcancerbeskedet är en traumatisk händelse som ger kvinnan en chock och gör henne medveten om sin egen dödlighet (Loveys &

Klaich, 1991). En traumatisk kris är då en individs psykiska situation påverkas av en yttre händelse i en sådan grad att individen upplever sin sociala identitet, fysiska existens och trygghet allvarligt hotad (Cullberg, 2003). Kvinnor som får bröstcancer genomgår fyra olika faser, chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och

nyorienteringsfasen (Berg et al., 2007). Chockfasen bestäms av

försvarsmekanismen isolering och leder till känslomässig stumhet och mekaniskt handlande. Detta karakteriseras av en nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information (Ottoson & Ottoson, 2007). En kvinna som nyligen fått bröstcancer beskriver bröstcancerbeskedet som följande:

”Det var en fullkomlig överraskning....Det var en total chock.

Jag kunde liksom inte reagera... jag gick lugnt bort och for med hissen till bottenvåningen, där satt jag sedan.” (Kovero &

Tykkä, 2002, s.17)

Chockfasen är en gradvis anpassning till den nya verkligheten (Ottoson & Ottoson, 2007). Reaktionsfasen tar sin början när

känslorna inte längre kan isoleras från medvetandet. Här ligger fokus på den emotionella reaktionen (a.a). Fasen kan vara i några veckor upp till flera månader (Cullberg, 2003). Under bearbetningsfasen använder den drabbade individen sig av så kallad coping. Det är ett sätt att hantera trauma både medvetet och undermedvetet, känslorna och det som hänt genomarbetas (Ottoson & Ottoson, 2007). Fasen varar olika

(7)

länge, vanligast är ett halvt år till ett år (Cullberg, 2003).

Nyorienteringsfasen varar hela livet ut. Traumat finns som ett minne men behöver inte fungera som ett hinder (Ottoson & Ottoson, 2007).

Den yttre livssituationen påverkar hur traumat bearbetas. Närstående och vänner fungerar som ett viktigt stöd (Cullberg, 2003). Kovero (2007) fann i sin studie att kvinnor med bröstcancer känner ett behov att söka stöd hos närstående genom att prata om sjukdomen (a.a).

Efter att en person har gått igenom en svår traumatisk kris och sedan återvänt till det ”verkliga” livet kan erfarenheten ge individen en känsla av fördjupning och en ökad förståelse för livets villkor (Cullberg, 2003).

Att leva med cancer

Cancer är en sjukdom men också en rad upplevelser som påverkar både personen som har cancer och anhöriga. Samtliga deltagare i studien (Halldórsdóttir & Hamrin, 1996) upplever en osäkerhet i alla stadier i sjukdomen: vid diagnosskedet, under behandlingen, efter avslutad behandling och i den terminala fasen (a.a). Kvinnorna med bröstcancer ställer känslosamma frågor till exempel ”varför fick jag cancer”,”jag är för ung”, ”jag kommer aldrig att bli frisk” (Loveys &

Klaich, 1991). Kvinnorna känner en oro inför framtiden (Bergh et al., 2007).

Ångest upplevs av ca 80% av kvinnorna. Ångesten ger

beteendemässiga, fysiska samt tankemässiga uttryck. De känner ilska och skuld över att det händer just dem. Dessa känslor förvärras om inte anhöriga ställer upp och förstår innebörden av dessa känslor. Hur kvinnan reagerar beror på tidigare erfarenheter och hur hon ser på bröstcancer innan hon drabbats. De är rädda för biverkningarna av behandlingen och att det kommer att påverka deras olika livsroller (Bergh et al., 2007).

Många kvinnor kommer i klimakteriet under bröstcancern och de känner sig mindre attraktiva eftersom kroppsuppfattningen förändras (Bergh et al., 2007). Deltagarna i studien (Halldórsdóttir & Hamrin, 1996) känner sig sårbara på grund av cancern, de upplever även att de är förändrade. Personerna i ovanstående studie uppger att de

omvärderar sina mål och sin roll i livet. Omvärderingen innebär även en omdefiniering av rollen i omgivningen och hur omgivningen ser på personer med cancer. Vissa ser denna omvärdering som det ända goda som kommer av cancer medan andra ser cancersjukdomen så positivt att de inte skulle vilja missa den erfarenheten (a.a).

