Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med
psykisk ohälsa inom somatisk vård.
En litteraturstudie.
Författare: Linnéa Silverå & Matilda Östergren
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både på samhällsnivå och globalt. Det innebär att många av de patienter som vårdas inom somatisk vård också lider av samtidig psykisk ohälsa. Samsjukligheten gör att sjuksköterskor inom somatisk vård i högre grad träffar patienter med psykisk ohälsa vilket ställer ökade krav på rätt kompetens och bemötande.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.
Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med sex kvalitativa respektive två kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl samt Psycinfo. En integrerad analysmetod tillämpades utifrån artiklarnas resultat.
Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Underlättande faktorer och Hindrande faktorer respektive sex underkategorier Utbildning, Livserfarenhet, Positiva attityder, Rädsla, Obekvämhet och osäkerhet samt Otillräcklighet.
Sjuksköterskor som upplevde underlättande faktorer hade stöd i sin utbildning medan de som upplevde hindrande faktorer till viss del saknar kompetens inom psykisk ohälsa.
Slutsats: Vården av patienter med psykisk ohälsa påverkas av både underlättande och hindrande faktorer som positiva attityder och rädsla. Resultatet visar att en vårdande relation har stor betydelse för mötet med patienter med psykisk ohälsa.
Nyckelord
Erfarenhet, psykisk ohälsa, somatisk vård, sjuksköterska.
Tack
Stort tack till vår handledare Cecilia Olin för ditt stöd och engagemang kring vårt examensarbete. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete, visat tålamod samt ödmjukhet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 1
2.1 Psykisk hälsa och ohälsa ... 1
2.1.1 Vanliga tillstånd och behandlingsmetoder ... 2
2.2 Samsjuklighet ... 3
2.3 Stigmatisering ... 4
2.4 Patienters erfarenheter ... 5
2.5 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 6
3 Teoretisk referensram... 6
3.1 Vårdande relation ... 6
4 Problemformulering ... 8
5 Syfte ... 8
6 Metod ... 8
6.1 Urval ... 9
6.2 Datainsamling ... 9
6.3 Kvalitetsgranskning ... 10
6.4 Dataanalys ... 11
6.5 Forskningsetiska aspekter ... 11
7 Resultat... 12
7.1 Underlättande faktorer ... 12
7.1.1 Utbildning... 12
7.1.2 Livserfarenhet ... 13
7.1.3 Positiva attityder ... 13
7.2 Hindrande faktorer ... 14
7.2.1 Rädsla ... 14
7.2.2 Obekvämhet och osäkerhet ... 15
7.2.3 Otillräcklighet ... 15
8 Diskussion ... 16
8.1 Metoddiskussion ... 16
8.1.1 Datainsamling... 16
8.1.2 Kvalitetsgranskning ... 17
8.2 Resultatdiskussion ... 18
8.2.1 Underlättande faktorer ... 18
8.2.2 Hindrande faktorer ... 20
9 Slutsats ... 22
Referenser 24 Bilagor
Bilaga 1 – Sökmatris Cinahl
Bilaga 2 – Sökmatris Psycinfo
Bilaga 3 – Granskningsmall kvalitativ metod Bilaga 4 – Granskningsmall kvantitativ metod Bilaga 5 – Integrerad analys
Bilaga 6 – Artikelmatris
1 Inledning
Alla patienter som är i behov av vård har rätt till ett jämlikt och tryggt bemötande.
Under våra verksamhetsförlagda utbildningar inom somatisk vård har vi både sett och hört hur patienter med psykisk ohälsa behandlas annorlunda jämfört med patienter med enbart somatiska besvär. Det kan handla om allt från negativa attityder mot patientens psykiska ohälsa/diagnos, en obefogad misstanke samt åsikt om missbruksproblematik eller att man inte anser det som sin arbetsuppgift att vårda denna patientgrupp. Utifrån våra upplevda erfarenheter så har patienternas
somatiska besvär inte prioriterats trots att det är anledningen till att de söker sig till den somatiska vården. Det kan alltså finnas en risk att patienter med psykisk ohälsa riskerar att få sämre vård inom den somatiska vården och vi vill därför i detta arbete undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.
2 Bakgrund
2.1 Psykisk hälsa och ohälsa
Begreppet psykisk hälsa används enligt Folkhälsomyndigheten (2020) som ett överordnat begrepp där en god psykisk hälsa, välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär samt psykiatriska besvär inkluderas. Världshälsoorganisationens kända definition på hälsa från år 1948 beskriver det som ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart i frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning (WHO, 1948). Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv beskrivs fenomenet hälsa som ett holistiskt tillstånd där man upplever sig vara i jämvikt.
Dahlberg och Segesten (2010) skildrar jämvikten som en känsla av inre balans samt i relation till både medmänniskor och livet som helhet. Den psykiska ohälsan däremot inkluderar flertalet tillstånd med varierande allvarlighetsgrad och duration.
Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att det både kan vara lindriga och
kortvariga problem samt varaktiga tillstånd som kraftigt inverkar på den kognitiva såväl som den fysiska funktionsförmågan.
Psykisk ohälsa är ett uttalat folkhälsoproblem, både i Sverige samt i resten av världen. Folkhälsomyndigheten (2020) redogör att det år 2018 var 17% av populationen som upplevde ett minskat psykiskt välbefinnande. Exempelvis så är depression en av de vanligaste typerna utav psykisk ohälsa som leder till mest hälsoförlust (Folkhälsomyndigheten, 2020). Även WHO (2017) belyser att antalet personer som lider av psykisk ohälsa globalt sett ökar. Socialstyrelsen (2019) beskriver att grunden till ökningen inte är klarlagd men att den figurerar i alla åldersgrupper oavsett psykosocialt förhållande vilket talar för att det är miljön som kan vara orsak till den ökade psykiska ohälsan. Den grupp som ökningen främst har skett i är bland unga vuxna i åldrarna 18–24 år där man främst ser att diagnosen depression har viss benägenhet att bli långvarig. 30% av de som fick diagnosen depression som ny diagnos hade ett fortsatt behov av vård 10 år senare
(Socialstyrelsen, 2019).
2.1.1 Vanliga tillstånd och behandlingsmetoder
Det finns flertalet olika tillstånd som betraktas som psykisk ohälsa. Dessa kan exempelvis vara ångest, ätstörningar, missbruk- och beroendeproblematik, psykossjukdomar samt depression (1177.se, 2021). Enligt folkhälsomyndigheten (2020) är depression det vanligaste tillståndet av psykisk ohälsa.
Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att ungefär var femte person får diagnosen depression någon gång i livet. Socialstyrelsen (2020) beskriver att kvinnor löper högre risk att insjukna i depression än män, där kvinnor har en 36% högre risk för att få diagnosen än män. Vanliga behandlingsmetoder vid depression är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT), antidepressiva läkemedel, elektrokonvulsiv behandling (ECT), transkraniell magnesiumstimulering (rTMS), samt korttids psykodynamisk terapi (KPT). Det som avgör behandlingsformen är svårighetsgraden på depressionen som delas upp i lätt-, medelsvår-, och svår
depression (Socialstyrelsen 2020). KBT, KPT samt IPT är olika varianter av samtalsterapi där man fokuserar på varierande metoder; exempelvis på relationer, livshistorier samt samspelet mellan individen och omgivningen. Vid ECT och rTMS används korta elektriska strömpulser respektive magnetstimulering genom hjärnan som framkallar en kortvarig kramp (Socialstyrelsen, 2020).
