Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Gärd Folkesdotter
Title Bebyggelsehistorisk forskning vid statens institut för byggnadsforskning
Issue 8
Year of Publication 1984
Pages 42–51
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Bebyggelsehistorisk forskning vid statens institut för byggnadsforskning
Av Gärd Folkesdotter
Fig. I.Statens institut förbyggnadsforskningligger i Gävle där Cävleånsdeltabildningblev något sånärfastmark på 1600-talet ochdär mångahundrafartygbyggtsfrån1700-talet fram tillsenastesekelskiftet.Här gick också gränsen mellan det gamlafiskarsarphälletoch indu¬
stristadsdelenBrynäs. Bilden visar 1980årsbebyggelse ochgatunätlagrädöverI860 års. De hussompå bilden harsvarttakfinnsännukvar
— enHtenrestavdenursprungligafiskarbebyggelsen.(Denbakomliggandekanalenärigenlagd.)
Institutet har f n ca 160 anställda och en mycket
stor del av institutets olika projekt behandlar på olikasättbyggnader ochbebyggelse. Förattfåen
hanterliguppgiftharjag i detta sammanhang defi¬
nierat bebyggelsehistorisk forskning som forsk¬
ning om grupper av byggnader eller byggnadsty¬
per, deras tillkomst, utformning, användning
och/ellerförändringöverentidsperiodpåca15 år ellerlängre.
Verksamhetenvidinstitutethartidigarei huvud¬
sak finansierats via anslag från statens råd för
byggnadsforskning; fro mjuli1984fåremellertid institutet sittbasanslag direkt frånbostadsdeparte¬
mentet.Budgeten harenomslutning påca40 mil¬
joner; ca 14% avdettatasin genomuppdrag och försäljning av publikationer. Ungefär 20% av
forskningsavdelningarnas tid går åt till externa uppdrag.
Enligt sin instruktion har institutet till uppgift
att ”bedriva sådan forsknings- och försöksverk¬
samhet som är ägnad att främja en rationell ut¬
vecklingavplanering,produktionochförvaltning
inombyggnadsområdet. Institutet börföreträdes¬
vis inrikta sinverksamhetpåsådanaproblemsom är väsentliga förutvecklingeninom byggnadsom¬
rådet men som inte uppmärksammas av andra forskningsinstitutioner ellerenskildaforskare.”
Mången läsare kanske i Luthers anda frågar
”Vad är det?” efter läsningen av institutets in¬
struktion.Jagskadärför inledningsvis kortbeskri¬
va deforskningsavdelningarsom bedriver bebyg¬
gelsehistoriskforskning, vilkaämnesområdensom iövrigtbehandlasi forskningen ochinstitutetsom forskarmiljö. Däreftergårjag in på framväxtenav denbebyggelsehistoriska forskningenochgernåg¬
raexempel på hurbebyggelsehistoriskastudier har
använtsi olikasammanhangoch medolika syften.
Vidare görs en uppräkning av pågående projekt
medbetydandebebyggelsehistoriskainslag ochav¬
slutningsvisförsöker jagsäganågotomden fram¬
tida forskningen. Rapporterm m från avslutade projekt ellerdelprojekt finnsilitteraturlistan.
Forskningsområden vid SIB
Deavdelningarpå SIBsombedrivitbebyggelsehis¬
toriskforskningärfrämst avd 1,3 och 4. Inomav¬
delning1”Boendeförhållanden ochbostadsplane¬
ring” studerasbostadsstandarden, dessfördelning
och förändring, vilka samband som finns mellan
bostäderna ochderas utformning samt hushållen
ochderasanspråk.Avdelningensforskningrörsig
främstpåbyggnads- ochstadsdelsnivåoch medar¬
betarnaärblaarkitekter ochsociologer.
Inomavd 3”Bebyggelse ochbosättning” stude¬
rasbebyggelsensom en resursförhushåll och indi¬
vider.Verksamheten inriktasi första handmottät-
ortsbebyggelsen, dessegenskaper, utveckling och förutsättningar och mot hushållens geografiska fördelning, flyttningsrörelser och pendlingsrörel-
ser.Vidavdelningenfinns bl akulturgeografer och
arkitekter.
Studiernavid avd4,avdelningen för”Forskning
om kommunal planering”, kan härledasur kom¬
munernas ansvar för bebyggelsens och markens ordnande, bostadsförsörjningen ochövrig service
åt kommunernas invånare. Vidavdelningen finns
bl aarkitekter,sociologer,socialantropologer och
andrasamhällsvetare.