Trots de negativa erfarenheterna får kvinnorna en ökad självkännedom som leder till nya ideal och värderingar. Kvinnorna får mer överseende och tålamod, de lever en dag i sänder och njuter av stunden (Kovero, 2007). De känner en ökad närhet till familj, vänner och sig själva. De upplever att de får ett bättre självförtroende, omvärderar prioriteringar

(8)

och känner andlig förändring. De lär sig även att skilja på det som är viktigt i livet och det som är mindre viktigt (Bergh et al., 2007).

TEORETISK REFERENSRAM

Patienter med en cancerdiagnos känner psykiskt, emotionellt och själsligt lidande. Lidandet börjar nästan genast efter att kvinnan fått diagnosen bröstcancer (Wess, 2007). Katie Eriksson (1994) skriver i sin bok ”Den lidande människan” att lidandet innefattar hela

individens livssituation. Livslidandet är relaterat till allt vad det innebär att leva och att vara människa bland andra människor. Ett oerhört lidande skapas när man står inför döden men inte vet när det ska ske och även när man inte blir sedd som människa. När ens

existens hotas blandas känslor av rädsla och förtvivlan med en vilja att kämpa för sitt liv (Eriksson, 1994). En påtvingad förändring strider mot det naturliga i en människas livssituation och människan behöver tid för att finna en ny mening. Identiteten som hel människa blir upplöst och människan känner sig som en massa delar med ett upplöst inre. Teorin om lidandet kan förklaras som en inre upplevelse av något ondskefullt som hotar ens existens (a.a). Eriksson (1994) menar att i lidandets kamp finns fyra grund positioner. Dessa är det goda, det onda, lidande och lust. Det goda lidandet är en kamp för att finna mening och att växa för att bli en hel människa. Det är säkerheten bortom oron och fruktan som gör människan stark och otroligt nog kan hon finna glädje och lust i lidandet. Trots att lidande är

ondskefullt och oönskat är det ändå en del av livet precis som glädje och lycka.

Vidare skriver Eriksson (1994) att verklig tröst ger den lidande människan tillit, förtröstan samt mod och hopp (a.a). Eriksson (2002) menar att hälsa är ett föränderligt tillstånd och inom individen pågår ständigt olika hälsoprocesser. En människa är en individ bestående av kropp, själ och ande. För att vården av individen ska vara optimal måste sjuksköterskan ta hänsyn till dessa element hos individen och vårda hela människan (a.a). Patienter som inte blir förstådda och bemötta som hela och unika individer beskriver att de får behandling men inte vård. En sådan människosyn där individen skiljer på kropp och själ och där patienten inte ses som en unik och hel människa leder ofta till uppkomst av ett vårdlidande (Kasén, Nordman, Lindholm &

Eriksson, 2008; Arman & Rehnsfeldt, 2003).

(9)

SYFTE

Syftet med studien var att belysa innebörden av psykiska smärtan vid bröstcancer.

METOD

En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes för att besvara studiens syfte. Med litteraturstudie avses insamling av tidigare forskningsresultat på det valda området. För att finna dessa

forskningsresultat används relevant litteratur och vetenskapliga artiklar som kritisk granskas och sammanställs (Backman, 2008; Forsberg &

Wengström, 2003). Enligt Forsberg och Wengström (2003) är en litteraturstudie att föredra för att få en god uppfattning om kunskapsnivå inom det valda området.

Artiklarna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Med innehållsanalys menas processen att organisera och samla ihop likartad information till olika grupper (Polit

& Beck 2004).

Urval

Vid artikelsökningen har databaserna Medline, CINAHL, PsycInfo, Pubmed och Elin använts. Medline förtecknar referenser till artiklar inom bland annat medicin och omvårdnad. CINAHL är en

referensdatabas som har artiklar inom omvårdnad (Willman, Stoltz &

Bahtsevani, 2006). PsycInfo är en internationell referensdatabas till tidskrifter, böcker, avhandlingar inom psykologi och angränsande ämnesområden (Backman, 2008). ELIN@Blekinge är en

fulltextdatabas som söker artiklar i flera databaser samtidigt (Stora sökguiden).