Ångest är i grunden en naturlig reaktion vid hotande fara och har en viktig funktion för vår överlevnad (Hjärnfonden, u.å.). Den upplevda ångesten kan däremot
utvecklas till något som begränsar i vardagen istället för att skydda. När det uppstår benämns det som sjuklig ångest, vilket beskrivs i olika ångestsyndrom som
exempelvis social ångest, generaliserat ångestsyndrom (GAD) eller panikångest (Hjärnfonden, u.å.). Folkhälsomyndigheten (2021) rapporterar att det år 2020 var 41
% av befolkningen i Sverige mellan 18–84 år som uppgav besvär med ångest. Hur behandling vid sjuklig ångest ser ut varierar, men generellt så används olika typer av psykoterapi som KBT samt läkemedelsbehandling innehållande SSRI-preparat som återupprättar serotoninbalansen i hjärnan (Hjärnfonden, u.å.).
2.2 Samsjuklighet
Socialstyrelsen (2012) redogör i en rapport om hur samsjuklighet kan påverka patienten och dennes vård negativt. Enligt socialstyrelsen så innebär begreppet samsjuklighet att en person har två eller flera samtidiga sjukdomar vilka både kan vara psykiska och somatiska. Korkeila, Alexandersson och Norlund (2010) fastställer att samsjuklighet inte bör förknippas med multisjuklighet eftersom det finns skillnader. Samsjuklighet skiljer sig från multisjuklighet på det sätt att patienten har en sjukdom som bedöms vara primär. De andra sjukdomarna som yttrar sig (somatiska eller psykiska) anses ha uppkommit sekundärt till följd av den primära. Fortsättningsvis skriver Socialstyrelsen (2012) att prevalensen av somatisk sjukdom är hög bland de som lider av psykisk ohälsa, ofta i form av ångest,
depression samt smärtproblematik. Det framkommer i rapporten att det även är vanligt förekommande med olika former av psykisk ohälsa hos en och samma patient. Patienter med exempelvis psykisk funktionsvariation har i relativt stor
utsträckning även samtida kombinerad depression eller ångestproblematik. Patienter med missbruksproblematik kan lida av samtida psykiska besvär vilket i sin tur kan skapa sekundära somatiska besvär som konsekvens. Dessa patienter kan vara i behov av vård av både psykiatrisk och somatisk karaktär samtidigt.
Socialstyrelsen (2011a, 2011b, 2011c, 2011d) har publicerat ytterligare rapporter baserade på flertalet studier som visar på att patienter med psykisk ohälsa inte alltid får den vård som de både har behov och rätt till. I en rapport framkommer det att exempelvis patienter med psykisk ohälsa och samtida hjärtinfarkt i mindre
utsträckning får behandling mot den faktiska somatiska sjukdomen. Detta medför en ökad mortalitet vid exempelvis hjärtinfarkt, cancer, stroke samt diabetes om
personen lider av psykisk ohälsa. Rapporten belyser även att patienter med samsjuklighet har svårare att få läkemedel och smärtlindring utskrivet än vad patienter med enbart somatisk sjukdom har. Socialstyrelsen redogör för att det är sjukvårdens skyldighet att bemöta dessa patienter likvärdigt och att det därmed är av stor vikt med fullgod samverkan mellan psykiatrisk och somatisk vård
(Socialstyrelsen 2011a, 2011b, 2011c, 2011d).
2.3 Stigmatisering
Stigmatisering definieras enligt Nationalencyklopedin (u.å.) som en term för social stämpling. Den sociala stämplingen går att härleda till stämplingsteorin vilket enligt NE behandlar sambandet mellan avvikande beteende och det omgivande samhällets reaktion. Enligt folkhälsomyndigheten (2020) innebär stigmatisering att individer som anses frångå normerna och betraktas som mindre värda i samhället förknippas med negativa stereotyper. Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa beror ofta på okunskap och fördomar vilket kan leda till ett sämre bemötande samt
diskriminering inom vården (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Bland patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård finns det ett högre stigma vilket tydligt går att koppla till upplevd diskriminering som också ger en lägre
självkänsla. Det kan även leda till att en självstigmatisering uppstår. Detta sker när personen inte känner sig accepterad av sjukvården och sätter etiketter på sig själva samt skapar negativa stereotyper (Lim et al., 2019).
Perry et al. (2020) menar att patienter med psykisk ohälsa vid kontakt med den somatiska vården ofrivilligt sorteras in i ett annat fack även om deras primära behov är fysiska. De menar att dessa patienter ses som annorlunda och att vårdpersonal ofta tycker det är problematiskt att vårda dem och i vissa fall väljer att etikettera dem som krävande, utmanande eller aggressiva i en negativ bemärkning.
Vårdpersonalen överför sedan sina stereotypiska etiketter vid överrapportering vilket gör att patientens fortsatta vård kan bli påverkad negativt.
2.4 Patienters erfarenheter
Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård upplever både positiva och negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter kan vara i form av ett leende och ett inbjudande kroppsspråk medans negativa erfarenheter kan vara en nedvärderande ton och passiva sjuksköterskor vid samtal. Patienterna beskriver en känsla av att inte bli tagna på allvar, bli betrodda samt upplever att de blir stigmatiserade (Griswold et al., 2008). En stor gemensam problematisk aspekt som patienter beskriver är oviljan hos många sjuksköterskor till att ha ögonkontakt vid samtal. Många patienter beskriver att den personliga integriteten blivit trampad på under deras vårdtillfälle.
Känslan av den kränkta integriteten uppkom exempelvis när patienten inte blev betrodd med att ha sin dörr stängd till sitt rum. Detta i samband med att patienten upplever att de mer än regelbundet blir kollade och undersökta av sjuksköterskorna, vilket sänker självkänslan hos dem. Patienter beskriver också erfarenheter av att sjuksköterskor pratar med dem som om de vore galna vilket ger ett ökat obehag hos patienterna (Harris et al., 2016).
2.5 Sjuksköterskans ansvarsområde
Svensk sjuksköterskeförening (2017) har i samråd med Socialstyrelsen övertagit utförandet av kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Kompetensbeskrivningen betecknar att den enskilde sjuksköterskan ska arbeta för en humanistisk värdegrund och alltid förhålla sig till patientens autonomi i all typ av omvårdnadsarbete. International Council of Nurses (ICN) har skapat en etisk kod som beskriver hur den enskilde sjuksköterskan ska arbeta för att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande samt återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). ICN konstaterar också att alla har rätt till likvärdig vård vilket innebär att alla individer ska behandlas jämlikt och få vård av hög kvalitet.
En tidigare systematisk litteraturstudie visar att sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar beskrivs som negativa (Zolnierek, 2009). Sjuksköterskans negativa attityd kan komplicera
slutenvårdstillfället för patienter med psykisk ohälsa. Författaren menar att den negativa attityden påverkar sjuksköterskans förmåga att ge en bra och lika vård vilket gör att acceptansen av ett problematiskt beteende blir svårare för denna grupp.
I relation till Hälso - och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) samt ICN uppstår det konflikt där det uttrycks att alla har rätt till vård på lika villkor oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller sjukdom. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) har alla rätt att uppleva trygghet och få ett jämlikt bemötande av vårdpersonal.
3 Teoretisk referensram
3.1 Vårdande relation
Som sjuksköterska är det viktigt att skapa förutsättningar för etablering av en god vårdande relation gentemot de patienter man möter. För att patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ska uppleva en god och trygg vård har vi valt belysa den vårdande relationen. En vårdande relation är när patientens lidande lindras. Lidandet kan lindras när sjuksköterskan är lyhörd, stöttande, altruistisk samt försöker förstå
sig på sin patient. Det är viktigt att se patienten som den människa hen är, inte besitta ett dömande förhållningssätt eller involvera personliga värderingar (Kasén, 2015).