Inom institutet finns också avdelningar eller
grupper sombedriverforskningombostadsmark¬
nad och bostadspolitik, styrmedel i byggandet, byggnadsverksamhetens betydelse för samhälls¬
ekonomin, material och konstruktioner (särskilt
materials och konstruktioners åldrande under verkliga förhållanden), klimat och installationer
samtenergihushållning. Därarbetar bl aföretags-
och nationalekonomer, statsvetare, tekniker och
naturvetare.
SIB som
forskningsmiljö
Genom attinstitutet harenbredkompetensprofil finnsgoda möjligheter tillsamarbeteövertraditio¬
nella disciplingränser. Dessa möjligheter kanske
inte alltid utnyttjas i den utsträckning som vore önskvärt, men det finns flera projekt där detta görs.
Många forskare påinstitutethar goda kontakter
medandra institutioner ochforskningsmiljöer och imångafall inbjudsopponenterochseminariedel-
tagaredärifrån till institutetsseminarier. Forskare
fråninstitutet deltarnaturligtvis ocksåi seminarier
och konferenser som ordnas på andra håll, bl a
som föreläsare. Kontaktermed statliga och kom¬
munalatjänstemän och andraavnämareavinstitu¬
tetsforskning upprätthållsbl avia kurser och kon¬
ferensersomordnaspå institutet.Institutet åtar sig
ocksåuppdrag, vilket oftainnebär ennäradialog
medbeställarna.
De olika forskningsavdelningarna vid SIB har
stora likheter med universitetsinstitutioner, med regelbunden seminarieverksamhet enligt vanlig
akademisk praxis där olika projekt och projekt¬
förslag behandlas och därteori- och metodfrågor
diskuteras.Omkringenfjärdedelavforskarna har
doktorsexamenochnästanlikastorandel bedriver doktorandstudier;etttjugotalpersonerärinskriv¬
nasomdoktorander vid olikainstitutioner.
En klar skillnad tror jag emellertid ligger i att SIB;sverksamhetärmerprägladavtvärvetenskap¬
liga kontakter och av de olika forskningsavdel- ningarnas allmänna inriktning. SIB har som
branschforskningsorgan dubbla skyldigheter; dels
ska forskningen vara i någon mening nyttig för demsom planerar, producerar, förvaltar och an¬
vänder bebyggelse, dels skaforskningen uppfylla vetenskapssamhällets kravpå kvalitet.
Enskillnad gentemotuniversitets- och högskole¬
institutionerärnaturligtvisattSIBinteharenobli¬
gatorisk undervisningsskyldighet. Det finns inom
SIB en stark kontinuitet — bla beroendepå an¬
ställningstryggheten — som medger en långsiktig kunskapsuppbyggnad.Iden månsomforskningen
vid universitet ochhögskolorbyggerpå arbetenav studerande och av projektanställda forskare —
och intepå fast anställdaforskarepåforskartjäns¬
ter—ärdet sannoliktmycket svårareattupprätt¬
hålla enkontinuitet.
Forskningsresultaten förs i första hand ut ge¬
nom rapporteri institutets meddelandeserie och i artiklarochi tidskrifter. Detfinns också andrasätt
som prövats. Några exempel från detbebyggelse¬
historiska områdetsomkannämnas ärLeif Jons¬
sonsutställningomenfamiljshusets utvecklingoch Lars-Erik Borgegårdsm fl videofilmomeffekter¬
na av fredsförbandslokaliseringentillArvidsjaur.
Bildband från olikaprojekt har också gjorts, bl a avBjörn Linnomstadensmönster. Forskningsre¬
sultatensprids också viaföreläsningar,kurser och seminarier.
Den
bebyggelsehistoriska forskningens framväxt vid SIB
Under 60-talet förekomknappast någonforskning
avdettaslag; möjligenkanendel studieravstads¬
utveckling räknashit.Äldrebebyggelsebehandla¬
des i början av 70-talet i ett projekt om renove¬
ringsteknik,somsenareöverflyttadestill riksantik¬
varieämbetet isamband med institutets omlokali¬
sering från Stockholm till Gävle. Den egentliga bebyggelsehistoriska forskningen kansägas börja under 70-talet.Bl afanns då tankenattkontinuer¬
ligtsamlaöversiktlig informationombebyggelsens gradavpermanensochförändringövertiden,dess beståndsdelar ochfysiskastruktur.
Projektet Äldre bebyggelsemönster, senare kal¬
lat Bebyggelsemönster i industrisamhället, med Björn Linn som projektledare, inriktades till en
börjanpå deproblemsomgälldeuppbrytandetav
gamlastadsplaneroch koncentreradessedanpåbe¬
fintliga bebyggelsemönster. Innan arbetet hunnit slutföras, flyttade emellertidBjörn Linn till Göte¬
borg. En rad stenciler och artiklar har emellertid producerats inom projektet.