Sökorden som användes vid artikelsökningarna var: Breast cancer, Experience. Suffering, Psychological pain och Qualitative research.

De olika sökorden kombinerades med den booleska termen AND.

Sökmotorernas Meshtermer var olika och det är därför sökorden är olika, se bilaga 1. Det söktes efter en Meshterm för psykisk smärta, då detta inte stod att finna användes det direkt översatta ordet

psychological pain. Eftersom sökningarna i de olika databaserna inte gav så många artiklar ändrades årtalskriteriet från 1999 till 1995, dock resulterade den utökade sökningen inte i några nya artiklar. Även en manuell sökning gjordes genom att titta i referenslistorna i de

(10)

artiklarna som valts ut vilket resulterade i två nya artiklar. En

fristående sökning i PubMed på författaren Arman, M gjordes vilket resulterade i ytterligare två nya artiklar. Vi fick hjälp med sökord av skolans bibliotekarie, vilket varken resulterade i några bättre sökord eller ett bättre sökresultat. Inklusionskriterier: Kvalitativa artiklar, publicerade från år 1995 och framåt samt ingen begränsande

åldersram eftersom studien ska belysa psykisk smärta vid bröstcancer hos kvinnor oavsett ålder. Artiklarna skulle vara skriva på svenska eller engelska eftersom det är det språk som vi behärskar.

Exklutionskriterier: Medicinska studier, studier om återfall och studier som berör tiden efter tillfrisknande från bröstcancern. I det första urvalet valdes det ut 15 artiklar som passade syftet. Dessa 15 artiklars innehåll granskades sedan enligt Willman et al. (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod, se bilaga 2.

Granskningen resulterade i att åtta artiklar valdes bort eftersom de inte uppfyllde kraven för god kvalitet enligt protokollet. En artikel

exkluderades därför att den inte svarade på studiens syfte. Efter granskningen återstod sex artiklar som höll en god kvalitet enligt Willman et al. (2006) protokoll, det vill säga uppfyllde minst 11 av 15 krav och besvarade studiens syfte. Dessa artiklar användes till resultat, se bilaga 3.

Analys

Innehållet i artiklarna analyserades med kvalitativ ansats enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Vi analyserade det manifesta innehållet i artiklarna vilket innebär att titta på det uppenbara i texten (a.a). I det första steget i metoden för

innehållsanalysen enligt Graneheim och Lundman (2004) ska texten läsas igenom så många gånger som behövs för att förstå innehållet.

Texten ska sedan delas upp i meningsenheter som är en grupp ord, meningar eller paragrafer som innehåller samma sak.

Meningsenheterna ska sedan kondenseras vilket betyder att korta ned, men behålla kärnan. Meningsenheter tilldelas en kod som är en etikett på meningsenheten som beskriver dess innehåll. Koderna delas sedan upp i kategorier. Kategorier är en deskriptiv nivå av innehåll och kan ses som ett uttryck för det manifesta innehållet i texten (Graneheim &

Lundman, 2004). En subkategori kan beskrivas som en underkategori till en kategori. Till exempel så är tomat en underkategori till

kategorin grönsaker (Granskär & Höglund Nielsen, 2008).

Analysen av artiklarna gjordes i flera steg:

Steg 1: De utvalda artiklarna lästes igenom enskilt minst 2 gånger för att sätta sig in i deras innehåll och för att skapa ett helhetsintryck av artikeln.

Steg 2: Meningsbärande enheter som motsvarade studiens syfte valdes ut och markerades med märkpenna i artiklarna. Även detta gjordes enskilt. De utvalda enheterna diskuterades sedan och valdes ut

(11)

gemensamt.

Steg 3: De utvalda meningsbärande enheterna översattes till svenska och kondenserades.

Steg 4: De kondenserade meningsenheterna fick en kod.

Steg 5: Koder med liknande innebörd tilldelades en färg för att få en bättre översikt. Koder med samma färg bildade en gemensam kategori, vilket resulterade i två kategorier var av en fick två underkategorier.

Detta steg genomfördes gemensamt. Analysexempel se bilaga 4.