Halldorsdottir (2008) beskriver att det måste finnas vissa förutsättningar samt krav för att kunna ha en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Patienten måste uppleva att sjuksköterskan genuint bryr sig om patienten mer än bara dennes sjukdom, vara professionell, ha insikt samt ett gott förnuft. Sjuksköterskan måste ha yrkeskunskap inom det område hen arbetar i för att kunna ge trygghet till patienten så att en god vårdrelation kan upprättas. Halldorsdottir (2008) beskriver en metafor där en “vägg” eller en “bro” ligger i fokus. Bron symboliserar kommunikationen, öppenheten samt samhörigheten mellan sjuksköterskan och patienten. Väggen symboliserar den negativa eller icke existerande kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Vidare redogörs sex faser som beskriver det tillvägagångssätt som man går igenom för att kunna bygga en bro, och på så vis skapa en god vårdande relation (Halldorsdottir, 2008). Första fasen “nå ut” innebär att sjuksköterskan gör sitt yttersta för att försöka nå ut till patienten genom att ställa personcentrerade frågor. Andra fasen “ta bort masken av anonymitet” har till innebörd att få bort stereotyper från sjuksköterskan samt patienten och se varandra som personer för att minska den maktpositionen sjuksköterskan har.
Tredje fasen “Bekräftelse av ett samband” innebär ett bestyrkande från
sjuksköterskans håll mot patienten genom att ha ett bekräftande kroppsspråk genom exempelvis ögonkontakt eller ett uppmuntrande leende. Fjärde fasen “uppnå en nivå av sanning” har till innebörd att sjuksköterskan har uppnått ett så pass gott
förtroende hos patienten att denne vågar tala sanning till sjuksköterskan. Femte fasen “uppnå en nivå av sammanhang” syftar till att sjuksköterskan bemöter patienten på ett sådant sätt så att hen inte känner sig ensam och som att
sjuksköterskans är på patientens sida. I sjätte fasen “sann samråd om vård” jobbar sjuksköterskan tillsammans med patienten och bör inte föra över sina föreställningar på patienten. Sjuksköterskan ska vårda utan att ta över och uppmuntra till en
självständig patient med stöttning. Denna fas kan endas uppnås när alla de andra faserna genomförts.
4 Problemformulering
Antalet personer som lider av psykisk ohälsa ökar både i Sverige och globalt.
Psykisk ohälsa omfattar både lindriga och kortvariga problem samt varaktiga tillstånd som kraftigt påverkar den kognitiva såväl som den fysiska
funktionsförmågan. Detta medför att patienter med psykisk ohälsa och somatisk samsjuklighet oftare kommer att vara i behov av vård av somatisk karaktär. Det ökade somatiska vårdbehovet ställer krav på sjuksköterskans attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa då tidigare forskning visar att den patientgruppen oftare riskerar att bli stigmatiserade inom vården. Genom att öka kunskapen kring den psykiska ohälsan samt hur sjuksköterskan på ett bra sätt kan bemöta dessa patienter så främjas allas rätt till vård på lika villkor och ett jämlikt bemötande. På detta sätt upprätthålls en god vårdande relation mellan sjuksköterska och patient som lindrar lidandet samt minskar de dåliga erfarenheter som patienter kan uppleva.
För att förhoppningsvis kunna förbättra bemötandet till dessa patienter är det angeläget att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården.
5 Syfte
Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.
6 Metod
För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie som innefattar en sammanställning av tidigare forskning enligt Kristensson (2014). En litteraturstudie
valdes eftersom det sammanställer redan relevant kunskap som sedermera kan omsättas i praktiken (Kristensson, 2014). Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar där sex är av kvalitativ design och två kvantitativ design.
6.1 Urval
Litteratursökningen innehöll inklusions- och exklusionskriterier i de båda databaserna. För att få fram vetenskapliga artiklar inkluderades artiklar som var
”peer reviewed” med publiceringsåren 2006–2021 och i Psycinfo engelskt språk.
Studier som innehöll erfarenheter från andra sjuksköterskor än grundutbildade som arbetar inom somatisk vård med vuxna exkluderades manuellt.
6.2 Datainsamling
Sökningen till litteraturstudien genomfördes i databaserna Cumulative Index For Nursing And Allied Health Literature (Cinahl) och Psycinfo som innehar
vetenskapliga artiklar inom psykologi samt omvårdnad. Inledande genomfördes en preliminär sökning för att identifiera relevant litteratur samt för att hitta relevanta sökord samt termer gentemot syftet. Genom att få fram relevanta sökord skapades en uppfattning om vilka ämnesord respektive fritextord som kunde inkluderas i huvudsökningen. Efter konstaterande om att det fanns tillräckligt med material genomfördes huvudsökningen enligt Kristensson (2014).
I huvudsökningen i Cinahl kombinerades ämnesorden mental disorder, mental health, nurses samt nurses attitudes med fritextorden mental illness or mental health or mental disorder, nurse or nurse experie* or nurse percep* or nurse attitudes samt somatic care or general hospital. I Psycinfo kombinerades ämnesorden nurses, mental disorder or mental health med fritextorden nurse percep* or nurse experie*
or nurse attitude*, mental illness samt somatic care or general hospital. Genom att använda trunkering (*) vidgades sökningen och resulterade i att ändelser till de
trunkerade orden inkluderades. Booleska operatorer som AND och OR användes för att kombinera de olika sökningarna. Avgränsningar i sökningarna i båda databaserna limiterades till peer reviewed och publiceringsdatum mellan år 2006–2021, i
Psycinfo användes också begränsningen engelskspråkiga artiklar. Detta resulterade i 143 träffar i Psycinfo. Samtliga titlar lästes och gallrades bort om de inte var
syftesenliga. 38 abstrakt lästes, nio artiklar i fulltext varav fem gick vidare till kvalitetsgranskning. I Cinahl resulterade sökningen i 251 artiklar, efter
begränsningarna 168 stycken. Samtliga titlar lästes och gallrades även här bort om de inte var syftesenliga. 35 abstrakt lästes, 15 artiklar i fulltext varav fyra gick vidare till kvalitetsgranskning. (Se bilaga 1 för sökschema i Cinahl samt bilaga 2 för sökschema i Psycinfo).
6.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning görs för att bedöma artiklarnas kvalitet samt för att garantera att artiklarna går att inkludera i studien (Kristensson, 2014). Till de kvalitativa
artiklarna användes en bedömningsmall av Eiman och Carlsson (2003).
Granskningsmallen modifierades på en punkt, då metod delen beskrev en fråga utifrån patienter med lungcancerdiagnos vilket byttes ut mot erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa från sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård för att vara relevant till syftet. Enligt denna bedömningsmall så bör inte artiklar som bedöms ha en låg kvalitet under 60 % inkluderas. För en medelhög kvalitet krävs minst 70 % och för hög kvalitet minst 80%. Sju stycken kvalitativa artiklar granskades. Samtliga var peer-reviewed och därmed redan granskade av experter.
Sex av de sju kvalitativa artiklarna bedömdes ha medel- eller hög kvalitet efter granskning enligt Eiman och Carlsson (2003) och gick vidare till dataanalysen. Det finns citat i flertalet av artiklarna som verifierar sjuksköterskornas erfarenheter och samtliga artiklarna svarar på syftet. (se bilaga 3).
För att granska de två kvantitativa artiklarna användes en kvantitativ
bedömningsmall av Eiman och Carlsson (2003) som även den modifierats på
samma sätt som tidigare nämnt. Samma kriterier på kvalitet gäller här som nämnt ovan. De kvantitativa artiklarna hade hög respektive medelhög kvalitet och de båda ansågs lämpliga för att besvara vårt syfte och gick vidare till dataanalysen. (se bilaga 4).