InomprojektetLokaliseringavettfredsförband tillArvidsjaur—varssyfte har varitattutvärdera effekterna på kommunal nivå beträffande fysisk planering, sysselsättning, serviceoch ekonomi av
lokaliseringen avett fredsförband i Arvidsjaur—
har bl a undersökningar av kommunens fysiska planering och av bostadsbyggandet i kommunen gjorts.
En studieavlokala tätortsstrukturer hargenom¬
förtsavAnn-Mari Eriksson ochpublicerats imed¬
delandet Lokalatätortssystem.Framväxt—plane¬
ring—alternativ.Ettbeskrivningssystem föryttre fysiskform. Syftetmed studienvarattbeskriva be¬
byggelsestruktureniSverige medavseende påyttre
fysiskformsamt attanalyseraeventuellaskillnader med avseendepå geografisk belägenhet,topografi
och befolkningsstorlek. Undersökningsenhet är det geografiska området inom 30 km radie från centralorten i varje kommun. Den övergripande fysiska bebyggelsestrukturenhartypiseratsbeträf¬
fande yttre fysisk form utifrån några region-och stadsstrukturmodeller.
AnnSchlyter,som arbetar vid institutetsfilial i Lund, har studerathurenkåkstad iZambia kom¬
mit tillochhur denutvecklats, vilkatillbyggnader
ochandraförändringarsomgjortsunderperioden 1968 till 1982 främstgenom självbyggeriav invå¬
narnai området.
Skiljer sig SIB:s
bebyggelsehistoriska forskning
från andra
institutioners?
Kanske är likheterna större än skillnaderna och kanskeärdet istorutsträckning likartadforskning
som bedrivs vid SIB och vid universitet och hög¬
skolor.Deforskaresomarbetarvid SIBäri de fles¬
tafall utbildade vid universitet ochhögskoleinsti¬
tutioner och harimånga fall bedrivitforskningvid sådana institutioner innan de blev anställda vid SIB. Några bebyggelsehistoriska studier vid SIB bedrivs ocksåsomavhandlingsarbeten, medknyt¬
ning till olika institutioner. Det är naturligtvis så
att tex arkitekter, konstvetare och kulturgeogra¬
fer—förattnämnanågraavdekategoriersomar¬
betar medbebyggelsehistoriskforskning—genom sinutbildningoch verksamhettillägnatsigmetod¬
kunskaper ochteoretiskaperspektiv, som sedan i hög grad präglarden egna forskningsverksamhe¬
ten,varesig den försiggår på SIB eller på någotan¬
nat ställe.
Vid vissa institutionerärdet —p g aderasäm¬
nesinriktning —självklartatt bebyggelsehistorisk forskning ska bedrivas, men så är inte fallet vid SIB.Institutet har inte inågonpolicyförklaringta-
git ställning till om bebyggelsehistorisk forskning bör bedrivas.Omfattningenavden bebyggelsehis¬
toriska forskningen har varit ochärrelativt liten i
förhållande till övrig forskning och förekomsten
berortillrätt stordelpå enskilda forskares intresse
ochkompetens. Den forskning avdetta slag som
förekommer, kannärmastses somettmedelattbe¬
skriva och förklara företeelsersom har betydelse för t ex kommunal planering, byggnadsproduk- tion ochförvaltning—bebyggelsehistorisk forsk¬
ningäringet mål i sig. Ett exempel kanske kanbe¬
lysa detta förhållande.
Clarissa Kugelberg, som är socialantropolog, har inomprojektet Bostadsområdets socialastruk¬
tur studerat ett äldre egenahemsområde Orion,
desstillkomst ochutveckling från fäbodvall till in¬
dustrisamhälleochvidare till slutet av 1970-talet, då området fått karaktären av förort till Gävle.
Bebyggelse- ochbefolkningsutvecklinghar beskri¬
vits medhjälpavbyggnadslovshandlingar,planer, fastighetsböcker, mantalslängder, taxeringsläng-
der ochintervjuer. Kartläggningenavområdetsut¬
vecklingäremellertidinget självändamålutanhar gjorts förattbelysa de frågorsommanbrottas med iprojektet: Vilka formeravsamarbete utvecklas i bostadsområden? Kring vilka frågor samarbetar
man? Vilka möjligheter och vilka begränsningar finnsdet församarbetet?Ivilkenutsträckning kan grannsamarbetelösa invånarnas problem?