Innehållsanalysen lästes igenom och diskuterades sinsemellan och där meningsskiljaktigheter fanns diskuterades dessa.

RESULTAT

Denna litteraturstudie bygger på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen ledde fram till två kategorier ett spektrum av känslor och förändring. Till kategorin negativa känslor framkom två underkategorier förlust och isolering.

Ett spektrum av känslor

Den psykiska smärtan började vid diagnostillfället. Den tog sig uttryck i känslor av rädsla, stress, ångest, oro, ånger, depression, ledsamhet, känsla av förlust och sorg (Fu, Xu, Liu & Haber, 2008). Kvinnorna kände en stark känsla av rädsla vilket överraskade dem och de kände sig kontrollerade av rädslan (Nelson, 1996). Den psykiska smärtan innebar en kamp mellan känslan av mening och meningslöshet (Arman, Rehnsfeldt, Lindholm & Hamrin, 2002). Den psykiska smärtan innebar att kvinnorna kände en passivitet och meningslöshet.

Kvinnorna kände det som en känsla av att vara fast (Arman &

Rehnsfeldt, 2002). Kvinnorna kände sig starka och svaga på samma gång (Arman & Backman, 2007).

Förlust

Kvinnorna insåg att de inte kunde ta sin kropp och livet för givet (Halkett, Arborn, Scutter, Borg, 2007). Kvinnorna kände att de inte kunde kontrollera eller planera sitt liv. De sörjde över verkliga och tänkbara förluster (Nelson,1996).

Isolering

Den psykiska smärtan kunde i vissa sammanhang ställas i kontrast till kvinnornas omgivning (Arman et al., 2002). Den innebar en isolering från anhöriga, kvinnorna kände att de var en börda för familjen (Nelson, 1996). Den psykiska smärtan innebar även en orkeslöshet

(12)

som gjorde att kvinnorna inte orkade engagera sig i sin omgivning (Halkett, 2007). De ville inte dela med sig av sitt lidande av rädsla för att skrämma sina anhöriga (Fu et al., 2008).

Förändring

Kvinnorna upplevde den psykiska smärtan som en tomhet, ett vakuum och i detta vakuum uppstod ett inre arbete rörande existentiella frågor och det blev en start till en livsförändring (Arman et al., 2002). Den innebar ett förändrat livsperspektiv (Nelson, 1996). Psykisk smärta under bröstcancer innebar att gå från svaghet till att känna sig starkare, de kände styrka när de fann insikt i sin sårbarhet, rädsla och förtvivlan (Arman & Backman, 2007).

METODDISKUSSION

Denna studie är en litteraturstudie som baseras på sex vetenskapliga artiklar. Via Stora sökguiden på Blekinge Tekniska Högskolas

biblioteks hemsida finns länkar till de mest användbara sökmotorerna inom området hälsa. Samtliga sökmotorer inom detta område används för att få ett brett sökresultat och för att säkerställa att vi fångar in alla artiklar som besvarar studiens syfte. Trots en utökad sökning från 1999 till 1995 får vi inget förbättrat sökresultat. Det är möjligt att en mer utbredd sökning skulle kunna generera i fler artiklar. Denna idé förkastas eftersom artiklar skrivna före 1995 skulle innebära omodern forskning. Enligt Willman et al. (2006) är det bra att använda sig av Karolinska Institutets hemsida för att finna en bra engelsk MeSH

term. En engelsk MeSHterm för psykisk smärta finns inte därför görs en fritextsökning på nyckelordet psychological pain. Det ger dock inga träffar inom det valda området. För att kringgå detta problem

diskuteras om vilka ord som bäst beskriver psykisk smärta. Efter noga övervägande kommer vi fram till att suffering är det bäst ordet att använda, vilket också ger bäst sökresultat, se bilaga 1. Eftersom ordet psykisk smärta inte går att använda kan det innebära att sökningarna missat att fånga in artiklar som behandlar psykisk smärta vid

bröstcancer. Granskär och HöglundNielsen (2008) menar att ett bra sökresultat är när det är möjligt att läsa igenom alla abstract i

sökträffen (a.a). Därför anser vi att sökresultatet är tillförlitligt och därmed är studiens syfte besvarat. Då studiens syfte är att belysa innebörden av den psykiska smärtan under bröstcancer exkluderas artiklar som berör tiden efter avslutad behandling. Friberg (2006) menar på liknande sätt att området måste smalnas av för att nå kärnan och därmed bäst besvara studiens syfte.

