Särskilt yttrande

(1)

Malmö stad

Kommunstyrelsen

Sekreterare ...

Anna-Lena Alnerud

Ordförande ... ………

Katrin Stjernfeldt Jammeh Underskrifter

Justerande ... ………

Torbjörn Tegnhammar

Protokoll

Sammanträdestid 2020-09-09 kl. 13:00-14:50

Plats Triangeln 1-2 (stadshusets konferensanläggning)

Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Roko Kursar (L) (1:e vice ordförande)

Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande) Andréas Schönström (S)

Rose-Marie Carlsson (S)

Mubarik Mohamed Abdirahman (S) §§288-317 Stefana Hoti (MP)

Emma-Lina Johansson (V) Håkan Fäldt (M)

Helena Nanne (M) Charlotte Bossen (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD)

Anders Rubin (S) §§286-287 ersätter Mubarik Mohamed Abdirahman (S)

Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) §§288-317 Nils Anders Nilsson (S)

Frida Trollmyr (S) §§286-291, §§293-317 Sara Wettergren (L)

Måns Berger (MP) Anders Skans (V) John Roslund (M) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Anton Sauer (C)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Rickard Åhman Persson (SD)

Övriga närvarande Carina Nilsson (S) (Ordförande) (Kommunfullmäktige) Sedat Arif (S) (Kommunalråd)

Ewa Bertz (L) (Kommunalråd) Simon Chrisander (L) (Kommunalråd) Andreas Norbrant (Stadsdirektör) Tomas Bärring (Chefsjurist) Jonas Rosenkvist (Avdelningschef)

Anders Mellberg (Kommunikatonsdirektör) Carina Tempel (HR-direktör)

Anna Westerling (Ekonomidirektör)

(2)

Ann Andersson (Budgetchef) Heléne Norberg (Avdelningschef)

Jan-Inge Ahlfridh (VD Malmö Stadshus AB) Anna-Lena Alnerud (Sekreterare)

Pernilla Mesch (Sekreterare)

Karin Ringman Ingvarsson (Kanslichef) Nicklas Sjöqvist (Presschef)

Daniel Olsson (Sektionschef) Lotta Liedberg (Nämndsekreterare) Mariya Trusova (IT konsult, ATEA)

Utses att justera Torbjörn Tegnhammar

Justeringen 2020-09-24

Protokollet omfattar §§286-317

(3)

ÄRENDELISTA

§286 Redovisning av delegerade beslut med mera till kommunstyrelsen 9 september 2020

§287 Anmälan av inkomna skrivelser 2020

§288 Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

§289 Förslag på ändrad finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgiften från och med 2021 för Skånes Kommuner

§290 Objektsgodkännande från tekniska nämnden för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020–2022

§291 Budgetskrivelse 2021 Kommunstyrelsen

§292 Bakomliggande orsaker till kostnadsutveckling och budgetavvikelse inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

§293 Uppföljning av kostverksamheter

§294 Återrapportering budget 2018 – Utreda förutsättningar för bättre politisk styrning och främjande av såväl hållbara som innovationsupphandlingar

§295 Återrapportering om tillfälliga riktlinjer för fakturering och kravverksamhet

§296 Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL och enligt 9 § LSS som inte verkställts inom tre månader, kvartal 2 2020

§297 Detaljplan för del av fastigheten Bunkeflostrand 21:3 (Gottorpsallé, etapp 1) i Bunkeflostrand i Malmö (Dp 5548)

§298 Översyn av parkeringsstrategier samt ny parkeringspolicy och -norm

§299 Avtal mellan Malmö kommun och Region Skåne om ägande och finansiering av kulturinstitutioner av regional karaktär i Malmö

§300 Överföring av medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande till tekniska nämnden avseende driftkonsekvenser för aktiverade investeringar

§301 Utredning av stadens områden med anledning av förordningsändring och ny anmälan om områden som ska undantas asylsökandes eget boende inför 2021

§302 Ändring av lokal ordningsstadga med anledning av elscootrar/elsparkcyklar samt revidering av taxa för markupplåtelse på offentlig plats

§303 Motion av Magnus Olsson (SD) och Ilvars Hansson (SD) om trygg äldreomsorg för Malmös äldre

§304 Motion av Helena Grahn (M), Tony Rahm (M) och Nicola Rabi (M) om bokningssystem för öppna scener

§305 Motion av Helena Grahn (M) och Tony Rahm (M) om Kanalens dag

§306 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om kontroll av barnomsorgsavgifter

§307 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om äldre på ungdomsbesök

§308 Motion av Helena Grahn (M), Tony Rahm (M) och John Roslund (M) om miljöpris

§309 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om att införa ungdomsbesök inom Malmös äldreomsorg

§310 Motion av Tony Rahm (M) och John Roslund (M) om att slösericertifiera Malmö stad

§311 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om Kalkbrottet

§312 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om att införa kontinuitetsbonus inom hemtjänsten

§313 Motion av Tony Rahm (M) och John Roslund (M) om reklam i

(4)

Citytunnelstationerna

§314 Motion av Stefana Hoti (MP) om gröna lekplatser

§315 Motion av John Roslund (M) och Tony Rahm (M) om fallpreventionscenter

§316 Motion av Magnus Olsson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) om ingen kommunal finansiering av svartuthyrning

§317 Motion av Ilvars Hansson (SD) om att identifiera gator som kan ändras om till parkeringsgator med laddinfrastruktur för elbilar

(5)

§ 286 Redovisning av delegerade beslut med mera till kommunstyrelsen 9 september 2020

STK-2020-1161 Sammanfattning

Enligt kommunallagen 6 kap §§ 37-40 kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, sk delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller en tjänsteperson. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska redovisas på nästkommande sammanträde.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegerade beslut.

Protokollsanteckning

Emma-Lina Johansson (V) vill ha svar på varför det har tagits beslut om visstidsanställning på kommunikationsavdelningen.

Reservationer och särskilda yttranden

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar in ett särskilt yttrande, bilaga 1.

Beslutsunderlag

 Personalärenden juni och juli 2020

 Protokoll KSAU 200810

 Beslutsattest fv 001 augusti 2020

 Beslutsattest fv 102 augusti 2020

Paragrafen är justerad

(6)

Sverigedemokraterna Malmö | Box 8022 | 200 41 Malmö | Tel: 040–300 126 E-post: malmo@sd.se | Hemsida: malmo.sd.se

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen

Ärendenummer: STK-2020-1161

Redovisning av delegerade beslut med mera till kommunstyrelsen 9 september 2020 Sverigedemokraterna har gång på gång kritiserat att kommunen tilldelar medel till Malmö Arab Film Festival (MAFF) och vi kritiserar även kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut att tilldela MAFF Market Forum 200 000 kr.

