AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik
Hisskrav vid ombyggnad av en q-märkt fastighet.
En fallstudie av fastigheten Gnistan 2 i Bollnäs.
Rasmus Sjöström & Essa Baabish
2015
Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Byggnadsteknik
Byggnadsingenjör, inriktning arkitektur och miljö Examensarbete
Handledare: Dorith Carlberg Examinator: Mia Björk
Förord
Detta examensarbete har genomförts med handledning från Gimmel Fastigheter AB, där förvaltaren Marina Stagård har varit till stor hjälp under arbetets gång. Ett stort tack till Marina och övrig personal på Gimmel Fastigheter AB som hjälpt oss under detta arbete.
Ett tack till Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle Kommun för mötet och den information som gavs där har varit till stor hjälp i arbetet.
Vi riktar även ett tack till Jan Akander på Högskolan i Gävle för förslaget till detta arbete och stödet i uppstarten av detta arbete.
Vill även tacka vår handledare på Högskolan i Gävle, Dorith Carlberg för all stöd och hjälp med rapportskrivandet och handledning vid upprättandet av ritningar.
Essa Baabish och Rasmus Sjöström.
Byggnadsingenjörsprogrammet med inriktning arkitektur och miljö.
Högskolan i Gävle, maj 2015.
Sammanfattning
Kulturmärkta byggnader är ofta otillgängliga med hänsyn till dagens standarder. Vid ombyggnad ska nybyggnadskraven tillgodoses och detta kan ställa till med problem när byggnaden är kulturmärkt.
Syftet är att ta fram ett förslag till ny planlösning för trevåningsbyggnaden Gnistan 2 i Bollnäs, som är tillgänglighetsanpassad och samtidigt uppfyller bevarandekraven.
Den första frågeställningen som besvaras i rapporten är om byggnaden kräver hiss. För att svara på detta har BBR, PBL, PBF och Svensk Standard studerats. Det har även gjorts intervju med Gävle Kommun och undersökning via Internetkällor. Den andra frågeställningen är hur kulturmärkningen kommer att påverka
tillgänglighetsanpassningen av byggnaden. För att svara på det har BBR, PBL, PBF1 och Svensk Standard studerats även där, samt intervju med Gävle Kommun och litteraturstudier. De sista frågeställningarna som besvaras är utrymning och ombyggnadens rimlighet. Detta besvaras genom litteraturstudier, undersökning av Internetkällor och BBR, PBL, PBF* och Svensk Standard.
Resultatet visar att det går att hitta en lösning som passar både tillgängligheten och samtidigt bevarar kulturvärdet i byggnaden. Ombyggnaden ska ske utifrån varje byggnads förutsättningar.
Hisskravet i detta fall kunde förbises då byggnaden räknas som två våningar när det är etagevåning högst upp. En projektering för hiss så att den enkelt kan installeras vid senare tillfälle krävs. Ombyggnadens rimlighet anses vara rimlig med tanke på de intäkter för hyra som uppstår vid byggandet av lägenheterna.
1 * Förklaring: BBR= Boverkets Byggregler, PBL= Plan och Bygglagen, PBF= Plan och byggförordning
Nyckelord
Ombyggnad Tillgänglighet Hiss
Kulturmärkt Etagelägenhet
Abstract
Culturally interesting buildings are often inaccessible in consideration of today´s standards. When reconstructing a building, the new construction requirements have to be satisfied. This could be a problem when the building is culturally marked.
The purpose of this report is to produce a draft for a new floor plan for the three-story building Gnistan 2 in Bollnäs, that is accessibility adapted and simultaneously meet conservation requirements.
The first question to be answered in the thesis is if the building requires an elevator.
To answer that question, a study on BBR, PBL, BVL and Svensk Standard has been made. Also an interview with Gävle municipality and a study via internet sources has been made. The other question is how the Culture marking is going to affect the accessibility of the building. To answer that question a study on BBR, PBL, PBF* and Svensk Standard has been made, also an interview with Gävle municipality and a literature review has been made. The last questions that have been answered are evacuation and the reconstruction plausibility. This will be answered through literature review and a study via internet sources and BBR, PBL, PBF and Svensk Standard.
