Abstract
Ungdomars vägledning till
utbildningen Bygg- och Anläggning
En studie i hur elever reflekterar kring sitt val av utbildning
Young people’s guidance to the education of Building and Construction A study in how students reflect on their choice of education
Kenneth Björkman
Estetisk filosofiska fakulteten
Utbildningsvetenskap Lärarprogrammet Grundnivå 15 hp
Handledare: Getahun Abraham Examinator: Ann-Britt Enochsson Godkännandedatum: 21 juni
Abstract
This thesis aims to investigate, if and how a student applying for The Building and
Construction Programme receive the required information about the character of the subject, which is necessary for the student to do a satisfactory career choice. Although the time at which the students are receptive to study details of that kind, is limited. The study also addresses the expectations students have of the education. The survey was based on a questionnaire survey and followed up by the results of interviews. The sample consists of a construction class of twenty-seven students who originally came from five different
compulsory schools. The results of the study was that students were told by study guidance counselors in compulsory school. This was only general information, nothing about the character of the subject. Information about the character of the subject was made by vocational studies teacher in the upper secondary school. This happened in an upper
secondary school orientation fair and upper secondary school orientation day approximately two to four months before the application to the upper secondary school would be filed. The students chose The Building and Construction Education because they thought it was a fine profession, and that they thought it would be easy to get a job. The study also highlights that some students do wrong choice, and this study may create opportunities for action on these problems.
Keywords: Subject information, study and vocational guidance, application to upper secondary school, expectations, reflection, wrong choice
Sammanfattning
Detta examensarbete syftar till att undersöka, om och hur eleverna som söker till Bygg- och Anläggningsprogrammet får den nödvändiga informationen kring ämnets karaktär, som är så viktig för att eleven ska göra ett tillfredsställande yrkesval. Arbetet syftar även till att
undersöka vid vilken tidpunkt som eleverna är mottagliga för studieinformation av det slag som framkommit. Studien tar också upp vilka förväntningar som eleverna har på
utbildningen. Undersökningen bygger på en enkätundersökning och följer sedan upp resultaten med intervjuer. Urvalet består av en byggklass på tjugosju elever som
ursprungligen kommer från fem stycken olika grundskolor. Resultatet av undersökningen var att eleverna fick information av studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Detta var då endast allmän information, inget om ämnets karaktär. Information om ämnets karaktär fick de av yrkeslärarna på gymnasiet. Detta skedde på en Gymnasieorienteringsmässa och en
Gymnasieorienteringsdag cirka två - fyra månader innan valet till gymnasiet skulle vara genomfört. Eleverna valde byggutbildningen därför att de tyckte det var ett roligt yrke, samt att de trodde det skulle bli lätt att få jobb. Studien belyser även det att vissa elever gör felval, och denna studie kanske skapar underlag för förutsättningar till åtgärder kring dessa problem.
Nyckelord: Ämnesinformation, studie- och yrkesvägledning, gymnasieval, förväntningar, reflektion och felval.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Disposition ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Syfte ... 2
1.4 Problemformulering och frågeställningar ... 2
2 Litteraturgenomgång ... 2
2.1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ... 2
2.2 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 ... 3
2.2.1 Rektorns ansvar ... 3
2.2.2 Riktlinjer ... 3
2.2.3 Examensmål för bygg- och anläggningsprogrammet. ... 3
2.3 Skolverkets - Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning ... 3
2.4 Tidigare forskning ... 4
3 Teori ... 4
3.1 Vägledning ... 4
3.2 Felval ... 5
3.3 Ämnet bygg ... 5
3.4 Marknadsföring av ämnet bygg ... 6
4 Metod ... 6
4.1 Urval ... 6
4.2 Genomförande ... 6
4.3 Bortfall ... 7
4.4 Validitet och reliabilitet ... 7
4.5 Forskningsetiska principer ... 7
5 Resultat ... 8
5.1 Enkätundersökningen ... 9
5.2 Intervjuundersökningen ... 10
5.3 Sammanfattning ... 12
6 Diskussion ... 13
6.1 Vidare forskning ... 15
Källförteckning ... 16
Bilaga 1 Enkät ... 17
Bilaga 2 Intervjuguide ... 18
Bilaga 3 Systematiseringsmatris ... 19
1 Inledning
Detta examensarbete hoppas jag ska vara till hjälp och nytta för elever, lärare och vägledare i det fortsatta vägledningsarbetet till bygg- och anläggningsprogrammet. Jag vill med min planerade undersökning, skapa en insikt i hur elevernas uppfattningar är kring sin studiesituation när de kommer till bygg- och anläggningsprogrammet i årskurs ett.
Undersökningen hoppas jag ska visa om elevernas yrkesvägledning till ämnet bygg- och anläggning är tillräcklig inför gymnasievalet. Målgruppen för undersökningen är nuvarande elever ur årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet. Eleverna i undersökningen ser retrospektivt på sin vägledning i grundskolan, det vill säga att de gör en tillbakablick på sin vägledning inför yrkesvalet. Utifrån min frågeställning får jag svar genom de metoder som jag tillämpar i undersökningen, samt redovisar dessa i resultatdelen. Svaren kan komma till användning inför det fortsatta arbetet med blivande byggelevers vägledning inför deras yrkesval. Samhället förändras hela tiden, detta medför också att elevernas syn och
förhållningssätt till deras yrkesval revideras kontinuerligt. Jag tänker då att min undersökning kan komma att bli ett stående inslag för kommande byggelever i den årligt återkommande vägledningsprocessen, samt medföra att lärare och vägledare kan försöka möta dessa förändringar.
1.1 Disposition
Min rapport omfattar sex delar som är strukturerade som följer. I detta första avsnitt behandlas undersökningens bakgrund, syfte samt problemformulering och frågeställningar. I
litteraturgenomgången som kommer därefter har jag tagit upp delar av olika styrdokument, samt övrig litteratur som är av intresse för undersökningen. Under rubriken teori i tredje avsnittet presenteras några centrala begrepp som förekommer i min rapport. I fjärde kapitlet framläggs och diskuteras mitt val av metod. I avsnittet därefter kommer resultaten av
undersökningen, där jag redogör och analyserar frågor och svar. I undersökningens avslutande del som har rubriken diskussion, kommer elevernas svar att diskuteras och kopplas samman till tidigare forskning. Här tar jag också upp frågor kring eventuell fortsatt forskning.