Sverigedemokraterna är även kritiska till att kommunstyrelsens arbetsutskott ställer sig bakom internationella skrivelser istället för att hela kommunstyrelsen ska behandla frågan.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 15 juni antagit The European Circular Cities Declaration och Montreals upprop till mobilisering för jordens problem med naturresurser och ett hållbart

ekosystem. Dessa skrivelser har inte ens föredragits för kommunstyrelsen. Det innebär att kommunstyrelsen inte ens är insatt i vilka internationella skrivelser Malmö stad ställer sig bakom.

Sverigedemokraterna har tidigare lyft fram att Yalla Trappans inriktning, där kommunen ska ge direkt ekonomiskt stöd till ett företag, inte är önskvärt. De 724 000 kr som kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 juni beviljat till Yalla Trappan ska gå till ”fortsatt utveckling” av en syateljé. Det här är

kostnader som andra företag runtom i Sverige får betala för själva. Man gör det alltför enkelt om man pumpar in miljoner kr i ett företag som ska anställa kommunens arbetslösa. Det är inte hållbart.

Är man arbetslös ska man utbilda sig för att bli anställbar.

Bilaga 1

(7)

Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Rickard Åhman-Persson (SD)

2020-09-09

(8)

§ 287 Anmälan av inkomna skrivelser 2020

Anmälan av inkomna skrivelser till kommunstyrelsen den 9 september.

Beslut

1. Kommunstyrelsen lägger anmälan av inkomna skrivelser till handlingarna.

Beslutsunderlag

 Protokoll KCS 2020-09-04 inkl. skrivelser från Saco

 Cirkulär 20:32 Budgetförändringar för åren 2020-2023

 Cirkulär 20:32 Bilaga 1

(9)

§ 288 Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

För att kommunerna ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till de uppgifter som ska utföras och till den service och välfärd som

invånarna har rätt till. Kommunerna ställs dock inför stora utmaningar, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. Polariseringen mellan olika kommuner ökar när det gäller exempelvis befolkning, kompetens och ekonomiska förutsättningar. En parlamentariskt sammansatt kommitté har därför haft regeringens uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Utredningen har antagit namnet

Kommunutredningen och har nu lämnat slutbetänkandet Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8).

Kommunutredningen sätter genom flera förslag igång processer som kommer behövas under överskådlig tid i ett arbete med frågor som stärker kommunerna. Diskussionen behöver därför fortsätta för att utveckla konkreta lösningar på aktuella och framtida utmaningar för kommunerna. Kommunutredningen menar att betänkandet ger en god grund för en sådan diskussion. Stadskontoret instämmer i detta resonemang och vill i sammanhanget understryka att kommunerna är en given och naturlig partner i det fortsatta arbetet. Stadskontoret vill särskilt betona vikten av en helhetssyn på Sveriges kommuner och storstädernas

framträdande roll. I förslaget till yttrande framkommer stadskontorets och Malmö stads nämnders synpunkter på strukturella åtgärder, kommunernas ekonomi,

kompetensförsörjning, digitalisering och utredningens övriga förslag och bedömningar. Ett genomgående tema är förhållandet mellan statlig samordning och kommunal självstyrelse.

Beslut

1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till yttrande och skickar det till Finansdepartementet.

Beslutsgång

Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

Torbjörn Tegnhammar (M) yrkar bifall till sitt yrkande i arbetsutskottet den 7 september 2020 § 539, att ändra i förslag till yttrande på sidan 2 under rubriken "Bostadsbristen:

kommunernas ansvar behöver åtföljas av verktyg för att förändra" med att stryka stycket som börjar med: "Med de nuvarande förutsättningarna..." och ersätta det med följande:

"Kommunerna måste därför få ett förtydligat uppdrag och nödvändiga resurser för att vidta åtgärder som syftar till att stärka människors arbetskraftsdeltagande och därmed deras förmåga att efterfråga en bostad. I Malmö är situationen med strukturell hemlöshet den att en majoritet av de strukturellt hemlösa är relativt nyanlända till Sverige. Detta innebär att Malmö drabbas av merkostnader på grund av att nyanlända inte hinner att etablera sig på arbetsmarknaden, och därmed uppnår förmåga att efterfråga en bostad, under

(10)

etableringstiden. Staten behöver därmed ta ett större ekonomiskt ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, istället för att välta över kostnaden på landets kommuner."

Charlotte Bossen (C) yrkar bifall till Torbjörn Tegnhammars (M) yrkande.

Ordförande ställer proposition på bifall till stadskontorets förslag mot Torbjörn

Tegnhammars (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag.

Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Helena Nanne (M) och Charlotte Bossen (C) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en gemensam skriftlig reservation, bilaga 2.

Beslutet skickas till

Finansdepartementet

Arbetsmarknads- och socialnämnden Grundskolenämnden

Miljönämnden

Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut KSAU 200907 §539 med Muntlig reservation (M)

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200907 - Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

 Förslag till yttrande - Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

 Följebrev Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU

 Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

 Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

 Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 200430 § 112 med Reservation (M+C) och (SD)

 Remissvar från arbetsmarknads- och socialnämnden

 Tekniska nämnden beslut 200421 § 129

 Remissvar från stadsbyggnadsnämnden

 Stadsbyggnadsnämnden beslut 200423 § 124

 Grundskolenämnden beslut 200421 § 63

 Remissvar från grundskolenämnden

 Miljönämnden beslut 200421 § 69

 Remissvar från miljönämnden

 Remissvar från tekniska nämnden

 Utvärdering - Kommunutredningen - SKR Remisskonferens

(11)

(12)

Kommunstyrelsen 2020-09-09

Ärende 4. Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

Moderaterna och Centerpartiet yrkade att på sidan två, under rubriken Bostadsbristen: kommunernas ansvar behöver åtföljas av verktyg för att förändra, ersätta stycket […] ”Med de nuvarande

förutsättningarna och lagarna i bostadspolitiken finns inte verktygen för kommunerna att effektivt kunna planera bostäder för denna grupp. Det är först när hushåll blir hemlösa som kommunerna har mandat och verktyg för att adressera deras bostadsbehov. Konsekvenserna av detta har i Malmö blivit att socialtjänsten är överbelastad och tvingas lösa problemen skapade av bostadsbristen.”

Med texten:

”Kommunerna måste därför få ett förtydligat uppdrag och nödvändiga resurser för att vidta åtgärder som syftar till att stärka människors arbetskraftsdeltagande och därmed deras förmåga att efterfråga en bostad. I Malmö är situationen med strukturell hemlöshet den att en majoritet av de strukturellt hemlösa är relativt nyanlända till Sverige. Detta innebär att Malmö drabbas av merkostnader på grund av att nyanlända inte hinner att etablera sig på arbetsmarknaden, och därmed uppnår förmåga att efterfråga en bostad, under etableringstiden. Staten behöver därmed ta ett större ekonomiskt ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, istället för att välta över kostnaden på landets kommuner.”

Socialdemokraterna i Malmö fortsätter sin långa tradition av att förkasta alla idéer som syftar till att införa en fungerande arbetslinje i Malmö. Detta är grunden till att tusentals Malmöbor inte kan efterfråga en egen bostad.

