Lantbrukares erfarenheter av socialt stöd

Lantbrukares erfarenheter av socialt stöd

en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer

Josefin Wennlo

2020

Examensarbete, avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Arbetshälsovetenskap

Masterprogram i arbetshälsovetenskap

Abstract

Title: Farmers' experiences of social support

-A qualitative study based on semi-structured interviews Author: Wennlo, Josefin

Dept./School: Academy of Health and Work Life, University of Gävle

Course: Degree of Master of Science Project in Occupational Health, 15 ECTS Keywords: Attitude, social support, farmers, occupational health

________________________________________________________________ Abstract

Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives.

Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support.

Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted.

Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands.

Sammanfattaning

Titel: Lantbrukares erfarenheter av socialt stöd

-En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer Författare: Wennlo, Josefin

Avdelning/Institution: Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle Program/kurs: Arbetshälsovetenskapligt masterprogram, Examensarbete i arbetshälsovetenskap, 15 hp

Nyckelord: Attityd, socialt stöd, lantbrukare, arbetshälsovetenskap

_________________________________________________________________ Sammanfattning

Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd.

Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav.

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Introduktion ... 1

Begrepp och definitioner ... 2

Tidigare forskning om lantbrukares benägenhet att söka professionellt stöd ... 3

Problemformulering ... 3 Syfte ... 4 Metod ... 4 Design... 4 Urval ... 4 Litteratursökning ... 6 Datainsamling ... 7 Bearbetning ... 8 Analys... 8 Forskningsetiska överväganden ... 9 Resultat ... 10 Tema 1: Välbekant stöd ... 10 Tema 2: Stöd utifrån... 12

Tema 3: Barriär att söka stöd ... 14

Diskussion... 16

Resultatdiskussion ... 16

Metoddiskussion ... 20

Slutsats ... 22

Bilaga ... 27 Bilaga 1. Intervjuguide

1

Bakgrund

Introduktion

Lantbrukare har i flera mätningar klassats som ett av världens tio mest stressiga yrken (Lunner Kolstrup, 2014). Arbetet kräver ofta högt arbetstempo, är fysiskt tungt samtidigt som det ställs inför höga krav. Riskfaktorer som alla är kända för att kunna leda till ohälsa (Yazd, Wheeler & Zuo, 2019). Lägg där till att många lantbrukare arbetar långa arbetspass och så gott som årets alla dagar (Roy, Tremblay, Robertson & Houle, 2017). Yrket har alltid påverkats av vädret men under senare år har

2 Begrepp och definitioner

Lantbrukare

Ordet lantbrukare syftar i denna studie på yrkessamma som bedriver någon form av djurhållning, odling eller mjölkproduktion, samt har ett registrerat företag inom sin näring. Individer som enbart är anställda och arbetar på en gård har valts att inte inkluderas i begreppet lantbrukare här. Ser man till könsfördelningen så består lantbrukare som är företagsregistrerade i Sverige av 83 procent män och 17 procent kvinnor. Tittar man istället på antalet sysselsatta inom lantbruk så är könsfördelningen betydligt jämnare, då 42 procent av de sysselsatta lantbrukarna 2016 var kvinnor (LRF, 2019).

Socialt stöd

Omsorg från andra människor som ges genom att lyssna, visa förståelse, ge råd eller praktisk hjälp kan benämnas som socialt stöd. Forskning visar att de som har socialt stöd, i form av många olika sociala band, lever längre och att de i mindre utsträckning drabbas av stressrelaterade sjukdomar, än individer med få band (Egidius, 2008). Socialt stöd är en salutogen faktor (Angelöw, 2002) och är även en av

3

Tidigare forskning om lantbrukares benägenhet att söka professionellt stöd Tidigare studier beskriver att lantbrukare är en yrkeskår som präglas av starka normer som reglerar hur en lantbrukare bör vara. Dessa innebär bland annat en stor stolthet där man ska kunna stå på egna ben, inte visa sig svag eller prata om sin egen hälsa med andra (Vayro et al., 2019). Trots att lantbrukare löper större risk än många andra yrkesgrupper att drabbas av både fysiska och psykiska arbetsrelaterade besvär, så överskattar många den egna hälsan och problem sopas under mattan. Så länge

lantbrukare kan utföra sina arbetsuppgifter anser de sig ofta som friska (Rawolle et al., 2016). Detta gör enligt Lunner Kolstrup (2013) att lantbrukare ofta väntar längre än övriga befolkningen innan de söker professionell hjälp, vilket i sin tur kan leda till längre återhämtningsprocess. Tidigare forskning visar att familjen fungerar som en buffert mot stress för lantbrukare (Lunner Kolstrup et al., 2013). Jones-Britton et al., (2019) går ännu längre och säger att giftermål eller partnerskap är den absolut viktigaste källan till socialt stöd för lantbrukare. Kvinnor är i regel mer öppna än män till att söka professionellt stöd. Flera studier visar att det ofta är kvinnan på lantbruket som tvingar maken att uppsöka vård, när hon anser att han är i behov av det (Rawolle, Sadauskas, van Kessel & Dollman, 2016; Vayro et al., 2019). Detta bidrar till att de som lever i ett förhållande snabbare fångas upp av hälso- och sjukvården än de som lever ensamma. Detta gynnar både den psykiska och fysiska hälsan hos dessa lantbrukare (Jones-Britton, et al., 2019). Samtidigt visar andra studier att en förklaring till de höga självmordstalen bland världens lantbrukare tros vara just uppbrott med en partner (Perceval et al., 2018). Studier så som Roy et al., (2014) visar att det bland dagens lantbrukare finns en önskan om att professionellt stöd utifrån ska avstigmatiseras, eftersom detta skulle kunna leda till att fler lantbrukare söker socialt stöd utifrån i ett tidigare skede.

Problemformulering

4

som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv (Bjornestad et al., 2019). Obehandlat kan detta på sikt annars leda till allvarliga fysiska- och psykiska sjukdomar (Hildebrand, Brinkley, Timmons & Mendez, 2019; Jones-Britton et al., 2019). Detta speglar sig i statistiken som visar att lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper (Yazd et al., 2019). Därför är det ur

arbetshälsovetenskaplig synvinkel av intresse att undersöka lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Genom detta kan de som arbetar med dessa frågor få inblick i om mer stöd krävs från professionella aktörer i samhället, eller om det främst är det sociala stödet från anhöriga och i lantbrukarens närhet som är av betydelse.

Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd.

Metod

För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes, då detta gav möjlighet att anpassa intervjuerna efter de teman som informanterna lade mest tyngd på, vilka var svåra att veta i förhand (Malterud, 2014). Materialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys.

Urval

5

företagarorganisation och 2018 hade man 139 880 företagsmedlemmar, fördelade på 17 regioner. Deras medlemsregister innehåller som namnet antyder enbart deras

medlemmar, vilket gör att samtliga lantbrukare inte återfinns här (LRF, 2020).

Dessutom återfinns lantbrukare i företagsdatabasen [FDB] där man kan söka efter olika näringsgrenar via SNI-koder, vilket benämns vidare nedan. Registrets syfte är att föra statistik över landets företag samt arbetsställen (SCB, 2018). För att delta i studien valdes följande urvalskriterier, vilka innebar att informanterna var tvungna att:

Tillhöra Standard för svensk yrkesklassificiering [SSYK] 2012 kod: 6130, växtodlare och djuruppfödare, blandad drift.

Tillhöra svensk näringsgrensindelning [SNI] kod: 01.500, blandat jordbruk. Vilket betyder att man driver ett jordbruksföretag på egen eller arrenderad mark. Ha max två anställda.

Ha yrket som sin huvudsakliga sysselsättning. Ha arbetat i det nuvarande yrket i minst två år. Vara mellan 20–70 år gamla.