1.2 Bakgrund
Under de fyra år jag jobbat som lärare har jaganvänt mig av den kunskap och bildning mina tidigare erfarenheter som handledare har gett mig. Likaså har jag styrt om min undervisning allt eftersom jag har fått kunskap från lärarutbildningen. Jag känner en uppriktig oro över att en allt för stor del av eleverna under dessa år, inte uppvisar någon större reflektion på den undervisning som erbjuds dem. Detta är då undervisning i det yrkesämne som de själva har valt, och ska i framtiden skaffa sig försörjning inom. Denna insikt får mig att undra om eleverna verkligen får den så viktiga informationen kring ämnet som krävs för ett väl
underbyggt val till gymnasiet. Varje år slutar någon eller några elever på byggutbildningen av olika anledningar. Flera av fallen kan klart kopplas till brister i elevens kännedom om ämnets karaktär, men även bristande självkännedom. Jag ser även i varje avgångsklass ett större antal elever som inte uppfyller kriterierna på att vara anställningsbara byggnadsarbetare. Detta anser jag mig berättigad att uttala mig om, då jag i tidigare verksamhet varit delaktig i processen kring anställning av lärlingar. Dessa problem är antagligen inte unika för det här
byggprogrammet, utan kan säkert kännas igen på andra skolors byggutbildningar. Med rätt riktad vägledning i ämnet kommer eleverna att känna sig mer trygga med sitt yrkesval. Detta kan skapa förutsättningar för mer reflektion på undervisningen, samt säkerställa att eleverna kommer att nå de uppsatta målen, och inte minst att elevernas självkänsla för ämnet säkras.
1.3 Syfte
Mitt syfte med denna undersökning är att ta reda på om och hur, eleverna som söker till bygg- och anläggningsprogrammet får den nödvändiga information kring ämnets karaktär, som är viktig för att eleven ska göra ett tillfredsställande yrkesval.
1.4 Problemformulering och frågeställningar
Med min undersökning hoppas jag kunna få en inblick i elevernas uppfattningar kring sin utbildning, innan de inledde sina studier på bygg- och anläggningsprogrammet.
Jag vill också veta när, och av vem som eleven fått sin information om ämnet ifrån. Genom vilka kanaler som informationen nått fram, samt vid vilken tidpunkt som eleven är mottaglig för studieinformation av det slag som framkommit. Jag tror nämligen att, om framtida elever kan få rätt vägledning inom valt ämne i ett tidigt skede, kommer det didaktiska skolarbetet att fortsätta i positiv riktning, samt gynnar elever och lärare i deras undervisning. Kan läraren möta eleverna tidigt i undervisningen, skapas förutsättningar för ett mer reflekterande förhållningssätt till ämnet. Med stöd av de resultat som undersökningen ger, kan läraren ha mer förståelse för, samt kunna möta eleverna på ett för dem mer tillfredsställande sätt. Min frågeställning blir då:
• Hur och när fick eleverna information om ämnet?
• Hade ämnets karaktär i någon form kommit eleverna tillgodo, och hur?
• Vilka var elevernas förväntningar på utbildningen?
2 Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången belyser jag delar av olika styrdokument och litteratur som jag anser ha relevans till denna undersökning.
2.1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Ett av läroplanen för grundskolans övergripande mål är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det står även att alla som arbetar i skolan ska samverka för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv, samt att skolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.
Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna (Skolverket, 2011).
2.2 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Här klarlägger jag delar av läroplanen för gymnasieskolan 2011 som är relevanta till undersökningens olika begrepp såsom yrkesvägledning och ämneskaraktär.
2.2.1 Rektorns ansvar
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar (Skolverket, 2011, s. 14).
2.2.2 Riktlinjer
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen.Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier (Skolverket, 2011, s. 15).
2.2.3 Examensmål för bygg- och anläggningsprogrammet.
Byggarbetsplatsen är föränderlig och sker både inomhus och utomhus. Dessutom förändras och utvecklas arbetsmetoder, verktyg, material och hjälpmedel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergonomiskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser. Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genomförs utifrån kundens beställning och i enlighet med
gällande lagar, föreskrifter och andra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga metoder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidi- gare byggprojekt (Skolverket, 2011).
2.3 Skolverkets - Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning Dessa har tagits fram med anledning av brister som framkommit i Skolverkets utvärderingar från 2005 och 2007. De allmänna råden finns också publicerade i Statens skolverks
författningssamling, SKOLFS 2009:20. Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisning, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan. Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden gör det svårt att förutse villkoren i arbetslivet och att skaffa sig kunskaper om alla yrken. Detta ställer krav på att skolan utvecklar elevernas förmåga att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Ett
utvecklat samarbete och goda kontakter med olika arbetsplatser och med arbetsmarknadens organisationer kan belysa och synliggöra olika delar av arbetslivet för eleverna. Mångfalden av utbildningar gör det svårt för eleverna att överblicka vilka möjligheter de har. Information om utbildningsvägar och samarbete med olika utbildningsanordnare kan ge en mer
heltäckande bild. En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Studie- och
yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov (Skolverket 2009).
2.4 Tidigare forskning
I Anders Lovéns (2000) studie anser han utifrån undersökningens resultat, att vägledningen i grundskolan inte kan beskrivas som någon form av processvägledning. Enligt hans
uppfattning bör en vägledningsprocess sträcka sig över minst ett år och bestå av olika planerade insatser från skolans sida. I studien framkommer att eleverna i huvudsak
diskuterade sitt kommande gymnasieval med vägledarna under perioden november-januari, i vissa fall december-januari, alltså under en period av två-tre månader. Det framgår också av resultaten att samtal mellan eleverna och deras lärare var mycket sällsynt. Vägledarna själva angav tidsbrist och elevernas svaga intresse som huvudorsak till att samtalen genomfördes så sent som på höstterminen. Han beskriver hur en vägledare uttryckte det:
När det närmar sig, någon månad innan valet, i januari, är alla så aktiva. … Det är för att de inte vet. Det är för stort och mycket. … Det man tycker är svårt skjuter man framför sig.
Ett annat resultat i studien visade även att de elever som inte har någon direkt erfarenhet av arbetslivet, har en liten insikt i de utbildningar och yrken de reflekterar kring. Lovén framhåller att information inte kan ersätta bristen på arbetslivserfarenhet. Han anser att praktik eller prao är ett utmärkt medel för eleverna att skaffa sig erfarenhet av arbetslivet och samtidigt öka sin självkännedom (Lovén, 2000).
3 Teori
Samtliga teorier och definitioner av centrala begrepp som redovisas nedan, anser jag har relevans till denna undersökning.
3.1 Vägledning
Definitionen av begreppet studie- och yrkesvägledning har över tid reviderats och omformulerats, detta i sin tur kan ha blivit en tolkningsfråga hos vägledare, lärare och skolledare som gjort att ansvaret för elevernas vägledning till gymnasiet på ett sätt har ”fallit mellan stolarna”. Skolverket definierar begreppet vägledning till att det handlar om att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter. Utifrån detta ska eleverna komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Med utgångspunkt i sina behov behöver eleverna information om studie- och yrkesvägar för att sedan kunna göra väl underbyggda val till gymnasiet (Skolverket, 2009). I läroplanerna används endast begreppet studie- och yrkesorientering. I dagligt tal förekommer dock flera
olika benämningar som används synonymt med studie- och yrkesorientering och vanligast idag är studie- och yrkesvägledning men även studie- och yrkesvalsprocessen, vägledning och karriärvägledning. Denna otydliga definition av begreppet kan vara en förklaring till att det så starkt kopplas till själva professionen vägledning och att de vedertagna begreppen för allas ansvar enligt de nationella styrdokumenten har blivit till ingens ansvar i skolan, och därigenom ”fallit mellan stolarna”. Vägledning innefattar både vägledningssamtal som information och rådgivning (Skolverket, 2008).