Den hållbara lösningen på Malmös strukturella hemlöshet är inte att skapa fler verktyg för att

kommunen ska kunna ordna bostad åt gruppen, det är att föra an verkningsfull arbetsmarknadspolitik där människor får hjälp att nå egen försörjning och därmed kunna efterfråga en bostad på egen hand.

Det är uppenbart att detta inte kommer att kunna förverkligas förrän Malmö får ett borgerligt styre.

Då vårt förslag ej vann gehör reserverar vi oss till förmån för eget förslag.

Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Helena Nanne (M)

Charlotte Bossen (C)

Reservation

^{Bilaga 2}

(13)

Med instämmande av

John Roslund (M) John Eklöf (M) Tony Rahm (M)

Anton Sauer (C)

(14)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen

Remiss från Finansdepartementet – Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

I förslaget till yttrande kan man läsa att den växande bostadsbristen och hemlösheten är i grunden ett strukturellt problem. Det som inte framgår av yttrandet är att i Malmö är dessa problem kopplade till den höga invandringen. Fortfarande är majoriteten av Malmös hemlösa födda i ett annat land.

Det handlar om att nyanlända har svårt att få en fot in på bostadsmarknaden. Det handlar även om att det ofta krävs ett arbete för att ha råd med en bostad i Malmö. Därmed leder en liberal

invandringspolitik till utbredd bostadsbrist och hemlöshet i de kommuner som tar emot migranterna.

Enligt förslaget till yttrande beräknas Malmö växa till 500 000 invånare till år 2050 vilket ställer stora krav på kommunens verksamheter. Sverigedemokraterna ser denna utmaning men är förbryllade över varför styret har satt upp ett politiskt mål om att Malmö ska vara en halvmiljonstad år 2047. Det är även viktigt att nämna att Malmö stads befolkningsredovisning visar att den utländska

invandringen står för större delen av Malmös befolkningsökning.

Sverigedemokraterna vill att Malmö växer i lagom takt så verksamheterna inte behöver utökas i en takt som staden inte har råd med.

Bilaga 3

(15)

2020-09-09

(16)

§ 289 Förslag på ändrad finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgiften från och med 2021 för Skånes Kommuner

Kommunförbundet Skåne har översänt förslag till ny finansieringsmodell för beräkning av kommunernas medlemsavgift. För att förbundsmötet ska kunna införa en ny modell från 2021 krävs att samtliga medlemskommuner godkänner förändringen.

I nuvarande modell baseras kommunernas medlemsavgift på en fastställd promille av beräknade skatteintäkter och generella statsbidrag. Till detta kommer avgifter för ett antal samverkansavtal och överenskommelser. Det innebär att förbundets intäkter varierar från år till år baserat på hur medlemskommunernas intäkter ser ut. I den nya modellen föreslås dels att medlemsavgiften och ett antal avgifter för samverkansavtal och överenskommelser slås samman till en totalram för verksamheten. Dels föreslås att förbundsmötet ska fastställa totalramens storlek baserat på förbundets uppdrag under kommande år. Styrelsen för kommunförbundet Skåne får mandat att besluta om indexuppräkning av totalramen.

Totalramen fördelas mellan kommunerna som en fast avgift per invånare. Fördelen som kommunförbundets styrelse ser med den nya modellen är att medlemsavgiften blir mer förutsägbar för kommunerna och får en tydligare koppling till förbundets uppdrag och ändras därmed inte om inte uppdraget förändras.

Stadskontoret bedömer förslaget till ny modell för medlemsavgifter som positivt då det i den nuvarande modellen saknas koppling mellan medlemsavgiftens utveckling och

kommunförbundets uppdrag gentemot medlemskommunerna. Stadskontoret anser dock att det i dagsläget är för tidigt att ta ställning till det totalbelopp för medlemsavgiften som ska fördelas enligt den föreslagna modellen. Det pågående arbetet med att definiera

kommunförbundets uppdrag behöver slutföras innan den totala avgiften för medlemskommunerna fastställs.

Beslut

1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne.

Kommunförbundet Skånes kansli

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut KSAU 200831 §513

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200831 Förslag på ändrad finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgiften från och med 2021 för Skånes Kommuner

 Förslag till yttrande från Malmö stad till Kommunförbundet Skåne angående förändrad beräkningsmodell för medlemsavgiften

(17)

 Viktig information kring förslag på ändrad finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgiften från och med 2021 för Skånes Kommuner

 Ändrad finansieringsmodell för medlemsavgiften från och med 2021 samt

fastställande av ramen för medlemsavgiftens storlek 2021 - 2023 avseende Skånes Kommuner

 Utdrag från protokoll Kommunförbundet Skåne 25 juni 2020 § 25

 Förteckning över samverkansavtal och överenskommelser ingående i ny medlemsavgift

 Totalram Medlemsavgift Skånes Kommuner 2021-2022

(18)

§ 290 Objektsgodkännande från tekniska nämnden för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020–2022

Tekniska nämnden har inkommit med ansökan om objektsgodkännande för uppgrundning av Södra Varvsbassängen. De totala utgifterna för projektet bedöms uppgå till 41,6 mnkr.

Beslut

1. Kommunstyrelsen beviljar tekniska nämnden objektsgodkännande för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020–2022 med en beräknad

investeringsutgift om 41,6 mnkr.

2. Kommunstyrelsen godkänner årliga kapitalkostnader om 1,2 mnkr under förutsättning att de ryms inom den av kommunfullmäktige beslutade ramen för driftkonsekvenser för gällande år för tekniska nämnden.

Tekniska nämnden

Beslutsunderlag

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200824 Objektsgodkännande från tekniska nämnden för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020–2022

 Tekniska nämnden beslut 200526 § 197 med muntlig Reservation (M) och (SD)

 Tjänsteskrivelse från tekniska nämnden

 Underlag objektsgodkännande för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020–2022

(19)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen

Objektsgodkännande från tekniska nämnden för projekt 9500 Södra Varvsbassängen – Uppgrundning 2020-2022

Tekniska nämnden föreslår att bassängen utgrundas istället för att saneras. Detta avser en av bassängerna inom det gamla Kockumsområdet som är beläget söder klaffbron och som tidigare varit flitigt använd under olika former av reparations- och utrustningsarbeten av såväl civila som militära farkoster.

Det föreslagna tillvägagångssättet innebär att bassängen fylls upp med tillgängliga massor istället för att saneras.

Vi tar oss friheten att ifrågasätta om denna metod är tillfyllest för att säkra området och Öresund mot utträngande gifter I vattnet.

Vi hade förväntat oss att Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet hade haft ett “djupare”

engagemang I frågan.

Nu riskeras en upprepning av konsekvenserna vid byggnationerna på kontaminerad mark I Norra Sofielund. Men det förefaller som om lokalt miljöarbete som kräver kunskap och engagemang lämnas om man istället kan hänge sig åt gatudemonstrationer och skolstrejker för globala frågor.