Idettasammanhang ansågs det lämpligtatt stu¬
deraettområdesomtycktesmotsvaraidéeromhur samarbete gynnas: grannsamarbete borde bla ha särskiltgoda förutsättningarattutvecklas iettom¬
råde där hushållensfamiljesituation och ekonomi
samt familjemedlemmarnas ekonomi är likartad.
Orionområdetvaldes bl a därföratt det från bör¬
janhade enhomogen arbetarklassbefolkning och
därförattdet hadefunnitsenegnahemsförening i
området i 60 år.(Resultatetavundersökningenre¬
dovisas i meddelandeM79:8.)
Dentidigare nämnda studienavlokalatätorts- struktureroch detprojektsombehandlar lokalise¬
ringenavettfredsförband till Arvidsjaur börvara
avintresse för demsomhållerpå med fysisk, eko¬
nomisk och socialplanering,t extjänstemän och politikerpå kommunal nivå och länsnivå. Detgäl¬
ler ocksådepågående projektsombeskrivs längre fram, särskilt Gösta Carlestams Sandvikenstudie och Christina Thunwalls och mitt projekt Bebyg¬
gelseutveckling i små samhällen.Leif Jonssonsun¬
dersökning av enfamiljshusets utveckling ingår
som endel i ettprojekt kallat Typhusets form och teknologi, där avsikten är att granska såväl rena
formförändringar (Leif Jonssons studie)som hur marknadsföringen utvecklats samt vilka plantek¬
niska ochteknologiska förändringarsomägtrum under efterkrigstiden. Den bebyggelsehistoriska delen av projektet har en koppling till undersök¬
ningar avtyphusfirmornas framväxt ochbyggan¬
detsutveckling (jfr institutets instruktion).
Vilken
kompetens för bebyggelse-
historisk
forskning finns på SIB?
Till bildenavdenbebyggelsehistoriska forskning¬
enpåinstitutet hör den kompetenssomfinns bland de anställda.Härfinnsblanddemsom nuellertidi¬
garesysslatmedbebyggelsehistorisk forskning bl a
arkitekter, kulturgeografer och konstvetare. I projekten finnsofta olikatypav kompetens före¬
trädd. Det kan ocksåförtjänaatt nämnas, atten deläventidigare har arbetat med bebyggelsehisto¬
riska studier. Christina Thunwall har undersökt
förändringar i Kalmar stadsbild underefterkrigs¬
tiden i sindoktorsavhandling 1977. Lars-ErikBor¬
gegård har tillsammans med Sven Gaunitz och Rune Buntestuderat denekonomisk-historiskaut¬
vecklingen i Vindelnskommun ochäventagit med bebyggelsehistoriska inslag. Själv har jag tidigare tillsammans med Sonja Vidén bedrivit ett forsk¬
ningsprojekt vid Konsthögskolans arkitektursko¬
la, Omvandlingsproblemimedelstorasvenskastä¬
der, som varinriktatpå planerings- och stadsför¬
nyelseverksamhet under efterkrigstiden.
Den erfarenhet som endel forskarehar av an¬
ställningar på kommunala planeringskontor och liknande förtjänar ocksåatt nämnas; Gösta Car¬
lestamsarbetepåregionplanekontoret iStockholm hart exhaftbetydelse för hans forskning.
Bebyggelsehistoriska studier sysselsätter också
endelavinstitutets forskarepå deras fritid.Ingvar Henricson, civilingenjör och ekonom,sompå SIB forskaromenergiplanering, hartextidigare gjort
upp mätningarav tibetansk arkitektur i Ladakh.
Hanskrivernupåledigastunderenbokomsjösta¬
den Gävle medtyngdpunkt på 1800-talet. Han har i formavperspektivteckningar rekonstrueratstora delar avstaden, bl astadsdelenÖster från vilken inga kända bilderfinns från mitten av1800-talet.
Fig. 2. Enfamiljsvillor,överst1950-tal,i mitten1960-tal, nederst 1970-tal.UrLeifJonssortsarbeteomenfamiljshusets utveckling.
Pågående projekt med bebyggelsehistoriska inslag
Från egnahem till villa. Enfamiljshuset i Sverige 1950—80
Syftetärattge enbred arkitekturhistoriskskildring
av enfamiljshuset under efterkrigstiden. Arbetet bedrivsavLeifJonssonsomendoktorsavhandling vid konstvetenskapliga institutionen i Uppsala.
Framställningentarsin utgångspunkt ieninvente¬
ringav egnahems- ochvillabebyggelsen i sju olika
orteriSverige, bl aUppsala(fig.2).