The result shows that it is able to find a solution that fits the accessibility and at the same time preserving the cultural value of the building. The reconstruction should be based on the condition of the building.
The lift requirements in this case could be disregarded because the building was considered to have two floors as the top floor was part of a duplex apartment.
There must be a projection for an elevator so that later in time it will be easy to install an elevator if needed. The reconstruction of the building seems reasonable considering the revenues that the apartments will bring.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Problembeskrivning ... 2
1.6 Gimmel Fastigheter AB:s krav ... 3
1.7 Fastigheten Gnistan 2 ... 4
1.7.1 Ritningar ... 5
1.7.2 Konstruktion ... 8
1.7.3 Befintlig planlösning ... 8
1.7.4 Bilder på byggnad och befintlig verksamhet. ... 11
1.7.5 Trapphus ... 13
1.7.6 Bollnäs stad ... 14
2. Metoder ... 15
2.1 Intervjuer ... 15
2.2 Uppmätning ... 16
2.3 Undersökning av regler, krav och lagar ... 16
3. Lagar och krav ... 17
3.1 K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning... 17
3.2 Tillgänglighetskrav ... 18
3.3 Ändring av byggnader ... 20
3.4 Utrymningskrav ... 21
4. Möte med Gävle kommun ... 22
5. Resultat ... 24
5.1 Krav ... 24
5.1.1 Hisskrav och entré ... 25
5.1.2 Hissens förutsättningar ... 26
5.2 Planförslag ... 27
5.2.1 Trappor ... 31
5.2.3Utrymning ... 31
6. Diskussion ... 32
7. Slutsats ... 34
8. Referenser ... 35
Bilagor ... 37
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Gimmel Fastigheter AB är ett fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar
bostadsfastigheter (www.gimmel.se). I Bollnäs centrum förvaltar de ett äldre trevånings bostadshus kallad Gnistan 2. Markplan består av restaurang och kontor. Första våningen rymmer två lägenheter och en kontorsdel vars entré är placerad i grannfastigheten. På översta våningen finns enbart kontor som har varit outhyrda sedan juni 2014.
Anledningen till det är att ingen vill hyra då det saknas hiss. Gimmel Fastigheter AB har gett oss i uppdrag att ta fram förslag på etagelägenheter i de två översta våningarna och på så sätt få användning av den översta våningen.
I dag ligger ett stort fokus på tillgängligheten vid uppförandet av nya lägenheter samt ändring och ombyggnad av befintliga lägenheter där kraven är hårda för att få
godkännande av bygglov. Syftet med reglerna om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna utnyttjas både av personer med full rörlighetsförmåga samt personer med
funktionshinder (BFS 2011:6).
Fastigheten Gnistan 2 är uppförd kring sekelskiftet 18-1900 vilket innebär att den inte är tillgänglighetsanpassad enligt de lagar och regler som finns idag. Trapphuset är en svår uppgift att ta sig igenom för personer med funktionshinder och ingen hiss finns
installerad eller projekterad för. Byggnaden är q-märkt i detaljplanen vilket definieras som: ”Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.” M. Nilsson (Personlig kommunikation, 28 april 2015). Vidare fanns ingen information om exakt vad som är q-märkt i byggnaden. Därför antar vi att fasaden, tillsammans med kakelugnarna, fönster och balkongdörren är det som är viktigt att bevara eftersom det tidigare gjorts ändringar och ombyggnad i övrigt.
2
1.2 Syfte
Syftet är att ta fram ett förslag till ny planlösning för fastigheten Gnistan 2 i Bollnäs, som är tillgänglighetsanpassad och samtidigt uppfyller bevarandekraven.
1.3 Frågeställningar
Vilka allmänna krav gäller i samband med ombyggnad och ändring av en q- märkt fastighet i tre våningar?
Hur kan kravet på tillgänglighet kombineras med bevarandekraven i ett trevåningshus?
Hur påverkar tillgänglighetskraven eventuella följdkrav i samband med ombyggnad?
Vilken typ av hisslösning passar denna typ av byggnad?
Kan förslag på etagelägenheter underlätta framtagandet av en hisslösning?
Hur kan tillgänglighetskraven förenas med utrymningskraven?
