Smartphone, emotionell reglering, depression och upplevt socialt stöd
En kvantitativ korrelationsstudie
Anmar Alkahlaoi
Psykologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Sammanfattning
Problematik till följd av smartphoneanvändning har funnits sedan länge och har ökat de senaste åren.
Smartphone har blivit en av de viktigaste tekniska resurserna i individens vardag. Användning av smartphone kan anses vara ett samhällsproblem, när den påverkar en individs vardag till exempel i arbetslivet, i skolan, i privatlivet och på fritiden. Smartphoneanvändning kan skapa lidande för individen när den blir en bidragande faktor till psykisk ohälsa som svårigheter i emotionsreglering, depression och minskad socialt stöd. Den föreliggande studiens syftet är se eventuella samband mellan smartphoneanvändning, emotionsreglering, depression och upplevt socialt stöd. Studien är enkätbaserad med 113 respondenter. Bland respondenterna fanns 90 kvinnor, 22 män och en person som identifierade sig som annat. Åldersspannet var 18–74 år. Resultatet visade att högre användning av smartphone hade samband med högre svårigheter i emotionell reglering. Det visade även att högre depression hade ett samband med högre problematisk smartphoneanvändning, samt högre depression hade ett samband med högre svårigheter i emotionell reglering. Däremot påvisade att högre upplevt socialt stöd hade ett samband med högre smartphoneanvändning, samt högre upplevt socialt stöd hade ett samband med högre svårigheter i emotionsreglering. Resultatet visade även att högre upplevt socialt stöd hade ett samband med högre depression. Föreliggande studie strävade efter att bidra till utveckling av det aktuella kunskapsläget genom en ökande förståelse av problem till följd av smartphoneanvändning. Det finns dock fortsatta behov av framtida studier som på djupet och genom kausala samband kan förklara den föreliggande studiens fynd.
Nyckelord: Smartphoneanvändnings problem, Emotionsreglerings svårigheter, Depression, Upplevt socialt stöd
Abstract
Problems due to smartphone use have been around for a long time and have increased in recent years.
Smartphone has become one of the most important technical resources in the individual's everyday life.
It is considered a societal problem when it affects us at working life, at school, in private life and leisure time. Because injuries from smartphone use can suffer for the individual when it becomes a contributing factor to mental illness such as difficulties in emotion regulation, depression and distant social support for the environment. The present study addresses the topic of smartphone use problems with the aim of seeing possible connections between four variables, which are smartphone use, emotion regulation, depression, and perceived social support. With this quantitative study conducted through a questionnaire, 113 respondents participated among 90 women, 22 men and one person identified as other with. The age was between 18-74 years. The results show that there is a positive relationship between smartphone use problems, emotion regulation and depression. On the other hand, it shows a negative connection between perceived social support, smartphone use and emotion regulation. It also shows a negative connection between perceived social support and depression. The present study aims to contribute to development through a growing understanding of smartphone use problems. However, there is a continuing need for future studies that can explain the findings of the current study in depth and through causal connections.
Keywords:Problematic smartphone use, Emotion regulation difficulty, Depression, Perceived social support
1 Introduktion
Smartphone är en typ av mobiltelefon som har applikationer och installeras på ett operativsystem (Korea Internet & Security agency, 2015, refererad i Fu et al.,2020). I och med utvecklingen av Internet har tekniska enheter som smartphones ökat och blivit en viktig del i individens vardagsliv (Jones, 2014). I Sverige använder människor Internet via olika plattformar och smartphone används i stor utsträckning (IIS, 2020). De senaste tio åren har användning av Internet ökat från 86% till 96% bland den svenska befolkningen. Antal internetanvändare mellan 12–75 år är över 95% i Sverige år 2020 (IIS, 2020). Wilmer och Chein (2016) framhåller att individer har en tendens att använda tekniska enheter som smartphone.
Det överdrivna användande av smartphones har skapat uppkomst av olika termer den senaste tiden som "problematik av mobiltelefonanvändning", "mobiltelefonberoende" och "smartphone beroende"(Billieux et al., 2015). I föreliggande studie används begreppet “problematik” av smartphoneanvändning i stället för smartphone-beroende. Detta beror på att den senaste forskningen av Panova och Carbonell (2018) och Fu et al. (2020) inte längre använder ordet smartphoneberoende, då de anser att kriterierna för att bli smartphoneberoende inte är riktigt tydliga, och det är svårt att validera. Av den anledningen utgår forskare inte längre från begreppet smartphoneberoende. En studie som genomfördes av Ding et al. (2019) överensstämmer med tidigare forskning och diskuterar att det fortfarande inte går att bekräfta om hög användning av smartphone leder till missbruk av smartphone. Det är i forskning inte bevisat att smartphoneanvändning uppfyller kriterier för diagnosen missbruksberoende.
Forskningen visar däremot att vissa personlighetsdrag kan vara en riskfaktor för utvecklande av ett beroendebeteende. Där forskning har visat en tydlig skillnad mellan exempelvis narkotikamissbrukare jämfört med icke-användare av narkotika, när det gäller specifika personlighetsdrag (Malatesta1981; Masse 1997, refererad i Kim et al. 2016). Detta bekräftas även i en studie som genomfördes av både Wang och Wang (2013) visar att unga individer som var smartphoneanvändare och uppfyllde kriterier för högre grad av impulsivitet, löpte högre risk för att drabbas av beroende av sociala nätverkssajter.
En annan faktor av betydelse är individens ålder. Tonårsperioden är en viktig period i människans liv, och är av betydelse för att exempelvis bilda en egen livsstil, identitet och emotionell balans. Dessa faktorer kan påverkas negativt på grund av en överdriven användning av Internet menar Wang och Wang (2013). Nyare forskning som exempelvis den som
2 genomfördes av Fu et al., (2020), undersöker smartphoneproblem bland ungdomar, eftersom ungdomar är den målgrupp som använder smartphone mest.
Till följd av problematik med användning av smartphone och andra plattformar kan skadliga konsekvenser och lidande uppstå i längden, vilket kan påverka individens vardag och psykiska hälsa. Den problematiska användningen av smartphone har också ökat jämfört med tidigare år (Smahel, Brown, & Blinka, 2012, refererad i Wu et al., 2016). Kim et al., (2016) förespråkar att problematik till följd av smartphone kan skapa inte bara ett individproblem, utan ett samhällsproblem och påverka viktiga aspekter av vardagslivet, till exempel att individer utvecklar ett beroende av smartphone och därmed inte på ett tillfredsställande sätt kan sköta sitt arbete. Problematisk användning av smartphone kan även försvåra eller förstöra interaktion mellan familjemedlemmar och vänner (Kim et al., 2016).
Det är således viktigt att undersöka problem på grund av smartphones, då dess användning kan leda till en rad problem. Fu et al. (2020) nämner att psykisk ohälsa som depression, svårigheter i emotionsreglering, impulsivitet och sämre socialt stöd visar en korrelation med smartphoneanvändning. Smartphoneanvändning är vidare relaterat till psykisk ohälsa, som exempelvis problem med stress (Gökçearslan et al., 2018), depression (Demirci et al., 2015), och impulsivitet (Wu et al., 2013).
Emotionsreglering
Människor blir styrda av sina emotioner som glädje, avsky, skam, skuld, överraskning, rädsla, ilska, sorg och spänning (Hwang, Lundberg & Smedler, 2012, s.105). Det är individens sinnestillstånd som avgör vilken emotionstyp man använder (Hwang t al., 2012). Med emotionsreglering menar Gross (1998) att individen kan anpassa sig till sin omgivning. Vidare kan begreppet emotionsreglering förklaras utifrån två processer, vilka är cognitive reappraisal och increased emotional suppression. Cognitive reappraisal är en process som sker genom kognitiv omvärdering och den andra processen, increased emotional sker genom ökad känslomässig undertryckning, när individen döljer eller undertrycker sina emotioner (Gross, 1998 refererad i Fu et al., 2020). Gross (1998) definierade cognitive reappraisal som att individen kan påverka sin egen tolkning och förändra den genom att omvärdera affektiva stimuli i sin omgivning. Omvärdering är en av de framgångsrika strategierna som används för att hjälpa individen att reglera sina emotioner.