6.4 Dataanalys
Dataanalysen genomfördes enligt Kristenssons beskrivning av integrerad analys (2014). Inledningsvis lästes samtliga 8 artiklar var för sig av oss båda för att bilda en förståelse kring artiklarnas respektive innehåll. Detta diskuterades sedan emellan oss. Därefter skapades meningsbärande enheter utifrån texten som svarade på syftet.
Ett exempel på meningsbärande enhet som skapades var “sjuksköterskorna kände rädsla och oro vid vård av patienterna” samt “man känner sig rädd eftersom några av dessa patienter är våldsamma.”. Dessa två meningsbärande enheter
kategoriserades sedan som hindrande faktorer. Efter att ett större antal
meningsbärande enheter togs ut genomfördes kodning av dessa där likheter och skillnader likställdes och sedan sammanfattades till två huvudkategorier och sex underkategorier. (se bilaga 5).
6.5 Forskningsetiska aspekter
En forskningsetisk riktlinje är Helsingforsdeklarationen. En grundläggande princip för dessa riktlinjer är att individen alltid går före vetenskapens och samhällets intresse. I Sverige regleras forskning både via internationella samt nationella konventioner och lagstiftning. Syftet är att inte skada eller utsätta människor för risker när de inkluderas i forskning och om dessa lagar och regler inte hade funnits finns det en ökad risk för att deltagarna indirekt skadas av forskningen. Det är av största vikt att inga personliga värderingar eller tankar implementeras
(Helsingforsdeklarationen, 2013 & World Medical Association, 2020).
I enlighet med Kristensson (2014) har ställningstagande tagits kring om de artiklar som inkluderats är etiskt försvarbara eller ej. I vår litteraturstudie har hänsyn tagits till helsingforsdeklarationen och forskningsetik har tillämpats. De utvalda artiklarna till resultatet är etiskt prövade där samtycke och sekretess framgår. Artiklarna till resultatet har objektivt granskats och analyserats av båda författarna samt
diskuterats för att inte fria tolkningar och egna åsikter ska förvanska resultatet. Vid översättning från engelska till svenska var det av största vikt att vi inte på något sätt skulle förvrida resultatet eller tolka det på annat sätt än vad som faktiskt står i artiklarna.
7 Resultat
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Resultatet bygger på åtta artiklar och redovisas utifrån två huvudkategorier- (underlättande faktorer och hindrande faktorer) samt sex underkategorier (utbildning, livserfarenhet, positiva attityder, rädsla, obekvämhet och osäkerhet samt otillräcklighet).
7.1 Underlättande faktorer
7.1.1 Utbildning
Utbildningen är det som sätter grunden för det vidare arbetet och sjuksköterskor med längre professionell utbildning upplevde mindre negativa attityder mot
patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna upplevde att utbildning gav en stabil grund att stå på vilket gjorde att de kunde ta välgrundade beslut (Björkman et al.
2008). Sjuksköterskorna upplevde att patienterna inte var lika farliga eller oförutsägbara jämfört med de sjuksköterskor som har kortare professionell
utbildning. Det visade sig även att sjuksköterskor med vidareutbildning hade en mer positiv syn på patienterna och deras chanser till att tillfriskna (Ihalainen‐Tamlander et al. 2016). De vidareutbildade sjuksköterskorna hade större erfarenhet av olika behandlingsmetoder och kunde med mer kännedom om dessa se att de gjorde nytta
(Passos Pereira et al. 2019). Majoriteten av sjuksköterskorna önskade mer
utbildning kring att jobba med patienter med psykisk ohälsa både enskilt och i team.
Sjuksköterskorna med vidareutbildning inom psykisk ohälsa kände sig mer trygga med arbetet (Lethoba et al. 2006).
7.1.2 Livserfarenhet
Livserfarenhet presenteras som en underlättande faktor där de sjuksköterskor som arbetat längre eller är äldre har större erfarenhet av yrkeslivet vilket ger ett annat perspektiv och större trygghet i arbetet. Sjuksköterskorna upplevde att det var besvärande att vårda patienter med psykisk ohälsa i början, då det skapade ett obehag, men att det gav en erfarenhet som gjorde det lättare att arbeta med den typen av patienter i framtiden. Äldre sjuksköterskor framförde oftare än yngre sjuksköterskor att de kände sig trygga med att arbeta med patienter med psykisk ohälsa då de ansåg sig ha livserfarenhet och kunskap som gjorde att de blev mer bekväma och trygga med nya uppgifter och kunde förlita sig på sin erfarenhet (Ihalainen‐Tamlander et al. 2016). Sjuksköterskor i åldrarna 18–25 år upplevde att de lättare skapade relationer med patienter med psykisk ohälsa än sjuksköterskor i åldrarna 25–54 år. Detta då de yngre sjuksköterskorna ansågs gå in med en neutral attityd mot patienterna som inte alltid de äldre och mer erfarna sjuksköterskorna gjorde (Passos Pereira et al. 2019).
7.1.3 Positiva attityder
Positiva attityder inkluderar de attityder som ger en positiv inverkan på sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Positiva attityder som identifierats var bland annat sympati, att vilja hjälpa sina patienter och känna trygghet. Sjuksköterskor som tidigare inte arbetet med patienter med psykisk ohälsa visade att de oftare kände sympati jämfört med sjuksköterskor som tidigare vårdat patienter med psykisk ohälsa. Detta då de inte hade en negativ föreställning om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sympati beskrivs som en
resurs som kan hjälpa patienten att tillfriskna ytterligare (Ihalainen‐Tamlander et al.
2016). Viljan att hjälpa beskrevs som en bidragande faktor till att det underlättade att jobba och utvecklas (Reed & Fitzgerald, 2011).
7.2 Hindrande faktorer
7.2.1 Rädsla
När en patient med psykisk ohälsa vårdas på en somatisk avdelning, där inriktningen vanligtvis är den fysiska hälsan, så kan det skapa en rädsla hos sjuksköterskorna. Fenomenet grundar sig till viss del i en rädsla för att hamna i våldsamma situationer eftersom de ser vissa patienter som aggressiva. Hade det dessutom tidigare skett någon form av fysiskt våld eller tvång så kände en del av sjuksköterskorna en ökad känsla av rädsla (Reed & Fitzgerald, 2011; de Souza Rios
& Chagas de Carvalho, 2021).
Yngre sjuksköterskor kände sig mer ofta rädda än äldre vilket skapar större svårigheter i att etablera en bra vårdrelation. Rädslan som uppstod hos
sjuksköterskorna kunde både omfatta egen samt andras säkerhet. Flera av dem kände en bristande kontroll vilket de benämnt som en bidragande faktor till den ackumulerande känslan av rädsla (Lethoba et al. 2006; de Souza Rios & Chagas de Carvalho, 2021; Passos Pereira et al. 2019). Det fanns en ökad farhåga för
säkerheten hos övriga patienter samt kollegor när patienter med psykisk ohälsa vårdas på avdelningen. Detta eftersom majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att säkerheten gällande exempelvis saxar, kanyler etc. inte var lika hög som inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att rädslan påverkade deras förmåga till att ge vård av hög kvalitet till dessa patienter (Reed & Fitzgerald, 2011;
Ihalainen‐Tamlander et al. 2016; Passos Pereira et al. 2019).