SSYK 2012 kod: 6130 innebär att den yrkesverksamma ”Bedriver växtodling

kombinerat med avel och uppfödning av lantbrukets husdjur eller sällskapsdjur. Odlar och skördar jordbruksväxter samt sköter djur för att använda som lantbrukets husdjur för produktion av mjölk, kött, ägg, pälsskinn m.m. eller som sällskapsdjur.” (SCB, 2019b, yrkeskod 6130). Valet av att använda dennaklassificieringskod gjordes då den

omfattar många av de traditionella lantbruksarbeten som många mindre gårdar bedriver. SNI kod 01.500 omfattar bland annat ”Odling, övriga jordbruksväxter (högst 2 hektar åker och ej stor djuruppsättning). Blandat jordbruk, ospec. Jordbruk, lantbruk, småbruk, blandat.” (SCB, 2019a, SNI kod 01.500). De flesta lantbrukare som är registrerade som

6

att informanterna hade yrket som sin huvudsakliga sysselsättning och var i arbetsför ålder, vilken i denna studie är satt till 20–70 år. Informanterna måste ha arbetat inom yrket i minst två år, detta eftersom de annars bedöms sakna de erfarenheter som studien syftar till att undersöka. Med tanke på studiens omfång ansågs det inte helt säkert att mättnad skulle uppnås och därmed generella resultat. Detta eftersom det enligt Bryman (2011) kan krävas fler informanter för att uppnå mättnad.

Litteratursökning

Litteratursökning skedde i tre olika databaser: Web of Science, Academic Search Elite och PubMed vid två olika tillfällen. Web of Science består av flera databaser vilka innehåller omkring 9000 tidskrifter med hög vetenskaplig status. Även Academic Search Elite är ämnesövergripande med över 3500 tidskrifter och PubMed där Medline ingår, är världens största medicinska referensdatabas (Backman, 2008). Dessa ansågs därför lämpliga då endast peer reviewed artiklar var av intresse. Förutom att inkludera artiklar från dessa sökningar inkluderades även en artikel som fanns med i listan bland ”refererade artiklar” till en av artiklarna som kom upp som sökresultat.

Litteratursökningen sammanfattas i tabellen nedan. Tabell litteratursökning

Datum Databas Sökord Filter Antal

träffar Inkluderade artiklar 2020-02-13 Web of Sience Farmers AND ”mental health” Last 5 years All databases 135 Jones-Britton et al., (2019) Rawolle et al., (2016) Yazd et al., (2019) ”rural mental health” AND ”social support” AND farmers 2000–2020 All databases 1 Stain et al., (2008) *

*Cited by 31 Vayro et al., (2019)

7 Elite support” AND

farmers Nya Pubmed Farmers AND ”social support” AND agriculture 2010–2020 Peer reviewed

26 Lunner Kolstrup et al., (2013)

Datainsamling

Information om studien och dess syfte skickades till LRF Sydost. De hjälpte till med att ge kontaktuppgifter till lämpliga lantbrukare ur deras register. Urvalsmodellen som användes var ett målinriktat urval. Detta kännetecknas av att urvalet görs genom att inkludera individer som ses som relevanta för den aktuella forskningsfrågan (Bryman, 2011). I detta fall lantbrukare som motsvarade urvalskriterierna som nämns ovan. Dessutom lades information om studien ut på sociala medier, för att ha ökad möjlighet att få tillräckligt med informanter. De informanter som inkluderades via sociala medier gjorde detta genom ett snöbollsurval, där en individ tipsade om andra individer osv. Även i detta urval inkluderades endast de informanter som uppfyllde studiens urvalskriterier. En inbjudan som beskrev studiens syfte samt de punkter som

etikprövningslagen kräver formulerades. En intervjuguide skapades även med relevanta ämnesfrågor. Denna testades på en bekant som själv har arbetat inom yrket i många år, men som inte kom att ingå i själva studien. Under denna pilotintervju framkom det att vissa följdfrågor saknades. Intervjuguiden fick därför kompletteras med följdfrågor, för att kunna följa upp svaren bättre under intervjuerna. Följdfrågorna testades sedan på personen som ställde upp på pilotintervjun. En sådan här typ av pilotintervju hjälper till att korrigera misstag och kontrollera att frågorna uppfattas på det sätt som det är tänkt (Bryman, 2011). Under pilotintervjun framkom det att frågorna tolkades på ett korrekt sätt.

8

lantbrukare som tackade ja till att delta, men som sedan av olika anledningar valde att inte medverka, vilket behandlas djupare i diskussionen.

De semistrukturerade intervjuerna var planerade att hållas löpande på informanternas gårdar. Detta eftersom den kända omgivningen inbjuder till lugn och bidrar till att informanten har lättare att känna tilltro till intervjuaren (Roy et al., 2017). På grund av den plötsliga spridningen av Covid-19 i Sverige och världen, under våren 2020, blev det ganska tidigt uppenbart att intervjuerna istället var tvungna att ske per telefon. Varje intervju beräknades hålla på i 45 minuter. Det visade sig dock att samtalen gick fortare då de skedde per telefon, än i verkligheten, därför tog intervjuerna i genomsnitt endast 20–30 minuter vardera. Intervjuerna spelades in på en diktafon. Detta bidrog till, förutom närvaro gentemot informanterna, möjlighet att i efterhand inte enbart analysera vad som sades utan även hur det uttrycktes, vilket Bryman (2011) lyfter som en viktig faktor för att fånga upp både det manifesta och det latenta innehållet.

Bearbetning

Genom att först enbart lyssna igenom materialet gavs en helhetsbild av samtalet, vilket Bryman (2011) anser är ett klokt första steg i processen. Transkriberingen skedde sedan löpande under tiden som nytt material samlades in, vilket Malterud (2014) förespråkar. Detta bidrog till att inspelat material inte samlades på hög utan att transkriberingen var klar inför nästa intervju. Då samtal runt omkring ämnet uteblev när intervjuerna skedde per telefon transkriberades allt som informanterna sa.

Analys

9

växte olika teman och subteman fram, där de olika koderna placerades in under. Nedan syns ett utdrag ur kategoriseringstabellen som återfinns i sin helhet i bilaga 2.

Meningsenhet Kondenserad text Kod Tema/Subtema Huvudtema

Det är ju en hel livsstil, det kan vara jobbigt att säga ”jaha vi kan inte bo kvar här för jag har kraschat företaget”.

Är en hel livsstil. Svårt att säga att man har gått i konkurs. Jobbigt berätta om motgångar Barriär söka stöd Familj Socialt stöd från familjen kan verka både salutogent och patogent, medan socialt stöd från vänner eller professionella ger positiva erfarenheter åt de som sökt stöd därifrån. Forskningsetiska överväganden

För att genomföra studien behövdes flera forskningsetiska överväganden göras och tas hänsyn till. Genom att informanterna fick inbjudan med information kring studien uppfylldes informationskravet, som omfattar all forskning där människor deltar

10

Resultat

Resultatet presenteras utifrån de huvud- och subteman som kom fram under analysen. Tema 1: Välbekant stöd; subteman: familj och vänner. Tema 2: Stöd utifrån; subteman: nätverk, professionellt stöd samt kunskap och information. Tema 3: Barriär att söka stöd; subteman: attityd och familj. Samtliga teman samlades under huvudtemat Socialt stöd från familjen kan verka både salutogent och patogent, medan socialt stöd från vänner eller professionella ger positiva erfarenheter åt de som sökt stöd därifrån. Resultatet visar att lantbrukares erfarenheter av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd.

Tabell översikt av teman

Subtema Tema Huvudtema

Familj Välbekant stöd Socialt stöd från familjen kan verka både salutogent och patogent, medan socialt stöd från vänner eller professionella ger positiva erfarenheter åt de som sökt stöd därifrån.