Artiklarna som valdes ut granskas enligt Willman et al. (2006) protokoll för kvalitetsbedömning, se bilaga 2. Eftersom denna

(13)

bedömning är ny för oss kan detta leda till att artiklarna blivit bedömda på ett felaktigt sätt, och därmed kan användbara artiklar ha blivit förkastade. Däremot granskas samtliga artiklar av oss båda och det förs en diskussion, vilket ökar sannolikheten att bedömningen av kvalitén på artiklarna ändå är korrekt.

Texten analyseras på det manifesta innehållet. Vi valde Graneheim och Lundman (2004) analysmetod för innehållsanalys av artiklarna till resultatet. Då det är första gången vi använder oss av denna

analysmetod kan eventuella missförstånd ha uppstått kring metoden, vilket kan ha påverkat resultatet. Eftersom analysmetoden är

genomläst både på engelska och svenska känner vi oss införstådda med analysmetodens olika steg. Enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär en latent analys att titta på det underliggande och osynliga budskapet i texten (a.a). Eftersom vi väljer att titta på det manifesta i texten kan dolda budskap och upplevelser av den psykiska smärtan missas. Granskär och HöglundNielsen (2008) menar att i en kvalitativ metod är det stor risk att forskarna har tolkat resultatet under arbetets gång (a.a). Det latenta innehållet kan således omedvetet ha tolkats av oss under resultatarbetets gång.

Flera av artiklarna är skrivna av Arman vilket kan medföra att vårt resultat speglar hennes forskningsresultat. Resterande artiklar som används till resultatet har dock liknande resultat vilket minskar risken för att vårt resultat speglar Armans.

RESULTATDISKUSSION

I studien undersöks innebördan av psykisk smärta vid bröstcancer. Det framkommer i resultatet att psykisk smärta har flera olika innebörder.

Vid bröstcancer är den psykiska smärtan mångfasetterad där förlust, isolering och förändring sticker ut lite mer i mångfalden av känslor.

Det framkommer i resultatet att förlust är en innebörd av den psykiska smärtan. Den ger sig bland annat uttryck i form av en känsla av förlust av kontroll över livet. Sharpley och Christie (2007) finner även de i sin studie att förlust av kontroll över vardagen är en vanlig känsla vid bröstcancer. I liket finner även Halldórsdóttir och Hamrin (1996) i sin studie att personer med cancer känner en förlorad kontroll vilket kan provocera fram ångest. Kovero (2007) menar att beskedet om

bröstcancer väcker en känsla av att grundtryggheten försvinner.

Kovero och Tykkä (2002) fann att insjukna i en livshotande sjukdom är traumatisk och att det innebär fysiologiska och psykologiska

stressreaktioner vilka krossar livets vanliga rutiner (a.a). En fullständig

(14)

fysisk och psykisk kontroll över sitt eget liv borde vara oerhört viktig.

Att vårdas på sjukhus tror vi innebär att en del av den fysiska

kontrollen försvinner i sjukhusets rutiner. Upplever patienten samtidigt en psykisk förlust av kontroll borde det bli ett dubbelt lidande. För att minska detta lidande är det viktigt att sjukvårdspersonalen är

medvetna om denna företeelse och därmed kan underlätta och minska denna känsla av förlusten.

Den psykiska smärtan isolerar kvinnan från sin omgivning. På liknande sätt fann Kugelman (2000) att psykisk smärta handikappar och isolerar individen. Även Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att de flesta av deltagarna i studien kände sig vid något tillfälle

isolerade. De sluter sig inåt, undviker folk och känner sig toxiska (a.a).