Vi förespråkar därför att Tekniska nämnden före byggstart tar fram underlag för hur tidigare utfyllnader av kontaminerade havs-, sjö- och flodbottnar har klarat miljökraven för vatten och stränder efter en tio-årsperiod.

Bilaga 4

(20)

2020-09-09

(21)

§ 291 Budgetskrivelse 2021 Kommunstyrelsen

Förslag till budgetskrivelse 2021, förvaltning 102 - kommunstyrelsen är ett underlag inför beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget. Budgetskrivelsen redovisar de utmaningar som har identifierats för den egna nämnden under perioden 2021-2023 samt de insatser som planeras från och med 2021 för att möta utmaningarna.

Beslut

1. Kommunstyrelsens överlämnar Budgetskrivelse 2021, förvaltning 102 –

kommunstyrelsen för att ingå i underlaget till beredning av kommunfullmäktiges budget 2021.

2. Kommunstyrelsen beslutar att budgetskrivelsen inför budget 2022 ska vara siffersatt.

Beslutsgång

Stefana Hoti (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med ett tilläggsyrkande av en beslutspunkt att föreslå kommunstyrelsen besluta att budgetskrivelsen inför budget 2022 ska vara siffersatt.

Charlotte Bossen (C), Torbjörn Tegnhammar (M), Emma-Lina Johansson (V) och Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till Stefana Hotis (MP) yrkande.

Ordförande ställer proposition på att avslå eller bifalla Stefana Hotis (MP) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla det.

Stadskontorets budgetchef

Beslutsunderlag

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200907 Budgetskrivelse 2021- Kommunstyrelsen

 Budgetskrivelse 2021 Kommunstyrelsen

(22)

§ 292 Bakomliggande orsaker till kostnadsutveckling och

budgetavvikelse inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

Kommunstyrelsen fattade beslut 200212 (§ 43) om att ge stadskontoret i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknads och socialförvaltningen analysera de bakomliggande

orsakerna till kostnadsutvecklingen och budgetavvikelsen inom nämndens verksamheter med anledning av arbetsmarknads- och socialnämndens växande underskott under 2019. Ärendet har skickats på remiss till arbetsmarknads- och socialnämnden. Arbetsmarknads- och

socialnämnden delar i stort de slutsatser som dras i utredningen och i remissvaret belyser nämnden områden som nämnden bedömer är av vikt och som kompletterar stadskontorets utredning. Utredningen ger inte en total bild över alla verksamheter inom arbetsmarknads- och socialnämnden. Utredningens styrgrupp beslutade under arbetets gång att avgränsa en första delrapport till att endast omfatta ekonomiskt bistånd.

För att hitta svaren på möjliga bakomliggande orsaker till kostnadsutvecklingen och

budgetavvikelsen har utredningen ställt samman ett antal hypoteser utifrån områdena ledning och styrning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och befolkning. Jämförelser har gjorts med socioekonomiskt liknande kommuner i tidsserier fram till senast tillgängliga data, oftast 2018.

Utredningen konstaterar att ingen av de uppsatta hypoteserna på egen hand förklarar de höga kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Utredningens resultat tillsammans med remissinstansens yttrande visar på brister men också att utvecklingsarbete pågår. Inom förvaltningen har under senare år utvecklingsinsatser initierats, vars resultat inte kan bedömas eller jämföras med andra socioekonomiskt liknande kommuner, utifrån tillgänglig statistik. Därutöver pekar utredningen på att förändringar i den västskånska näringslivsstrukturen kan ha lett till ökade svårigheter för personer med kort utbildning att finna arbete sett över tid, men att

förändringarna inte förklarar varför personer med kort utbildning i de jämförelsekommuner som tillhör samma arbetsmarknadsregion, kommer i arbete i större utsträckning än i Malmö.

Förslagen är att kommunstyrelsen godkänner rapporten och de åtgärder som föreslås, vilka baseras på vad som framkommit inom utredningens arbete samt arbetsmarknads- och socialnämndens yttrande.

Beslut

1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten.

2. Kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att vid ordinarie rapporteringstillfällen redovisa pågående utvecklingsarbete avseende arbetsmarknads- och socialnämndens ledning och styrning, samt hur nämnden avser säkra kvalitet och uppföljning av de insatser som genomförs.

3. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att inom arbetet med

kommunfullmäktigemålen, utreda utmaningar på arbetsmarknaden och näringslivets struktur i Malmö, med fokus på förutsättningarna för utsatta grupper av Malmöbor

(23)

att komma i arbete. Ärendet återrapporteras i samband med Delårsrapporten 2021.

4. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att inleda dialog med MKB om antalet personer per rum som tillåts bo i bolagets lägenheter vid inflyttning, och återkomma till kommunstyrelsen med vad som framkommit inom denna dialog.

5. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppgift att ta fram en skrivelse som lyfter frågan om försörjningsansvaret, som underlag inför dialog med relevanta nationella aktörer.

6. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att analysera konstruktionen med separata ramar och resultatansvarsbefrielse för vissa av dem, med särskilt fokus på styrning och effektivitet. Denna analys redovisas i oktober 2020.

7. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att utveckla gemensamma modeller för att göra ekonomiska konsekvensanalyser, och återkomma till kommunstyrelsen under våren 2021 i detta ärende.

8. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att återkomma med en rapport som behandlar de resterande delarna i uppdraget ”Bakomliggande orsaker till

kostnadsutveckling och budgetavvikelsen inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter”. Ärendet återrapporteras i november 2020.

Beslutsgång

Torbjörn Tegnhammar (M) yrkar på ett tillägg av en beslutspunkt enligt följande:

"Kommunstyrelsen beslutar att anmoda åt arbetsmarknads- och socialnämnden att framta åtgärder som syftar till att fler ska nå egen försörjning samt återrapportera framtagna åtgärder till kommunstyrelsen."

Charlotte Bossen (C) och Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till Torbjörn Tegnhammars (M) tilläggsyrkande.

Stefana Hoti (MP) yrkar att barnperspektivet lyfts i beslutspunkt 4 enligt följande: "Att stadskontoret i dialog med MKB ska ta fram utredning med barnkonsekvensanalys gällande antal personer som kan bo i en bostad." Stefana Hoti (MP) yrkar dessutom tillägg av en beslutspunkt om kravrätt.

Emma-Lina Johansson (V) yrkar på att det i beslutspunkt 1 ska läggas till att Sacos

synpunkter som redovisas i kommuncentral samverkan ska följa med i rapporten, avslag på beslutspunkt 4, ett tillägg i beslutspunkt 5 med att skrivelsen dessutom ska ta upp behovet av en nationell bostadspolitik som främjar byggandet av bostäder med rimliga hyror samt avslag på beslutspunkt 6.

Ajournering

Behandling av ärendet fortsätter efter ajournering.

(24)

Ordförande ställer först proposition på att bifalla eller avslå Emma-Lina Johanssons (V) tilläggsyrkande på beslutspunkt 1 och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå det.