Egnahems- och villabebyggelsens miljömässiga
karaktär ochläge i förhållande tillövrigbebyggelse beskrivs. Förändringar i husens form och kons¬
truktionregistreras ochläggstill grund förenenkel typologi där vissatidstypiska drag framhålles.För¬
ändringar i bostadens utrustningsstandard be¬
handlas också.
Inom projektet belyses även enfamiljshusets ställning inom den statliga bostadspolitiken, nä¬
ringslivets bostadsbyggande i mindre industriorter, sparbankernas bosparande och dess betydelse för grupphusbyggandet, kataloghusbranschen och bostadsstyrelsens typritningsverksamhet. Forsk¬
nings- ochutvecklingsarbetet inomsmåhussektorn beskrivs, form- ochidéutvecklingenanalyseras lik¬
som förhållandet till äldre lokala byggnadstradi¬
tioner.
Källmaterialet består tillstordelavstadsplaner, byggnadslovsritningar och annat material från byggnadsnämndernas och bostadsstyrelsens arkiv.
Studier av tätorter. Bebyggelsemönster och funk- tionsförändringar. Sandviken: enfallstudie av en
ortsutbyggnadssätt
Syftet med denna studie, som bedrivs av Gösta Carlestam,är attklarläggahurenortutvecklas och
hurmiljön förändrasgenomolika krafterochge¬
nom samhällets reglering. Sandvikens utveckling följs från anläggningsbeslutet på 1860-talet till stålkrisen på 1980-talet. Beskrivningargörs avde kommunalaaktörernasföreställningaroch målav¬
seende stadens-tätbygdens utformning. En viktig frågeställning är hur individens verklighetsbild skiljer sig från den offentliga planeringens.Före¬
ställningarna relevansprövasmotbeskrivningarav den faktiskaverkligheten (fig. 4).
,9 ,35 ,14 ,26,15 ,13 ,16 ,34 ,12 ,30 ,31 ,24 ,20 ,21 ,25 ,32 ,29 ,19 ,22 ,37 ,38 ,33 ,4
Å Kvinna
? Man
& Fl ieka
? Poj ke
Fyllt huvud = fastighetsägare
Senare
Mantalsskriven på annan ort fastighet inom området Tidigare
Markerar samma individ
Fig.3. Diagrammet visarfastighetsbildningen(från 1869 vid laga skiftet) och bosättningsmönster(från 1940)förettavdetrettonhemman
somfanns iundersökningsområdet. Boendetochfastighetsägandeiområdet är stabilt,manbor ofta länge påsammafastighetoch husen
säljstill ellerärvsavnästagenerationistorutsträckning.(Folkesdotter och Thunvall).
Tankenär attstadsmonografinöverSandviken
skall geempiriskt underlag för enteoriutveckling
om sambandet mellanentätortsstruktur och för- ändringskrafter. Ommankanvisapåmergrund¬
läggandeförändringsmekanismergenomattstude¬
ratätortsmiljöer ietthistorisktperspektiv kanman
— eventuellt —bättre behandla de framtidapro¬
blemen.
Källmaterialet består främstavplaner, ritningar
och handlingar från kommunens och företaget
Sandviks arkiv och andraregister, kart-och flyg-
bildsmaterial ochintervjuer.
Bebyggelseutvecklingismå samhällen
Projektetstartadesunder 70-talet, dåbostadsbyg¬
gandet pålandsbygden ökade och mångapolitiker
Fig. 4.StorgataniSandviken i Gästrikland.Härbyggdes 1862ennyfabrik.Konsul Göransson hade lyckats praktisktattexploateraHenry Bessemers patent.Kringfabrikenväxtesåsmåningomuppettarbetarsamhällemeddragavbrukssamhälle.Ienavhandlingsomkommer
attpresenterasunder år1985,kommerGösta Carlestamattbeskriva industrisamhälletsutvecklingoch dessbebyggelsehistoria.
Påfototovanvisasetttypiskt brukshus planeratförfyra arbetarfamiljeriböttenplanet.Under vissa perioder kom härattbolångt flerperso¬
ner. Trångboddhetenblevettproblem. På 70-taletrevs endelavdegamla brukshusen itvåvåningar.DeersattesavRalph Erskines kända flerfamiljshus. (Nya Bruket)
Avhandlingenavslutas medattbeskrivahurenliten kommunväxerframiskugganavdetstoraföretagettillen ”storkommun”somskall hantera allafrågorsomhör livet i vardagen till. Desom önskarkan läsa inettstycke svenskhistoriafocuseradtillettsamhälle,menarförfatta¬
ren.Foto Gösta Carlestam.