Endast ca hälften av landets vägledare har vägledarutbildning. Lägst andel utbildade vägledare har de fristående grundskolorna där endast 28 procent är utbildade. Endast 24 kommuner har översatt informationen om gymnasieval till andra språk och vägledarna upplever problem med att nå ut till föräldrar med
invandrarbakgrund. Tidigare studier som Skolverket gjort har visat att studie- och yrkesvägledningen inte alltid lever upp till styrdokumentens intentioner, då eleverna saknar överblick över hur både utbildningsvärld och arbetsliv är organiserat (Skolverket, 2005, s.2).
Detta kan medföra att elever med invandrarbakgrund tappar ett led i den värdefulla
vägledningen till gymnasievalet, nämligen stödet från föräldrar som är mycket värdefullt för eleverna i deras yrkesval.
3.2 Felval
Forskningen visar även att en del elever gör felval. I Lovéns (2000) studie visade det sig att flera av eleverna var osäkra inför gymnasievalet. Anledningen var att de inte kände sig mogna för att välja utbildning. Deras brist på arbetslivserfarenhet påverkade också deras osäkerhet och de hade känslan av att valet kunde vara livsavgörande. Det visade även att de omogna och passiva eleverna hade skapat en inlärd hjälplöshet. Det i sin tur kunde beskrivas som
elevernas passivitet och förväntan att bli servade med information. Studien visar att de elever som intagit och skapat sig en passiv roll i valprocessen förväntade sig den hjälpen av studie- och yrkesvägledaren (Lovèn, 2000).
Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort en enkätstudie om det främsta skälet till avbrott och det visade sig att en betydande del, 41 procent, uppgav att huvudskälet var studietrötthet. Fler skäl de uppgav var fysisk eller psykisk sjukdom som gjorde att de hamnade efter i
undervisningen, fel inriktning, studierna var för svåra, eleven trivdes inte i klassen eller att eleven fått arbete. Skoltrötthet är den vanligaste huvudorsaken till att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning enligt SCB:s studie (SCB, 2007).
3.3 Ämnet bygg
Min egen teori om vad som är det mest centrala i ämnet bygg, är att individen förstår sammanhanget mellan de olika disciplinerna i den komplexa byggprocessen. Viktigt är det med en reflekterande yrkesarbetare som innehar social kompetens och ett gott yrkeskunnande.
Det som mest kännetecknar ämnet är själva skapandeprocessen, men för att förstå och kunna utföra denna process är själva reflektionen hos individen själv och vad den gör, det centrala.
3.4 Marknadsföring av ämnet bygg
Valet av studieinriktning och yrkesval konkurerar med andra intressen, såsom många stora marknadsföringssatsningar av idrotts- och trendiga yrkesprofiler. Detta stora
informationsflöde skapar inte bara problem för eleverna, utan även för studie- och
yrkesvägledarna. Eleverna klarar helt enkelt inte med att sortera all information, detta i sin tur kan sätta vägledarna i stora dilemman då de ska agera som opartiska, trots skolornas massiva marknadsföring av deras utbud. ”De hamnar mellan två oförenliga ståndpunkter, dels
rekrytering och marknadsföring kontra objektivitet och saklighet” (Dresch & Lovén, 2003, s.
11). En bra och anpassad marknadsföring för ämnet tror och hoppas jag resulterar i höga förväntningar på utbildningen hos ungdomarna.
4 Metod
Jag har tänkt att kombinera två datainsamlings-/forskningsmetoder. Jag inleder med en
kartläggande enkätundersökning och följer sedan upp resultaten genom intervjuer med särskilt intressanta undergrupper (Johansson & Svedner, s. 24). Enkätundersökningen används dels för att utifrån denna undersökning kunna göra ett urval till den efterkommande
intervjuundersökningen, samt att med dessa resultat kunna göra en jämförelse med tidigare forskningsresultat. I dessa undergrupper representerar var och en av eleverna de fem olika grundskolorna i upptagningsområdet. Eleverna kommer från olika grundskolor och har därmed olika erfarenheter av yrkesvägledning. Detta innebär att jag kan få en uppfattning om hur informationen kring ämnet kommer dessa elever till godo. Gruppenkäten som jag
genomför i skolan är ett bra alternativ då de flesta eleverna är samlade vid ett tillfälle.
Frågorna i undersökningen är ställda utifrån tidigare erfarenheter av elevers vägledning. Vid detta tillfälle kan jag som sköter om distributionen och insamlandet av svaren också förklara egendomligheter och svara på frågor kring frågeställningen. Viktigt är också att jag då motiverar dem som jag vill ha svar från att verkligen svara och att göra det på ett
tillfredsställande sätt (Trost, s.10). I den efterföljande kvalitativa intervjumetoden använder jag en intervjumall med halvstrukturerade frågor, detta gör jag för att få med elevernas egna ord då de förklarar sin situation. Enkätfrågorna med respektive intervjuades svar får bilda grund för intervjun. I och med att jag använder en intervjumall, kan jag lättare jämföra svaren.
4.1 Urval
Mitt urval är en klass på tjugosju elever som går första året på bygg- och
anläggningsprogrammet. Att jag väljer årskurs ett beror på den anledningen att de ligger närmast till i tiden att se retrospektivt på dessa frågor.
4.2 Genomförande
Genomförandet av enkätundersökningen gjordes under en byggteorilektion. Eleverna var informerade om undersökningen sedan tidigare, samt väl medvetna om att det var av största vikt att de svarade på ett seriöst och tillfredsställande sätt.
En tid senare följdes undersökningen upp, med intervjuer av fem elever. Dessa intervjuer genomfördes i byggprogrammets konferensrum, tidpunkten för intervjuerna fastställdes till
tider som var schematekniskt till fördel för eleverna. Detta för att det skulle bli ett så bra och avslappnat samtal som möjligt.
4.3 Bortfall
Eftersom jag gjorde undersökningen på en begränsad grupp är det desto viktigare att få så litet bortfall som möjligt. Gruppenkäten genomfördes i skolan och alla tjugosju eleverna var samlade, i och med detta var bortfallet lika med noll.
4.4 Validitet och reliabilitet
Validiteten anser jag är hög i denna undersökning, eftersom enkätfrågornas säkerhet i förhållande till syftet och forskningsfrågorna överensstämmer.
”Reliabiliteten anger i hur hög grad resultaten från ett mätinstrument eller en mätmetod inte påverkas av tillfälligheter, eller hur säkert man mäter det man faktiskt mäter” (Winter s. 59).