Vänner

Nätverk Stöd utifrån

Professionellt stöd Kunskap och information

Attityd Barriär söka stöd

Familj

Tema 1: Välbekant stöd Familj

11

”Jag tror att jag och mig man, vi brukar prata om sådant här väldigt mycket.”

Flera av informanterna diskuterade de speciella förutsättningarna som råder för många lantbrukare, där man arbetar på den gård där man även bor, vilket gör att arbete och fritid flätas samman. Detta gör att även parrelationen och yrkesrelationen vävs samman. En partner är inte enbart en livskamrat man umgås med på fritiden, det är även en kompanjon och kollega som man driver ett företag med. En informant lyfte oro kring vad som skulle hända med deras verksamhet om partnern, som även den jobbade på gården, skulle gå bort eller på något annat sätt lämna lantbrukaren kvar ensam. Följderna av ett förlorat socialt stöd speglades under intervjun med en informant som genomgått skilsmässa.

”Det var skillnad förr när man var två i hushållet med. Då har man ju alltid ett bollplank på hemmaplan.”

Informanterna berättade även hur familjen kunde gå in och hjälpa till rent praktiskt, eftersom de hade insikt i hur arbetet fungerade. Detta stöd sågs som en stor trygghet, då det bidrog till att man inte kände sig lika ensam och utelämnad i det praktiska arbetet.

”Det är väl lite medfött kan man väl säga, att man frågar generationen innan? Speciellt när man bor och arbetar på en gård som släktingar drivit innan, då känns det naturligt att fråga de äldre. Sen har ju mycket

förändrats med såklart (kort paus) vissa saker som vi använder oss av idag fanns ju inte när farfar drev gården. Men i det stora är det nog ungefär samma utmaningar, det skulle jag tro.”

Vänner

12

”Det känns skönt att träffa vänner som inte kan lantbruk, så man kan släppa det lite. Med släkten knyts allt till gården.”

”Det är ju jättenyttigt att umgås med vänner som inte vet någonting om det här livet, då kan man koppla bort det helt.”

Både de informanter som arbetade med sin partner på gården eller arbetade helt ensamma, återkom flera gånger under intervjuerna till hur viktiga deras vänner var. Mellan raderna kunde man utläsa att denna tillhörighet utanför familjen var en viktig pusselbit för deras välmående. En informant beskrev hur vänner kunde hjälpa en att zooma ut lite från arbetet och se saker ur ett lite vidare perspektiv, vilket ansågs som väldigt betydelsefullt.

”Och man kanske låser fast sig i vissa saker som detaljer i produktionen liksom, som det kanske är lättare för någon utifrån att se saken så att man istället ser helheten. Det tror jag. Så det är nog inte fel att ha, att ha någon som är utanför företaget också.”

Tema 2: Stöd utifrån Nätverk

Nätverk med andra lantbrukare gav informanterna en möjlighet att få hjälp när det behövdes. Att kunna få praktisk hjälp i arbetet vid behov, eller diskutera praktiska saker kring arbetet och gården gjorde informanterna gärna med andra lantbrukare. Men intimare ämnen hade de generellt sett svårare att släppa in utomstående till.

Informanterna förmedlade en gemensam oro för den äldre generationens lantbrukare som lever ensamma på sina gårdar och inte är med i något nätverk. Framförallt var lantbrukarna oroliga att dessa äldre lantbrukare skulle missa nyheter och olika former av stöd, på grund av att de bara gick hemma på sina egna gårdar.

”Den som bara gått hemma i sin egen ladugård den kanske inte har tänkt. Så det är hur man ska fånga upp folk som är svårt.”

Professionellt stöd

13

Alla betonade att de var glada över att det fanns olika typer av professionellt stöd att få, men de flesta ville gärna försöka lösa problem på egen hand först, sedan om det inte gick, då kunde man tänka sig att söka stöd utifrån. Även de som sade sig vara positiva till professionellt stöd var noga med att påpeka att de själva inte varit i behov av det. I denna studie hade flera av de kvinnliga lantbrukarna detta synsätt.

”Ja, om man är i behov av någon som ger en helt objektiv bild så kan det säkert vara bra, jag har inte haft det behovet.”

De informanter som själva sökt professionellt stöd inom mental hälsa var väldigt nöjda med hjälpen de fått. En lantbrukare hänvisade till sin bankman, som ett viktigt stöd, eftersom bankmannen var en person man hade god kontakt med och som hjälpte till med företagets ekonomi. Ingen av informanterna tyckte att de som gav det sociala stödet behövde vara insatt i just lantbrukares arbetssituation, istället ansåg man det vara

viktigast att den man sökte stöd hos var duktig på just det området man sökte stöd inom. ”Bara man vet vart man ska vända sig har det nog mindre betydelse vem

som ligger bakom själva hjälpen. Bara de kan sin sak.” Kunskap och information

Kunskap och information om vart man kan vända sig för att få olika sorters stöd lyfte flera informanter som en viktig faktor för att man faktiskt skulle söka socialt stöd. Även om de själva inte hade varit i behov av dessa tjänster än, så gav det en trygghet och känsla av att ha kontroll över sina liv.

” Men att man har den, man kan säga vi har den tryggheten att vi vet vart vi ska vända oss. Jag menar ringer man vårdcentralen, vad ska de säga? Ja ta en Alvedon. Att ha tänkt på det INNAN tror jag är viktigt, att man har en plan för det.”

Samtliga informanter utom en kände till LRF:s tjänster bondestöd och bondekompis. Information och kunskap kring detta hade spridit sig efter den svåra torkan sommaren 2018.

14

En informant betonade hur viktigt den ansåg det var för lantbrukare att ta reda på information kring vad som händer om man blir sjuk och inte kan arbeta. Tack vare krav från banken i samband med en investering, hade informanten fått information om en omfattande sjukvårdsförsäkring. Som lantbrukare kan man inte alltid ringa en ersättare och förvänta sig att någon kommer och tar över arbetet. Att då ha information om möjliga sätt att lösa detta på gjorde att informanten kände mindre stress vid sjukdom nu än tidigare.

”Det går inte bara att ringa någon från en personalpool och så kommer det någon och sköter det här, de vet ju inte vad vi gör exakt.”

Tema 3: Barriär att söka stöd Attityd

Samtliga informanter ansåg att lantbrukare känner mer motstånd än andra yrkesgrupper till att söka socialt stöd eller be om hjälp. Flera spekulerade kring att detta nog var en generationsfråga, där dagens generation har lättare för att be om hjälp än den äldre. Två av tre kvinnor berättade att deras makar sökt stöd utifrån, bland de manliga

informanterna var det en av två som uppsökt stöd. Trots att kvinnorna sade sig vara positiva till att söka socialt stöd utifrån var det få av dem själva som hade gjort det. Flera informanter sa att man hellre sökte socialt stöd från nära anhöriga eller personer man kände till sedan tidigare.

”Nja, jag föredrar nog vänner och familj framför utomstående.”

En faktor som frekvent förekom var att yrket historiskt sett styrs av maskulina normer, där det ses som en svaghet att tala om den egna hälsan. Denna norm verkade även vissa kvinnliga lantbrukare leva efter. På frågan om de själva sökte socialt stöd svarade en av de kvinnliga informanterna:

”Eh, nej för jag är inte en sådan som person.”

Det fanns även en underliggande ton av att det fanns en gräns för hur mycket man delade med sig av sina motgångar i nätverk eller till andra lantbrukare.

15

Dessutom var socialt stöd och det egna måendet ingenting som lantbrukarna diskuterade med andra lantbrukare. Trots att man var medveten om att andra lantbrukare haft

problem, gav intervjuerna en känsla av att de inte ville in där och rota, utan nöjde sig med att prata om praktiska saker.