och tjänstemän i kommunerna kände osäkerhet i dennyaplaneringssituationen.Syftetmedprojek¬
tetvar(ochär)atttaframkunskapsomökar för¬
ståelsen för de processer sompågår på landsbyg¬
denoch som har betydelse för bebyggelseutveck¬
lingen, tillnyttaför planerareochkommunpoliti¬
ker i deras vardagsarbete med bebyggelsefrågor
och även för diskussion om planering och bygg- nadslovsgivning på olika nivåer. Arbetet bedrivs
avChristina Thunwall ochmigochinriktassärskilt på att beskriva och analysera fastighetsägarnas
handlandeoch sätta det irelationtillkommunens
planeringoch åtgärder. Till skillnad fråntidigare forskning som gällt större tätorter och storstads¬
områden vill vi studera landsbygdsförhållanden,
som är relativt opåverkade av byggnadsfirmor, bostadsföretagoch andraexploateringsintressera-
de(fig. 3).
Vistuderarbebyggelseutvecklingochandra för¬
hållanden i ett geografiskt avgränsat område i Ljusnansdalgång. Detinnehållersåvälenmindre tätort medservicesomjordbruksanknutenbebyg¬
gelse.I området borca500personer.De undersök¬
ningarsomgörsgällerbebyggelsens utvecklingoch användning, befolkningsutveckling,sysselsättning
och pendling, markanvändning, kommunens pla¬
nerochåtgärdersamtfastighetägarnas,övriga bo¬
endesochbostadssökandes uppfattningar.
Den kartläggning som gjorts av fastighetsbild¬
ning, ägande, överlåtelse och användning av fas-
tigheter samt bosättning börvara planeringsrele¬
vant, ävende boendesoch fastighetsägarnasupp¬
fattningaromvadsomärenlämplig bebyggelseut¬
veckling och desenaresinställning till försäljning
av mark. Studier av kommunens åtgärder, av
bebyggelse- ochmarkpolitik och dess effekter bör ocksåvara avintresse förpolitiker och tjänstemän, förhoppningsvis även för dem som påverkas av, ochvillpåverka den kommunalaplaneringen och
dessgenomförande.
Inom projektet ryms också ett par delprojekt.
Christna Thunwall harbl aintervjuat tjänstemäni några kommunerombevarandepolitik och hante¬
ringavdet kommunalafastighetsbeståndet. Själv
har jag studeratsynen påäldre bebyggelse under efterkrigstiden och arbetarnumedenavhandling
om arkitekternas synpåöversiktlig planering och äldrebebyggelse.
Bebyggelsehistorisk forskning på SIB i framtiden
Som framgår av de olika exempel på bebyggelse¬
historiska studier som nämnts har forskningen gällt olikanivåer, från hus, kvarter,stadsdel eller landsbygdsområde till bebyggelsestruktur på re¬
gional nivå. Studierna riktarsig motavnämnaren
avskildaslag,från statliga tjänstemän pånationell
ochregional nivå tillkommunala planerare, enin¬
tressantallmänhet ochandra forskare. Detärna¬
turligtvis intelättattförutse vilkeninriktning den bebyggelsehistoriska forskningenpåSIB kommer
att få i framtiden, jagtroremellertid inte attden
kommeratt försvinnahelt, eftersom det finns in¬
tresse för områdetbland institutets forskare.
Desenasteårenhar det ställts ökade kravpå SIB
att tjäna in pengar genom uppdragsverksamhet
och sådana finansieringsmöjligheter kommer na¬
turligtvisattfåbetydelseäven för den bebyggelse¬
historiskaforskningens omfattning och inriktning.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå¬
dets ochbyggforskningsrådets inställning till sådan forskning kan fåstorbetydelse. Det kan ocksåtän¬
kas att tex planverket och riksantikvarieämbetet
kanvilja finansiera viss forskning.
Det har ocksådiskuterats —tex i Arkitekttid¬
ningennr6/1984—attförläggaettbyggnadstek-
niskt arkiv till Gävle. Det skulle kunna haenan¬
knytning till och stimulera den bebyggelsehistoris¬
kaforskningen.
Allmäntsetttycks intresset för den äldrebebyg¬
gelsen haökat under70-och 80-talen;nybyggandet
har minskat och kommer attge ettjämförelsevis blygsamt tillskott till bebyggelsemassan under överskådlig tid. Detbordeävenkunna leda till en ökad forskningsinsats inom det bebyggelsehisto¬
riska området. Ska vi på SIB vänta och se, eller medfriskt mod försökasättaigångnyaprojekt?