7.2.2 Obekvämhet och osäkerhet
En del av sjuksköterskorna upplevde att de behöver inta en tvingande attityd och stundom ett tvångsvårdande tillvägagångssätt vid vård av patienterna med psykisk ohälsa. När de behövde tvinga sina patienter till att ta läkemedel eller genomföra andra behandlingar samt undersökningar mot deras vilja så skapades en obekvämhet samt en osäkerhet inför kommande möten med dem (Reed & Fitzgerald, 2011; Al- Awadhi et al. 2017; Ihalainen-Tamlander et al. 2016). Osäkerheten beskrevs som hög vid bedömningar av patienternas tillstånd eftersom det fanns en viss avsaknad av formell kompetens. Detta gjorde att vissa sjuksköterskor mer eller mindre bara fick anta och förlita sig på tidigare liknande situationer vilket också skapar en risk för att patienterna blir felbedömda somatiskt likväl som psykiskt (Reed &
Fitzgerald, 2011). Sjuksköterskorna uppgav att de till viss del undviker djupgående samtal med patienterna om deras psykiska ohälsa då det kändes obekvämt att ta del av någons inre tankar och mående, att känna osäkerhet kring om frågorna skulle ge negativ effekt samt att de inte riktigt visste hur de skulle reagera eller besvara det som patienterna berättade (Reed & Fitzgerald, 2011; de Souza Rios & Chagas de Carvalho, 2021).
7.2.3 Otillräcklighet
Att känna en viss otillräcklighet som sjuksköterska kan vara vanligt när man har ansvar för att vårda många patienter samtidigt. Majoriteten av sjuksköterskorna kände sig otillräckliga när de skulle vårda patienter med psykisk ohälsa (Reed &
Fitzgerald, 2011; de Souza Rios & Chagas de Carvalho, 2021). I en studie från Brasilien, ansåg sjuksköterskorna att patienter med samsjuklighet som söker vård via akutmottagning ofta hamnar sekundärt i prioriteringen jämfört med patienter som sökte för renodlade somatiska besvär (Passos Pereira et al. 2019). Detta skapade en känsla av otillräcklighet hos många för att inte kunna ge den bästa vården till patienterna (Passos Pereira et al. 2019; de Souza Rios & Chagas de Carvalho, 2021).
För många sjuksköterskor berodde känslan av att vara otillräcklig på att de ansåg att patienterna istället borde vårdas inom psykiatrin än på en somatisk avdelning trots att problematiken som framkallat behovet av vård var somatiskt (Reed & Fitzgerald 2011; Passos Pereira et al. 2019). Anledningen till att sjuksköterskorna kände så var till viss del för att de ansåg sin kunskap inom psykisk ohälsa som icke
tillfredsställande och upplevde svårigheter i hur de skulle agera (Reed & Fitzgerald 2011; Passos Pereira et al. 2019; de Souza Rios & Chagas de Carvalho, 2021).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metoden som användes var litteraturstudie (Kristensson, 2014). Litteraturstudier är ett bra sätt att ställa samman och jämföra väsentlig och betydande kunskap som sedan kan implementeras i praktiken.
Litteraturstudier är att föredra när man vill besvara och undersöka andras
forskningsresultat för att på så sätt besvara och försöka förstå och lösa ett specifikt problem (Kristensson, 2014). Metoden var även lämplig för att svara på syftet eftersom vi inte har tillräcklig kunskap eller tid för att utföra en empirisk studie.
8.1.1 Datainsamling
En svaghet med litteraturstudien är att det är vår första uppsats med denna typ av sökningar efter vetenskapliga artiklar vilket kan ha påverkat bredden på resultatet.
De databaserna som vi sökte i var Cinahl samt Psycinfo vilket också kan ses som en svaghet eftersom vi exkluderade exempelvis Pubmed samt andra databaser som kunde haft betydelse för resultatet (Kristensson, 2014).
Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien var skrivna på engelska vilket kan anses som en svaghet eftersom artiklar på andra språk som skulle kunna svara
på syftet har exkluderats. Samtidigt hade kanske resultatet blivit annorlunda om artiklar på annat språk än svenska och engelska inkluderats eftersom vi inte behärskar andra språk. Samtliga artiklar i litteraturstudien är peer reviewed vilket innebär att kunniga experter inom ämnesområdet granskat artiklarna. Detta ökar studiens slutliga trovärdighet. Överförbarheten ökar om förutfattade meningar hanterats samt om analysprocessen synliggjorts. Detta har vi uppnått genom att noga dokumenterat och presenterat analysprocessen men även lagt vår förförståelse och förutfattade meningar åt sidan vid arbetet med studien. Artikelmatrisen påvisar en tydlig beskrivning av studiekontexten samt alla medverkande i studierna vilket ökar studiens trovärdighet och överförbarhet (Kristensson, 2014) (bilaga 6).
I vår litteraturstudie har vi inkluderat artiklar från olika länder där förutsättningarna skiljer sig i både exempelvis ekonomiska och religiösa aspekter. Det kan anses både som en svaghet samt styrka. Anledningen till att vi valt att inkludera artiklar från spridda länder är eftersom vi ville täcka en stor bredd och öka överförbarheten. En svaghet vi uppmärksammade är att vi exkluderade artiklar efter att vi endast läst dess titlar, dvs utan att läsa abstrakt eller fulltext, vilket kan ha resulterat i att vi har missat relevanta artiklar som kunde ha svarat på syftet. Studien av Scheerder et al.
(2011) inkluderade fler yrkesgrupper än bara grundutbildade sjuksköterskor som exempelvis psykiatrisjuksköterskor och poliser men artikeln inkluderades i litteraturstudien eftersom det tydligt framkom vilket resultat som berörde de grundutbildade sjuksköterskor som arbetade inom somatisk vård.
Vi har valt att ha ett relativt stort årsspann på våra artiklar där några är publicerade för cirka 10 år sedan. Det kan anses som en svaghet att äldre artiklar har inkluderats men ett kortare årsspann hade kunnat resultera i för få artiklar och ett smalt resultat.
8.1.2 Kvalitetsgranskning
Initialt så genomfördes kvalitetsgranskningen enskilt där alla artiklar granskades av båda parter. De enskilda granskningarna jämfördes därefter och fick liknande poäng vilket är en styrka. Att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar stärker trovärdigheten eftersom det medför en bredare datainsamling och att vi inte har
exkluderat artiklar endast på grund av dess ansats. Vi valde att inkludera tre artiklar, två kvalitativa samt en kvantitativ som bedömdes ha en medelhög kvalitet enligt granskningsmallen av Eiman och Carlsson (2003). Enligt granskningsmallen så bör artiklar under 60 % inte inkluderas. De tre artiklarna med medelhög kvalitet bedömdes samtliga efter granskning över 70 %. Detta gjorde att vi valde att
inkludera dem eftersom samtliga tre svarar på syftet och undersöker det som avsågs att undersökas.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Litteraturstudiens resultat i form av underlättande samt hindrande faktorer visar på att sjuksköterskan erfar olika förutsättningar till att skapa en vårdande relation till patienter med psykisk ohälsa.
Med stöd av Halldorsdottir (2008) samt Kasén (2015) är det grundläggande att inneha kunskap om hur ett vårdande förhållningssätt tillämpas för att kunna identifiera och använda sin kunskap i samband med vård av patienter vilket resulterar i skapandet av den vårdande relationen.