Ordförande ställer sedan proposition på att bifalla eller avslå beslutspunkt 4, enligt Emma- Lina Johanssons (V) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla beslutspunkt 4. Ordförande ställer sedan proposition på att bifalla eller avslå Emma-Lina Johanssons (V) tilläggsyrkande i beslutspunkt 5 och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå det. Ordförande ställer sedan proposition på Torbjörn Tegnhammars (M) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå det. Ordförande ställer sist proposition på Stefana Hotis (MP) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå det.

Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag.

Stefana Hoti (MP) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation, bilaga 5.

Emma-Lina Johansson (V) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation, bilaga 6.

Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Helena Nanne (M) och Charlotte Bossen (C) reserverar sig mot beslutet lämnar in en gemensam skriftlig reservation, bilaga 7.

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation, bilaga 8.

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut KSAU 200907 §538 med Särskilt yttrande (M)

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200907 Bakomliggande orsaker till kostnadsutvecklingen och budgetavvikelsen inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

 Bakomliggande orsaker till kostnadsutvecklingen och budgetavvikelsen inom arbetsmarknads och socialnämndens verksamheter

 Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 200827 § 238 med Reservation (V), (SD) och (M+C) och Särskilt yttrande (SD) och (MP)

 Remissvar från arbetsmarknads- och socialnämnden

 Beslut KS 200212 §43 med Särskilt yttrande (M)

(25)

www.mp.se/malmo

Reservation

Kommunstyrelsen, 2020-09-09

Bakomliggande orsaker till kostnadsutvecklingen och budgetavvikelser inom arbetsmarknads- och socialnämnden

Diarienr: STK-2020-438

Att fler Malmöbor blir självförsörjande är en av de viktigaste frågorna för vår stad. En stad där fler har ett eget arbete är en stad där segregationen inte ökar, en stad där fler kan få ett bra boende och där fler får möjlighet att känna sig behövda. För att

kommunen ska ha hållbara finanser är det också viktigt att skatteintäkterna växer och utbetalning av försörjningsstöd minskar. Arbetsmarknadspolitiken är en statlig

angeläget, men eftersom den statliga arbetsmarknadspolitiken präglas av osäkerhet och motstridiga besked behöver Malmö stad ta ett större ansvar.

Stadskontoret har kommit med en värdefull rapport om orsakerna till

kostnadsutvecklingen i arbetsmarknads- och socialnämnden. Enligt rapporten har Malmö fler arbetslösa på alla utbildningsnivåer, även bland välutbildade, jämfört med andra kommuner. Rapporten visar också att en stor andel av arbetslösa i Malmö är utrikes födda. Det väcker frågan hur stor del av arbetslösheten i Malmö som beror på en diskriminering på arbetsmarknaden. Det är känt sedan innan att Malmö stads chefer inte speglar befolkningssammansättningen i staden. I somras rapporterade

Sydsvenskan om att personer med utländskt klingande namn hade svårt att få

AT-tjänster på Skånes universitetssjukhus. Diskriminering är en mur som står mellan arbetslöshet och självförsörjning. Den muren måste krossas.

Miljöpartiet vill se en fortsatt offensiv arbetsmarknadspolitik från kommunens sida.

Under våren togs ett beslut om att skötseln av grönytor i framtiden skulle drivas i egen regi för ge fler Malmöbor med försörjningsstöd ett eget jobb. Miljöpartiet anser att det behövs fler liknande djärva åtgärder för att vända utvecklingen.

På mötet yrkade vi att stadskontoret i dialog med MKB ska ta fram en utredning med barnkonsekvensanalys gällande antal personer som kan bo i en bostad. Då vårt förslag på hur ärendet ska kompletteras inte fick stöd valde vi att yrka bifall till ärendet men reservera oss i den delen där vårt yrkanden inte fick medhåll från kommunstyrelsen.

Telefon: 040-23 46 00 Epost: malmo@mp.se Adress: Drottningtorget 2a, 211 25 MALMÖ

Bilaga 5

(26)

www.mp.se/malmo

För Miljöpartiet de gröna För Miljöpartiet de gröna

Stefana Hoti, ledamot kommunstyrelsen Med instämmande av

Måns Berger, ersättare kommunstyrelsen

(27)

Vänsterpartiet

Bilaga 6

Reservation

Kommunstyrelsen 2020-09-09: Ärende 8. Bakomliggande orsaker till kostnadsutveckling och budgetavvikelse inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

Vänsterpartiet anser att rapporten i flera delar visar på den komplexitet som ligger till grund för den kostnadsutveckling och budgetavvikelse inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter som kan konstateras. Det görs en

omvärldsanalys av försämrade trygghetssystem, ökade boendekostnader och inte minst vikten av fungerande styrsystem och uppföljning. Vi saknar dock flera synpunkter som lyfts av fackförbundet Saco i deras skrivelse angående rapporten och vi yrkade på kommunstyrelsens att det i det fortsatta arbetet med förvaltningen ska Sacos synpunkter som redovisas i kommuncentral samverkan, tas i beaktande.

Vi vill särskilt lyfta att Saco anser att staden behöver satsa resurser på barn och ungdomar redan från förskolan och genom hela skolan så att fler ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning med godkända betyg. För dem som behöver läsa in gymnasiebehörigheten i vuxen ålder behöver det också finnas möjlighet att få stöd och hjälp så att de kan få den utbildning de behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Det behöver satsas resurser inom vuxenutbildningen och inte sparas in på kurators- och lärartjänster såväl inom skolan som inom vuxenutbildningen.

Satsningar på utbildningssystemen gynnar möjligheterna för staden att på sikt minska antalet Malmöbor med behov av ekonomiskt bistånd.

Vänsterpartiet kan inte nog hålla med Saco om att nämnden behöver en budgetram med förutsättningar att möta de behov som finns och få möjlighet att arbeta långsiktigt. Att redan i första tertialen dras med minus i budgeten skapar en stressad organisation som ständigt försöker hitta interna lösningar på delvis externa orsaker. Detta leder i sin tur till risk för ständiga omorganisationer. Vi efterfrågar reflektion hos styret avseende sitt ansvar när det varje år ställs krav på minskade

kostnader trots att förvaltningen inte har kunnat leva upp till kravet på effektivisering från föregående år?

Varken Saco eller Vänsterpartiet delar bedömningen att arbetsbelastningen för socialsekreterare är rimlig och undrar vad arbetsgivaren och nämnden bygger den slutsatsen på? Rapporten från Stadskontoret visar att Malmö är den kommun som lägger minst pengar på utredning och administration i förhållande till hur mycket som betalas ut. Samtidigt genomförs en dåligt förankrad omorganisation i förvaltningen där Saco ser att det finns en stor risk för stuprör framöver och att helhetssynen i arbetet med Malmöborna därmed går förlorad. Antalet socialsekreterare som ska arbeta med varje hushåll riskerar att öka samtidigt som tilliten till professionen saknas.