Increased emotional suppression (d v s ökad emotionell undertryckning) aktiveras när man har svårt att reglera sina emotioner, eftersom individen undertrycker sina emotioner. Detta kan
3 förekomma när individen exempelvis inte delar med sig dessa negativa känslor man upplever med sin omgivning som familjemedlemmar eller vänner (Gross, 1998, refererad i Buhle et al., 2014). Inom psykologi kan problem med cogntitve reappraisal behandlas via kognitiv beteendeterapi på samma sätt som depression (Beck, 1987, refererad i Cervone & Pervin, 2017, s.499). Gratz och Roemer (2004) visar att emotionsreglering handlar om att man är medveten om sina känslor, att man förstår och accepterar sina emotioner. Det innebär att vid en fungerande emotionsreglering har individen förmågan att agera oavsett vad denne har för pågående emotioner, exempelvis positiva eller negativa emotionstillstånd.
Tidigare forskning har visat att det finns samvariation mellan förmågan till emotionsreglering och problematisk smartphoneanvändning. Studier visar att ju mer omfattande svårigheter individen har med emotionsreglering, desto större risk löper denne att hamna i beroendeframkallande beteende. Beteenden som skapar ett beroende är ofta sådana som innebär försök att fly från olika känslomässiga problem eller obehag (Caplan, 2002, Guadix et al., 2014;
Rose et al., 2003; Tokunaga, 2015, refererad i Gratz & Roemer, 2004). Westphal och Bonanno (2001) lyfter vidare att ju mer individen uppvisar svårighet med reglering av sina emotioner, desto större risk föreligger för denne att få problem med anpassning till den sociala omgivningen. Hormes, Kearns och Timko (2014) uppmärksammade att personer som använde sociala nätverkssajter och hade en problematisk användning av dessa, verkade ha benägenhet till svårigheter med emotionsreglering.
I en tidig studie av Young och Rogers, (1998, refererad i Fu et al. 2020), framhåller att smartphone kan vara en resurs för individen och användas som ett sätt att påverka den egna sinnesstämningen, exempelvis som ett sätt att förbättra humöret. Det kan vara ett effektivt sätt att förbättra humöret, men samtidigt kan smartphoneanvändningen orsaka negativa effekter, när den bidrar till att individen inte kan själv i längden kontrollera användningen.
Smartphoneanvändning kan således vara en riskfaktor för individer med bristande förmåga att hantera eller reglera sina emotioner. I sådana fall kan bristen av emotionshantering skapa ett ständigt behov att använda smartphone som en metod att dels tillåta känslor att existera, dels uttrycka dessa (Casale, Caplan & Fioravanti, 2016). Ett likande resultat rapporteras av Panova och Lleras (2016) som visade att det var vanligt förekommande bland individer som upplever negativa emotioner och egentligen vill övervinna dessa att utveckla ett stort behov av att använda Internet. Användning av Internt via smartphone blir därmed ett sätt att försöka hantera de negativa emotionerna.
4 I en studie av Hoffner, Lee och Park (2016) studerades om individer kommer att uppleva negativa emotioner om de får vara ifrån sina mobiltelefoner. Resultatet visade att 69,5 % av deltagarna upplevde en negativ emotionell respons när de var skilda från sina mobiltelefoner. I en studie som genomfördes av Elhai et al. (2016) undersöktes om problematisk smartphoneanvändning har en koppling till emotionsreglering, depression och ångest.
Deltagarna fick skatta frekvens av smartphoneanvändning, ångest, depression och emotionsreglering. Elhai et al. (2016) kom fram till att de som hade svårt med att reglera sina känslor, också hade svårt att anpassa sin användning av smartphone och därmed blev smartphone ett problem för dem. Ett antal studier har visat att det finns en positiv samvariation mellan problem med smartphoneanvändning och svårighet att reglera sina emotioner (Casale et al., 2016; Elhai et al. 2016; Fu et al. 2020).
Depression
Beck (1993) talar om att depression handlar om emotionella negativa tankar som en individ har om sig själv (Beck,1993 refererad i Cervone & Pervin, 2017, s.499). Enligt Becks modell Cogntitve third of depression, innebär depression att individer tänker systematiskt felaktigt och därmed har svårt att styra sina känslor (Beck 1987, refererad i Cervone & Pervin, 2017, s. 498).
Depression är ett tillstånd där individen har en nedsatt förmåga att styra eller reglera sina emotioner, vilket gör att individen kan ha problem med att anpassa sig till nya situationer (Davidson, et al. 2002; Ehring, et al., 2010; Gross & Muñoz,1995, refererad i Fu et al. 2020).
Kardefelt-Winther (2014) utvecklade en teori vid namn Compensatory Internet Use och fann empiriska bevis för att svåra situationer som får individer att känna negativa känslor kan skapa en benägenhet hos individen att vända sig till Internet för att minska dessa negativa känslor.
Kardefelt-Winther (2014) visade vidare att det finns tecken på att individer som saknar social motivation vänder sig till Internet, för att få tillbaka motivationen genom att engagera sig och vara social med omvärlden. Sammantaget visade studien att när individen känner en negativ stämning, vill denne uppleva en förbättring av sin negativa stämning, och kan då vända sig till Internet, exempelvis via smartphone. Men detta kan emellertid skapa ett dysfunktionellt beteende, då individen inte lär sig att styra sina emotioner, utan bara distrahera sig från dessa och det depressiva tillståndet förblir (Kardefelt-Winther, 2014).
Forskning visade att individer vid depression har svårt att reglera och styra sina emotioner (Augner & Hacker 2012, Elhai et al. 2018), Ha et al. 2008, refererad i Kardefelt-Winther, 2014).
5 Vidare framkommer det att ju svårare individen har med att reglera sina emotioner, desto större risk är det för depressiva beteenden. Kardefelt-Winther (2014) och Yen et al., (2009) visade vidare att det finns samband mellan depression och problematisk smartphoneanvändning hos ungdomar. Ett av fynden var att ungdomar som har depression uppvisar fyra eller fler symtom av skadlig mobilanvändning. Ett flertal studier har vidare visat att depression är positivt korrelerad med problematisk smartphoneanvändning (Alhassan et al., 2018; Demirci, Akgonul,
& Akpinar, 2015; Elhai et al.,2016; Matar, Boumosleh & Jaalouk, 2017; Oberst, et al., 2017;
Yen et al., 2009, refererad i Fu et al. 2020).
Upplevt socialt stöd
Ett antal studier har funnit att upplevt socialt stöd fungerar som en skyddande faktor som hjälper individer att övervinna sina svårigheter med psykiska problem som till exempel stress, depression och emotionsreglering (Gökçearslan et al. 2018). I en studie av Lee och Goldstein (2016) som baserades på målgruppen högskolestudenter mellan 18–25 år studerades om socialt stöd lindrar stress och ensamhet. Resultatet visade att tillräckligt upplevt socialt stöd hjälper individer att minska stressiga situationer som uppstår för individen. Socialt stöd ger också individen självtillit, speciellt när individen får det sociala stöd de behöver i den aktuella situationen (Barrera,1986 refererad i Fu et al. 2020). Studien visar också att individer som upplever mindre socialt stöd eller inte upplever socialt stöd alls, riskerar att utveckla en problematisk användning av Internet och smartphone (Chen & Hu, 2012; Gao et al. 2011 refererad i Wu et al. 2016).