Jag anser att reliabiliteten är hög då inget bortfall förelåg i enkätundersökningen, samt att jag använder mig av enkätfrågorna även i intervjuerna. Då ser jag om den intervjuade står kvar vid sin ståndpunkt även i intervjun. Genom att jag dessutom använder mig av en gruppenkät, ökar jag på graden av reliabilitet då jag kan förklara egendomligheter och svara på frågor så att informanterna gör likartade tolkningar av frågeställningarna.
4.5 Forskningsetiska principer
Elevgruppen som undersökningen bestod av, ingick inte i någon av mina kurser. Detta hade i så fall kunnat bli ett etiskt dilemma, då eleverna hade varit i beroendeställning till mig som lärare och bedömare. Gruppenkäten gjordes på skolan, men här lades stor vikt på att eleverna verkligen kände att de deltog i undersökningen av fri vilja. Eleverna tillfrågades i förväg, samt att de inte behövde infinna sig till denna undersökning om de inte ville.
I min undersökning har jag tillämpat ett individskyddskrav enligt Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer som grundar sig i fyra grundläggande huvudkrav. Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att jag skall informera om den aktuella undersökningens syfte, samt att det är frivilligt att medverka. Jag uppfyllde detta krav genom att jag lämnade information om syftet med min undersökning till deltagarna i enkäterna och intervjuerna.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att avgöra om de vill vara med i undersökningen, och att denna kan avbrytas när som helst utan att den medverkande ska känna av några negativa påtryckningar eller konsekvenser. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och
undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Jag anser att jag uppfyllde dessa krav när jag bad eleverna om hjälp med undersökningen, samtidigt som jag talade om att det var helt frivilligt att delta.
Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om personer i undersökningen skall
behandlas med största konfidentialitet och skall förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Detta tycker jag att jag uppfyllde när jag avidentifierade alla svar i intervjuerna som kunde härledas till en specifik informant.
Nyttjandekravet innebär att ingen konfidentiell information får komma ut, samt endast användas i forskningens syfte och inte i annat bruk. Jag klargjorde för de medverkande att uppgifterna endast ska användas i min undersökning och ingenting annat (Vetenskapsrådet, 2002).
5 Resultat
Nedan presenteras resultatet av undersökningen som bestod till att börja med av en kartläggande enkätundersökning, som sedan följdes upp med en intervjuundersökning.
Gruppenkäten var ett bra undersökningsinstrument, med den kunde jag få eleverna till att svara på ett uppriktigt och tillfredsställande sätt. Detta gjordes genom att jag personligen kunde påpeka vikten av att de engagerade sig i frågeställningen, samtidigt kunde vi också bringa klarhet i frågetecken kring enkätfrågorna. Gruppen som jag undersökte var en klass ur årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet. I den efterföljande intervjuundersökningen genomfördes fem stycken intervjuer där informanterna representerade varsin grundskola.
Urvalet gjordes delvis slumpmässigt, men efter det att jag hade gjort en urvalsbedömning som gick ut på att jag först sorterade bort de elever som inte hade samma födelseår som den
genomsnittlige eleven. I dessa utsorterade fall har eleverna gjort detta val som
undersökningen syftar till, vid ett mycket tidigare tillfälle än den genomsnittlige eleven. De har dessutom gjort ett eller flera omval till gymnasiet. Dessutom gjordes ett urval där eleverna har valt en idrottsinriktning utöver sitt ämnesval, dessa elever ansåg jag kunde ha ett tudelat fokus gällande valet till gymnasiet. Kvar att intervjua, var ett antal elever som var och en representerade de olika grundskolorna, och dessa valde jag slumpvis ut. Jag har tematiserat resultatet i tre delar utifrån frågeställningarna nedan.
• Hur och när fick eleverna information om ämnet?
• Hade ämnets karaktär i någon form kommit eleverna tillgodo, och hur?
• Vilka var elevernas förväntningar på utbildningen?
Eleverna fick information om ämnet till den största delen av studie- och yrkesvägledare på högstadiet, samt av bygglärare. Men även kompisar och annan vuxen i branschen bidrog med information om ämnet. I intervjuerna framkom att det var under Gymnasieorienterings-/GYO- mässan och Gymnasieorienterings-/GYO-dagen under hösten i nian som eleverna hade tagit del av informationen, detta var då av lärare från bygg- och anläggningsprogrammet.
Ämnets karaktär kan sägas ha kommit eleverna till godo, dels genom att elever och lärare på byggprogrammet genom ovan nämnda satsningar förmedlat viktiga infallsvinklar för
eleverna. Men undersökningen visade också att någon förälder, äldre kompis eller någon annan vuxen med insyn i byggbranschen spelade en stor roll i elevernas yrkesval. Annars begränsades enligt undersökningen elevernas insikt i själva ämnet till i stort sett vad de olika yrkesgruppernas arbetsområden var.
Elevernas förväntningar på utbildningen var enligt min studie att de tyckte att ämnet verkade roligt och att det efter avslutade studier skulle vara relativt lätt att få jobb. Många av eleverna trodde också att det skulle vara mer undervisningstid i kärnämnen, och några trodde det skulle vara jobbigare rent teoretiskt.
5.1 Enkätundersökningen
Nedan presenteras resultatet av enkätundersökningen. Enkäten finns som bilaga till rapporten.
Fråga 1. När började du fundera över ditt gymnasieval?
Svarsalternativ Procent av de som svarat
åk7 22%
Ht åk8 15%
Vt åk8 26%
Lovet mellan åk8-åk9 22%
Ht åk9 15%
Fråga ett ger svar på när det kan vara rimligt att börja informera eleverna kring sitt yrkesval.
De flesta började fundera över sitt gymnasieval under vårterminen i årskurs åtta, samt under lovet mellan årskurs åtta och nio. De elever som svarat att de började fundera över sitt yrkesval redan i årskurs sju, har sannolikt tänkt kring sitt val redan tidigare. Det framkom nämligen i undersökningen att dessa elever hade någon närstående i branschen som påverkade dem.
Fråga 2. Vad var det som fick dig att välja ämnet bygg?
Svarsalternativ Procent av de som svarat
Verkade roligt 78%
Lätt att få jobb 52%
Skoltrötthet 15%
Annat 33%
Fråga två ger svar på vilka kriterier som eleverna gick efter i sitt val till bygg- och anläggningsprogrammet. Här kunde man svara med flera alternativ om det passade in.
Huvuddelen av eleverna har valt för att ämnet bygg verkade roligt, drygt hälften för att de trodde att det skulle bli lätt att få jobb.Ett fåtal valdepå grund av skoltrötthet. De som svarat på det öppna alternativet har bland annat nämnt att de alltid velat bli byggare, kändes rätt, verkade vara en bra utbildning eller hade gjort sin praktik på ett bygge.
Fråga 3. Påverkade någon ditt yrkesval?
Svarsalternativ Procent av de som svarat
Kompisar 26%
Föräldrar 48%
Annan vuxen i branschen 33%
Annan 18%
Fråga tre ger svar på vem som påverkade eleven i sitt yrkesval. Här kunde man också ge mer än ett svar. Ungefär hälften svarade att föräldrarna hade varit med och påverkat eleven i sitt yrkesval. Även kompisar och annan vuxen i branschen var med och påverkade. Samtliga som
svarat på det öppna svarsalternativet konstaterade att de hade själva gjort sitt val utan påverkan av någon annan.