Chockfasen som enligt Ottoson och Ottoson (2007) karakteriseras av isolering och är en av de fyra faserna som kvinnan genomgår efter en bröstcancerdiagnos (a.a). En patient som isolerar sig placerar sig själv vid sidan av. Hon uttrycker inte vad som sker inom henne och tar inte kontakt (Lindholm & Eriksson, 1993). Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att den sociala kontexten och det sociala stödet från anhöriga och sjukvårdspersonal är viktigt för den psykosociala anpassningen och för att överleva cancersjukdomen (a.a). Kunskapen om isolering vid bröstcancer borde därmed vara viktig att besitta och en del i omvårdnaden kring patienten borde vara att förebygga denna isolering genom att ge rum för samtal. På så vis kan problemet

uppdagas i tid och sjukvårdspersonalen kan föreslå professionell hjälp.

Den psykiska smärtan innebär även ett förändrat livsperspektiv.

Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att cancer gör att människan känner sig sårbar och att de upplever att de blir förändrade. De omvärderar sina mål och roller i livet (a.a). På liknade sätt menar Cullberg (2003) att efter en person genomgått en traumatisk kris kan erfarenhet ge individen en känsla av fördjupning och en ökad

förståelse för livets villkor. Enligt Kovero (2007) kan livsförändringen innebära en ny syn på betydelsen av livet. Kvinnorna i studien

(Kovero, 2007) beskriver att de vill leva i nuet, den sunda

själviskheten ökade, de förändrade sina värderingar och fann djupare relationer till sina anhöriga. Vidare fann Allen, Savadatti och

Gurmankin (2009) att kvinnorna känner sig stärkta av erfarenheten och fann en ljusglimt i vardagen (a.a) I motsats till vad som

framkommer i vårt resultat uppger två kvinnor i studien (Kovero, 2007) att inget i livet är förändrat sedan bröstcancerdiagnosen varken till det positiva eller det negativa. Vidare fann Kovero (2007) att livsförändringarna kan innebära sorg och förlust då viktiga mål i livet förändras. Enligt Eriksson (1994) är det säkerheten bortom oro och fruktan som gör människan stark och hon kan finna glädje och lust i lidandet (a.a). Det tycks som om den psykiska smärtan innebär ett nytt sätt att se på sig själv i sitt liv. Det borde därför vara viktigt att inom sjukvården kunna känna igen denna förändring hos kvinnorna och

(15)

finna tid att uppmuntra kvinnan till denna förändring, men även ge kvinnan utrymme att uttrycka sin sorg över eventuella förlorade livsmål.

SLUTSATS

Den psykiska smärtan innebär ett känslospektrum av en mängd olika känslor så som rädsla, stress, ångest, oro, ånger, depression,

ledsamhet, känsla av förlust och sorg. Förutom detta innebär den psykiska smärtan vid bröstcancer även en känsla av isolering, förlust av kontroll och en förändring. Det är svårt att finna forskning inom detta område. Eftersom den psykiska smärtan under bröstcancer är ständigt närvarande och är en del av kvinnans väsen är det viktigt med vidare forskning inom detta område. Då kan sjukvården erhålla

kunskaper så att de kan vårda hela människan både kropp och själ, eftersom den yttersta uppgiften med omvårdnad borde vara att lindra lidande.

(16)

REFERENSER

Allen, J.D., Savadatti, S. & Gurmankin Levy, A. (2009). The transition from breast cancer 'patient' to 'survivor'. Psycho

Oncology, 18, 7178.

Arman, M. & Backman, M. (2007) A longitudinal study an women's experience of life with breast cancer in anthroposophical (complementary) and conventional care. European Journal of Cancer Care, 16, 444450.

Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2002). Living with breast cancer – a challenge to expansive and creat forces. European Journal of Cancer Care, 11, 290296.

Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2003). The hidden suffering among breast cancer patients: A qualitative metasynthesis. Qualitative Health Research, 13, 510527.

Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L. & Hamrin, E. (2002). The face of suffering among women with breast cancer being in a field of forces. Cancer Nursing, 25, (2), 96103.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:a uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C.J. & Hall, P.

(2007). Bröstcancer. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB.

Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri (7:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Eckerdal, G. (2001). Smärtlindring dygnet runt en rättighet för cancerpatienten. Läkartidningen, 98, (16), 19121915.

Ericson, E. & T. (2006). Medicinska sjukdomar (2:a uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2002). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

(17)

Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Fu, M.R., Xu, B., Liu, Y. & Haber, J. (2008). 'Making the best of it':

Chinese women's experiencec of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing, 63, (2), 155165.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.