Ett likande resultat fann Naseri et al. (2015) som underökade om det finns samband mellan självkänsla och internetberoende bland universitetsstudenter. Studien visade att studenter som har tendens till att bli beroende av Internet via sin smartphone, riskerar att ha sämre social interaktion med familj och vänner. Vilket innebär en högre risk att utveckla en depression och hamna i social isolering eller ensamhet. Naseri et al. (2015) förklarar vidare att detta kan bero på att studenter försöker finna en metod för att skapa sociala relationer och få socialt stöd genom mer användning av Internet via exempelvis smartphone. Både Wang och Wang (2013) som studerade relationen mellan socialt stöd och Internet, samt vilken effekt socialt stöd har offline respektive online, visade att det finns en positiv korrelation mellan problematisk Internetanvändning och socialt stöd online. Socialt stöd offline visade en negativ korrelation till problematisk Internetanvändning. Både Wang och Wang (2013) menar att man ska skilja mellan socialt stöd online och offline, för dessa ger motsatta effekter. Naseri et al. (2015)
6 hänvisar till att socialt stöd är relaterat till problematik på grund av Internetanvändning via smartphone, men den kausala riktningen är inte möjlig att fastställa. Antingen uppstår problematiskt smartphone när individen saknar socialt stöd eller så minskar individens sociala stöd när denne har en problematisk användning av smartphone.
Cohen och Wills (1985 refererad i Fu et al. 2020) utgick från hypotesen att socialt stöd anses ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa som exempelvis depression eller stress, vilket också kan påverka emotionsreglering. Genom att lindra svårigheter med emotionsreglering kan möjligen även problematisk smartphoneanvändning lindras.
Problemdiskussion
Det är sammantaget av betydelse att undersöka smartphoneanvändning, i relation till psykologiska faktorer som emotionsreglering, depression och socialt stöd eftersom effekter vid omfattande smartphoneanvändning kan ha negativa effekter på individers psykiska utveckling, hälsa och även dennes relationer med människor i omgivningen. Samtidigt är det ett fenomen som är aktuellt i samhället men som har fått mindre uppmärksamhet av forskningen, och därutöver är ett forskningsområde som inte har undersökts i en stor utsträckning i en svensk kontext. Föreliggande studie strävar efter att bidra till ökad förståelse av fenomenet och därmed möjliggöra förebyggande insatser genom en ökad inblick i potentiella problem till följd av överdriven smartphoneanvändning.
Baserat på den insamlade informationen om den senaste forskningen visar studierna att det föreligger tendenser till en positiv samvariation mellan problematisk smartphoneanvändning och svårigheter i emotionsreglering. Detta ger indikation på att det i föreliggande studie kan förväntas att deltagare som har svårt att reglera sina emotioner, kommer även att ha problem med smartphoneanvändning. Det är av betydelse att föreliggande studie undersöker om det finns samband mellan emotionsreglering och smartphoneanvändning för att öka kunskapen inom forskningsområdet.
Utifrån insamlad information av tidigare forskning framkommer det stöd för att depression i sig kan vara orsak både till problem med smartphoneanvändning men även en riskfaktor för negativa känslor som är relaterade till störd emotionsreglering. Enligt en studie av Fu et al.
(2020) kan depression vara en avgörande medierande faktor mellan problematisk smartphoneanvändning och svårigheter med emotionsreglering. Baserat på den senaste forskning av Fu et al. (2020) kommer den föreliggande studien undersöka om det finns samvariation mellan depression, smartphoneanvändning och emotionsreglering. Detta innebär
7 att om deltagarna upplever hög grad av depression, kommer de varken kunna styra eller reglera sina emotioner eller kunna kontrollera sin användning av smartphone, vilket därmed kan skapa smartphoneproblem. Därför är det av betydelse att undersöka om det finns samband mellan depression, smartphoneanvändning och emotionsreglering för att bland annat se hur samvariationen föreligger i en svensk kontext.
Tidigare forskning har funnit möjliga tecken på att upplevt socialt stöd fungerar som skyddande faktor mot Internetberoende och problematisk användning av Internet, samt även samvariation mellan socialt stöd och psykisk ohälsa när det gäller depression och emotionsreglering.
Däremot visade Fu et al. (2020) att de ungdomar som upplever socialt stöd av omgivning visar en tendens till problematisk smartphoneanvändning och depression. Tidigare studier visar att det kan finnas olika samvariationer mellan variablerna socialt stöd, emotionsreglering, depression och smartphoneanvändning, exempelvis skiljer sig resultat av Fu et al., (2020) från tidigare forskning, vilket skapar ett behov ytterligare undersöka forskningsområdet och därutöver saknas det studier som är genomförda i en svensk kontext.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns samvariation mellan problematisk smartphoneanvändning och svårigheter med emotionsreglering. Vidare kommer föreliggande studie att undersöka om depression och upplevt socialt stöd är korrelerad med smartphoneanvändning och emotionsreglering.
• Finns det samband mellan problematisk smartphoneanvändning och svårigheter med emotionsreglering?
• Finns det samband mellan depression, smartphoneanvändning och emotionsreglering?
• Finns det samband mellan upplevt socialt stöd, smartphoneanvändning och emotionsreglering?
Metod
Den aktuella studien studerade däremot vuxna som målgrupp och baserades på individer från 18 år och uppåt. Motiveringen till detta var att individer som är 18 år och uppåt är självständiga och kan själva påverka sina val kring hur mycket de ska använda sin smartphone, jämfört med ungdomar vars smartphoneanvändning kan ha inflytande av föräldrarna tillexempel.
8 Deltagare
Antal deltagare som deltog i studien var 113 personer. Av deltagarna var 90 kvinnor 79.6% och 22 män 19.4%. Slutligen förekom en individ som identifierade sig som annat. Studien byggde på vuxna deltagare mellan 18-74år. Medelvärdet för ålder är 29 och standardavvikelse är 10.93.
Det är 63 personer som studerar 55.7%. Det är 38 som arbetar 33.6%. Det är nio som är arbetslösa 7.9%. Det är tre personer som har annat som sysselsättning, 2.6%. Av deltagarna lever 66 personer i förhållande 58.4% och 47 singlar 42.5%.
Mätinstrument
Föreliggande studie bygger på fyra frågeformulär, Smartphone addiction scale Short Version (SAS), Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS, Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D) och The Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS).
Smartphone addiction scale Short Version (SAS) har utvecklades av Kwon, et al (2013) där original testet består av 33 frågor. I denna studie har en kortare version av skalan använts som består av tio påståendefrågor som direkt inriktade på problem till följd av smartphoneanvändning. Tidigare forskning har visat att de tio påståendefrågorna är giltiga att använda, eftersom reliabilitet är hög med Cronbach’s alpha =0,967. De tio frågorna hämtades från en hemsida (“SCRIBD”, se Bilaga2) och översattes därefter till svenska. De tio påståendefrågorna mäter tendensen till problem som följd av smartphoneanvändning på en skala 1–6 där 1motsvarar stämmer inte alls och 6 motsvarar stämmer helt. Minimum poäng är tio, vilket representerar stämmer inte alls på alla de 10 påståendefrågorna. Detta innebär att om man får tio poäng, indikerar detta att man inte har tendens till problematik till följd av smartphoneanvändning. Som maxpoäng kan man få 60 poäng som motsvarar stämmer helt på alla tio påståendefrågorna. Detta innebär att om man samlar 60 poäng på det här test, har man en stark tendens till problematik till följd av smartphoneanvändning. Det vill säga ju högre poäng man får, desto större tendens har man till problem. För varje enskild deltagare som deltog i denna del summerades den sammanlagda poängen på hela testet. Den totala poängen avgör i vilken grad man har problematik till följd av smartphoneanvändning.
Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) är ett test som skapades av Bjureberg et al.
2016). Original-frågeformuläret består av 36 frågor, med en kortversion på 16 påståendefrågor.
Tidigare forskning visar att reliabilitet är hög då Cronbachs alpha ligger mellan 0.92 och 0.95.
9 DERS är ett test som mäter tendens till svårigheter i emotionsreglering (Bjureberg et al., 2012).
De 16 påståendefrågorna är hämtade från hemsida (“Fbanken”, se Bilaga3), där frågorna redan var översatta till svenska. Påståendefrågorna mäter tendensen till svårigheter i emotionsreglering på en skala från 1–5 där 1 motsvarar nästan aldrig av tiden och 5 nästan alltid. Minimumpoäng är 16 som representerar nästan aldrig i alla 16 påståendena i testet. Om man samlar totalt 16 poäng, innebär det att man har väldigt svag tendens till svårigheter i emotionsreglering. Maximalpoäng på testet är 80 poäng. Om man får 80 poäng representerar det hög tendens till svårigheter i emotionsregleringen, ju högre poäng man får, desto större tendens till svårigheter i emotionsreglering. Test av emotionsreglering summerar varenda enskilds deltagare poäng och de totala poängen som man har fått avgör i vilken grad man uppfyller svårigheter i emotionsreglering.
Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D) är en skala utvecklad av Radloff, (1977) som mäter tendensen till depressiva symtom under den senaste veckan.
Påståendefrågorna har testats av tidigare forskning och reliabilitet är hög då Cronbach’s alpha ligger på 0.96. Frågeformuläret är hämtades från hemsida (”CES-D”, se Bilaga4), och översattes till svenska. Frågeformuläret innehåller 20 frågor som är formulerade enligt en skala 1–4 där 1 representerar sällan eller ingen av tiden (mindre än 1 dag). 2 representerar lite av tiden (1–2 dagar), 3 representerar ibland eller en måttlig tid (3–4 dagar) och 4 representerar de flesta eller hela tiden (5–7 dagar). Testets skala är utformad i fyra kolumner, kolumn 1 som representera sällan ger 0 poäng, kolumn 2 som representerar lite av tiden ger 1 poäng, kolumn 3 som representerar ibland ger 2 poäng och kolumn 4 som representerar de flesta av tiden ger 3 poäng. Om man samlar noll på alla 20 frågeformulär indikerar det att man inte har haft depressiva symtom under den senaste veckan. Maximalpoäng för testen är 60 poäng om man samlar 60 poäng på alla de 20 frågorna, indikerar att man har hög grad av depressiva symtom under senaste veckan. Det vill säga ju högre poäng man får, desto större tendens att man har uppvisat depressiva symtom under senaste veckan. Testet av depression summeras för varje enskild deltagare och de totala poängen som man har fått avgör till vilken grad man uppfyller depressiva symtom.
The Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), utvecklades av
Zimet et al. (1988). Denna skala mäter individens upplevda sociala stöd från omgivningen som familjen, vänner och partner. Frågeformulären är hämtat från hemsida (”ResarchGate”, se Bilaga5), därefter översattes till svenska. Påståendefrågorna har testats av tidigare forskning
10 och visar hög reliabilitet med Cronbach’s alpha = 0.95.Frågeformuläret består av 12 frågor som kan besvaras på en skala 1–7. Där 1 starkt inte håller och 7 stark håller med.
Maximalpoäng är 84. Om man samlar 84 poäng, indikerar det att man upplever högt socialt stöd från sin omgivning. Det vill säga ju högre poäng man får, desto större upplevt socialt stöd upplever man. Skalan summerades för varenda enskild deltagares poäng och de totala poäng som man har fått avgör i vilken grad man upplever socialt stöd.
Genomförande
Studien inledes med utveckling av enkät och ett missivbrev. Missivbrevet i enkäten var kort, tydligt och format efter de fyra forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet, (2002).
Informationskravet presenterades i enkäten information om studien, studiens syfte samt till vilken målgrupp studien riktar sig. Där fanns även med information om frågorna, antal frågor och kontaktinformation till forskare. Konfidentialitetskravet presenterades för deltagarna och uppgavs att alla data som insamlades var anonyma och behandlades med sekretess. Deltagare hade också blivit informerade om att ingen personliga data kommer samlas in som namn, e- post eller annat. Nyttjandekravet presenterades i enkäten och gav information om att alla data som samlas in i enkäten kommer enbart användas i samband med studien, samt data kommer direkt raderas efter att arbetet är klar. Samtyckeskravet presenterade information om att deltagarnas medverkan är frivillig och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst, samt att deltagaren själv ska ange sitt samtycke för att kunna delta i studien.
I den föreliggande studie användes en webbenkät som material. En webbenkät innebär att deltagare kan delta i enkäten på distans oavsett vart deltagarna befinner sig. Fördelen med webbenkät, är att den är billig att använda och är en av de snabbaste metoderna. Detta för att få så många svar som möjligt på en kort tid (Trost, 2012, s.135). Med hjälp av webbenkät har deltagare möjlighet att ändra sitt svar och allt sparas automatiskt.
Enkäten som användes till föreliggande studie var tydlig och strukturerad, detta för att undvika otydlighet som kan bidra till felaktiga svar eller missförstånd bland deltagarna. Att lägga ner tid på enkäten och kontrollera den innan man delar den, var av betydelse. När enkäten är lätt att förstå och följa, blir det enklare för deltagaren att välja det svaret som passar bäst på hen. Enkäten innehöll frågeformulär med färdiga skalor som mäter till vilken grad det stämmer med ens fall. Alla de fyra variabler formades av frågor som innehåller stämmer inte alls, samt stämmer helt för att underlätta det att förstå för deltagaren, samt underlätta för undersökare när
11 dessa frågor ska bearbetas i statistiskt. Bakgrundsfrågor bestod av fyra frågor som innebär att ange ålder, kön, civiltillstånd och sysselsättning. Sedan delades enkäten in i fyra delar med totalt 58 frågor.
När enkäten granskades från handledare och godkändes från administratörer på de Facebook- grupperna som skulle användas, delades enkäten ut i både till bekanta via mejl, på forskarens hemsida på Facebook och i sex olika Facebook-grupper där de flesta medlemmarna i grupperna var vuxna över 18 år. Så att alla medlemmar fick samma möjlighet att delta i studien. En påminnelse skickades efter två dagar, för att påminna medlemmarna att delta i studien. Efter påminnelse ökades deltagande till tredje del. Exakt efter att fyra dagar hade passerat sedan publicering med nåbara antal deltagare, avslutades enkäten.
Bearbetning av data och analys
Enkäten sparades automatiskt på Google drive och sedan skapades i Excel. Där kodades data från ord till siffror, personen som identifierade sig som annat kodades till 0, 1 motsvarade män och 2 motsvarade kvinnor. Samma sak när det gäller civiltillstånd, där 1 motsvarade singel och 2 motsvarade i förhållande. På samma sätt kodades även sysselsättning där 0 motsvarade annat, 1 motsvarade arbetslös, 2 motsvarade arbetar och 3 motsvarade studerar. De 58 påståendefrågorna, behövdes inte omarbetas i Excel, för att de från början hade formats för siffriga svar i enkäten; 1 motsvarade stämmer inte alls och 6 stämmer helt tillexempel. När kodningen av ord till siffror var genomförd och bekräftades att all data fanns med i Excel, exporterades data in till SPSS-programmet. I SPSS benämndes kön, sysselsättning och civiltillstånd kokades till siffror, variablerna fick nominalskala medan kön fick skalnivå.