8.2.1 Underlättande faktorer
Underlättande faktorer som identifierades var utbildning, livserfarenhet samt positiva attityder. Sjuksköterskor med längre professionell utbildning samt livserfarenhet hade i större utsträckning en mer positiv attityd mot de patienterna med psykisk ohälsa. Äldre sjuksköterskor kände sig även generellt mer trygga med arbetet då de ofta har mer yrkeserfarenhet och livserfarenhet. Men det visar även att yngre sjuksköterskor i åldrarna 18–25 år generellt upplevde det lättare att bygga upp ett band och en vårdrelation med patienterna jämfört med sjuksköterskor i åldrarna 25–54 år, då de går in med en mer neutral förställning. När sjuksköterskan går in med en neutral föreställning träffar man patienten utan att ha förutfattade meningar om hur mötet med patienten ska bli. Detta i samförstånd med en vårdande relation
där sjuksköterskorna som går in utan en föreställning och har ett dömande
förhållningssätt kan lättare upprätthålla en vårdande relation (Kasén, 2015). Sympati som identifierades som en positiv attityd förekom främst hos sjuksköterskor som inte tidigare hade jobbat med patienter med psykisk ohälsa. Sympati beskrivs som en känsla av delaktighet och engagemang för människor i en svår situation (NE, 2021). Wiklund-Gustin (2015) menar att sympati innebär en övergripande frändskap där vi kan känna sympati för någon vi kan identifiera oss med utan att känna
medlidande. Att visa sympati kan också vara ett sätta att nå ut till sin patient och ett sätt att upprätthålla en vårdande relation och kan då vara det första steget till att bygga en bro till sin patient. (Halldorsdottir, 2008) Viljan att hjälpa framställdes även det som en positiv attityd som underlättade arbetet med patienter med psykisk ohälsa där man kan se ett samband med Halldorsdottir (2008) sjätte fasen. Sjätte fasen “sann samråd om vård” vårdar sjuksköterskan patienten utan att föra över sina föreställningar på patienten.
Utbildning var en underlättande faktor som visade att med mer utbildning gav det större trygghet i arbetet. Sjuksköterskorna önskade mer utbildning samt kunskap inom området för att helt känna sig trygg med att kunna göra välgrundade beslut i arbetet. Sjuksköterskor med längre professionell utbildning kände mer sällan rädsla och obehag för sina patienter än sjuksköterskor med kortare utbildning. Utbildning och erfarenhet ger en grund för att kunna upprätthålla en vårdande relation där man vårdar patienten utan att stigmatisera och föra över sina föreställningar (Kasén, 2015). Sjuksköterskor med längre professionell utbildning hade även en mer positiv attityd mot patienterna och deras chanser att tillfriskna. Att se patienten och tro på deras behandling är av stor vikt för att kunna ha en god vårdrelation där vården blir vårdande (Halldorsdottir, 2008).
Utmärkande egenskaper för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är att man samtalar om både upplevelser och tankar. Sjuksköterskan ska erbjuda ett professionellt stöd där man bjuder in patienten att vara den främsta experten på sig själv samt dennes kunskap kring sin kännedom om sina egna resurser.
Sjuksköterskans verbala och icke-verbala kommunikation ska kännetecknas av
medvetenhet och acceptans av patientens känslor så att en tillitsfull samt vårdande relation kan etableras och upprätthållas (Skärsäter, 2015). Erfarenheter från patienter med psykisk ohälsa som vårdats inom somatisk vård visar på känslan av att vården lidandet lindras när sjuksköterskan innehar ett inbjudande kroppsspråk mot dem och är mottagliga för patientens upplevda känslor. Det kan handla om en engagerad sjuksköterska vid samtal som då får patienterna att känna sig sedda och betrodda vilket främjar en vårdande relation (Griswold et al., 2008; Skärsäter, 2015).
8.2.2 Hindrande faktorer
Resultatet visar att hindrande faktorer såsom känsla av rädsla, osäkerhet och obekvämhet samt otillräcklighet missgynnar den grundutbildade sjuksköterskans vårdande av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare studier har visat att
sjuksköterskor vid vård av patienter med psykisk ohälsa oftare har en negativ attityd som påverkar kvaliteten på vården, sorterar in patienterna i ofrivilliga fack och ser det som problematiskt att vårda dem (Zolnierek, 2009; Perry et al., 2020). Enligt Halldorsdottirs teori (2008) samt Patientlagen (SFS 2014:821) uppstår det en konflikt som försvårar möjligheten att skapa en vårdande relation mellan
sjuksköterska och patient, när sjuksköterskan har negativa attityder som påverkar vården. Detta är inte professionellt eftersom det saknas en genuin omtanke för patientens mående eller beaktande för dennes rätt till att uppleva trygghet och få ett jämlikt bemötande.
Även patienter beskriver att de negativa erfarenheterna som de får uppleva både hindrar och försvårar deras vård. För att upprätthålla en god vårdande relation och minska patienternas negativa erfarenheter såsom upplevd stigmatisering samt reducerad självkänsla behöver sjuksköterskan vara lyhörd och uppmärksam (Harris et al., 2016). Med patienternas beskrivna erfarenheter i ryggen anser vi att en sån liten sak som att sjuksköterskan vågar möta patienternas blick samt att vara närvarande vid samtal kan öka deras självkänsla och minska patientens
självstigmatisering. Sjuksköterskor bör därför få kontinuerlig vidareutbildning kring hur ett vårdande förhållningssätt implementeras för att gynna den vårdande
relationen och på så sätt med öppenhet kan bemöta patienternas livsvärld med empati och respekt (Arman, 2016; Kasén, 2015).
Obekvämhet och osäkerhet var tillsammans en hindrande faktor som framkom. Det kan resultera i svårigheter av att skapa en vårdande relation med patienten.
Sjuksköterskorna upplevde att de behövde ha ett tvångsvårdande förhållningssätt mot patienterna som yttrade sig i allt från läkemedelshantering eller vid
undersökningar och behandlingar. Detta skapade en fortsatt obekvämhet och osäkerhet i kommande situationer, vilket också kunde leda till att de undvek
djupgående samtal med patienterna kring deras psykiska ohälsa. När sjuksköterskor upplevde obekvämhet samt osäkerhet resulterade det i att de undvek patienterna, även i kommande vårdsituationer vilket inte främjar en vårdande relation.
Halldorsdottirs (2008) metafor om att en vårdande relation antingen kan spegla en bro eller en vägg blir väldigt framträdande i förhållande till de hindrande faktorerna.
Väggen symboliserar den negativa eller icke existerande kommunikationen mellan sjuksköterska och patienten vilket påverkar den vårdande relationen samt patientens känsla av att uppfattas som annorlunda, vilket även bekräftas av Perry et al. (2020).
Det är av stor vikt att kunna etablera en god relation med patienter som har psykisk ohälsa för att främja dennes hälsa och lindra lidandet. Vi tror att genom att skapa förutsättningar för en vårdande relation så borde det minska de hindrande faktorer som försvårar arbetet för sjuksköterskan.
I resultatet framkom att en etablerad relation kan öka medvetenheten hos både sjuksköterska och patient, vilket även Kasén (2016) belyser. Vi anser att sjuksköterskor behöver reflektera och belysa sina tankar, åsikter och eventuella problem med att vårda dessa eftersom man då kan skapa nya arbetsrutiner, erbjuda utbildningar eller hospiteringar inom psykiatrin för att öka kompetensen. Som sjuksköterska ingår det enligt svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning (2017) att man regelbundet uppdaterar sig kring den senaste forskningen. Genom att sjuksköterskor håller sig uppdaterade på forskning om hur man kan bemöta
patienter med psykisk ohälsa anser vi att risken för att bidra till stigmatisering inom vården minskar avsevärt vilket på sikt ökar vårdkvaliteten.
9 Slutsats
De fynd som framkom i litteraturstudien var att erfarenhet, ålder och utbildning underlättade vården av patienter med psykisk ohälsa medan rädsla, osäkerhet och obekvämhet samt otillräcklighet var hindrande faktorer i vården. Samtliga fynd påverkade etableringen av den vårdande relationen vilken både kunde vara positiv och negativ för sjuksköterska och patient. Sjuksköterskor som erfar underlättande faktorer kände stöd i sin utbildning medan de som erfar hindrande faktorer till viss del upplevde en avsaknad av kompetens inom psykisk ohälsa. Resultatet visar att en vårdande relation har stor betydelse för mötet med patienter med psykisk ohälsa.
För att vårdandet av dessa patienter ska underlättas i framtiden bör rutiner kring bemötande och personcentrerad vård utvecklas. Utbildningar kring etiska frågor bör erbjudas inom aktuella arbetsplatser för att på sikt skapa bättre förutsättningar för både sjuksköterskor och patienter.