1.4 Avgränsningar
Projektet kommer inte gå in på djupet i konstruktions- och installationstekniska lösningar då tiden för detta inte räcker till. Den tid som finns kommer läggas på det beställaren ansåg var viktigast och det var planlösningens utformning, tillgänglighet, regler och lagar. En mindre kostnadsberäkning kommer utföras gällande hiss och trappor.
1.5 Problembeskrivning
Byggnaden har tre plan och enligt boverkets byggregler (BFS 2011:6) måste det installeras hiss i samband med ändring. Då byggnaden är q-märkt kan hissen inte installeras utvändigt då det anses komma medföra en förvanskning av byggnadens kulturhistoriska värde. Lägenheterna kommer att bestå av etagelägenheter på plan 2 och 3, frågan är då om hissen måste gå upp till plan 3 eller om hisskravet kan undantas helt i byggnaden? Undersökning om det kan göras avsteg från hisskravet i byggnader som är Q/q-märkta kommer att utföras.
3 Vilken roll spelar kulturmärkningen q för tillgänglighetsanpassningen av byggnaden?
Planeringen av utrymningsvägar kommer spela stor roll för planlösningen. En viktig fråga är utrymningen i den övre våningen av etagelägenheterna. Måste hiss och ytterdörrar finnas från den övre våningen? Om lägenheterna i framtiden delas upp i mindre lägenheter i olika plan ska hiss finnas. Borde det redan nu förberedas för möjlighet till installation av hiss?
Ett stort argument mot ändring och ombyggnad är att produktionskostnaden blir för hög.
Särskilt om hiss och trapphus behövs är risken att produktionskostnaden blir hög.
Därför måste rimligheten undersökas och se om ändringen går att genomföra till rimliga kostnader.
Projektet kommer att behandla dessa frågor och utreda vad det är för lagar och regler som gäller. Därefter tillämpa det i ombyggnaden av fastigheten Gnistan 2. Resultatet kommer visa hur regler och lagar påverkar planlösningen och tvärtom så kommer olika planlösningar medföra olika följdkrav.
1.6 Gimmel Fastigheter AB:s krav
Att Gimmel Fastigheter AB vill kunna hyra ut sin vindsvåning som i dagsläget står tom ligger till grund för denna ombyggnad. Förslaget blev då att det skulle bli
etaglägenheter i plan två och tre då det redan fanns lägenheter i plan två. Gimmel Fastigheter AB gav studentera Rasmus och Essa i uppdrag att ta fram förslag på
planlösning. Samtidigt ställde Gimmel Fastigheter AB krav på vad de ville att planerna skulle innehålla. Gimmel Fastigheter AB önskade fyra till sex lägenheter i varierande storlekar på 40 till 75 kvadratmeter. Utformningen på lägenheterna var helt upp till studenterna Rasmus och Essa att bestämma. Byggnaden har kulturhistoriska detaljer som är viktiga att bevara. Dessa är kakelugnar, fönster, balkongdörrar och förutom dessa finns det ett par bärande element, vilka är betongelement, som inte får rivas.
4
1.7 Fastigheten Gnistan 2
Figur 1 – Fastigheten Gnistan 2, Bollnäs (www.gimmel.se)
Gnistan 2 är en äldre byggnad från sekelskiftet 18-1900 placerad i korsningen
Långgatan 9/ Trädgårdsgatan 6, Bollnäs. Byggnaden har tre våningar exklusive källare och en total uthyrningsbar area på 1660 m2 (www.gimmel.se).
Figur 2. Placering av fastigheten Gnistan 2 (www.google.se/maps).
5 Figur 3. Situationsplan (Ritning Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
Bottenvåningen består av en restaurang, frisörsalong och fastighetsbyrå. Våning 1 består av två lägenheter och kontor. Den översta våningen består enbart av kontor.
Samtliga kontor i byggnaden står tomma.
Enligt planhandläggaren Mikaela Nilsson (personlig kommunikation, 28 april 2015) är byggnaden q-märkt i detaljplanen vilket definieras som: ”Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny
bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.” Vidare fanns ingen information om exakt vad som är q-märkt i byggnaden. Därför antas det att fasaden är det som är viktigt att bevara eftersom det tidigare gjorts ändringar invändigt.