För de 58 påståendefrågorna används ordinalskala, då det gjordes en rangordning efter påståenden: stämmer inte alls till stämmer helt. Sedan definierades varje alternativ under fliken values ”stämmer inte alls” fick en 1 och ”stämmer helt” fick en 6. På samma sätt identifierades svarsalternativ för emotionsreglerings skalan där 1 motsvarar ”stämmer inte alls” och 5
”stämmer helt”. För depressionsskalan identifierades svarsalternativ, och där 1 motsvarade
”sällan” och 4 motsvarade ”nästan alltid”. På samma sätt identifierades alternativsvar för upplevt socialt stöd där 1 motsvarade ”stämmer inte alls” och 7 ”stämmer helt”. Sedan valdes transform compute variabel, och under Target variabel identifierades ”smartphoneanvändning”
och under fliken Numeric expression summerades varje deltagares poäng på de tio påståendefrågorna och slutligen räknades dessa ihop till sammanlagt poäng som varje deltagare
12 har fått på skalan som mäter smartphoneanvändning. Varje variabel fick en kolumn med sammansatta poäng för varje deltagare. På samma sätt bearbetades emotionsreglering, depression och upplevt socialt stöd. När alla deltagare hade fått sammanlagt poäng på varje variabel, sammanställdes deskriptiv statistik i form av absolut och relativa frekvenser för de kvantitativa variablerna, och medelvärden och standardavvikelse för de kvantitativa variablerna. Vidare analyserades variablerna med analysmetod Pearsons korrelationsanalys. Eftersom detta är en korrelationsstudie som undersöker samband mellan variablerna har det varit mest relevant att använda korrelations-analys mellan de fyra variablerna. Slutligen beräknades också determinationseffekten för varje korrelationskoefficient för att få en tydligare inblick i vilken procentuell effekt de olika variablerna har. Detta beräknades genom att kvadrera värdet för korrelationskoefficienten.
Samtliga statistiska analyserna genomfördes i statistikprogrammet SPSS version 26, testade var två-sidiga och gjordes på 5 % signifikansnivå.
Bortfall i denna studie hade inträffat, där en person som togs bort helt från studien. Detta för att personen inte verkade ha läst frågorna noggrant, utan enbart kryssade på alla högsta alternativpoäng på alla delar av enkäten. Personen blev ”Outliers” på alla fyra variablerna, när variablerna testades på olika analysmetoder i SPSS, vilket bidrog med bias till studien och därmed fick denna deltagare uteslutas från undersökningen.
Resultat
Tabell 1 presenteras de 113 respondenternas svar avseende de fem variablerna: Ålder (M=29.65, SD= 10.93), Smartphoneanvändning (M=30.16, SD=9.3), Emotionell reglering (M=43.42, SD=14.55.), Depression (M=22.59, SD=9.39) och upplevt socialt stöd (M=64.17, SD=16.14).
Tabell 1
13 Den beskrivande statistiken
Variabel Minimum Maximum Medelvärde SD
Ålder 18 74 29.65 10.93
Smartphoneanvändning 10 53 30.16 9.3
Emotionell reglering 16 77 43.42 14.55
Depression 5 52 22.59 9.39
Upplevt socialt stöd 12 84 64.17 16.14
I Tabell 2 framgår de tre variablerna som utgjorde studiens bakgrundsvariabler. Första variabeln anger kön i absolut respektive relativa frekvenser d v s i antal och i procent. Antal kvinnor är fyra gånger mer än antal män. Andra variabeln är civiltillstånd som anger antal singlar och i förhållande, de flesta som deltagit i studien lever i förhållande. Tredje variabeln är sysselsättning, det visar att antal studenter är största gruppen i studien, där studenter är större än de som arbetar, större än arbetslösa, samt större än de som har annat som sysselsättning.
Tabell 2
Frekvensfördelning för kön, civilstånd och sysselsättning
En korrelationsanalys genomfördes mellan variablerna smartphoneanvändning, emotionellreglering, depression och upplevt socialt stöd (Tabell.3). Den första frågeställningen undersöker samvariation mellan problematisk smartphoneanvändnings och svårigheter i emotionell reglering. Resultatet visar att det finns en positiv samvariation mellan dessa
Variabel Antal (%)
Kön
Man 22 (19,6%)
Kvinna 90 (80.4%)
Civilstånd
Singel 47 (41,6%)
Förhållande 66 (58.4%)
Sysselsättning
Annat 3 (2.7%)
Arbetslös 9 (8.0%)
Arbetar 38 (33.6%)
Studerar 63 (55.8%)
14 variabler, r =.373, p>.01. Den förklarade variansen är 14 % vilket kan tolkas som att variationen i exempelvis smartphoneanvändning kan förklaras till 14 % av variationen i emotionell reglering. Dock går det inte att uttala sig om den kausala riktningen.
Tabell 3
Korrelationsanalys
**: p <.01.
Den andra frågeställningen undersöker om depression har samband med smartphoneanvändning och emotionell reglering. Resultatet visar att det finns en positiv samvariation mellan depression och smartphoneanvändning, r =.464, p>.01. Den förklarade variansen är 21.5% vilket kan tolkas som att variationen i exempelvis depression kan förklaras till 21.5% av variationen smartphoneanvändning. Dock går det inte att uttala sig om den kausala riktningen. Det föreligger även en signifikant stark positiv samvariation mellan depression med emotionsreglering, r =. 612, p <.01. Den förklarade variansen är 37.5 %, vilket kan tolkas som att variationen i exempelvis depression kan förklaras till 37.5 % av variationen i emotionell reglering. Dock går det inte att uttala sig om den kausala riktningen.
Den tredje frågeställningen undersöker om upplevt socialt stöd har samvariation med smartphoneanvändning och emotionsreglering. Det föreligger ingen signifikant samvariation mellan upplevd sociala stöd och smartphoneanvändning. Däremot föreligger en signifikant samvariation mellan upplevt socialt stöd och emotionell reglering, samvariationen är negativ (r = -.259, p <.01.) Den förklarade variansen är 6.7 % vilket kan tolkas som att variationen i exempelvis socialt stöd kan förklaras till 6.7 % av variationen i smartphoneanvändning. Dock går det inte att uttala sig om den kausala riktningen. Upplevt socialt stöd har en signifikant negativ samvariation med depression (r = -.250 p <.01.). Den förklarade variansen är 6.3 %, vilket kan tolkas som att variationen i exempelvis socialt stöd kan förklaras till 6.3 % av variationen i emotionell reglering. Dock går det inte att uttala sig om den kausala riktningen.
1. 2. 3. 4.
1. Smartphoneanvändning
2. Emotionellreglering ,373**
3. Depression ,464** ,612**
4. Upplevt socialt stöd -,116 -,259** -,250**
15 Diskussion
Resultatdiskussion
Första frågeställningen i föreliggande studien var att undersöka om det finns samvariation mellan problematisk smartphoneanvändning och svårigheter i emotionsreglering. Studien visat att det finns en positiv signifikant samvariation mellan smartphoneanvändning och emotionsreglering (r = .373, p <.01.). Detta indikerar att när man har svårt att reglera sina emotioner, kan det även uppstå problematik till följd av smartphoneanvändning. Eftersom samvariation inte indikerar kausalitet, kan det även vara tvärtom d v s att problematisk användning av smartphone kan leda till problem med emotionsreglering. Den aktuella studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som antyder att smartphoneanvändning är positivt korrelerad med svårigheter i emotionsreglering (Fu et al., 2020). Detta kan förklaras utifrån att svårigheter med emotionsreglering kan skapa ett ständigt behov hos individen att använda sig av en metod, där man kan förändra och förbättra sin stämning, vilket i detta fall blir genom Internet som smartphone (Casale et al., 2016). Detta tyder på att individer som upplever negativa emotioner vill egentligen övervinna dessa negativa emotioner, men detta sker genom att utveckla ett behov av användning av Internet enheter som smartphone (Panova &
Lleras, 2016).