Granskär, M. & Höglund Nielsen, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

Halkett, G.K.B., Arbone, P., Scutter, S.D. & Borg, M. (2007). The phenomenon of making decisions during the experience of early breast cancer. European Journal of Cancer Care, 16, 322330.

Halldórsdóttir, S. & Hamrin, E. (1996). Experiencing existential changes: The lived experience of having cancer. Cancer Nursing¸19, (1), 2936.

Hinnen, C., Sanderman, R. & Hagedoorn M. (2008). Course of distress in breast cancer patients, their partners, and matched control couples. Annals Of Behavioral Medicine, 36, 141148.

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lidervårdares gestaltning av patienters vårdlidande.

Vård i norden, 28, (88), 48.

Kovero, C. & Tykkä, E. (2002). Att insjukna i bröstcancer. Vård i norden, 22, (3), 1520.

Kovero, C. (2007). Självet i förändring i relation till omskakande eller ödesdigra erfarenheter. Vård i norden, 27, (83), 914.

Kugelman, R. (2000). Pain in the vernacular: Psychological and physcal. Journal of Health Psychology. 5, (3), 305313.

Lindholm, L. & Eriksson, K. (1993). To understand and alleviate suffering in a caring culture. Journal of Advanced Nursing, 18, 13541361.

(18)

Loveys, B.J. & Klaich, K. (1991). Breast cancer: Demands of illness theory. Image: Journal of Nursing Scholarship, 22, (4), 256262.

Mee, S., Bunney B.G., Reist C., Potkin S.G. & Bunney W.E. (2006).

Psychological pain: A review of evidence. Journal of Psychiatric Research, 40, 680690.

Nelson, J.P. (1996). Struggling to gain meaning: Living with the uncertainty of brest cancer. Advances in Nursing Sciense, 18, (3), 5976.

Ottosson, H. & Ottosson, JO. (2007). Psykiatriboken. Stockholm:

Liber.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing Research. Principles and methods (7th ed.). Philadelphia: Lippincott.

Sharpley, C.F & Christie, D.R.H. (2007). ‘How I was then and how I am now’: Current and retrospective selfreports of anxiety and depression in Australian women with breast cancer. Psycho

Oncology, 16, 752–762

Shneidman, E. (2005). How I read. Suicide and LifeThreatening Behavior, 35, (2), 117120.

Socialstyrelsen (2008). Cancer Incidence in Sweden 2007.

<www.sociastyrelsen.se/Statistik/statistik_amne/Cancer> 20090123.

Stora sökguiden

<www.searchguide.se/bth/category/amnesguide/halsa>

20090122.

Wess, M. (2007). Bringing hope and healing to grieving patients with cancer. Journal of the Osteopath Association, 107, (12), 4147.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet.

Lund: Studentlitteratur.

(19)

BILAGOR

Bilaga 1: Exempel på artikelsökning 1 Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa artiklar 4

Bilaga 3: Artikelöversikt 5

Bilaga 4: Exempel på artikelanalys 7

(20)

(21)

BILAGA 1

Artikelsökning Databasen Medline 090121

Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2

Breast

Neoplasms Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article

157472 För många

Life change

Events Från 1999

Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article

14260 För många

Stress,

Psychological Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article

59983 För många

Breast Neoplasms and Life change Events and Stress, Psychological

Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article

86 6 1

(22)

Artikelsökning Databasen Cinahl 090121

Breast

Neoplasms Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed

21448 För många

Life

experience Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed

4447 För många

Suffering Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed

993 För många

Breast Neoplasms and Life experience and Suffering

Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed

5 1 1

Artikelsökning Databasen ELIN 20090122

Breastcancer Från 1999

Endast fulltext 25 1

(23)

Artikelsökning Databasen PsychInfo 20090129

Psychologica

l pain Från 1999 English language, female

82 0

Breast cancer Från1999 English language, female

34 0

Experience Från 1999 English language, female

77837 För många

Psychologica l pain + Breast cancer

Från 1999 English language, female

2 2

Psychologica l pain + Breast cancer + Experience

Från 1999 English language, female

2 1

(24)

BILAGA 2

Ur Willman et al. (2006) s. 156157

(25)

BILAGA 3

Författar Pub. År Land

Titel Tidskrift

Metod Urval

Resultat Kvalitet

Arman, M. &

Backman, M.