1.7.1 Ritningar
Den dokumentation som finns gällande planlösningar, sektioner och takritningar på byggnaden är begränsad. De ritningar som finns är äldre planlösningar och några få
6 ritningar över kontorsdelen och lägenheterna. Efter besök på plats tog beslutet att mäta upp planlösningen och rita upp nya relationsritningar i Revit.
Figur 4. Ursprunglig planritning.
(Gimmel Fastigheter AB)
7 Figur 5. Ursprunglig planritning för lägenheter våning 1.
(Gimmel Fastigheter AB)
Figur 6. Ursprunglig ritning över kontorsdel våning 2.
(Gimmel Fastigheter AB)
8 1.7.2 Konstruktion
Som tidigare presenterats var ritningsutbudet för byggnaden begränsad och mycket information var således oklar. Detta ledde till att inventeringen av stommen gjordes på plats och tillsammans med den information som går att hämta från de befintliga
ritningarna har antaganden gjorts angående hur stommen är uppbyggd och ritats in i en ny relationsritning.
1.7.3 Befintlig planlösning
I dagsläget ser fördelningen i byggnaden ut på följande sätt:
Entréplanet består av en restaurang och kontorsverksamhet med entréer mot Långgatan.
Första våningen består av två lägenheter och resterande del kontor. Den översta våningen som är en vindsvåning består av kontor och två mindre rum där ventilation och förvaringsutrymme finns. Se figur 5 och 6 för planritning. Den översta våningen är som tidigare presenterats en vindsvåning och där finns stora skillnader i takhöjden. Värt att nämna är att det är endast den mindre av de två lägenheterna på andra planet som är bebodd, resten av våningsplan 2 och 3 står tomma.
Figur 7. Relationsritning över våning 1.
(Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
9 Figur 8. Relationsritning över våning 2.
(Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
Efter kommunikation med Marina Stagård, förvaltare Gimmel Fastigheter AB, den 11 maj 2015 utgavs informationen att en del av våning 2 (Rum 124) används som
konferensrum för Gimmel Fastigheter AB och därför inte kan användas till bostadsplaneringen.
Längs Långgatan har byggnaden två huvudingångar vilka leder in till restaurangen och Fastighetsbyråns lokaler. En till ingång finns i byggnadens hörn mot korsningen Långgatan/ Trädgårdsgatan vilken leder ned till en butik i källaren. För att tillgå
lägenheterna finns en ingång längs Trädgårdsgatan där man först måste ta sig igenom en grind. Intill den entrén finns byggnaden enda trapphus som leder upp till våning två och tre. För att tillgå kontoren som finns på våning två måste man använda sig av entrén som finns i grannfastigheten på Långgatan. Från de kontoren har man inte tillgång till övriga delar av fastigheten. Det finns två nödutgångar i byggnaden. Den ena är belägen
10 på översta våningen och leder ut till grannfastigheten. Den andra är belägen på våning ett och leder ut till byggnadens innergård.
11 1.7.4 Bilder på byggnad och befintlig verksamhet.
Bilderna nedan visar överskådligt hur byggnaden ser ut och hur den används idag. Alla bilder är fotograferade av Essa Baabish och Rasmus Sjöström.
Figur 9. Fasad mot Långgatan.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 10. Fasad mot innergård.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
12 Figur 11. Fasad mot Trädgårdsgatan. Figur 12. Grind, entré till lägenheterna.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 13. Rumsbild i en av lägenheterna. Figur 14. Korridor till kontor.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
13 1.7.5 Trapphus
Trapphuset är placerat mot innergården vid byggnadens västra del. Entrén till trapphuset består av en entrédörr som är 100 cm bred och till dörren hör två mindre trappsteg.
Innanför dörren möts man direkt av fyra trappsteg för att ta sig upp till första planet. På första planet finns trapphuset som leder upp till de övriga våningarna. Denna entré är inte lämplig för personer med funktionshinder då personer med rullstol eller dålig rörlighet kan ha problem med att ta sig in.
Figur 15. Bild på Entré till lägenheterna. Figur 16. Bild på Trappsteg vid entré.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 17. Trapphus.