Andra frågeställningen i föreliggande studien var att undersöka om det finns samvariation mellan depression, smartphoneanvändning och emotionsreglering. Resultatet visar att depression har en positiv korrelation med smartphoneanvändning, (r =.464, p <.01.) Vilket indikerar att ju mer deltagare upplever depression, desto fler problem med smartphoneanvändning kan det uppstå eller när deltagare använder sin smartphone för mycket och upplever problem till följd av smartphonen, ökar risken att falla i ett depressionstillstånd eller känna depressiva symtom. Resultatet i föreliggande studie gällande depression motsäger tidigare forskning av Elhai (2016) som visade med en korrelationsanalys att depression var den starkaste variabeln att korrelera med problematisk smartphoneanvändning bland andra variabler som undersökts i samma studie. Depression hade stark negativ signifikant samvariation med smartphoneanvändning, vilket innebär att om depression hos deltagarna minskar, ökar risken för problematisk smartphoneanvändning eller om problem med smartphoneanvändning ökar så känner deltagarna sig mindre depressiva (Elhai et al., 2016).
Medan i den föreliggande studie är variabel emotionell reglering som har starkaste korrelation.
Resultatet i föreliggande studie kan emellertid överensstämma med studien som genomfördes av Kardefelt-Winther (2014) som använde sig av Theory of Compensatory Internet Use.
16 Resultatet i Kardefelt-Winther (2014) studien tyder på att individer som saknar social motivation, vänder sig till Internet enheter av den anledningen att de vill få motivationen tillbaka, genom att engagera sig och vara i den sociala omvärlden. Detta kan emellertid orsaka både positiva och negativa effekter. De positiva effekterna blir när individen känner sig bättre, genom utförande av den önskande sociala kontakten. Dock negativt blir det i längden när individen inte kan låta bli använda Internet i en omfattande utsträckning och inte heller kan styra sina emotioner. Troligtvis kommer Internet att orsaka problematik vad gäller att skapa och bibehålla sociala relationer. Vidare kan det förekomma riskfaktor i form av ett beroende av Internet.
I föreliggande studie visar korrelationsanalysen att depression har en positiv och stark korrelation med emotionsreglering, (r=.612, p <.01.) och där depression är signifikant korrelerad med svårigheter i emotionsreglering, vilket indikerar att ju mer deltagare upplever depression, desto svårare har de att styra sina emotioner eller ju mer svårigheter deltagare har med att styra sina emotioner, desto större är risken att de upplever depressiva symtom. Gällande emotionsreglering har tidigare forskning betonat att emotionsreglering är förknippad med depression genom att individen upplever negativa känslor. Kardefelt-Winther (2014) beskriver att när individen känner en negativ stämning, har denne en önska att förbättra sin negativa stämning, vilket tenderar att göras genom att använda Internet som smartphone. I detta fall innebär att smartphone fungerar som en förmedlande länk mellan depression och svårigheter i emotionsreglering. I detta fall anses depression som en bidragande faktor till att individen har en sämre förmåga till att reglera eller styra sina emotioner.
Den tredje frågeställningen var att undersöka om det finns samvariation mellan upplevt socialt stöd, smartphoneanvändning och emotionsreglering. En korrelationsanalys visade att upplevt socialt stöd är negativt korrelerad med smartphoneanvändning, (r= -.116) men denna samvariation var inte signifikant i föreliggande studien. Det motsäger delvis tidigare forskning som visade att de deltagare som visade tendens till beroende av smartphone, riskerade att ha signifikant sämre social interaktion med familjen och vänner d v s möjligen mindre grad av socialt stöd (Naseri et al., 2015). Att resultatet visar att det inte finns signifikant resultat mellan de två variablerna behöver nödvändigtvis inte innebära att det inte finns koppling mellan dessa två i verkligheten, utan detta visar enbart inom urvalet. En möjligtvis anledning kan handla om andra faktorer som påverkat detta resultat. exempelvis rollen av online eller off-line socialt stöd som deltagare får från sin omgivning så kan det också påverka grad användning av smartphone.
17
Upplevt socialt stöd visar en starkare negativ korrelation med emotionsreglering jämfört med smartphoneanvändning. Detta fynd kan tyda på att ju högre grad av socialt stöd som deltagare upplever, minskar deltagarnas svårigheter med emotionsreglering eller ju fler svårigheter med emotionsreglering desto mindre får deltagarna uppleva socialt stöd, vilket ökar risken för att man har svårt att reglera sina emotioner. Detta stödjer tidigare forskning som betonade att upplevt socialt stöd kan fungera som en skyddande faktor mot psykisk ohälsa som exempelvis emotionsregleringssvårigheter genom att påverka stämning och förändra negativa känslor som orsakar svårigheter med emotionsreglering. Detta lindrar därmed emotionssvårigheter (Cohen
& Wills, 1985 refererad i Fu et al. 2020).
Det visar även att det finns starkt negativ samvariation mellan upplevt socialt stöd och depression och detta är signifikant, vilket indikerar att individer som upplever högt socialt stöd upplever lite eller inte alls depressiva symtom. Detta tyder på att socialt stöd fungerar som en skyddande faktor mot depression och kan minska depressiva symtom. Detta intressanta fynd som inkluderades i denna studie och som representerar en del av resultatet var förhållandet mellan depression och upplevt socialt stöd. Initialt tänktes inte någon undersökning genomföras mellan just de två variablerna. Detta för att depression i denna studie skall representera samvariation mellan smartphoneanvändning och emotionsreglering. Samma sak gäller för upplevt socialt stöd som representerar samvariation mellan smartphoneanvändning och emotionsreglering och inget annat. Variablerna hade inte heller undersökts i samband med tidigare forskning, för att tidigare forskning ansåg på att depression skall representera förmedlande roll mellan smartphoneanvändning och emotionsreglering, samt rapporterat att socialt stöd har förmedlande roll mellan smartphoneanvändning och emotionsreglering. Vilket antydde att det inte fanns direkt koppling just mellan depression och socialt stöd. I så fall hade antigen socialt stöd eller depression kunnat vara associerat med varandra på så sätt att kunna vara som "bakomliggande faktor" för smartphoneanvändning och emotionell reglering. Av den anledning har ingen frågeställning inletts så att undersöka dessa två variabler.
Metoddiskussion
Facebookgrupper-sajt hade varit ett stort hjälpmedel, så att så fort så möjligt får så stora antal deltagare. I mindre än en vecka hade 113 personer deltagit i denna studie. Men denna snabba respons hade varit imponerat hur fort det har skett. En möjligvits anledning var att deltagare via
18 Facebook-grupper är aktiva online via social media allmänt. Detta antyder att ju fler urvalet är aktiva via social media, desto större möjlighet att få de delta i studien.
En av studiens styrkor var användning av validerade mätskalor som har testat av forskare och gett pålitlig reliabilitet. De fyra skalorna har gett goda möjligheter att studera människors tendenser till de variablerna som undersöktes i studien. De fyra skalorna har använts sedan uppkomsten tills 2020 och har visat hög reliabilitet, då Cronbachs alfa låg mellan 0.92–0.97 vilket indikerar hög pålitlighet. De fyra skalorna är utvecklade för kvantitativa studier och har testat både på ungdomar och vuxna. När det gäller innehåll av skalorna är upplevt socialt stöd den skala som är minst känslig bland andra tester. Däremot kan skalor som mäter smartphoneanvändning, depression och emotionsreglering uppfattas av deltagare att ha innehåll av känslig natur. Men information om anonymitet och konfidentialitet skulle kunna få deltagare att känna sig säkrare, vad gäller sitt deltagande och därmed fritt besvara frågorna utan hämningar. Det som kunde upplevas komplicerat i enkäten, var att frågorna i varje test bestod av varierande antal alternativ. Exempelvis gällande smartphoneskalan fanns tio frågor som bestod av sex svarsalternativ, emotionsregleringsskalan hade 16 frågor som bestod av fem alternativsvar, och upplevt socialt stöd har 12 frågor som bestod av sju alternativsvar.