GärdFolkesdotter, f 1940, arkitektexamen KTH 1966, Konsthögskolansarkitekturskola 1972. An¬
ställd vid Statens institut för byggnadsforskning, avdförforskningom kommunalplanering.
Litteraturförteckning
Listan omfattar främst artiklar och skriftertryckta underdese¬
nasteåren.Inomprojekten har ofta stenciler ochannatarbets¬
materialtagits framsominte redovisas nedan. Förutomnedan nämndaskrifter har också institutets årsböcker från åren1976, 1979, 1980, 1981, 1982 och 1983använts.
M = meddelande/bulletin i SIB:smeddelandeserie
D = documents,skrifter på utländskaspråk i varierandeut¬
förande;
T = skT-skrift,utgivningstatensråd förbyggnadsforskning.
Borgegård, L-E.Fysisk planeringochförändrad markanvänd¬
ning — exemplet förbandslokaliseringen i Arvidsjaur.
Markanvändning —norr/Landuse— north. Teoretisk problembehandling. Någraperspektivpå intressenoch be¬
slut vidmarkanvändningen. Rapport 1 1981, Umeå uni¬
versitet.
Borgegård, L-E. Glesbygdsbefolkningtar turochretur.Bygg¬
forskning1982:7.
Borgegård, L-E, Häggström, N. Resurs ochanpassning.För¬
ändringavhushållenslevnadsvillkor iennorrländsk in¬
landskommun under perioden 1860—1980. I Geografi
ochsamhällsplanering. Studier tillägnadeErik Bylund,Ge¬
rumB:7,Umeå 1982.
Borgegård, L-E, Magnusson, L. NärK4kom til byn. Effektenav fredsförbandsetablering i Arvidsjaur. M 84:31.
Bunte, R,Gaunitz, S, Borgegård, L-E. Vindeln. Ennorrländsk kommuns ekonomiskautveckling 1800-1980. Lund 1982.
Carlestam, G. Sverige—ettlandutanstäder. Statensinstitut för byggnadsforskning.Årsbok1980.
Eriksson, A-M. Lokalatätortssystem.Framväxt—planering—
alternativ. Ett beskrivningssystem föryttrefysisk form.
M 83:19.
Folkesdotter, G. Användningenavkvalitativa metoderi projek¬
tetBebyggelseutveckling i små samhällen. Kugelberg C.
red.Omkvalitativametoder, del 2—forskningsomska¬
pande arbete—rapportfrånettseminarium1980. M 81:7.
Folkesdotter,G. Störtas skall det gamlasnartigruset.Bostadsso- cialautredningenssynpå äldre bebyggelse.M 81:12.
Folkesdotter, G. Motiv förförnyelseoch bevarande. I SOU 1981:100Stadsförnyelse—kontinuitet,gemenskap,infly¬
tande. Stockholm 1982.
Folkesdotter, G. Boende på landsbygden. Statens institut för byggnadsforskning.Årsbok 1982.
Folkesdotter, G. Hurstorärenlokal bostads- och fastighets¬
marknad?Hurfungerar den?ISpeletommarken!Spel¬
planen, spelreglerna, aktörerna. Rapport frän ett fors¬
kar/praktikerseminarium 1981. M 82:10.
Folkesdotter, G. Förnyelse—bevarande. Diskussion itidskrif¬
terna Byggmästaren/Arkitektur, Bygd och Natur samt Plan 1947—1974. M 82:21.
Fransson, U. Metoder för analysavrumslig struktur,medhjälp
av flödesuppgifter. Enjämförelse.Choros 1982:7. Kul¬
turgeografiska institutionen, Göteborgs universitet.
Henricson, I. Fiskarstansomförsvann. Svenskaturistförening¬
ensårsskrift 1981.
Hirn, O. Att styra bebyggelsens utseende. En genomgångav
rättsfallrörande 38 & BS, M 82:25.
Kugelberg, C. Egnahemsområdet Orion—grannsamarbete iett bostadsområde.M 79:8.
Linn, B. Att läsa staden. UppsatsiStadsborna. Tankarkring stadsstudier. Bygds och NaturÅrsbok 1980. Riksförbun¬
det förhembygdsvård, Stockholm 1981.
Linn, B. Svenskstad—ensprångbräda? Uppsats iPerspekf/vpå Svenskstad. Stadensomforskningsobjekt 1950—1980.En skrift fränprojektetSvenskstadsmiljö,byggande och bo¬
ende under desenastehundra åren. Akademilitteratur, Stockholm 1981.
Linn, B. Ivar Tengbom och arkitektyrket. Uppsats i Stenstadens arkitekter. Sju studieröverarkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850—1930. Utgiven av projektet Svensk stadsmiljö.