”Eh, näe men just det här stöd kanske inte kommer upp utan det är väl mer det här med hur produktionen går och om det kärvar och så.” -Så mer praktiska problem kring själva arbetet? ”Ja, exakt.”

Familj

Samtidigt som familjen bidrog med stort emotionellt stöd till lantbrukarna så framkom det att familjen upplevdes stå för höga krav och förväntningar. De speciella

förutsättningarna kring yrket ansågs vara bakgrunden till detta. Lantbrukarna hänvisade till att när det uppstod ekonomiska problem kunde det göra att det inte enbart var själva arbetet som stod på spel, utan även den gård och bostad där man levde. Att hamna i en situation där man var tvungen att berätta både för generationen innan, som man ärvt gården av och sina egna barn, att man inte kunde bo kvar på gården, var någonting som man ville undvika så långt det var möjligt.

”Det är ju en hel livsstil, det kan vara jobbigt att säga: jaha vi kan inte bo kvar här för jag har kraschat företaget.”

Att ärva en gård var förknippat med starka krav både från generationen innan och generationen efter. Lantbrukarna förmedlade att deras yrkeskår generellt sett hade en stark önskan om att kunna förvalta arvet och göra tidigare generation stolta, samtidigt som man ville säkerhetsställa att de egna barnen gavs möjlighet att kunna ta över i framtiden. Detta gjorde att samtidigt som familjen kunde ge starkt stöd ville man heller inte oroa dem i onödan. Ett annat ämne som kunde väcka stress var då det uppstod oenigheter med andra i släkten kring hur lantbruket borde skötas. Samtidigt som familj och släkt gav ett starkt socialt stöd, kunde det ibland vara påfrestande att ständigt ha dem på nära håll. Så här beskrev en informant stödet från äldre släktingar:

16

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Resultatet visar att lantbrukares erfarenheter av socialt stöd till stor del präglas av deras familj och vänner. Detta eftersom lantbrukare verkar föredra att vända sig till ett välbekant socialt stöd. Familjen finns alltid där, både den egna och den äldre

generationen vilket ger en trygghet. Vänner som själva inte är lantbrukare uppskattas särskilt mycket eftersom de ger en möjlighet att tänka på annat än livet på gården. De lantbrukare som själva har uppsökt professionellt stöd utifrån har positiva erfarenheter av detta och är nöjda med hjälpen de fått. De flesta lantbrukare säger sig också vara villiga att söka socialt stöd, både professionellt och från bekanta, om de är i behov av det. Att veta vart man kan vända sig med olika problem ger en stor trygghet och minskar stress, därför förespråkar lantbrukare att kunskap och information ska spridas, så att inte de som arbetar ensamma ska gå miste om hjälp. De traditionella attityderna i yrket, vilka bygger på att man ska klara sig själv, återfinns både bland kvinnliga och manliga lantbrukare. Dessa bidrar till att lantbrukare inte anser sig vara i behov av socialt stöd eller hjälp utifrån. Dessutom gör det nära bandet till familjen att lantbrukare ibland drar sig för att berätta om motgångar, eftersom man inte vill oroa familjen i onödan.

Resultat kopplat till tidigare forskning

De teman och subteman som kom fram under analysen speglar Thoits (2011)

17

stöd inte enbart är positivt. Baksidan med emotionellt stöd är just att det kan göra så att man inte vill oroa sina nära och kära. Detta är enligt Thoits (2011) karaktäristiskt för män med traditionella maskulina roller. Dessa roller stämmer väl överens med lantbrukares normer, så som de presenteras i tidigare studier. Det starka bandet till familjen riskerar därmed att leda till stress eftersom familjen bidrar med både ett starkt socialt stöd och upplevelse av höga krav. Krav på att lantbrukaren ska lyckas i sitt arbete så att gården kan föras vidare till nästa generation. Ett misslyckande inom yrket riskerar inte enbart att leda till att man förlorar jobbet, utan även sin bostad som man fått förvalta i förtroende från tidigare generationer. Denna situation kan ses som unik för just detta yrke, då det är få andra yrkesgrupper som ”övervakas” av tidigare

generationer och där yrket är starkt knutet till den egna bostaden. Detta kan även tolkas utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell som bygger på att det måste råda balans mellan arbetets krav, individens handlingsutrymme att utföra arbetet på och det sociala stöd som finns runtomkring individen. Genom socialt stöd dämpas den stress som uppstår till följd av höga krav eller känsla av låg kontroll. Detta gör att så läge lantbrukare känner att de har socialt stöd orkar de stå emot tillfälligt högre krav och lägre kontroll. Försvagas det sociala stödet så riskerar situationen istället att gå över till att individens resurser töms, likt energi ur ett batteri. Råder denna obalans under en längre tid, så att mer och mer negativ stress bildas, riskerar individen att bli helt urladdad, vilket tidigare benämndes som utbrändhet (Lovallo, 2016). På samma gång som kunskap och information utgör en typ av socialt stöd så är det även den främsta faktorn som leder till en känsla av kontroll. Genom att i förväg veta vart man kan ringa om olika problem uppstår, slipper man den hälso- och ekonomi relaterade stress som många andra studier vittnar om.

När det kommer till socialt stöd från vänner håller Roy et al., (2017) med om att det är oerhört viktigt för lantbrukare att ta sig tid att umgås med vänner och göra aktiviteter som inte alls har med arbetet att göra. Detta är den enda paus och chans till

återhämtning som vissa lantbrukare får från sitt arbete. Vänner bidrar även till att ge en känsla av tillhörighet, vilket ökar välmåendet (Thoits, 2011). Dessutom upplevs det sociala stödet från vänner mer kravlöst än det från familjen, vars umgänge och samtal ofta kretsar kring gården.

18

Lantbrukarna i studien uttrycker att de skulle söka professionellt stöd utifrån om de var i behov av det. Detta har få tidigare studier på ämnet funnit. Att denna syn på socialt stöd utifrån finns betyder att det framförallt är information och kunskap kring vart man kan vända sig i olika frågor som är av betydelse. Flera tidigare studier, så som Hull et al., (2017) och Hildebrand et al., (2019), fokuserar på att de som arbetar med att ge socialt stöd inom vård- och omsorg måste ha kunskap om lantbrukares yrkes- och livssituation, för att kunna ge adekvat hjälp. Detta anser inte lantbrukarna själva när de tillfrågas i denna studie, istället lyfts att den viktigaste egenskapen hos den aktör man vänder sig till är att den är proffs inom sitt område. Resultatet bidrar därmed till att resurser till att få lantbrukare att söka socialt stöd i ett tidigare skede inte läggs på fel insatser. Rätt målinriktade insatser är relevant i allt arbetshälsovetenskapligt arbete (Tangen &

Conrad, 2009). Bjornestad et al., (2019) visar att lantbrukare hellre söker socialt stöd för mentala hälsoproblem hos familj och vänner än från professionella. Samtidigt så

berättar Perceval, Ross, Kṍlves, Reddy och de Leo (2018) i sin studie att det är vanligt att när väl lantbrukare söker stöd inom mental hälsa så är de väldigt nöjda med stödet de får. Det blir en lättnad att prata om sådant man kanske inte diskuterat med någon annan innan. Båda dessa resultat stämmer överens med informanternas syn i denna studie. De som inte själva har sökt socialt stöd utifrån föredrar att få stöd från människor de redan känner väl, medan de som haft kontakt med professionellt stöd är väldigt nöjda med det. Detta kan ses som väldigt positivt, då goda erfarenheter av professionellt stöd säkerligen leder till att dessa lantbrukare söker detta stöd igen och i ett tidigare skede, nästa gång de är i behov av det.