Depressionsskalan kunde upplevas mest komplicerad och den skiljde sig från de andra skalorna, då de 20 frågor bestod av fyra alternativ och bedömde ens tendens gällande föregående dagar och presenterades i preteritum. De fyra svarsalternativen gällde den senaste veckan, och kan möjligen upplevs lite konstigt att besvara frågor eftersom det gäller enbart dåtid. För att göra det så enklare hade depression inte nämnts i missivbrevet, detta för att inte bidra till att deltagare skulle uppleva en känsla att undersöka om deltagare är depressiva eller inte. Generellt kan skalorna upplevts vara annorlunda av deltagare vad gäller antal frågor och antal alternativ, eftersom varje skala har olika antal alternativ val att uppskatta.
Gällande enkäten fanns det tydliga instruktioner att följa med tydliga frågeformulär som bestod av korta frågor som var inriktade mot läsarens upplevelse. Dock kunde enkäten förbättras genom en noggrann granskning för att undvika de begräsningar som kan uppstå i studien. En begränsning var att det var två deltagare som missförstått samma fråga, vilket var fråga nummer 1 i depressionsskalan. Frågan säger” I was bothered by things that usually don’t bother me.”
översattes till ”Jag var störd av saker som vanligtvis inte stör mig” de två deltagarna frågade efter vad som menas med denna fråga. Misstolkning av denna fråga hade kunnat vara ett hinder att deltagarna inte kunde välja det som stämmer bäst på deras upplevelse. Eftersom föreliggande
19 studie använde frågeformulär som redan var färdigställda mätinstrument och som redan har testats av forskare vad gäller reliabilitet, var det svårt för skribenten att kunna ändra frågan.
Denna fråga hade kunnat missförstås av andra på grund av översättningsprocess från engelska till svenska. När en översättning sker från ett språk till ett annat, finns det en risk att frågor tolkas och uppfattas annorlunda, även efter en granskad översättning. En annan sak som önskades vara annorlunda, var att det att använda originalkällor på alla hänvisade referenser.
Men eftersom vissa av de inte var tillgängliga att läsa, hänvisades till de nödvändiga information som var ett måste att ha med i studien, för att bilda en sådan komplett studie med hjälp av att hänvisa till sekundära källor.
För deltagare som självrapporterade sin egen uppskattning, behöver nödvändigtvis det inte stämma med deras verklighet. Självrapporterade resultat hade kunnat påverkats av olika faktorer. Exempelvis kunde resultatet möjligtvis ha påverkats om deltagaren varit på bra eller dåligt humör. Även deltagare som kategoriserades som bekvämlighetsurval, hade deras uppskattning av självrapporterade poäng kunnat påverka resultatet gällande hög eller låg uppskattning. Generaliserbarhet kan påverkas av miljö beroende vart man befinner sig i är det arbetsplats eller hemma? Följaktligen är det svårt att generalisera om deltagarna som fått maximalantal poäng kommer få lika resultat om de befinner sig i olika miljöer. Det behöver nödvändigtvis inte innebära att deltagare som uppskattade maxantalpoäng av socialt stöd att deras självrapporterade är permanent och inte är oföränderliga, utan uppskattning av självrapporterade kunde ha gällt enbart under medverkans period och inom urvalet. Dock garanterar det inte att samma resultat skulle uppnåtts innan eller efter medverkan. För att kunna ha möjlighet att förklara orsaker mellan variablerna, skulle studien från början genomfört av regression analys-metod som använts ofta, för att tydliggöra och förklara vilka variabler är beroende respektive oberoende. Samt vilka orsaker ger effekt på den andra variabler exempelvis vad påverkar vad. Eftersom denna studie är en korrelationsstudie, så begränsades den till att enbart undersöka eventuella samvariationer mellan variablerna, vad gäller antigen positiv eller negativ samvariation. Däremot studerar inte kausalitet, vilket innebär att den inte ger möjlighet att förklara vilka variabler som påverkar eller är påverkade av andra. Därför skapar det behov av framtida forskning som kan förklara närmare fyndet i denna studie.
Slutsatser
Det finns en positiv samvariation mellan problem med smartphoneanvändning och svårigheter med emotionsreglering samt depression. Däremot visar studien en negativ samvariation mellan
20 upplevt socialt stöd, smartphoneanvändning och emotionsreglering. Det visar också en negativ samvariation mellan upplevt socialt stöd och depression. Korrelationerna mellan variablerna är signifikanta (p <.01), förutom upplevt socialt stöd som inte är signifikant med smartphoneanvändning.
Framtida studier
Det skulle behövas fördjupande forskning som studerar kausalitet mellan de fyra variablerna, för att kunna kartlägga och förklara problemet, exempelvis genom fördjupande intervjuer.
Det skulle behövas en djupare studie som undersöker och förklarar om det går att finna upplevt socialt stöd är signifikant med smartphoneanvändning. En kvantitativ studie som undersöker kausaliteten mellan upplevt socialt stöd och smartphoneanvändning genom att kontrollerade variablerna och förklara vad som påverkar vad. Gällande signifikant resultat av en negativ samvariation mellan depression och upplevt socialt stöd, skulle de behöva göras fler noggranna framtida studier kring det. Detta för att se om det är depressionstillstånd som gör att man inte får tillräcklig grad av upplevt socialt stöd eller om grad av upplevt socialt stöd får individen att känna sig depressiv?
En annan infallsvinkel som vore viktig att undersöka i framtida forskning är om en person med depression anser att man inte kan uppleva tillräckligt med socialt stöd oavsett mängden socialt stöd denne får från olika källor. Även här finns behov av att göra en kvalitativ studie med fördjupade intervju för att kunna beskriva och förklara varför personer med depression inte upplever att de har hög grad av socialt stöd. Om de saknar socialt stöd eller undviker socialt stöd är andra faktorer som kan vara av betydelse att undersöka i framtida forskning.
En annan intressant infallsvinkel är om till exempel socialt stöd online och offline spelar roll i ovanstående fallet, d v s är det så att personer som är depressiva tenderar att uppleva socialt stöd via distans, exempel via Internetväldren, snarare än fysiskt socialt stöd som ansikte mot ansikte eller kan motsatta förhållanden råda. Eller är det så att upplevt socialt stöd gör att man känner sig mer utanför sin omgivning och därmed utvecklar ensamhet och depressionstillstånd eller tvärtom? Framtida forskning hade även behövt undersöka om socialt stöd online och offline ger samma känsla av nöjdhet och tillfredsställelse, och det i sin tur kan påverka individens sinnesstämning.
21 Referenser
Billieux J., Maurage P., Lopez-Fernandez O., Kuss. D.J., & Griffiths MD. (2015). Can disordered mobile phone use be considered a behavioral addiction? An update on current evidence and a comprehensive model for Future Research. Current addiction reports, 2(2),156–62.
Billieux, J., Philippot, P., Schmid, C., Maurage, P., De-Mol, J., & Van der Linden, M. (2015).
Is dysfunctional use of the mobile phone a behavioral addiction? Confronting symptom-based versus process-based approaches. Clinical Psychology & Psychotherapy, 22 (5), 460--468.
Bjureberg, J., Ljótsson, B., Tull, M. T., Hedman, E., Sahlin, H., Lundh, L. G., . . . Gratz, K. L.