Under genomförandet av vår litteraturstudie visade det sig att en viss forskning inom ämnet redan finns. Det bör dock genomföras ytterligare forskning inom ämnet.
Detta för att på sikt kunna öka kunskapen om hur patienter med psykisk ohälsa bör bemötas inom somatisk vård av grundutbildade sjuksköterskor för att på sikt minska stigmatisering inom vården.
Referenser
1177.se (u.å.) Psykiska sjukdomar och besvär. Psykiska sjukdomar och besvär - 1177 Vårdguiden
Al-Awadhi, A., Atawneh, F., Alalyan, M. Z., Shahid, A. A., Al-Alkhadhari, S., &
Zahid, M. A. (2017). Nurses attitudes towards patients with mental illness in a general hospital in Kuwait. Saudi Journal of Medicine & Medical Sciences (5)1, 31–
37. Doi: https://dx.doi.org/10.4103%2F1658-631X.194249
Alexandersson, K., Korkelia, M. och Norlund, A. (2010). Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? (Sociala Rådet). Stockholm: Elanders Sverige AB.
Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? Statens offentliga utredningar 2010:89 - Riksdagen (hämtad 2021-04-06)
Arman, M. (2016) Den vårdande relationen. I Arman, M., Dahlberg K., Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. (Uppl. 1:2, s.189–192). Liber AB.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: A cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Dahlberg, K., Segesten, K. (2010) Hälsa och vårdande i teori och praxis (1 uppl.) Natur & kultur
de Souza Rios, A., & Chagas de Carvalho, L. (2021). Permanent education in mental health: nursing team perception. Journal of nursing UFPE, (158), 173–193.
Doi: 10.5205/1981-8963.2021.245715
Eiman, M., & Carlsson, S. (April, 2003). Evidensbaserad omvårdnad-
Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” [PowerPoint- presentation]. Malmö.
Folkhälsomyndigheten (15 januari 2021) Ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro eller ångest — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
Folkhälsomyndigheten (3 mars 2020) Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten. (1 december 2020) Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/
Folkhälsomyndigheten. (12 december 2020) Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:6 s. 133–143).
Studentlitteratur AB
Griswold, K., Zayas, L., Pastore P., Smith, S., Wagner, C., Servoss, T. (2008).
Primary care after psychiatric crisis: A qualitative analysis. The Annals of family medicine. 6(1) 38–43. DOI: https://doi.org/10.1370/afm.760
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship:
Introduction of a synthesized theory from the patient's perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 643–652.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x
Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S., & Shattell, M. M. (2016). Patients’
experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis.
International Emergency Nursing, 26, 14–19. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.09.004
Hjärnfonden.se (u.å.) Ångest. Ångest | Hjärnfonden (hjarnfonden.se)
Ihalainen‐Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., &
Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: A cross‐sectional study in primary settings in finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(6–7), 427-437.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jpm.12319
Kasén, A. (2015) `Patient´ och `sjuksköterska´ i en vårdande relation. I Wiklund- Gustin, L., & Bergbom, I. (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik.
(Uppl 1:6 s, 99–113) Studentlitteratur AB.
Kristensson, J., (2018) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1 uppl.) Natur & Kultur.
Lethoba, KG., Netswera, NG., Rankhumise, E. (2006, rev. 2015). How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29(4), 4-11. How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill...:
EBSCOhost
Lim, L. Goh, J. Chan, Y-H. (2019) Internalized stigma, disclosure and self-esteem among psychiatric patients in a general hospital outpatient clinic. Australasian psychiatry. 27(6) 584–588. 10.1177/1039856219859293
Passos Pereira, L., de Lourdes Custodio duarte, M., Domingues Eslabao, A. (2019).
Care for people with psychiatric comorbidity in a general emergency unit: vision of the nurses. Rev Gaucha Enferm, (40), 1–8. Doi: 10.1590/1983-
1447.2019.20180076
Perry, A. Lawrence, V. Henderson, C. (2020). Stigmatisation of those with mental health conditions in the acute general hospital setting. A qualitative framework synthesis. Social Science & Medicine. 255. 10.1016/j.socscimed.2020.112974
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2011). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International journal of Mental health nursing, (14), 249–257. Doi: https://doi-
org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x
Scheerder, G., Van Audenhove, C., Arensman, E., Bernik, B., Giupponi, G., Horel, A., Hegerl, U. (2011). Community and health professionals’ attitude toward depression: A pilot study in nine eaad countries. International Journal of Social Psychiatry, 57(4), 387–401.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/0020764009359742
SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2017:30 Hälso- och Sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Skärsäter, I. (2015) Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red.) Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 628) Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen (2011a) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom - diabetes (Artikelnr 2011-2-5).
Socialstyrelsen (2011b) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom - stroke. (Artikelnr 2011-5-3).
Socialstyrelsen (2011c) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom - akut hjärtinfarkt. (Artikelnr 2011-6-15).
Socialstyrelsen (2011d) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom - cancer. (Artikelnr 2011-6-22).
Socialstyrelsen (2012) Samsjuklighet.
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Samsjuklighet/Sidor/default.aspx (2021-04-06)
Socialstyrelsen (2019) Orsaken till ökningen av psykisk ohälsa inte klarlagd https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/orsaken- till-okningen-av-psykisk-ohalsa-inte-klarlagd/
Socialstyrelsen (2020) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. (Artikelnr. 2020-9-6936)
Stigmatisering (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-05. stigmatisering - Uppslagsverk - NE.se (lnu.se)
Stämplingsteori (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-05. stämplingsteori - Uppslagsverk - NE.se (lnu.se)
Svensk Sjuksköterskeförening (30 mars 2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska 2017.pdf (swenurse.se)
Sympati (u,å) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-16 Sympati- Uppslagsverk - NE.se (lnu.se)
Wiklund Gustin, L. (2015) Medlidande. I Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I.
(Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Uppl 1:6 s, 307–316) Studentlitteratur AB.
World Health Organization (2017) WHO Mental Health Gap Action Programme (mhGAP) Mental Health and Substance Use (who.int)
World Medical Association. (2020). WMA Declaration of Helsinki-Ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2021-03-03 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
Zolnierek, C.D. (2009) Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness: Systematic review. Journal of advanced nursing 65(8), 1570–1583.
10.1111/j.1365-2648.2009.05044.x
Bilaga 1, Sökmatris Cinahl Datum för sökningen, 29/3–2021
Sökning Sökord och
kombinationer Begränsningar
(limits) Antal
träffar Lästa
titlar Lästa
abstrakt Lästa i
fulltext Granskade
artiklar Utvalda artiklar
1 (MH ”mental
disorders”) OR (MH ”mental health”)
96,009
2 Mental illness or mental health or mental disorder
206,609
3 1 OR 2 206,609
4 (MH ”nurses”)
OR (MH ”Nurse attitudes”)
95,602
5 Nurse or nurse experie* or nurse percep* or nurse attitudes
530,421
6 4 OR 5 530,421
7 Somatic care or
general hospital 15,793
8 3 AND 6 AND
7 251
Peer reviewed, 168 168 35 15 4 3
Bilaga 2, sökmatris Psycinfo Datum för sökningen, 29/3–2021
Sökning Sökord och
kombinationer Begränsningar
(limits) Antal
träffar Lästa
titlar Lästa
abstrakt Lästa i
fulltext Granskade
artiklar Utvalda artiklar
1 MAINSUBJECT.
EXACT (”Nurses”)