Resultatet visar även att lantbrukare är ganska sparsamma med vad man delar med sig av till andra lantbrukare. Den egna hälsan och svårigheter tar man i regel inte upp med andra utanför familjen eller möjligen vänner. Det här, att man vill visa sig duktig för granngården istället för att be om hjälp, bidrar till att vissa lantbrukare går miste om ett potentiellt stöd. Det bidrar även till att bibehålla yrkets traditionella normer, där enbart praktiska problem diskuteras lantbrukare sinsemellan. Detta enbart för att man inte vill visa sig svag eller misslyckad. Detta kan även vara en av orsakerna till att flera

19

vara beroende av andra. En annan förklaring är att man kan ha fått en negativ erfarenhet från att ha visat sig svag inför utomstående tidigare, vilket fått negativa konsekvenser. Tidigare studie av Rawolle et al., (2016) beskriver hur lantbrukare ser på sig själva som maskiner, där man om någonting ”går sönder” helt enkelt får fixa det. Denna attityd gör att så länge man klarar av att utföra det dagliga arbetet på gården så söker man inte hjälp. Denna typ av tankar framkommer till viss del även här och studien visar att yrkets stereotypa normer återfinns även bland kvinnliga lantbrukare. Vayro et al., (2019) framhäver att det är kvinnorna som ansvarar för hälsan i familjen och söker socialt stöd i ett tidigare skede än männen. Även Thoits (1995) beskriver att kvinnor söker socialt stöd mer aktivt än män, som en sorts copingstrategi. Detta bekräftas delvis genom att i de tre familjer där både mannen och kvinnan är lantbrukare, så är det kvinnan i hushållet som ställer upp på att medverka i intervjun. Kvinnorna säger sig vara positiva till att söka socialt stöd utifrån, men är samtidigt noga med att betona att de själva inte är, eller har varit, i behov av det. Anledningen till detta sades vara alltifrån att man inte är ”sådan som person” till att man har så bra vänner så att man inte är i behov av något ytterligare socialt stöd. Denna normativa attityd hos kvinnor nämns inte i tidigare studier. Detta är dock en viktig pusselbit i arbetet med lantbrukare, så att man inte missar att även kvinnor kan känna motstånd till att söka professionellt stöd utifrån. Den generella samhällssynen av kvinnor är annars att de är gnälligare, snabbare söker vård och har fler sjukdagar än män (Sandmark, 2011). Därför var det väldigt spännande och oväntat att höra dessa kvinnors tankar och attityder.

Det är lätt att tänka sig att en yrkeskår som helst söker sig till personer de redan har en nära relation till, inte vill visa sig svag och som dessutom helst klarar av saker på egen hand, lätt glöms bort i det arbetshälsovetenskapliga arbetet. Resultatet bidrar

förhoppningsvis till ökad insikt i hur lantbrukares erfarenheter präglar deras syn på de olika sorters socialt stöd som omger dem, samt vad som hindrar dem från att söka socialt stöd. I tidigare forskning ligger mycket fokus på manliga lantbrukare. Därför är det av extra värde att även kvinnliga lantbrukare kom till tals i denna studie. För trots att de kvinnliga lantbrukarna i Sverige står för ett mindre ägande, så är de på stark

20 Metoddiskussion

Det som kom att bli den avgörande faktorn för att den här studien över huvud taget skulle kunna gå att genomföra, var att jakten på informanter inleddes direkt efter att projektplanen var godkänd. I januari 2020 började media och World Health

Organisation [WHO] att rapportera om Covid-19, en ny typ av virus. Den 11:e mars klassade WHO Covid-19 som en pandemi (WHO, 2020). Detta gjorde att inbjudan precis hann kompletteras med information om att intervjuerna kunde ske per telefon, istället för besök på respektive lantgård, innan de skickades ut till informanterna den 13:e mars. Detta bidrog till att flera informanter hann tacka ja till deltagande redan i slutet av mars. Under april tog spridningen fart i Sverige och flera informanter som tidigare sagt att de ville medverka gick inte längre att nå. Vissa sa sig vara positiva till medverkan men avböjde då de fick reda på ämnet. Detta kan ses som en brist i studien, att enbart de som var intresserade av ämnet valde att delta. Samtidigt var alla

informanter som ställde upp inte helt bekväma med frågorna. Resultatet visar att även de som inte ansåg sig vara i behov av socialt stöd, ställde upp på att medverka.

Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys, där både det manifesta och latenta innehållet tolkas, ansågs som en lämplig metod då studiens form planerades. Med facit i hand kanske en annan metod hade varit mer lämpad då intervjuerna gjordes per telefon. Detta gjorde nämligen att kroppsspråk och ansiktsuttryck gick förlorade. Däremot gjorde diktafonen det möjligt att lyssna igenom materialet flera gånger och notera

andningspauser och tonfall, vilket upplevdes som väldigt betydelsefullt. Speciellt i de sammanhang informanten skrattade, men mer nervöst och ansträngt än ett ”glatt” skratt. Intervjuguiden fångade i helhet upp de delar som studien syftar till att undersöka. Det som saknades var en följdfråga till om synen av socialt stöd utifrån förändrats. Samtliga informanter sa att deras syn på socialt stöd utifrån inte hade förändrats, men det

21

representerade. Resultatet visar även innehållsmässigt en bredd, där olika tankar och åsikter kommer fram. Dessutom bidrog telefonintervjuer till att lantbrukare från hela landet kunde delta, vilket av resursskäl inte hade varit möjligt om intervjuerna skett på plats.

Analysprocessen underlättades av att inget material lades på hög, utan allt

transkriberades så fort det samlats in, vilket Malterud (2014) anser är ett bra arbetssätt. En risk med kvalitativ innehållsanalys är att det är den som utför analysen som tolkar vilka meningsbärande enheter som bör plockas ut och kondenseras, för att sedan ingå i resultatet. Detta är även något som kritiker till kvalitativ metod ofta kritiserar, eftersom författarens förförståelse kan påverka vilka delar av materialet som anses betydelsefulla. Förförståelse kan bidra med motivation som ger näring åt arbetet, men även fungera som skyddslappar, vilka gör att man enbart upptäcker data som speglar sina tidigare erfarenheter (Malterud, 2014). Min egen förförståelse i ämnet består i att det har funnits lantbrukare i min släkt som då de drabbats av sjukdom varken velat, eller vetat vart, de skulle vända sig för att få socialt stöd, något som förvärrat deras fysiska och psykiska hälsa. Analysprocessen kan dock granskas genom kategoriseringstabellen som återfinns i bilaga 2. Detta ger en transparens åt studien eftersom det tillåter andra att följa

analysprocessen (Bryman, 2011).

Den interna validiteten försvagas av att endast fem informanter deltog i studien. Detta är för få för att studiens resultat ska kunna ses som generella för andra lantbrukare. Däremot kan man se resultatet som en fingervisning av vilka erfarenheter dagens lantbrukare har av socialt stöd. Den externa validiteten stärks av att nya resultat

framkommit, så som att lantbrukare anser att det viktigaste är att veta vart man kan söka informellt stöd och att denna är proffs inom sitt område. Samt att även kvinnliga

lantbrukare kan agera utifrån yrkets stereotypa normer. Dessa tankar kan säkert finnas bland övriga lantbrukare vilket gör resultatet överförbart, trots det begränsade urvalet. Ett tecken på att en viss typ av mättnad nåddes var att informanternas svar inte spretade åt olika håll utan snabbt kunde placeras in under de teman som framkom under

22

Slutsats

23

Referenser

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser: att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bjornestad, A., Brown, L., & Weidauer, L. (2019). The Relationship Between Social Support and Depressive Symptoms in Midwestern Farmers. Journal of Rural Mental Health. 43(4), 109–117. doi:10.1136/oemed-2014-102454

Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L., Mårtensson, L., Osvalder, A., Rose, L. & Ulfvengren, P. (red.) (2015). Arbete och teknik på människans villkor. (3. uppl.) Stockholm: Prevent.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Carlsson, B. & Jacobsson, A. (2012). Om säkerhet i digitala ekosystem. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. (4. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Förenta nationerna, [FN]. (2020). Digital report- The state of Food and Agriculture 2019. Hämtad 2020-01-30 från http://www.fao.org/statistics/en/

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hildebrand, M.W., Brinkley, J., Timmons, S., & Mendez, F. (2019). What occupational and physical therapists know about farmers’ health. Journal of Agromedicine, 24(1), 64–73. doi:10.1080/1059924X.2018.1538917

24

Jordbruksverket. (2020). Hur många jordbruksföretag finns det i Sverige? Hämtad 2020-04-02 från http://jorbruksverket.se/hur-manga-jordbruksforetag-finns-det-i-sverige/

Jones-Bitton, A., Hagen, B., Fleming, S., & Hoy, S. (2019). Farmer Burnout in Canada. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(24), 5074. doi:10.3390/ijerph16245074

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.