(Ritning: Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
14 Figur 18. Bild på entréposition. Figur 19. Bild inifrån entré till lägenheterna.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
1.7.6 Bollnäs stad
Bollnäs är en stad belägen cirka 25 mil norr om Stockholm. I dagsläget bor cirka 26 000 personer i Bollnäs kommun som tillhör Gävleborgs län (www.bollnas.se). I Bollnäs centrum finns en välbehållen stadskärna med små privata butiker, caféer och
restauranger samtidigt som det finns större butikskedjor. I staden finns ett sjukhus, gymnasium och en folkhögskola. Behovet av nya lägenheter i Bollnäs är enligt M.
Stagård (personlig kommunikation 11 december 2014), stort och alla övriga lägenheter som Gimmel fastigheter äger i Bollnäs är uthyrda.
15
2. Metoder
Upplägget i projektet är att Gimmel fastigheter AB har fungerat som beställare och studenterna Essa Baabish och Rasmus Sjöström arbetat som konsulter.
2.1 Intervjuer
Under projektets gång har möten skett kontinuerligt med Marina Stagård, förvaltare, Gimmel Fastigheter AB. Under dessa möten har tankar och idéer stämts av och de krav som Gimmel Fastigheter AB haft på projektet har ställts. Vidare i arbetet ordnades ett möte med Gävle kommun för att få fördjupad kunskap inom arbetet med q-märkta hus (se sida 21). Anledningen till att Gävle kommun kontaktades var för att Bollnäs kommun inte hade tid och samma engagemang som Gävle kommun. Mötet ordnades också för att kunna ställa frågor som uppstod vid planeringen av den nya planlösningen med någon som är kunnig inom området. Tanken med mötet var också att få inblick i hur Gävle kommun ser på tillgänglighetsanpassning av byggnader med kulturhistoriskt värde och möjligtvis få exempel på hur de gått tillväga i liknande projekt.
Inför mötet formulerades frågor som skulle ställas till Gävle kommun. Följande frågor formulerades:
Hur ser Gävle Kommun K/Q/q-märkningar2 och hur har de hanterat situationer där de har behövt ändrat en byggnad med K/Q/q-märkning?
Vad bör tänkas på vid behandling av K/Q/q-märkta byggnader när det gäller tillgänglighetsanpassning?
Finns det några exempel på K/Q/q-märkta byggnader i Gävle som Gävle Kommun har ändrat eller byggt om?
Hur ser Gävle Kommun på Hisskravet i byggnaden i Bollnäs?
Hur ser Gävle Kommun på rampmöjligheter för K/Q/q-märkta byggnader?
2 Begreppen K/Q/q-märkningar förklaras i kapitel 3.1 K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning.
16
2.2 Uppmätning
Vid besöken i Bollnäs utfördes en uppmättning av fastigheten. Anledningen till att uppmätningen gjordes var att det befintliga ritningsutbudet var undermåligt och en ny relationsritning krävdes. Uppmätningen utfördes med användning av lasermätaren Leica Disto och tumstock. Resultaten från uppmätningen ritades in i en ny relationsritning i 3d programmet Revit. Uppmätningen av byggnaden tog längre tid än förväntat då de ursprungliga ritningarna inte stämde överrens med hur byggnaden ser ut idag.
Projektet fortsatte sedan med arbetet av nya förslag på planlösningar i programmet Revit. Där låg fokus på att tillgänglighetsanpassa planlösningen och framförallt hisskravet utreddes.
2.3 Undersökning av regler, krav och lagar
För att kunna utreda de regler och krav som gäller vid ändring av byggnad med tyngdpunkt på tillgänglighet har BBR, PBL, PBF och Svensk Standard studerats. Vid beslut om hiss har regler och krav undersökts och jämförts för att se vilken lösning som går att genomföra.
17
3. Lagar och krav
3.1 K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning
Begreppet ”K-märkt hus” är ett alldagligt uttryck för en byggnad som anses ha ett kulturhistoriskt värde. Det finns dock inte några lagar eller regler angående ”K-märkta hus”. Att en byggnad fått en ”K-märkning innebär oftast att en antikvarisk myndighet eller ett museum gjort en bedömning av byggnaden men en sådan värdering innebär inte heller något lagskydd (www.lansstyrelsen.se).