Malmö Stad har en av de högsta boendekostnaderna i Sverige, den största delen av försörjningsstödet som betalas ut går oavkortat till boendekostnader enligt rapporten. Men vi är också en stad som försökt motverka trångboddhet genom att inte tillåta för många boende/lägenhet. Det vill dock S, L & MP ändra på. I ett alldeles eget yrkande i nämnden ville de anmoda kommunstyrelsen att inleda diskussioner med MKB om att öka trångboddheten i staden, som en lösning på ekonomiska problem för en nämnd. Det vill inte vi i Vänsterpartiet. Vi är också det enda parti som motsatte oss beslutet i nämnden. Samma yrkande fanns på kommunstyrelsens förslag till beslut som punkt 4, vilket vi yrkade avslag till.

Vi yrkar dessutom att det i punkt 5 läggs till att skrivelsen dessutom ska ta upp behovet av en nationell bostadspolitik som främjar byggandet av bostäder med rimliga hyror.

Vi yrkade också avslag till punkt 6 då frågan om resultatansvar för ekonomiskt bistånd har diskuterats flera gånger och är en omöjlighet att genomföra. Ett resultatansvar för ekonomiskt bistånd leder till en osäkerhet som kommer att slå sönder hela nämndens verksamhet.

Då våra yrkanden föll, reserverar vi oss mot beslutet.

Malmö 2020-09-09 Emma-Lina Johansson (V)

Med instämmande av Anders Skans (V)

(28)

Ärende 4. Remiss från Finansdepartementet - Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8)

Moderaterna och Centerpartiet yrkade att kommunstyrelsen skulle anta följande tilläggsattsats:

Att anmoda åt arbetsmarknads- och socialnämnden att framta åtgärder som syftar till att fler ska nå egen försörjning samt återrapportera framtagna åtgärder till kommunstyrelsen.”

Det är helt makalöst att Socialdemokraterna, trots en larmrapport från stadens egna experter om den totala frånvaron av en fungerande arbetslinje i Malmö, fortsätter att vägra ta någon form av eget ansvar för stadens misslyckande och samtidigt säger nej till samtliga förslag som syftar till att införa en politik som lägger fokus på att hjälpa arbetslösa att nå egen försörjning. Istället fortsätter man skjuta ansvaret ifrån sig och talar om brister i statliga ersättningssystem. Om Socialdemokraterna inte orkar ta ansvar bör de lämna sina uppdrag och istället låta partier som faktiskt för en politik för att få bukt med Malmös höga arbetslöshet styra istället.

Stadskontorets rapport visar att vad borgerligheten har hävdat år efter år är helt korrekt. Med all önskvärd tydlighet visas hur de stora problem som har skapats i Malmö är en produkt av decennier av socialdemokratisk bidragspolitik.

Malmö bevisas vara bäst på att betala ut bidrag, men sämst på att hjälpa människor att få i arbete och sämst på att kontrollera bidragsfusk.

Andelen pengar som går till arbetsmarknadsinsatser är minst av alla jämförda kommuner och då är det inte så konstigt att resultaten av människor i arbete också är sämst. Socialdemokraternas och

Liberalernas vallöften klingar mycket falskt i förhållande till verkligheten när stadskontoret sågar effekterna av den förda politiken på punkt efter punkt. Gång på gång, i debatt efter debatt, har vi fått höra att vår politik inte skulle vara genomförbar för att vi befinner oss i Malmö. ”Det där kanske fungerar i Växjö och Solna, men inte i Malmö” sägs från ansvarigt kommunalråd. Som om

Malmöborna inte skulle kunna, inte skulle vilja eller på något sätt skulle vara sämre än alla de människor som lämnat bidragsberoende till förmån för arbete och självförsörjning i de kommuner där en stark arbetslinje har införts och fått genomslag.

Stadskontorets rapport säger att ”den bild som ibland förmedlas av Malmö som unik vad gäller befolkningen har svagt stöd i data”. Det är inte Malmöborna det är fel på, det är den förda politiken som är fullkomligt misslyckad.

Det behövs ordning och reda i bidragssystemet. En så pass stor verksamhet som socialtjänsten i Malmö behöver tydliga riktlinjer för vad som är berättigat att betala ut ekonomiskt bistånd för och vad som inte är det. Annars lämnas det öppet för en godtycklig bedömning, vilket revisorskollegiet lyfte i sin rapport om arbetsmarknads- och socialnämnden i slutet av 2019.

Kostnader för boende anges i rapporten vara en bidragande orsak till att nämndens kostnader är så höga. Det är inte så konstigt, då utanförskapet i Malmö innebär att allt för många står långt ifrån såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden. MKB begränsar, likt de flesta bostadsbolag, hur många som

Reservation

^{Bilaga 7}

(29)

får bo i varje lägenhet. Stadskontoret konstaterar dock i sin rapport att de krav som MKB ställer är högre än flera andra jämförbara kommuner. MKB:s krav innebär dels att det är svårare för familjer att efterfråga en bostad med en hyra som man har råd att betala, men också att arbetsmarknads- och socialnämndens kostnader för boende blir högre.

När bidragskostnaderna skjuter i höjden och prioriteras hamnar andra viktiga delar av nämndens ansvarsområde efter. Stadskontorets rapport innehåller en mycket tydlig, och viktig, genomgång över hur stor andel av den totala ekonomin som används till arbetsmarknadsinsatser respektive utredning.

Då Malmö ligger mycket illa till i dessa jämförelser är behovet av omprioritering akut.

Stadskontorets rapport motbevisar den skadliga myten att Malmö skulle ha unikt svåra

socioekonomiska förutsättningar. Att utfallet är sämst i Sverige beror inte på befolkningen, det beror på att Socialdemokraternas politik i Malmö är fullkomligt misslyckad. Det är dags för Socialdemokraterna att erkänna detta och ta ansvar istället för att skylla ifrån sig.

Då vårt förslag ej vann gehör reserverar vi oss till förmån för eget förslag.

Anton Sauer (C)

(30)

Reservation

Kommunstyrelsen

Bakomliggande orsaker till kostnadsutveckling och budgetavvikelse inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

Sverigedemokraterna instämde i Moderaternas tilläggsyrkande punkt 9. Övriga förslag från KSAU yrkande vi bifall till. Stadskontorets utredning har vi tagit del av och den är både tydlig och talande.

Lösningar på problemen finns via våra budgetförslag, motioner och nämndinitiativ som vi lagt i berörd nämnd. Se även vår tidigare reservation och särskilda yttrande från ASN.

Magnus Olsson (SD) Ander Olin (SD)

Bilaga 8

(31)

§ 293 Uppföljning av kostverksamheter

Detta är en uppföljning av kostverksamheter i Malmö stad, som beslutades av kommunstyrelsen 2017 (STK-2015-940).

Ärendet inleddes efter att servicenämnden 2014 föreslog för kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamheter.