Fråga 4. Hur fick du information om ämnet?
Svarsalternativ Procent av de som svarat
SYO på skolan 52%
Lärare på byggprogrammet 45%
Kompisar 33%
Annan vuxen i branschen 18%
Annat sätt 11%
Fråga fyra ger svar på hur eleven fått information om ämnet. På denna fråga kunde flera svarsalternativ ges. Svaren visar att den största delen av informationen om ämnet fick
eleverna av studie- och yrkesvägledare på högstadiet samt av lärare på byggprogrammet. Men även kompisar och annan vuxen i branschen delgav information om ämnet. De som svarat på det öppna svarsalternativet hade fått information av någon släkting i deras närhet.
Fråga 5. Hur tyckte du att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var?
Svarsalternativ Procent av de som svarat Mer kärnämnen än jag trodde 7%
Mer Byggämne än jag trodde 56%
Det var som jag hade föreställt mig 37%
Fråga fem ger svar på hur eleven upplevde fördelningen mellan kärnämnen och
karaktärsämnen. Mer än hälften av eleverna trodde att det skulle vara mera kärnämnen än vad det var. Drygt en tredjedel tyckte fördelningen var som de hade föreställt sig.
5.2 Intervjuundersökningen
Nedan redovisas resultatet av intervjuundersökningen. Det genomfördes intervjuer med fem stycken elever. Intervjuguiden är uppbyggd så att med utgångspunkt från enkätfrågorna med tillhörande svar, ställs följdfrågor där eleven kan utveckla svaren på frågorna. Resultaten av intervjusvaren redovisas genom en sammanställning utifrån respektive enkätfråga. Till hjälp med sammanställningen användes en systematiseringsmatris, denna matris samt intervjuguide bifogas rapporten.
Fråga 1. När började du fundera över ditt gymnasieval?
Följdfrågor:
Pratade ni något hemma om det kommande valet redan då?
Vilken typ av information tror du att du var mottaglig för just då?
Av de intervjuade eleverna började en elev att fundera på sitt gymnasieval redan på
höstterminen i årskurs åtta. Det visade sig att denne hade en pappa i branschen och att valet stod mellan fordon och bygg. Tre av informanterna började att funderade på sitt val på vårterminen i årskurs åtta, varav en var redan i årskurs åtta på Gymnasieorienteringsmässa.
Den sistnämnda eleven hade dessutom en pappa som tidigare jobbat i byggbranschen. Den femte och sista informanten gjorde ett relativt sent begrundande kring sitt val till gymnasiet.
Denne påstår sig inte ha en aning om vad valet skulle bli innan det var dags att ta ställning i årskurs nio. Samtliga intervjuade elever hade mer eller mindre pratat hemma om det
förestående gymnasievalet. På frågan om vilken typ av information som eleven var mottaglig för vid deras första fundering kring valet, svarade den eleven som var tidigast ute att en enklare information, såsom betyg och poäng var på sin plats. Av de tre som svarade
vårterminen årskurs åtta ville två ha reda på allt om byggutbildningen och den tredje endast en allmän information. Den som svarade årskurs nio ville ha reda på allt, för nu insåg denne att det började bli skarpt läge, därför var all information av största vikt för att göra ett bra val till gymnasiet.
Fråga 2. Vad var det som fick dig att välja ämnet bygg?
Följdfrågor:
Vilka intryck tog du då, och av vem?
Alla fem intervjuade tyckte att byggyrket verkade roligt, tre av dem trodde att det skulle vara lätt att få jobb efter skolan. En informant sade sig vilja jobba med händerna och var dessutom skoltrött. Två av de tillfrågade hade inspirerats av äldre kamrater. På frågan om vilka intryck de tog, och av vem? svarade tre av dem att de hade antingen en pappa eller någon annan släkting i branschen som de hade kunnat ställa frågor till. En sade sig alltid varit intresserad av att bygga och kände själv att utbildningen verkade bra. Även här svarade två att de hade tagit intryck av kamrater som tidigare gått utbildningen.
Fråga 3. Påverkade någon ditt yrkesval?
Följdfrågor:
Frågade du själv andra om råd eller fick du goda råd?
När hade du bestämt ditt yrkesval?
På frågan om någon påverkade deras yrkesval svarade tre av de intervjuade att någon förälder hade påverkat dem, varav två även hade någon släkting i branschen och en hade en äldre kamrat som hade påverkat dem i valet av yrke. En hade endast blivit påverkad av en släkting som arbetade i byggbranschen och en elev hade påverkats av en kamrat i en högre årskurs av bygg- och anläggningsprogrammet. Samtliga fem stycken informanter sade sig ha själva aktivt tagit reda på information kring yrket. På frågan när de hade bestämt sitt yrkesval svarade fyra stycken att de bestämde sig i årskurs åtta eller tidigare. Av dessa fyra berättade en av dem att denne började läsa upp betygen under vårterminen i årskurs åtta efter en tids skoltrötthet. Slutligen svarade en att valet inte avgjordes förrän det var dags att göra det aktiva valet till gymnasiet.
Fråga 4. Hur fick du information om ämnet?
Följdfrågor:
Vad för slags information fick du, och av vem?
Vilken typ av information skulle du vilja ha fått?
På Gymnasieorienteringsmässan ansåg sig tre av informanterna ha tagit del av information kring ämnet, varav två stycken även nämnde Gymnasieorienteringsdagen som ett tillfälle då
de fick information. En av de intervjuade nämnde endast Gymnasieorienteringsdagen som ett sådant tillfälle. En annan ansåg sig endast informerad av Studie- och yrkesvägledaren på skolan. På frågan om vad för slags information som eleven fått, och av vem? svarade fyra stycken av de fem informanterna att de fått information av bygglärare, men vilken
information kunde de inte komma ihåg i dagsläget. En av de intervjuade sade sig ha fått tillräckligt med information av bygglärare, men visste dessvärre inte vem studie- och
yrkesvägledaren på skolan var. Fyra av eleverna nämnde att de fått information av studie- och yrkesvägledare, men då endast allmän information såsom betyg, poäng och att man får bygga hus. Annars nämns släktingar och kamrater i branschen som andra informationskällor.
Eleverna blev även tillfrågade om vilken typ av information som de skulle ha velat få. På detta svarade de; fick tillräckligt, om vad ämnet innebär, om olika yrkesgrupper, om allt samt mer enskild information.
Fråga 5. Hur tyckte du att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var?
Följdfrågor:
Vad visste du om ämnet bygg när du började på gymnasiet?
Hur trodde du att det skulle vara att börja på byggprogrammet?
Vad skulle du vilja ha haft annorlunda när du började?
Kände du dig trygg efter en vecka i skolan, eller tog det längre tid?