32,937
2 Nurse percep* or nurse experie* or nurse attitude*
19,841
3 1 OR 2 52,832
4 MAINSUBJECT.
EXACT (”Mental disorders” or
”Mental health”)
1,342,13 1
5 Mental illness 122,689
6 4 OR 5 1,351,48
7 Somatic care or 6
general hospital 89,053
8 3 AND 6 AND 7 156
English only,
peer reviewed, 143 143 38 9 5 5
Bilaga 3, Granskningsmall kvalitativ metod Av Carlsson och Eiman (2003)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod och resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God Sjuksköterskor som vårdar patienter med psykisk
ohälsa inom somatisk vård Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas
/ Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc.) Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets
huvudpunkter belyses) Slutsats
saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48 p) p p p p
p
% Grad
Grad I: 80 % Grad II: 70 % Grad III: 60 %
Bilaga 4, Granskningsmall kvantitativ metod Av Carlsson och Eiman (2003)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod och resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God Sjuksköterskor som vårdar patienter med
psykisk ohälsa inom somatisk vård Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % < 5 %
Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas
/ Ja Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig Statistisk analys (beräkningar, metoder,
signifikans) Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets
huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48 p) p p p p
%p Grad
Grad I: 80 % Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
Bilaga 5, Integrerad analys
Meningsbärande enheter Underkategori Kategori Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro
vid vård av patienterna. Att känna rädsla. Hindrande faktorer.
“Du känner dig otillräcklig för att kunna ge den bästa vården, jag gillar inte känslan av att vara otillräcklig.”
Att känna
otillräcklighet. Hindrande faktorer.
“Man får använda tidigare erfarenheter vid bedömning på grund av avsaknad av formell kompetens. Ibland får man bara anta, vilket är en risk för patienterna.”
Att känna osäkerhet. Hindrande faktorer.
Sjuksköterskor kände medlidande om
patienter med psykisk ohälsa. Att känna sympati. Underlättande faktorer.
Sjuksköterskor med längre professionell erfarenhet hade mindre negativa
attityder.
Erfarenhet. Underlättande faktorer.
Sjuksköterskor med ytterligare
utbildning rapporterade mindre ofta att patienterna upplevdes som skrämmande jämför med de utan.
Trygghet/Erfarenhet. Underlättande faktorer.
Äldre sjuksköterskor kände mindre ofta än yngre att personer med psykisk ohälsa är skrämmande.
Ålder/erfarenhet. Underlättande faktorer.
Bilaga 6, Artikelmatris
Författare År
Land
Tidsskrift, Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1, de Souza Rios, A Chagas de Carvalho, L.
(2021)
Brazilien
Journal of Nursing UFPE:
Permanent education in mental health:
nursing team perception.
Syftet var att förstå sjuksköterskors åsikter om hur utbildning inom psykisk ohälsa kan hjälpa dem i det dagliga arbetet vid kontakt med patienter med psykisk ohälsa.
En beskrivande kvalitativ
undersöknings studie.
Denna utfördes inom somatiska delen av sjukhuset.
Semistrukturerade intervjuer gjordes med totalt 15 sjuksköterskor.
Sjuksköterskor möter dagligen patienter med psykisk ohälsa inom somatiken. Sjuksköterskorna upplever svårigheter med att vårda patienter med psykisk ohälsa. Vården präglas av stigma och stereotyper som försämrar vårdkvaliteten samt brister i kunskap kring patientgruppen kunde ses.
Hög
2, Passos Pereira, L., Custódio Duarte, M de L,.
Domingues
Rev Gaucha Enferm:
Care for people with psychiatric
Syftet var att analysera de svårigheter som sjuksköterskor möter i vården av personer med psykisk
Kvalitativ beskrivande och undersökande studie.
12 sjuksköterskor intervjuades.
Två kategorier framkom;
sjuksköterskors svårigheter att ge vård till personer med psykisk ohälsa och deras förslag på att förbättra vården för dessa patienter. Svårigheterna
Medel
Eslabão, A.
(2019) Brazilien
in a general emergency unit, vision of the nurses
samsjuklighet på en allmän
akutmottagning.
kopplades till överbeläggning, brist på förberedelse och kunskap.
3, Björkman, T., Angelman, T., Jönsson, M. (2008)
Sverige
Scandinavian Journal of Caring Sciences:
Attitudes towards people with mental illness:
a cross- sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care
Syftet var att
undersöka skillnader på attityder hos sjuksköterskor på en somatisk
vårdavdelning jämfört med en psykiatrisk avdelning.
Kvalitativ Empirisk studie. 120
sjuksköterskor blev intervjuade.
Resultatet visade att sjuksköterskorna på den psykiatriska avdelningen hade en mer positiv bild på chansen till tillfrisknande och upplevde patienterna med psykisk ohälsa som mindre farliga jämfört med sjuksköterskorna på den somatiska avdelningen.
Hög
4, Reed, F., Fitzgerald, L.
(2011)
Australien
International Journal of Mental Health Nursing:
The mixed attitudes of nurses to caring for people with mental illness in a rural general hospital
Syftet var att undersöka olika attityder hos sjuksköterskor vid vård av patienter med psykisk ohälsa.
Kvalitativ beskrivande forskningsmetod.
Studiens resultat visade olika sorters attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa både negativa men även positiva. Attityder som beskrevs var:
“inte våran uppgift”, rädsla för sin säkerhet och brist på kunskap inom området”. “säkerhet i sin kunskap och stöd från omgivningen”.
Hög
5, Scheerder, G., Arensman, C., Bernik, E., Giupponi, B.
(2011) Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Ungern,
International Journal of Social Psychiatry:
Community and health professionals attitudes towards depression: A
Syftet var att undersöka olika professioners attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa.
Kvantitativ empirisk studie med
frågeformulär.
Visade att allmänsjuksköterskor hade en sämre attityd mot patienter med psykisk ohälsa och en mer begränsad kunskap om psykisk ohälsa och ansåg att behandling var onödig.
Hög
Irland,Italien, Scotland, Slovenien,
pilot study in nine eaad countries.
6, Lethoba, KG., Netswera, FG.,
Rankhumise, E.
(2015) Sydafrika
How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk
vårdavdelning.
Kvantitativ.
124 sjuksköterskor deltog genom
enkätundersökningar.
Resultatet visar att det finns en viss rädsla hos sjuksköterskorna samt att en del av sjuksköterskorna hade lägre utbildning. Skillnader i attityder sågs i ålder och yrkeserfarenhet.
Medel
7, Ihalainen- Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., &
Välimäki, M.
(2016)
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing Stigmatizing attitudes in nurses towards people with
Syftet med studien var att undersöka stigmatisering och attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa.
Kvalitativ. 264 sjuksköterskor på två olika sjukhus i Finland deltog i den enkätstudien med frågeformulär.
Resultatet visade att sjuksköterskorna generellt hade en positiv bild av att arbeta och hjälpa patienter med psykisk ohälsa och kände sympati med dem. De sjuksköterskor som upplevde en rädsla för att vårda patienter med psykisk ohälsa var sjuksköterskor med kortare yrkeserfarenhet.
Hög
Finland
mental illness:
A cross- sectional study in primary settings in finland.
8, Al-Awadhi, A., Atawneh, F., Alalyan, M. Z., Shahid, A. A., Al- Alkhadhari, S., & Zahid, M. A.
(2017)
Kuwait
Saudi Journal of Medicine &
Medical Sciences
Nurses' attitude towards patients with mental illness in a general hospital in Kuwait.
Syftet med studien vara att undersöka de attityder
sjuksköterskor hade gentemot patienter med psykisk ohälsa i ett somatiskt
sjukhus.
Kvalitativ. 990 sjuksköterskor deltog och besvarade på ett frågeformulär.
Resultatet visade generellt att sjuksköterskorna hade låg känsla av sympati mot patienterna med psykisk ohälsa och ansåg att de patienterna var tvungna att bli tvingade till behandling.
Medel