Däremot när en byggnad är Q- eller q-märkt innebär det att byggnaden är skyddad av Plan och bygglagen. Med hjälp av PBL kan kommunen i detaljplanen Q- eller q-märka en byggnad som de anser ha ett kulturhistorik värde. Skillnaderna mellan stora och lilla Q är att de innebär olika bestämmelser. Stora Q är en bestämmelse om hur ett hus eller område får användas och innebär att användingen ska vara anpassad till husets
kulturvärden. Enligt Plan och Bygglagens kap.3 § 12, är lilla q en beteckning som betyder att byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och inte får förvanskas (www.skelleftea.se). Bestämmelserna varierar mellan kommunerna och liknande byggnader kan ha olika bestämmelser beroende på vilken kommun den är placerad i (Lena Boox, personlig kommunikation den 28 april 2015).
I PBL kan följande läsas i kap.8 §10 (2010:900): Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (2010:900).
Vidare i 12 § PBL står det att ”En byggnad, som är särskilt värdefull från historisk, kultur-historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett
bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas” (PBL 2010:900).
Om en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning har ett mycket högt kulturhistoriskt värde kan det förklaras som ett byggnadsminne och är då skyddat genom Kulturmiljölagens 3 kap. (www.lansstyrelsen.se) Detta skydd är det starkaste och mest långtgående skydd som kan fås i Sverige för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Svenska kyrkor byggda innan utgången av år 1939 är per automatik skyddade av kulturminneslagen, (Åkerlund & Östlund, 2010). Hos länsstyrelsen kan
18 information fås angående vilka byggnadsminnen som finns i respektive län. Hos
länsstyrelsen kan man också få information om vad som är skyddat hos respektive byggnad som är skyddad av byggnadsminnesförklaringen.
3.2 Tillgänglighetskrav
Boverket ansvarar för regler och lagar om tillgänglighet. Syftet med BBR:s regler om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor.
Byggnader, parker, trädgårdar eller andra anläggningar ska kunna användas av personer som har full rörlighet och personer som har någon form av nedsatt rörlighet. Även personer med nedsatt syn, hörsel eller andra funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att använda den byggda miljön. Vid planering av nybyggnation eller ändring av något är det kommunen som kan berätta vad som är tillåtet och otillåtet att göra, exempelvis i en detaljplan. För detaljerade uppgifter om vad som får göras i en viss byggnad krävs undersökning av kommunen. Det är sedan upp till byggherren att se till att reglerna uppfylls. Politikerna har satt upp ett mål när det gäller funktionshinderspolitiken och inriktningen för ett samhälle som utformas så att alla kan delta fullt ut oavsett funktionsnedsättning (BFS 2011:6).
Tillgängligheten i en byggnad kommer att prövas redan i bygglovet. När det gäller tillgänglighet finns det i PBL både utformningskrav och tekniska egenskapskrav där utformningskravet är det som prövas i bygglovsansökan (BBR 3:1).
Byggnaden ska vara försedd med minst en ingång som är tillgänglig för passage med rullstol eller annan hjälputrustning. Gången mellan denna entré och den allmänna vägen ska vara tillgänglighetsanpassad. Om entrén är belägen över marken och endast trappor finns, måste en ramp installeras. Denna ramp får högst inneha en lutning på 1:12 men det rekommenderas en lutning på minst 1:20. (PBL 2010:900. kap 8).
Det som är viktigt att tänka på är att även äldre kulturbyggnader bör göras tillgängliga.
Som tidigare presenterats får inte kulturbyggnader förvanskas, men de får förändras på ett respektfullt sätt (PBL 2010:900). Har byggnaden ett väldigt stort kulturhistoriskt värde så kan avsteg från kraven göras.
19 En byggnad med flera plan har krav på att en hiss ska finnas. Det finns i Plan och
byggförordningen 4§ 3 kap. ett utformningskrav med avseende på tillgänglighet och användbarhet som säger:
4 § Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller annan lyftanordning. Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning om byggnaden har färre en tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Larsson, Milojevic och Petterson (2009) tar i sitt examensarbete upp frågan om hisskravet och säger att det är en svårbedömd fråga om hiss behövs installeras när en lägenhet byggs ut till en etagevåning. De skriver att det inte finns någon bestämd gräns för vilka ändringar som får utföras utan att följdkravet på hiss tillkommer. Såvida stadsbyggnadskontoret inte anser att följdkrav är befogade är det möjligt att bygga ut en lägenhet till etagevåning utan att en hiss måste installeras, förutsatt att
grundfunktionerna finns på entréplanet (Larsson, Milojevic & Petterson, 2009).