När du ser tillbaka, är det något på karaktären som du velat ha på annat vis?
Under denna rubrik fick jag en del svar på vilka förväntningar eleven hade på utbildningen när de började gymnasiet. Jag fick även en återkoppling på vad eleven tyckte kunde vara annorlunda, samt hur de upplevde första tiden på gymnasiet. På frågan om hur de tyckte att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var, svarade fyra av de intervjuade att de tyckte det var mer byggämne än de hade trott. De trodde dessutom att det skulle vara lite tuffare rent teoretiskt sett. En svarade att det var en bra fördelning, det var som denne hade trott. Denne informant trodde också att det skulle vara lättare att bygga än vad det var. Fyra av dem svarade att det de visste om ämnet bygg när de började på gymnasiet, var i stort sett vad de olika yrkesgruppernas olika arbetsområden var. En svarade att denne inte visste speciellt mycket om själva ämnet. På frågan om eleven skulle velat ha haft något annorlunda när utbildningen inleddes, svarade tre av de intervjuade att det hade varit en bra skolstart. En elev hade gärna fått lite mer information kring målen med utbildningen, samt en elev ansåg sig inte veta om denne ville ha något annorlunda. Fyra av de intervjuade tyckte att de förhållandevis snabbt hade känt sig trygga och kommit överens med varandra i klassen. En av dem hade även upptäckt en tidigare kamrat från samma skola som också gick i klassen. En elev kände sig inte trygg förrän efter cirka två till tre veckor i skolan, detta berodde till stor del på att årskurs två och tre elever ”hängde runt” hela tiden. När jag frågade eleverna om det var något på karaktären som de så här i efterhand tyckte sig velat ha på något annat vis, svarade
samtliga att det har varit bra, och en elev svarade även att det hade varit lagom nivå på undervisningen.
5.3 Sammanfattning
Resultatet i min undersökning visar att drygt hälften av eleverna svarade att de fått
information om ämnet av studie- och yrkesvägledaren på skolan. I efterföljande intervjuer
kom det fram att det då endast gällde rent allmän information. Kännedom om ämnets karaktär kan sägas att eleverna fått av lärare på byggprogrammet under GYO -mässa eller GYO –dag samt någon förälder eller äldre kamrat med insyn i byggbranschen. Det som eleverna säger sig fått kännedom av, var de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter i stort. Min studie visar att tre fjärdedelar av eleverna väljer för att de tycker byggyrket verkar roligt, samtidigt svarar drygt hälften av eleverna att de tror, det kommer bli lätt att få jobb efter utbildningen. Det här visar på att många av eleverna gör sitt val utifrån en känsla av både luststyrd och praktisk karaktär.
Eleverna påverkas också av andra faktorer, knappt hälften av eleverna svarade att föräldrarna var med och påverkade deras yrkesval. Men även kompisar och annan vuxen med insikt i byggbranschen berörde eleverna i sitt val. I undersökningen ställdes en fråga om hur eleven tyckte att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var? Mer än hälften av eleverna trodde att det skulle vara mer kärnämnen än vad det var. Detta är nog ett resultat av att eleverna har tagit del av information från tidigare gymnasiereform, där det var mindre del av karaktärsundervisning.
6 Diskussion
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om yrkesvägledningen för ämnet bygg- och anläggning är tillräcklig inför gymnasievalet för de elever som gör detta val. Syftet
resulterade i en frågeställning som jag fått svar på. Svaren kommer jag att ha användning för, i det fortsatta arbetet med blivande byggelevers vägledning inför deras yrkesval. Med rätt vägledning känner sig eleverna tryggare i sitt yrkesval, samt skapar förutsättningar för mer reflektion på undervisningen. I min undersökning svarade eleverna retrospektivt på frågorna, detta kan upplevas svårt för många elever att komma ihåg hur de tyckte och tänkte då. Ett problem i intervjuerna, var att eleverna hade svårt att svara kring olika händelser och gav ganska knapphändiga svar. Detta tror jag beror på att eleverna inte är så vana med att prata om erfarenheter och uppfattningar som vi gjorde under intervjun. Jag inser att jag genom denna undersökning även lockades att skapa klarhet i hur eleverna kände när de kom till byggprogrammet. Detta gjordes för att i framtiden kunna tillmötesgå kommande elever på ett ännu bättre sätt. Vi människor gör många aktiva val i livet, gymnasievalet är det första stora val som eleverna i årskurs nio står inför. Vi lever i en föränderlig tid, och eleverna står inför en svår uppgift när de ska hitta sin identitet för att kunna genomföra väl underbyggda studie- och yrkesval. När ska vi då börja underbygga och marknadsföra de många yrkes- och
studievägar hos våra ungdomar? Min egen och annan forskning visar att det är lämpligast att börja marknadsföra de olika yrkesvalen under vårterminen i årskurs åtta. Då börjar eleverna vara motiverade och mottagliga för yrkesinformation, samt att det då är ungefär ett år tills det är dags att fastställa det slutgiltiga yrkesvalet. Anders Lovén definierar processvägledningen
”som en vägledningsprocess som bör sträcka sig över minst ett år och bestå av olika planerade insatser från skolans sida” (Lovén, 2000, s. 243). Detta för att de sedan under vårterminen i nian när valet till gymnasiet sker, skall göra väl underbyggda och medvetna val. I min intervjuundersökning svarar övervägande delen av de intervjuade att de fått information om ämnet på GYO-mässan som var i början av oktober, samt under GYO-dagen i början av december. Alltså är det vi bygglärare som till en väldigt stor del, tillhandahåller den så viktiga yrkesinformationen till eleverna. Av min undersökning framkommer alltså att det är först i oktober på GYO-mässan som eleverna kan få någon konkret yrkesinformation, detta anser jag
är förhållandevis kort tid för eleverna att göra ett väl underbyggt yrkesval. Utifrån min studie bidrar även någon förälder, annan vuxen eller äldre kamrat i branschen, med den så viktiga yrkesinformationen kring ämnets karaktär. Men sedan har vi också många elever som inte har någon som helst insikt i de olika yrkesvägar som de funderar kring. Dessa elever ska alltså skolan hjälpa och vägleda till ett bra yrkesval. Min undersökning visar att studie- och yrkesvägledare ute på skolorna endast har en rent allmän kunskap kring de olika yrkenas karaktär. De här eleverna blir alltså mer eller mindre tvingade till att själva fatta dessa avgörande beslut, gällande inriktning av yrke. Här menar jag att det är av största vikt att vi yrkeslärare, som då står för en stor del av den för eleven viktiga yrkesinformationen, får vara med i ett tidigt skede av elevernas vägledningsprocess. Här krävs också en stor insats av de samordnande organen i kommunen, så att elevens vägledning kommer i centrum och inte får en underordnad betydelse gentemot de marknadsföringsinsatser av olika skolalternativ som annars lätt kommer i blickfånget.