Konkurrensverket. (2018). Konkurrensen i livsmedelskedjan. (Serienummer 2018:4). Hämtad från

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-4.pdf

Lantbrukarnas Riksförbund [LRF]. (2019). Jämställdhet i det gröna näringslivet. Hämtad 2020-05-24 från

https://www.lrf.se/om-lrf/uppdrag-vision-och-vardegrund/jamstalldhet/jamstalldhetsakademin/debatt--forskning/

Lantbrukarnas Riksförbund [LRF]. 2020. Om LRF. Hämtad 2020-04-01 från https://www.lrf.se/om-lrf/

Lovallo, W.R. (2016). Stress and health: biological and psychological interactions. (Third edition). Los Angeles: Sage.

Lunner Kolstrup, C., Kallioniemi, M., Lundqvist, P., Kymäläinen, H-R., Stallones, L., & Brumby, S. (2013). International Perspectives on Psychosocial Working Conditiond, Mental Health, and Stress of Diary Farm Operators. Journal of Agromedicine, 18(3), 244–255. doi:10.1080/1059924X.2013.796903

25

Perceval, M., Ross, V., Kṍlves, K., Reddy, P., & de Leo, D. (2018). Social factors and Australian farmer suicide: a qualitative study. BMC Public Health, 18(1), 1367. doi: 10.1186/s12889-018-6287-7

Rawolle, T., Sadauskas, D., van Kessel, G., & Dollman, J. (2016). Farmers´ perceptions of health in Riverland region of South Australia: `If it´s broke, fix it´. The Australian Journal of Rural Health, 24(5), 312–316. doi:10.1111/ajr.12272

Roy, P., Tremblay, G., & Robertson, S. (2014). Help-seeking among male farmers: connecting masculinities and mental health. Journal of the European Society for Rural Sociology, 54(4), 460–476. doi:10.1111/soru.12045

Roy, P., Tremblay, G., Robertson, S., & Houle, J. (2017). ”Do it All by Myself: A Salutogenic Approach of Masculine Health Practise Among Farming Men Coping With Stress. American Journal of Men’s Health, 11(5), 1536–1546.

doi:10.1177/1557988315619677

Sandmark, H. (red.) (2011). Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Statistiska Central Byrån [SCB]. (2018). Jordbruksföretag i Lantbruksregistret och Företagsregistret (JO 34 SM 1801). Hämtad från

https://www.scb.se/contentassets/26d152f24d67428d8c36f083268bf8df/jo0106_2016a0 1_sm_jo34sm1801.pdf

Statistiska Central Byrån [SCB]. (2019a). Hierarkisk visning från avdelningsnivå och nedåt - SNI 2007. Hämtad 2020-02-25 från

http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikod=01500

Statistiska Central Byrån [SCB]. (2019b). Sökfunktion för yrke (SSYK). Hämtad 2020-02-18 från https://www.h5.scb.se/yreg/ssyk2012.asp

Tangen, H. & Conrad, C. (2009). Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thoits, P. A. (1995). Stress, Coping, and Social Support Processes: What Are We? What Next? Journal of Health and Social Behaviour. (Extra Issue), 53–79.

26

Thoits, P. A. (2011). Mechanisms Linking Social Ties and Support to Physical and Mental Health, Journal of Health and Social Behavior, 52(2), 145–161.

doi:10.1177/0022146510395592

Vayro, C., Brownlow, C., Irland, M., & March, S. (2020). 'Farming is not Just an Occupation [but] a Whole Lifestyle': A Qualitative Examination of Lifestyle and Cultural Factors Affecting Mental Health Help‐ Seeking in Australian Farmers. Sociologica Rualis, 60(1), 151–173. doi.org/10.1111/soru.12274

Verksamt. (2020). Skatter och avgifter för aktiebolag. Hämtad 2020-02-25 från https://www.verksamt.se/starta/skatter-och-avgifter/aktiebolag

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

World Health Organization [WHO]. 2020. Coronavirus disease (COVID-19) Pandemic. Hämtad 2020-04-24 från https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019

Bilaga

Bilaga 1. Intervjuguide

Intervjun inleds med en kort information om studien samt att samtalet kommer att spelas in. Detta nämns även tydligt i inbjudan. Informanten ges möjlighet att ställa frågor både innan och efter intervjutillfället.

Bakgrund

Hur länge har du arbetat inom lantbruk? Ålder?

Civilstånd?

Arbetar du ensam eller har du anställda/familjemedlemmar som kollegor? Frågor kopplade till socialt stöd

När du haft en tuff dag på jobbet, vem vänder du dig till för att prata av dig? -Brukar det kännas bättre efteråt?

Har du någon eller några i din omgivning som visar att de finns där, om du behöver dem?

-Hur visar/uttrycker de detta?

-Är detta något du saknar? (Om de svarar nej).

Känner du till någon lantbrukare som har sökt stöd utifrån? -Har din bild av stöd utifrån förändrats på grund av det?

-Är detta ett ämne som kommer upp under samtal med andra lantbrukare eller är det något man inte pratar högt om?

Söker du själv aktivt stöd när du är i behov av det? -Önskar du att du skulle agera på något annat sätt?

-Vad är det från dina tidigare erfarenheter, tror du, som gör att du gör på detta sätt? Vem är den första du vänder dig till när någonting allvarligt har hänt?

Har det hänt att du önskat att du skulle ha tillgång till socialt stöd, men inte vetat vart du ska vända dig?

-Har du försökt ta reda på vart man kan vända sig? (Om de svarar ja).

-Tolkar jag dig rätt att du upplever att du har tillräckligt med socialt stöd/vet vart du ska vända dig om du vill ha det? (Om de svarar nej).

Har du någon gång känt behov av att söka professionellt stöd, från till exempel LRF:s bondestöd eller bondekompis?

-Kände du till att dessa tjänster finns?

Upplever du att det finns en sorts ”inte” barriär för att inte söka stöd, utan försöka klara av saker på egen hand?

-Upplever du att detta fenomen är vanligare hos lantbrukare än hos andra yrkesgrupper?

Vilket ämne eller område skulle du aldrig prata med andra om eller söka hjälp för, trots att det kanske skulle leda till bättre välbefinnande för dig?

På vilket sätt skiljer sig stödet som du får från familj och vänner, mot det stöd som andra människor som du inte står lika nära ger?

-Kan det ibland till och med vara lättare att prata med någon som man inte har en så nära relation till?

Vad skulle underlätta för dig att söka stöd utifrån, till exempel: -Personal som är insatta i ditt yrke inom hälso- och sjukvård.

-Telefonlinje där man får vara anonym, till organisation som arbetar med dessa frågor, (till exempel LRF).