Akademilitteratur, Stockholm 1981.
Linn, B. Gunnar Wetterling, stadsarkitekt. Uppsats i Från Gäst¬
rikland 1980, utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening. Gävle 1981.
Linn, B. Komfort på knappa villkor. Omenergihushållningi be¬
byggelseförr. Uppsats i Energihushållning medbesinning
del2, T 10:1981.
Linn, B. Fasadarkitektur—enbortglömd konst. A T/Arkitekt¬
tidningen, 1981:8.
Nilsson, P. BosättningsmönstretsförändringariSverigeunder 1900-lalet.Enlitteraturstudie.M 82:9.
Schlyter, A, Schlyter, T. George—the Development ofaSquat¬
terSettlementiLusaka, Zambia.D 3:1980.
Schlyter, A, Rakodi, C.Upgradingin Lusaka.Participationand physicalchange. D 16:1981.
Schlyter, AUpgrading reconsidered—The George studies inre¬
trospect,M84:4.
Sollbe,B(red) Detfinnsingen dunderhonung! Frånettsymposi¬
um omändradeförutsättningar förkommunal markan- vändningsplanering. M84:3 (innehållerettflertaluppsat¬
ser avolikaförfattare)
Thunwall, C. StadsbildeniKalmar, förändringar i innerstaden 1945—1972. KKHArkitekturskolan 1977.
Thunwall, C, medEriksson,L,Folenius, B, Larsson, L-l. Hus i Kalmar. Rapport 12, Centrumplaneringen, stadsarki¬
tektkontoret, Kalmar 1980.
Thunwall, C, Hur bevarar kommunen. Redovisningav eninter¬
vjuundersökningifemkommuner 1981. M 82:24.
Thunwall, C. Kalmar innerstadsomvandling under efterkrigsti- r/en.Kalmar stads historia111, 1984.
Historical studies
concerning buil¬
ding and the built environment
con¬ducted
by the National Swedish
Institute for
Building Research.
by
Gärd FolkesdotterThese studiesconcern the origin, design, use and change inuseof buildings and buildingtypes,espe¬
cially housing, over periods of 15 years or more.
Thisparticular typeof research, whichrepresents only a small part of the work carried out by the Building Research Institute, is mainly due to the interest and competence ofa few individuals, for instancearchitects, arthistorians and humangeo¬
graphers. The article containsadescription of the growth of this branch of researchat the Institute andthe fields of interest cultivatedovertheyears.
Three studiesarecurrentlyunderway that havea
significant amountofbuilding historical content.
The first of these isadoctorial dissertationbyLeif JonssonoftheDepartment ofArt Historyat the University of Uppsala. The subject of his disser¬
tation is theone-familyhouse and thehistory of its architectural development in the postwar period.
Residential areas of detached housing in seven different localities inSwedenwereinvestigatedand their architectural character and location relative toother urbandevelopmentaredescribed.Atypo¬
logical survey was compiled on the basis of the observed alterations of architectural form and structuralsystem.Theimprovement ofequipment
standard is also dealt with. The dissertationeven
discusses past and present research and develop¬
mentwork in theone-family housingsector, and includesananalysisof architectural form and ideas
asthey applytoresidentialhousing of thisnature,
as well as the relationship of such housing inno¬
vations tolocalbuilding traditions.
Thesecondstudy, by GöstaCariestam,describ¬
eshowatownhasgrown upandhowaparticular
urbanenvironment haschangedduetothe effects
of various forces atwork and theregulatoryacti¬
vities of local government.Thegrowth and change
of thetownofSandviken is followed from its be¬
ginnings in the 1860s to the crisis in the iron and
steelindustry of the 1980s.His belief is that histo¬
rical studies should provide a useful empirical foundation for thedevelopmentofatheoryonthe interrelationship between urbanformorstructure and theforces ofchange thatarecontinually acting
toalter thisstructure.
Gärd Folkesdotter and Christina Thunwall, in the third study, are working on a project that
describesbuilding developmentin ruralareas.The object of their investigations is to increase our
understanding of the processes at work in the countryside. Theydescribe and analyse theactions
takenbypropertyownersand place theseactivities
in relationtolocalauthority’splanning andintenti¬
ons.Thegrowthand developmentof thebuilt envi¬
ronmentaswellasother factorswerestudiedinan areathathas bothasmalllocalityofferingavariety
ofservices, and rural surroundings. Theareahas
around 500 inhabitants. Moreover there are two
subprojects: one onlocalgovernmentpoliciesper¬
tainingtobuildingpreservation; the otherconcern¬
ing attitudestoolderbuildings during thepostwar period.