I skolverkets rapport Attityder till skolan menar man:
att studiebesök eller praktik har störst betydelse för val av utbildning. Mest betydelsefullt har det varit för de elever som valt ett yrkesinriktat program. Näst mest betydelsefulla informationskälla var tryckt material, därefter kommer samtal med studie- och yrkesvägledaren där knappt hälften av eleverna tyckte det var viktigt. Sedan kommer kompisar och föräldrar tätt följd av information från internet. Jämfört med tryckt material är det få som anger att information via internet, haft betydelse. Endast var femte elev har uppgett att Internet varit mycket eller ganska viktigt för deras gymnasieval. Samtal med studie- och yrkesvägledare och tryckt information betonas framförallt av kvinnor. En större andel män än kvinnor tycker att kompisar varit viktiga för deras val (Skolverket, 2007, s.113).
Med tanke på att ungdomar idag tillbringar ganska mycket tid vid datorer genom olika spel och kommunikationstekniker, är det överraskande att forskningen visar att ungdomarna inte nämner Internet mer viktig som informationskälla till gymnasievalet. Det märks även i min undersökning då informanterna inte nämner Internet som ett alternativt svar på frågan om hur de fick information om ämnet. I samtal med studie- och yrkesvägledare tyckte drygt hälften av eleverna i min undersökning, att de fått information om ämnet. Att jämföras med
skolverkets rapport där knappt hälften av eleverna tyckte det var viktigt med samtal med studie- och yrkesvägledare. I rapporten kan man även se att studiebesök eller praktik har störst betydelse för val av utbildning. I min studie nämner en elev att det var helt avgörande i valet till gymnasiet, att denne hade gjort praktik på ett bygge.
Genom de forskningsrapporter jag läst, är min utgångspunkt att en stor del av eleverna har en god självvärdering och gör sitt ämnesval efter egen förmåga och intresse. De har valt med god hjälp av studie- och yrkesvägledare, samt fått information kring ämnet av lärare på aktuellt program. Jag tror att eleverna säkerligen tycker och känner att de har valt rätt utbildning, och att de tycker de visar intresse för detta. Ändå eftersträvar jag som lärare ett mer påtagligt intresse och reflektion för ämnet. Lovéns och Statistiska Centralbyråns studier samt min egen erfarenhet under de här fyra åren som jag undervisat elever på gymnasiets bygg- och
anläggningsprogram, visar att eleverna gör en del felval i sitt studieval, som i sin tur medför omval av sin gymnasieutbildning. Detta är en process i sig, som kanske en del elever måste
genomgå, kanske på grund av omognad eller brist på självvärdering. Betygen styr naturligtvis också elevernas val, begränsade valmöjligheter får särskilt de elever som har låga betyg.
Självselektion beskriver Lovén som att eleverna i hans studie, anpassade sina önskningar till vad som var möjligt för dem att komma in på i gymnasiet. Gottfredson beskriver valet som en kompromiss föregången av en begränsningsprocess, där eleven anpassar sitt val efter vad denne känner till, kan uppnå och kan acceptera (Lovén, 2000, s. 238).
6.1 Vidare forskning
När det gäller fortsatt forskning på området anser jag det som ett betydelsefullt arbete att utveckla modeller för ett närmare samarbete mellan grundskolans studie- och yrkesvägledare och gymnasiets yrkeslärare. Detta samarbete är av största vikt då det framkommit i
undersökningen att det är yrkeslärarna som innehar informationen kring ämnets karaktär, som är viktig för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda och medvetna val till gymnasiet. I flera av studierna som belystes i undersökningen, framkom det att studiebesök eller praktik har störst betydelse för val av utbildning. Här kan då yrkeslärarna som har den närmsta kontakten med företag och bransch, vara den länk som så väl behövs för att presumtiva byggelever ska få möjlighet till studiebesök eller praktik. Jag hoppas på en satsning där målet är att få till stånd ännu bättre förutsättningar inför elevernas gymnasieval, där antalet
omotiverade och icke reflekterande elever på grund av felval är en nollvision.
Det vore även intressant att undersöka huvudmannens agerande gentemot skolverkets rapport Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet – 2005 där står att läsa om vissa brister som kommer fram i rapporten, se nedan:
Vissa brister uppmärksammas i rapporten. Kommunernas styrning av vägledningen är oftast svag och utvärderingar av verksamheten är sällsynta. Vägledarnas villkor är mycket olika i kommunerna och det finns skiftande åsikter om vilka uppgifter vägledarna skall ha. Elevernas, lärarnas och skolledarnas förväntningar på vägledarna motsvarar inte alltid vägledarnas egna uppfattningar. Tidigare studier som Skolverket gjort har visat att studie- och yrkesvägledningen inte alltid lever upp till styrdokumentens intentioner, då eleverna saknar överblick över hur både utbildningsvärld och arbetsliv är organiserat. En starkt bidragande orsak till denna bild har förklarats med att intentionerna bakom det mål- och resultatstyrda systemet ännu inte övergått till en fungerande praktik. Vägledare som har sin hemvist centralt i kommunen hör som framgår ovan till ovanligheterna. De vägledare vi mött som är placerade centralt, menar att det finns en rad fördelar med detta, som exempelvis att yrkesrollen stärks, att det är tydligt definierat vad som är vägledarnas uppgift, att det är kompetenshöjande att regelbundet träffa andra vägledare och att de nu slipper marknadsföringen av
gymnasieskolan. Nu kommer istället eleverna i fokus – inte lojaliteten mot skolan. Många vägledare upplever dessutom att de har mer tid för samtal med eleverna när de inte måste sköta en rad andra uppgifter på skolan (skolverket, 2005).
Källförteckning
Dresch, J. & Lovén, A. (2003). Vägledning i förändring - om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Enheten för Individ och samhälle.
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Uppsala:Kunskapsföretaget.
Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan, Doktorsavhandling. Malmö Högskola. Institutionen för pedagogik.
Skolverket (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning– hela skolans ansvar. Stödmaterial 2008. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009) - Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
SKOLFS 2009:20. Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Stockholm:
Skolverket.
Statistiska Central Byrån (2007). Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning - Pressmeddelande från SCB 2007-12-07 Nr 2007:333
Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsveteskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1 Enkät
Namn _______________________________________________
Sätt kryss i rutan för det svar du tycker stämmer, flera svarsalternativ får användas. Skriv gärna egen kommentar på raden efter svarsalternativen.
1. När började du fundera över ditt gymnasieval?
åk7 Ht åk8 Vt åk8 Lovet mellan åk8-åk9 Ht åk9
2. Vad var det som fick dig att välja ämnet bygg?
Verkade roligt Lätt att få jobb Skoltrötthet
Annat ____________________________________________________________________
3. Påverkade någon ditt yrkesval?
Kompisar Föräldrar Annan vuxen i branschen Annan______________________
4. Hur fick du information om ämnet?
SYO på skolan Lärare på byggprogrammet Annan vuxen i branschen
Kompisar Annat sätt___________________________________________
5. Hur tyckte du att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var?
Mer kärnämnen än jag trodde Mer Byggämne än jag trodde
Det var som jag hade föreställt mig
Tack så mycket för din medverkan!