-Större förståelse och uppskattning av ditt yrke i samhället.

-Annan yrkeskultur. (Till exempel att det är ok att behöva hjälp eller stöd.) -Eget förslag.

Olika typer av formuleringar att använda mig av under intervjun Tolkande frågor som till exempel: ”Så du menar att ...”

”Uppfattar jag dig rätt …”

Strukturerande frågor (om samtalet börjar avvika från ämnet): ”Jag tänkte att vi skulle prata vidare om…”

Bilaga 2. Kategoriseringstabell

Meningsenhet Kondenserad text Kod Tema/Subtema Huvudtema

Jag pratar nog gärna av mig med någon vän eller så, än så länge har jag inte behövt något ytterligare stöd.

Jag pratar gärna av mig med en vän, inte behövt annat stöd än. Pratar med vänner Välbekant stöd Vänner Socialt stöd från familjen kan verka både salutogent och patogent, medan socialt stöd från vänner eller professionella ger positiva erfarenheter åt de som sökt stöd därifrån.

Familjen söker jag absolut stöd av. Ibland även vänner.

Jag söker stöd från familjen, ibland även vänner.

Söker stöd

från familj Välbekant stöd Familj Vänner

Jag tror att jag och mig man, vi brukar prata om sådant här väldigt mycket.

Pratar mycket med min man om sådant här.

Pratar med

partnern Välbekant stöd Familj Det är nog fortfarande mina

föräldrar eftersom de drivit gården tidigare, om det nu är något som man tror att de kan kunna. Annars är det väl syskon eller så.

Föräldrar stort stöd eftersom de kan gården, även syskon.

Familjen ger

stöd Välbekant stöd Familj

Jag tror att det är lättare att prata med nära vänner än vad det är med någon som man inte känner.

Bättre att prata med nära vänner än folk man inte känner.

Pratar med

nära vänner Välbekant stöd Vänner

Familjen vet ju precis vilka utmaningar man har och hur man själv fungerar som person så det gör dem ju överlägsna vad gällande att ge hjälp, sen kanske man inte alltid håller med i deras råd, då kan det ju vara lättare att snacka med någon bekant. Familjen känner en och vilka utmaningar man har, därför bästa hjälpen.

Inte alltid man håller med deras råd. Då är det lättare med bekant. Familjen oftast bästa hjälpen Välbekant stöd Familj Vänner

Jo, men det kan det nog vara. Och man kanske låser fast sig i vissa saker som detaljer i produktionen liksom, som det kanske är lättare för någon utifrån att se saken så att man istället ser helheten. Det tror jag. Så det är nog inte fel att ha, att ha någon som är utanför företaget också.

Man låser fast sig i detaljer.

Är bra med någon utanför som kan hjälpa en att se helheten istället. Bra att få andras perspektiv Välbekant stöd Vänner

Det är ju skönt med folk man känt länge, att bara prata skit, sedan är det inte

Skönt prata av sig med gamla bekanta.

Prata med

mer med det.

Det är ju jättenyttigt att umgås med vänner som inte vet någonting om det här livet, då kan man koppla bort det helt.

Nyttigt att umgås med vänner som inte är lantbrukare. Skönt att ha vänner utanför lantbruket. Välbekant stöd Vänner

Det känns skönt att träffa vänner som inte kan

lantbruk, så man kan släppa det lite. Med släkten knyts allt till gården.

Bra med vänner utanför lantbruket. Med familjen kretsar allt kring gården. Skönt att ha vänner utanför lantbruket. Välbekant stöd Vänner

Ja, mina föräldrar är ett stort stöd, och även vänner. De ställer ju alltid upp om det är något.

Mina föräldrar och vänner är ett stort stöd.

Ställer alltid upp.

Familj och vänner stort stöd Välbekant stöd Familj Vänner Ja det har jag. Ja men det är

det ju, både vänner och genom nätverk man har genom lantbruket. Kompisar kan ju vara helt utanför vad man sysslar med egentligen.

Vänner genom lantbruket och andra vänner, visar att de finns där. Både vänner inom och utanför lantbruk Välbekant stöd Vänner

Ja, det skulle jag säga att jag har. Det är ju personer som varit i min närhet länge så man bara vet att har de problem så kan de prata med mig och jag med dem.

Personer man känt länge vet att man kan dela med sig av problem med varandra.

Kan öppna sig för gamla bekanta

Välbekant stöd

Familj Vänner

Ja, framförallt familjen. De finns ju alltid där om man har frågor eller så.

Framförallt familjen.

Finns alltid där om man har frågor.

Familjen alltid

där Välbekant stöd Familj

Det är väl lite medfött kan man väl säga, att man frågar generationen innan?

Speciellt när man bor och arbetar på en gård som släktingar drivit innan, då känns det naturligt att fråga de äldre. Sen har ju mycket förändrats med såklart (kort paus) vissa saker som vi använder oss av idag fanns ju inte när farfar drev gården. Men i det stora är det nog ungefär samma utmaningar, det skulle jag tro.

Medfött att fråga generationen innan. Speciellt när man bor på en släktgård. Vissa saker vi använder fanns inte när farfar drev gården.

Ja, det har jag faktiskt gjort själv, det är ett tag sen nu, men så jo. Kanske inte direkt enbart var på grund av jobbet men det blev mycket på en gång där ett tag, så då var det

nödvändigt att ta ett steg bak och inse att det här är ju faktiskt bara ett jobb, även om man inte ser det så själv (nervöst skratt).

Har själv sökt stöd.

Inte enbart pga. Jobbet.

Nödvändigt att backa och se att det bara är ett jobb. Tycker inte det själv.

Har sökt stöd. Stöd utifrån

Prof. stöd

Sen är det ju det här om någon går bort, eller

försvinner. Vad gör man då. (Lätt oro på rösten).

Oro för att bli ensam och vad som händer då.

Osäkerhet Stöd utifrån

Kunskap och information Nja, ja det var ju bra att det

fanns hjälp, självklart är det så, men vet inte om min synd direkt förändrats. Man vill ju inte hamna där igen.

Bra att hjälp finns men synen på stöd har inte förändrats, vill inte hamna där igen.

Bra att stöd

finns Stöd utifrån Prof. stöd

Det har gått ut ett mejl nu igen om Coronaviruset och att vi ska tänka till vilka som kanske kan vara i riskzonen och det svåra är att nå dem som inte…har tänkt på det här innan. Den som bara gått hemma i sin egen ladugård den kanske inte har tänkt. Så det är hur man ska fånga upp folk som är svårt.

Information om Coronaviruset har gått ut.

Svårt att fånga upp alla.

Vilja att sprida

information Stöd utifrån Kunskap och information

Först och främst blir det ju sambon, man ser ganska snabbt om det är något när man lever ihop och arbetar ihop. Men sen om det gäller praktiska saker försöker man rådfråga någon i ens nätverk. Gäller det ekonomin så är det

egentligen bara banken som man kan rådfråga.

Sambon först och främst. Man kan läsa av varandra. Praktisk hjälp av nätverk. Gäller det ekonomi får man rådfråga banken. Söker det stöd som är relevant Stöd utifrån Nätverk Prof. stöd

Bara man vet vart man ska vända sig har det nog mindre betydelse vem som ligger bakom själva hjälpen. Bara de kan sin sak.

Bra att veta vart man ska vända sig och att de kan sin sak.

Veta vart man

Nämen jag tror att har man kunskap om vart man vänder sig, det behöver inte vara branschspecifikt utan har jag ont i foten då är det det här numret jag ringer och lider jag av stress då är det det här numret.