Kommunstyrelsen uppdrog åt stadskontoret 2015 att i samråd med representanter för stadens kostverksamheter utreda förutsättningarna för att inrätta en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads verksamheter. Utredningen genomlyste dåvarande

kostverksamheter och kom fram till att förslaget från servicenämnden var viktigt men att en sammanhållen gemensam stödfunktion inte var mest gynnsam. Istället föreslogs bland annat utveckling av kostverksamheter i nämnder med ansvar för måltidsverksamhet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2016 att skicka förslaget på remiss till

arbetstagarorganisationer och berörda nämnder. Efter remissomgång framträdde bland annat möjligheter till dialog och utveckling dels mellan förskolenämnden och servicenämnden (med ansvar för skolrestauranger) dels mellan hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och

funktionsstödsnämnden.

Kommunstyrelsen beslutade 2017 att anmoda nämnderna, att beakta stadskontorets sammanfattande bedömning i sitt systematiska kvalitetsarbete samt gav stadskontoret i uppdrag att senast 2020 följa upp och redogöra för kostorganisationens ändamålsenlighet.

I detta ärende redogörs för den utveckling som skett sedan 2017. Stadskontoret föreslår för kommunstyrelsen att godkänna redogörelsen och lägga den till handlingarna.

Beslut

1. Kommunstyrelsen godkänner uppföljning av kostorganisationens ändamålsenlighet i berörda förvaltningar.

2. Kommunstyrelsen lägger ärendet till handlingarna.

Beslutsgång

Stefana Hoti (MP) lämnar in ett särskilt yttrande, bilaga 9.

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar in ett särskilt yttrande 10.

Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Helena Nanne (M) och Charlotte Bossen (C) lämnar in ett gemensamt särskilt yttrande, bilaga 11.

(32)

Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Miljönämnden

Servicenämnden

Beslutsunderlag

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200831 Uppföljning av kostverksamhet

 § 327 KS beslut 171004 med Särskilt yttrande SD

 Remissvar från funktionsstödsförvaltningen

 Tjänsteskrivelse från förskolenämnden

 Återrapportering av uppdrag från kommunstyrelsen - uppföljning av kostorganisationens ändamålsenlighet

 Tjänsteskrivelse från Serviceförvaltningen

 Uppföljningsrapport om ändamålsenligheten i hälsa-, vård- och omsorgsnämndens kostorganisation

 Bilaga 1, Redovisning Måltidsobservationer särskilt boende 2018

 Bilaga 2, Uppdragsbeskrivningar måltidsombud

 Bilaga 3, Rutin för måltider, måltidsmiljö samt riktlinjer för smakportioner

(33)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen, 2020-09-09 Uppföljning av kostverksamheter Diarienr: STK-2020-94

Produktionen av mat står för en stor del av den klimatpåverkan som vi människor orsakar. I Sverige uppskattas klimatpåverkan från livsmedel till 2 ton per person och år. Enligt Naturvårdsverket hör köttkonsumtionen, vid sidan av internationella flygresor, till konsumtionsmönster som måste brytas för att vi ska kunna nå våra klimatmål. Hur maten produceras har även en stor påverkan på den biologiska mångfalden där ekologiskt producerad mat är mycket mer skonsam än konventionellt producerad mat. I Sverige serveras drygt 3 miljoner offentliga måltider varje dag. Här finns det en enorm potential för kommuner att påverka. Dessutom leder den kunskap som sprids av kommunerna om matens påverkan till förändringar i den privata konsumtionen.

Med stöd från Miljöförvaltningen har Malmö skolrestauranger arbetat länge och målmedvetet med att producera klimatvänlig och god mat, de är i mycket ett föredömme och ska ha en eloge. Men generellt visar uppföljningen att varken målet om att öka andelen ekologisk mat eller att minska utsläppen från maten ser ut att nås i tid för staden som helhet. Särskilt illa ser det ut gällande

utsläppen från maten. Samtidigt ser vi att den nyligen uppstartade kostenheten på hälsa vård och omsorgsförvaltningen underpresterar och hamnar i botten bland förvaltningarna både vad gäller utläpp från maten och andel ekologiskt.

Det håller inte!

Miljöpartiet anser att måluppfyllelsen måste förbättras på dessa områden annars bör kostverksamheten flyttas över till serviceförvaltningen som har en bred kompetens på kostområdet.

För Miljöpartiet de gröna

Stefana Hoti, ledamot kommunstyrelsen Med instämmande av

Måns Berger, ersättare kommunstyrelsen

www.mp.se/malmo

Bilaga 9

(34)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen

Uppföljning av kostverksamheter

Sverigedemokraterna noterar att kommunens ekologiska inköp mellan 2017 – 2019 ökat. Vi anser att ökade ekologiska inköp har en merkostnad som tar resurser från andra delar av verksamheten.

Sverigedemokraterna vill även uppmärksamma bilagan Måltidsobservationer på särskilt boende i Malmö stad 2018 som följde med ärendet. Det finns stora brister vid måltidsservering i särskilda boenden. Det som har observerats är allt från smutsiga stolsdynor till avsaknad av menyer och brist på interaktion. Det finns exempel på brukare som har sovit igenom hela lunchen vid bordet där personalen inte bekräftade eller åtgärdade situationen. Det finns exempel på brukare som inte har fått hjälp med att se var maten låg på tallriken, beroende på brist i uppmärksamhet hos personalen.

Det finns exempel på personal som inte har hälsat när de kom in i matsal eller kök. Det finns exempel på personal som har pratat med varandra om en brukare medan måltiden ägde rum. Personal har viskat och gjort miner bakom ryggen på brukare. Det finns exempel på personal som varit rentav otrevliga vid tilltal av brukare. Bristerna är alltför många och Sverigedemokraterna önskar kontinuerliga översyn och åtgärder av hur personalen agerar vid måltider i äldreomsorgen.

Bilaga 10

(35)

2020-09-09

(36)

Ärende 9. Uppföljning av kostverksamheter

Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att Malmö Stad ska nå sina miljö- och klimatmål. Vid inköp av livsmedel för offentliga verksamheter har vi möjlighet att göra goda avvägningar som minimerar negativa påverkan på miljö liksom klimat. Skåne har Sveriges starkaste jordbruks- och

livsmedelssektor som består av både stora och mindre producenter. Regionen har även en rik blandning av både konventionell och ekologisk produktion.

Malmö stad bör ha en mer nyanserad syn på begreppet ekologisk mat. Ekologiskt producerade livsmedel som transporteras långa sträckor kan ur ett helhetsperspektiv vara ett sämre alternativ ur miljö- och klimatsynpunkt än närproducerade livsmedel av hög kvalitet. Ur miljöhänseende håller svenska livsmedel en mycket hög nivå med produktion som följer svensk lagstiftning, vilket innebär att de lagar och regleringar för exempelvis miljöskydd har följts. Att möjliggöra för ökad lokal upphandling gynnar även den skånska arbetsmarknaden och skapar bättre förutsättningar för mindre företag i regionen.