/Kenneth
Bilaga 2 Intervjuguide
1. När började du fundera över ditt gymnasieval?
Pratade ni något hemma om det kommande valet redan då?
Vilken typ av information tror du att du var mottaglig för just då?
2. Vad var det som fick dig att välja ämnet bygg?
Vilka intryck tog du då, och av vem?
3. Påverkade någon ditt yrkesval?
Frågade du själv andra om råd eller fick du goda råd?
När hade du bestämt ditt yrkesval?
4. Hur fick du information om ämnet?
Vad för slags information fick du, och av vem?
Vilken typ av information skulle du vilja ha fått?
5. Hur tyckte du att fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var?
Vad visste du om ämnet bygg när du började på gymnasiet?
Hur trodde du att det skulle vara att börja på byggprogrammet?
Vad skulle du vilja ha haft annorlunda när du började?
Kände du dig trygg efter en vecka i skolan, eller tog det längre tid?
När du ser tillbaka, är det något på karaktären som du velat ha på annat vis?
Bilaga 3 Systematiseringsmatris
Enkätfråga 1.
När började du fundera över ditt gymnasieval?
Pratade ni något hemma om det kommande valet redan då?
Vilken typ av information tror du att du var mottaglig för just då?
Intervju 1
Ht åk 8 Ja, min pappa jobbar i bygg- branschen så han informerade mig litegrann. Jag valde mellan fordon eller bygg.
Enkel information om bygg, betyg och poäng för att komma in på utbildningen.
Intervju 2
Vt åk 8 Litegrann, jag ville jobba med något rejält.
Allt möjligt, jag hade jämfört med andra skolors utbildningar.
Intervju 3
Vt åk 8, var på öppet hus redan i åk 8.
Ja, pappa tidigare i branschen. Ville ta reda på allt om bygg.
Intervju 4
Vt åk 8 Ja, en del. Allmän information.
Intervju 5
Ht åk 9 Ja, litegrann. Allt, för nu måste jag ta
reda på så mycket som möjligt.
Enkätfråga 2.
Vad var det som fick dig att välja ämnet bygg?
Vilka intryck tog du då, och av vem?
Intervju 1
Verkade roligt, lätt att få jobb, skoltrötthet, jag ville jobba med händerna.
Pappa och släkting som är byggare kunde berätta om hur det är i byggbranschen.
Intervju 2
Verkade roligt, jag har alltid varit intresserad av att bygga.
Jag kände själv att utbildningen verkade okej.
Intervju 3
Verkade roligt, lätt att få jobb, äldre kompis tipsade om att det var bra.
Pappa tidigare i branschen, och kompis som är i branschen nu.
Intervju 4
Verkade roligt, lätt att få jobb. Släkt i branschen.
Intervju 5
Verkade roligt. Valde som kompis i åk 2.
Kompis i åk 2 sa att det var en bra utbildning.
Enkätfråga 3.
Påverkade någon ditt yrkesval?
Frågade du själv andra om råd eller fick du goda råd?
När hade du bestämt ditt yrkesval?
Intervju 1
Föräldrar, släkting i bygg-branschen.
Tog emot information.
Men frågade också själv.
Vt åk8, började plugga upp ämnen efter skoltrötthet.
Intervju 2
Föräldrar, och en släkting som tidigare gått en utbildning till byggare.
Råd och tips av släkting som är byggare. Tog reda på information själv.
Tidigt, har alltid tyckt om att bygga hemma.
Intervju 3
Pappa och äldre kompis. Tog reda på själv genom att fråga andra äldre.
I åk8 Intervju
4
En släkting i branschen. Frågade min släkting. Vt åk8.
Intervju5 En kompis i åk2. Frågade kompisen lite. Inte förrän det var dags att välja.
Enkätfråga 4.
Hur fick du
information om ämnet?
Vad för slags
information fick du, och av vem?
Vilken typ av
information skulle du vilja ha fått?
Intervju 1
På GYO-mässa, GYO- dag och av släkting i branschen.
Hur det funkar, av lärare på bygg-programmet.
Visste ej vem som var SYO på skolan.
Fick tillräckligt med information.
Intervju 2
Yrkesinfo-dag i åk8, GYO-dag och GYO- mässa, men även av SYO på skolan.
Information om
programmet av bygglärare.
Lite mer om vad ämnet innebär, inte bara på papper.
Intervju 3
På GYO-mässa och av äldre kompis i åk 3 och av SYO på skolan.
Info. av SYO, var i stora drag att bygga hus, annars av kompisens
studiematerial och av bygglärare.
Om allt.
Intervju 4
På GYO-dag av bygglärare.
Allmän information av SYO som frågar vad jag vill bli.
Om olika yrkesgrupper.
Intervju 5
Av SYO på skolan och av kompis.
Av SYO fick jag information om poäng m.m. inget om själva ämnet.
Allt, jag var öppen inför ämnet. Mer enskild information.
Enkätfråga 5. Hur tyckte du att
fördelningen mellan kärnämnen och karaktärsämnen var?
Vad visste du om ämnet bygg när du började på
gymnasiet?
Hur trodde du att det skulle vara att börja på
byggprogrammet?
Intervju 1 Mer byggämne än jag trodde.
En del om vad de olika yrkesgrupperna jobbade med.
Lite tuffare i kärnämnena.
Intervju 2 Mer byggämne än jag trodde.
Jag har tagit reda på en del om ämnet, typ de olika yrkena.
Lite mer plugg, teori alltså.
Intervju 3 Det var som jag trodde, bra.
Vad de olika yrkesgrupperna gjorde.
Tuffare och svårare i de olika ämnena.
Intervju 4 Mer byggämne än jag trodde.
Om de olika yrkesgrupperna.
Jag trodde att det skulle vara mer teori.
Intervju 5 Mer byggämne än jag trodde.
Inte mycket. Att vi skulle bygga mycket, och att det var lättare.
Vad skulle du vilja ha haft annorlunda när du började?
Kände du dig trygg efter en vecka i skolan, eller tog det längre tid?
När du ser tillbaka, är det något på karaktären som du velat ha på annat vis?
Intervju 1 Inget tror jag, det var bra.
Vi var snabbt överens, det kändes bra.
Nej, det har varit bra.
Intervju 2 Lite mer om målen med utbildningen.
Det kändes bra. Vi i klassen kom snabbt överens.
Nej, inte vad jag vet.
Jag tycker det har varit bra.
Intervju 3 Jag tyckte det var roligt och bra.
Det kändes bra, jag upptäckte att jag hade kamrater från min tidigare skola i klassen.
Nej, det har känts bra hela tiden.
Intervju 4 Vet inte, det har varit bra.
Det var okej från första början.
Nej, det har varit en lagom nivå på undervisningen.
Intervju 5 Vet inte. Det tog nog 2-3
veckor innan jag kände mig trygg, mycket p.g.a. åk2 och 3 som hängde runt.
Nej, inte som jag kan komma på.