2007 Sverige

A longitudinal study an women's

experience of life with breast cancer in

anthroposophical (complementary) and conventional care.

European Journal of Cancer Care

Semi

strukturerade kvalitativa intervjuer 74 kvinnor med en medelålder på 48 år

Kvinnor som genomgått alternativ behandling var positiva över att ha funnit meningen med livet och vuxit som person

jämfört med kvinnor som fick traditionell behandling.

Bra

Arman, M. &

Rehnsfeldt, A.

2002 Sverige

Living with breast cancer – a challenge to expansive and creat forces.

Kvalitativ fenomenolog isk

120 kvinnor i två grupper om 60.

Kvinnor mellan 4254 år

Fyra kvinnor valdes ut och deras kommentarer representerade alla kvinnorna. Det är viktigt i läknings

och

rehabiliteringsproc essen att patienten är öppen och medveten om sina behov och

önskningar.

Bra

Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L. & Hamrin, E.

2002

Sverige och Finland

The Face of Suffering Among Women With Breast Cancer

Being in a Field of Forces.

Cancer Nursing

Kvalitativa intervjuer

17 kvinnor mellan 3569 år med medelåldern 48 år.

Lidandet påverkade kvinnornas

syn på sig själva och sina relation till andra.

Kvinnorna funderade över meningen med livet och försökte få svar på existentiella frågor.

Bra

(26)

Fu, M.R., Xu, B., Liu, Y. &

Haber, J.

2008 Kina

'Making the best of it': Chinese women's experiencec of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment.

Journal of Advanced Nursing

Deskriptiv fenomenolog isk

22 kvinnor mellan 3071 med

medelåldern 51 år.

Kvinnorna ville vara aktiva i hela cancerförloppet för att upprätthålla en optimistisk anda.

För att minska cancerpåverkan på anhöriga höll sig kvinnorna fysiskt aktiva.

Bra

Halkett, G.K.B., Arbone, P., Scutter, S.D.

& Borg, M.

2007 Australien

The phenomenon of making

decisions during the experience of early breast cancer.

Hermeneutis k

fenomenolog isk

Det framkom att utmaningen, förberedandet, överlevandet, dela med sig av

upplevelsen och ställa sig frågande till framtiden var väsentliga delar för kvinnorna i

cancerprocessen.

Bra

Nelson, J.P 1996 USA

Struggling to Gain Meaning:

Living with the Uncertainty of Brest cancer.

Advances in Nursing Sciense

Hermeneutis k fenomenolog isk

På grund av

osäkerheten var det svårt att finna en mening med bröstcancern. De vida känslorna kring osäkerheten förhindrade

kvinnorna att finna en menig i

vardagen.

Bra

(27)

BILAGA 4

Meningbärande

enhet Kondensering Kod Subkategori Kategori

“...the cancer diagnos stirred up a variety of feelings such as fear, stress, anxiety, worry, regret, depression, sadness, distress and feelings of loss.” (Fu et al., 2008, s. 158)

Cancerdiagnosen rörde upp många känslor så som rädsla, ångest, depression med flera

Många

känslor Ett

spektrum av känslor

“...women tried to protect themselves from their deepest feelings of

suffering by avoidance”

(Arman et al., 2002, s. 99)

Kvinnorna försökte skydda sig mot sina känslor av lidande genom att dra sig undan

Undanträn

ga känslor Isolering Ett spektrum av känslor

“The intensity of fear often

surprised the women, and they felt controlled by their uncertain futures” (Nelson, 1996, s.63)

Intensiteten i rädslan överraskade.

Kvinnorna kände sig kontrollerade av en osäker framtid

Starka känslor.

Känner sig kontroller ad

Förlust Ett spektrum av känslor

“...in this inner work, the women believed they were growing and developing themselves very rapidly.”(Arman et al., 2002, s.

100)

I det inre arbetet växte kvinna och utvecklades

Inre arbete och

förändring

Förändring