Att hålla en ensidig fokusering på livsmedel som är certifierat ekologiska vid upphandlingar är problematisk och kan resultera i att vi begränsar möjligheten att köpa mer lokalt och minimera transportsträckor. Offentlig upphandling bör behandlas objektivt med fokus på kvalitét och övergripande påverkan.

Anton Sauer (C)

Bilaga 11

Särskilt yttrande

(37)

§ 294 Återrapportering budget 2018 – Utreda förutsättningar för bättre politisk styrning och främjande av såväl hållbara som

innovationsupphandlingar

I budget 2018 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för bättre politisk styrning av upphandlingsverksamheten och främjande av såväl hållbara upphandlingar som innovationsupphandlingar. Stadskontoret har utifrån det beslutade utredningsdirektivet tagit fram bifogade rapport och föreslår med utgångspunkt i slutsatserna i rapporten ett antal åtgärder.

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

1. Kommunfullmäktige ger samtliga nämnder i uppdrag att till kommunstyrelsen årligen redovisa

- aktuell inköpsstatistik

- planerade upphandlingar över tröskelvärdet

- hållbarhetsaspekter i planerade upphandlingar över tröskelvärdet

- produkt- eller verksamhetsområden där innovativa inköpslösningar efterfrågas.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del

1. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att för identifierade kommunövergripande avtalsområden årligen redovisa

- aktuell inköpsstatistik

- planerade upphandlingar över tröskelvärdet

- hållbarhetsaspekter i planerade upphandlingar över tröskelvärdet

- produkt- eller verksamhetsområden där innovativa inköpslösningar efterfrågas.

2. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att, med utgångspunkt i nämndernas årliga redovisning av inköpsstatistik, planerade upphandlingar, hållbarhetsaspekter i upphandlingar och efterfrågade nya inköpslösningar, föreslå eventuella strategier eller riktningsbeslut för att främja samordning av inköp på koncernnivå, hållbar

konsumtion och hållbara inköp samt innovativa inköpslösningar.

Samtliga nämnder och förvaltningar

Beslutsunderlag

(38)

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200831 Återrapportering budget 2018 – Utreda förutsättningar för bättre politisk styrning och främjande av såväl hållbara som innovationsupphandlingar

 Utredning bättre politisk styrning av upphandlingsverksamheten

(39)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen

Återrapportering budget 2018 – Utreda förutsättningar för bättre politisk styrning och främjande av såväl hållbara som innovationsupphandlingar

Sverigedemokraterna stödjer förslagen i föreliggande rapport. I vår budgetreservation har vi även föreslagit att kommunen ska dela upp avtal i flera bitar så att även småföretagarna kan konkurrera när kommunen upphandlar varor eller tjänster.

Sverigedemokraterna anser att resurser måste finnas för att säkerställa att Lagen om offentlig upphandling (LOU) följs av kommunens förvaltningar. Kommunstyrelsens ansvar att bistå hela organisationen med allmän rådgivning, information och utbildning avseende inköpsrelaterade frågor måste stärkas. Även tillsyn och samordning måste bli en del av kommunstyrelsens ansvar när det gäller inköpsrelaterade frågor.

2020-09-09

Bilaga 12

(40)

§ 295 Återrapportering om tillfälliga riktlinjer för fakturering och kravverksamhet

För att underlätta för de kunder som fått ekonomiska svårigheter med anledning av

Coronapandemin beslutade kommunstyrelsen den 15 april 2020, STK-2020-592, om avsteg från ordinarie riktlinjer för fakturering och kravverksamhet. De tillfälliga riktlinjerna

beslutades gälla till och med 9 september 2020. Stadskontoret fick i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen i september med en förnyad bedömning om det tillfälliga regelverket ska förlängas eller ändras till sitt innehåll.

Beslut

1. Kommunstyrelsen beslutar att fakturering och kravverksamhet från och med 1 januari 2021 återgår till att följa ordinarie rutiner enligt Riktlinjer för fakturering,

kravverksamhet och leverantörsbetalningar.

2. Kommunstyrelsen justerar paragrafen omedelbart.

Beslutsgång

Torbjörn Tegnhammar (M) yrkar att kommunstyrelsen förlänger specialvillkoren fram till årsskiftet och sedan att ett nytt ärende tas upp i kommunstyrelsen senast i december 2020.

Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) föreslår ett reviderat förslag att kommunstyrelsen förlänger specialvillkoren till och med 31 december 2020 och att fakturering och

kravverksamhet återgår till att följa ordinarie rutiner enligt Riktlinjer för fakturering, kravverksamhet och leverantörsbetalningar från och med 1 januari 2021 samt att justera paragrafen omedelbart.

Samtliga ledamöter instämmer i ordförandes reviderade förslag.

Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden

Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden

Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden

Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden

(41)

Beslutsunderlag

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200907 Återrapportering tillfälliga riktlinjer för fakturering och kravverksamhet

 Riktlinjer för fakturering, kravverksamhet och leverantörsbetalningar - reviderad 170905

(42)

§ 296 Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL och enligt 9 § LSS som inte verkställts inom tre månader, kvartal 2 2020

Samtliga socialnämnder ska en gång i kvartalet lämna statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL och enligt 9 § LSS som inte har

verkställts inom tre månader från dagen för beslutet, samt beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten har avbrutits.

Antalet rapporterade beslut enligt 9 § LSS har ökat från 35 beslut till 45 beslut.

Antalet rapporterade beslut enligt 4 kap 1 § SoL har ökat från 52 beslut till 78 beslut.

Samtliga socialnämnder har haft gynnande beslut, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut, att rapportera.

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

1. Kommunfullmäktige lägger rapporten till handlingarna.

Beslutsunderlag

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 200831 Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL och enligt 9 § LSS som inte verkställts inom tre månader, kvartal 2 2020

(43)

Särskilt Yttrande

Kommunstyrelsen: 2020-09-09 Ärendenummer: 2020-21

Ärendet gäller rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1§sol och enligt 9§ LSS som inte verkställts inom tre månader kvartal 2 2020. Det finns en ökning enligt 9§ LSS från 35 till 45 beslut samt 4 kap 1§ SoL från 52 till 78 beslut, i redovisningen går att läsa att 9 av dessa gäller Trygghetslarm där ett beslut ej verkställts efter nästan 5 månader, därtill tillkommer den tid som förflutit från ansökan skickades in tills beslutsdatum.

Vi anser att detta inte är rimligt och ett bevis på en symtom som måste åtgärdas, ansvarig ordförande lägger skulden på mottagaren och säger att nycklar inte har inkommit, en extrem dålig ursäkt som även tyder på att ändrade rutiner behöver göras inom området.

Vi Sverigedemokrater vill att stadens invånare i behov av trygghetslarm också ska kunna få detta omgående som en del av ett trygghetsskapande arbete.

För Sverigedemokraterna Malmö

Magnus Olsson Anders Olin

Med instämmande av:

Nima Gholam Ali Pour Rikard Åhman Persson

Bilaga 13