Har man kunskap om vart man vänder sig så behöver hjälpen inte vara branschspecifik. Behöver ej vara bransch-inriktat stöd Stöd utifrån Kunskap och information Prof. stöd

Vi LRF har ju årsmöte varje år, det är väl enda gången det kommer mycket folk för då bjuder vi på mat (skratt), och då hade vi uppe det som en punkt att informera om det stöd som finns och det finns nog en tanke bakom det. Att det är en trygghet att veta att det finns.

Informerar om stöd på LRF:s årsmöte.

Är en tanke bakom, är en trygghet att veta att det finns.

Sprider

information Stöd utifrån Kunskap och information Prof. stöd

Jag har inte tänkt på det innan, (PAUS), men det är väl bra att det finns olika typer av stöd, så att alla kan ta den hjälp som känns bra för dem.

Inte tänkt på det.

Bra med olika stöd så alla kan välja.

Bra med olika

stöd Stöd utifrån Prof. stöd

Det beror på vad saken gäller förstås, är jag sjuk blir det sjukvården. Ekonomi blir ju banken.

Vid sjukdom blir det sjukvården, ekonomin blir det banken.

Relevant stöd Stöd utifrån

Prof. stöd Eh, ja, jag har varit

förutseende och lagt till tjänster i

sjukvårdsförsäkringen. Det är ett försäkrings-bolag där man kan söka både fysisk och psykisk hjälp ifrån. Det är ju viktigt för oss för man kan inte ersätta sig själv så lätt. Det går inte bara att ringa någon från en personalpool och så kommer det någon och sköter det här, de vet ju inte vad vi gör exakt.

Har varit förutseende och skaffat extra tjänster.

Kan få både fysisk och psykisk hjälp.

Kan inte ersätta oss själva så lätt. Planering viktig Stöd utifrån Kunskap och information Prof. stöd

Nej, det känns som en bra strategi, än så länge. Skulle alvarligare saker dyka upp, ja då får man kanske tänka ett varv till och se vilka möjligheter man har då. Att få annan hjälp.

Än så länge känns det bra.

Men att man har den, man kan säga vi har den

tryggheten att vi vet vart vi ska vända oss. Jag menar ringer man vårdcentralen, vad ska de säga? ”Ja ta en Alvedon”. Att ha tänkt på det INNAN tror jag är viktigt, att man har en plan för det.

Trygghet att veta vart man vänder sig.

Vårdcentralen har svårt att hjälpa.

Viktigt att tänka på det innan någonting händer.

Trygghet Stöd utifrån

Kunskap och information

Om jag skulle behöva stöd så skulle jag inte tveka att ringa, men jag, jag är eh,

-Envis? Ja det med, (skratt),

men också väldigt som person, är jag att jag skakar av mig allting.

Skulle inte tveka att söka stöd men jag som person skakar av mig allting. Skakar av sig problem Barriär söka stöd Attityd

Nej, stöd och sådant, det pratar man inte om.

Man pratar inte om stöd.

Släpper inte in

andra. Barriär söka stöd Attityd De allra närmaste vet ju om

det (PAUS) men det är inget man pratar med andra om.

Närmsta vet om, inget man pratar med andra om.

Pratar inte

med andra Barriär söka stöd Attityd Eh, näe men just det här

stöd kanske inte kommer upp utan det är väl mer det här med hur produktionen går och om det kärvar och så. -Så mer praktiska

problem kring själva arbetet? Ja, exakt.

Diskuterar praktiska saker, hur produktionen går, inte stöd. Pratar bara om praktiska saker Barriär söka stöd Attityd

Nej, hur man mår, det toppar väl inte listan på samtalsämnen (skratt).

Måendet inte största

samtalsämnet.

Pratar inte om

måendet Barriär söka stöd Attityd Nej, det är inget ämne som

spontant kommer upp. Man känner väl till vissa som mått dåligt men det är inget vi pratar om.

Inget ämne som kommer upp. Vet om folk som mått dåligt, inget man pratar om.

Pratar inte om

måendet Barriär söka stöd Attityd

Ibland vill man inte oroa familjen i onödan, så då kan jag nog gå och ”trycka lite på det” kolla upp allting flera gånger liksom, innan jag kommer med dåliga nyheter.

Man vill inte oroa familjen utan kollar upp allting noga innan man lämnar dåliga nyheter.

Vill inte oroa Barriär söka stöd.

Familj

Ingen, (nervöst skratt). Efter en stressig dag är det ingen

Pratar inte med någon.

Släpper inte in

jag pratar med.

Jo, man vill gärna stånga sig blodig först, sen kan man söka hjälp.

Kämpar först, söker hjälp sen.

Väntar med att

söka hjälp Barriär söka stöd.

Attityd O, ja. Man vill gärna visa

sig lite duktig på något sätt. Inte visa granngården att det skaver.

Vill visa sig duktig, inte visa granngården att det är problem.

Vill inte visa

misslyckanden Barriär söka stöd Attityd

Det är ju en hel livsstil, det kan vara jobbigt att säga ”jaha vi kan inte bo kvar här för jag har kraschat

företaget”.

Är en hel livsstil. Svårt att säga att man har gått i konkurs.

Jobbigt berätta

om motgångar Barriär söka stöd Familj

Ja, ja absolut och kanske en generationsfråga också, det är ju många som är äldre som driver sin gård så som de alltid har gjort och då vill man kanske inte säga till några att ”det går inte längre”. Det är inte bara ett företag i vilken lokal som helst utan det är ofta en gammal släktgård bakom som man ska ansvara för och förvalta, och det blir dubbel börda då, företaget går om kull och man kan inte bevara den gård som man har ärvt.

Kanske en generationsfråga, äldre driver sin gård som förr. Jobbigt att säga att det inte går längre. Är inte bara en lokal, utan en släktgård med ansvar att förvalta.

Vid konkurs blir det dubbel börda, kan inte bevara gården man ärvt.

Jobbigt berätta

om motgångar Barriär söka stöd Familj

Nej (PAUS) det är ju såklart tråkigt om man mår dåligt och så, att erkänna att man behöver hjälp. Så visst, att erkänna att man inte klarar ut det, det skulle vara svårt att berätta för familj, ja eller för barnen. De har ju alltid levt det här livet och att sedan plötsligt kanske inte kunna göra det…ja det skulle vara svårt att berätta.

Jobbigt att erkänna för familjen att man inte klarar av det.

Det skulle vara svårt att berätta för barnen att man inte kan leva det här livet längre.

Jobbigt berätta

om motgångar Barriär söka stöd Attityd

Familj

Eh, nej för jag är inte en sådan som person.

Är inte sådan som person.

Släpper inte in

Vill Du delta i en studie om lantbrukares erfarenheter av socialt stöd? Hej,

Mitt namn är Josefin Wennlo och jag läser arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle. Jag ska nu skriva min magisteruppsats och har valt att rikta in mig på yrkeskåren lantbrukare. Syftet med studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Studien kommer att genomföras med intervjuer under 23:e mars-19:e april 2020. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av socialt stöd, både från familj och vänner samt professionella aktörer. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter och sker på en tid och plats som Du bestämmer, gärna på den gård där Du är verksam. Intervjun kommer att spelas in för att sedan skrivas ut i text. Vid oro för Covid-19 kan samtalet ske per telefon eller via internet. Materialet kommer att användas som underlag till min uppsats. Den information som Du lämnar kommer att behandlas säkert så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Högskolan i Gävle är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som sker i lärosätets verksamhet. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Samtliga deltagare kommer att få möjlighet att ta del av det färdiga

examensarbetet.

Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan motivering.

Jag frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Svar samt förslag på passande dag för intervju lämnas till e-post: xxxxxxx eller telefon: xxxxxxx.

Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i studien.

Underskrift: ________________________________________________________ Ort/Datum: _________________________________________________________

Med Vänliga Hälsningar Josefin Wennlo

E-post: xxxxxxx