(2016). Development and validation of a brief version of the difficulties in emotion regulation scale: The DERS-16. Journal of psychopathology and behavioral assessment, 38(2), 284-296.
doi:10.1007/s10862-015-9514-x
Buhle, J. T., Silvers, J. A., Wager, T. D., Lopez, R., Onyemekwu, C., Kober, H., ... Weber, J.
(2014). Cognitive Reappraisal of Emotion: A Meta-Analysis of Human Neuroimaging Studies. Cerebral Cortex, 24 (11), 2981–2990. doi: 10.1093 / cercor / bht154
Casale, S., Caplan, S. E., & Fioravanti, G. (2016). Positive metacognitions about Internet use:
The mediating role in the relationship between emotional dysregulation and problematic use.
Addictive behaviors, 59, 84–88.
Cervone, D.& Pervin, L.A. (2017). Personality Psychology. (13. uppl). Wiley.
Elhai, J. D., Levine, J. C., Dvorak, R. D., & Hall, B. J. (2016). Fear of missing out, need for touch, anxiety and depression are related to problematic smartphone use. Computers in human behavior, 63, 509–516.
Vetenskapsrådet, (2002). Hämtad 28 maj 2021 från Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (vr.se)
Fu. L., Wang. P., Zhao. M., Xie. X., Chen. Y., Nie, J.,… Lei. L. (2020). Can emotion
regulation difficulty lead to adolescent problematic smartphone use? A moderated mediation model of depression and perceived social support. Children and Youth Services Review, 108, 104660. doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.10466
Gratz, K. L., & Roemer, L. (2004). Multidimensional assessment of emotion regulation and dysregulation: Development, factor structure, and initial validation of the difficulties. Journal of Psychopathology and behavioral assessment, 26, 41–54.
Gökçearslan, Ş., Uluyol, Ç., & Şahin, S. (2018). Smartphone addiction, cyberloafing, stress and social support among university students: A path analysis. Children and Youth Services Review, 91, 47–54.
Hoffner, C. A., Lee, S., & Park, S. J. (2016). I miss my mobile phone!: Self-expansion via mobile phone and responses to phone loss. New Media & Society, 18(11), 2452-2468.
doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1177/1461444815592665
22 Hormes, J. M., Kearns, B., & Timko, A. (2014). Craving Facebook? Behavioral addiction to online social networking and its association with emotion regulation deficits. Addiction, 109, 2079–2088.
Howitt, D. (2016). Introduction to qualitative research methods in psychology.UK: Pearson Education.
IIS, (2020). Svenskarna och internet. Hämtad 7april 2021 från
År 2020 Q1 använder 96 procent av svenskarna internet | Svenskarna och internet.
Ding., J.E., Wenjuan L., Xiaoyi W., Yukun L., Dandan, H., & Yuan X. (2019). Development of a smartphone overuse classification scale. Addiction Research & Theory, 27((2), 150-155.
Jones, T. (2014). Cell phone use while walking across campus: An observation and survey.
Elon Journal of undergraduate research in communications, 5(1), 1–2.
Kardefelt-Winther, D. (2014). A conceptual and methodological critique of internet
ad[1]diction research: Towards a model of compensatory internet use. Computers in Human Behavior, 31, 351–354.
Kim, Y., Jeong J-E., Cho, H, Jung, D-J, Kwak, M., & Rho, MJ, (2016). Personality factors predicting smartphone addiction predisposition: Behavioral inhibition and activation systems, impulsivity, and self-control. PLoS ONE, 11(8): e0159788.
doi:10.1371/journal.pone.0159788
Kwon, M., Kim, D.-J., Cho, H., & Yang, S. (2013). The smartphone addiction scale:
Development and validation of a short version for adolescents. PLoS ONE, 8 (12), 1–7.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0083558
Lee, C. Y. S., & Goldstein, S. E. (2016). Loneliness, stress, and social support in young adulthood: Does the source of support matter? Journal of Youth and Adolescence, 45(3), 568–
580. http://dx.doi.org/10.1007/s10964-015-0395-9
Liu, R. T., Hernandez, E. M., Trout, Z. M., Kleiman, E. M., & Bozzay, M. L. (2017).
Depression, social support, and long-term risk for coronary heart disease in a 13-year longitudinal epidemiological study. Psychiatry Research, 251, 36–40.
Malatesta, V.J., Sutker P.B., Treiber, F.A. (1981). Sensation seeking and chronic public drunkenness. Journal of consulting and clinical psychology, 49(2), 292–294. PMID: 7217496.
Masse, L.C, &Tremblay, R.E. (1997). Behavior of boys in kindergarten and the onset of substance use during adolescence. Archives of general psychiatry, 54(1),6.
Nagatti, D., Anina, D., Daigle, M., & O'Brien, K. M. (2016). Physiological and social stress on cognitive performance. Hämtad från http://escholarship.umassmed.edu/cts_
retreat/2016/posters/57.
Naseri, L., Mohamadi, J., Sayehmiri, K., & Azizpoor, Y. (2015). Perceived Social Support, Self-Esteem, and Internet Addiction Among Students of Al-Zahra University, Tehran, Iran.
Iranian Journal of Psychiatry & Behavioral Sciences, 9 (3), 1–4.
https://doi.org/10.17795/ijpbs-421
23 Panova, T., & Carbonell, X. (2018). Is smartphone addiction really an addiction? The journal of Behavioral Addictions, 7(2), 252–259.
Philip, H., Ingvar, L., Smedler A.C (2012). Grunderna i vår tids psykologi (1.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Radloff, L. S. (1977). The CES-D scale: A self-report depression scale for research in the general population. Applied Psychological Measurements, 1, 385-401.
Yen, C.-F., Tang, T.-C., Yen, J.-Y., Lin, H.-C., Huang, C.-F., Liu, S.-C.,… Ko C.-H. (2009).
Symptoms of problematic cellular phone use, functional impairment and its association with depression among adolescents in Southern Taiwan. Journal of Adolescence, 32 (4), 863–873.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.adolescence.2008.10.006
Trost, J. (2012). Enkätboken, (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wang, E. S., & Wang, M. C. (2013). Social support and social interaction ties on internet addiction: Integrating online and offline contexts. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 16(11), 843e849.
Westphal, M., & Bonanno, G. A. (2001). Emotion self-regulation. Annals of the New York Academy of Sciences, 769(12), 2365–2375.
Wilmer, H.H., & Chein, J.M. (2016). Mobile technology habits: patterns of association among device usage, intertemporal preference, impulse control, and reward sensitivity.
Psychon Bull Rev 23, 1607--1614 https://doi.org/10.3758/s13423-016-1011-z
Wu, A.M., Cheung, V.I., Ku, L., Hung, E.P. (2013). Psychological risk factors of addiction to social networking sites among Chinese smartphone users. Journal of Behavioral Addictions.
2,160–166.
Wu, X. S., Zhang, Z. H., Zhao, F., Wang, W. J., Li, Y. F., Bi, L.,… Sun, Y. H. (2016).
Prevalence of internet addiction and its association with social support and other related factors among adolescents in China. Journal of Adolescence, 52, 103–11
Zimet, G.D, Dahlem N.W, Zimet,. SG., Farley, G.K. (1988). The multidimensional scale of perceived social support. Journal of Personality Assessment, 52, 30–41.
24 Bilagor 1. Webbenkäten
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40 Bilaga 2 (SAS) Engelsk version
Questionnaire Smartphone Addiction Scale FIX (scribd.com)
Bilaga 3 (DERS) Svensk översättning Informationsdatabas för formulär - fBanken.se
Bilaga 4 (CES-D) Engelsk version (CES-D).pdf
Bilaga 5 (MSPSS) Engelsk version MSPSS upplevt social stöd.pdf