Enligt BBR ska bostäder vara tillgängliga och användbara. Om bostaden ryms inom ett plan ska hela bostaden vara tillgänglighetsanpassad enligt avsnitt 3:147 BBR. Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och hygienrum utöver det har inga tillgänglighetskrav.
Bostäder som går i fler plan har som krav att entréplanet ska vara tillgängligt enligt avsnitt 3:221, BBR.
I avsnitt 3:22 BBR finns krav på bostadsfunktion och avskiljbarhet. I en bostad ska det finnas rum eller en avskiljbar del av ett rum för funktionerna sömn, vila, daglig samvaro och matlagning. Den del som är avskiljbar ska ha fönster mot det fria och den ska kunna avskiljas med väggar från resten av rummet. Om bostaden är mindre än 55 m2 finns undantag från det kravet.
20 När bostaden har flera plan är det i avsnitt 3:221 man finner kraven för utformning. Det ska finnas ett hygienrum på entréplanet och det ska vara tillgängligt och användbart enligt avsnitt 3:146. De övriga funktionerna har däremot lägre krav än de generella kraven enligt avsnitt 3:22. Plats för sömn behöver exempelvis inte vara ett eget rum eller en avskiljbar del, det räcker med en sovalkov. Ett annat exempel på de lägre kraven i entréplanet är om köket finns på ett annat plan behövs bara enklare köksfunktioner på entréplanet. Det kan arrangeras i ett litet pentry till exempel.
3.3 Ändring av byggnader
När en byggnad genomgår en ändring ska byggnaden uppfylla ett antal krav. Kraven gäller även om ändringen inte behöver bygglov eller anmälan (PBL (2010:900) 8 kap. 7
§). Vid ändring av en byggnad ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. Ändringen ska utföras varsamt och byggnadens kulturhistoriska värden ska tas tillvara. Därför kommer kravnivån alltid att fastställas utifrån den
enskilda byggnaden och den aktuella åtgärden.
En ombyggnad är en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas (PBL (2010:900) 8 kap. 7 §). Kraven vid ombyggnad ska anpassas utifrån ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.
I PBL (PBL (2010:900) 8 kap. 2, 5 §§) finns det en specialreglering som gör det möjligt att anpassa och göra avsteg ifrån tillgänglighetskraven vid ändring och ombyggnad. På Boverket.se kan man läsa en sammanställning av bestämmelserna i PBL (PBL
(2010:900) 8 kap 7 §) och PBF (PBF 2011:338), vilket innebär följande:
”Vid en ändring som inte är en ombyggnad, får man anpassa och göra avsteg från tillgänglighetskraven med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt därutöver:
med hänsyn till byggnadens förutsättningar, och
om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning.
Vid ombyggnad, får man anpassa och göra avsteg från tillgänglighetskraven med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt därutöver:
21
om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar, och
om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning.” (PBL 2010:900)(PBF 2011:338).
3.4 Utrymningskrav
Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats. (BBR 19).
Ett utrymme där personer vistas mer än tillfälligt ska ha minst två utrymningsvägar. Om byggnaden har mer än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan.
Utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten räknas som en utrymningsväg förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Till det eller de fönster som räknas som utrymningsväg måste det finnas en uppställningsplats
dimensionerad för räddningstjänstens utrustning (BBR 19).
22
4. Möte med Gävle kommun
Den 28 april 2015 genomfördes ett möte med Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle kommun för att få inblick i vad Gävle kommun har för syn på K-märkta byggnader.
Mötet börjades med att projektet i Bollnäs presenterades där förutsättningar och projektets mål uppgavs. Därefter ställdes frågan hur Gävle kommun ser på ”K/Q/q- märkningar” och hur de har hanterat situationer när de har behövt ändrat en byggnad med ”K/Q/q-märkning”.
Boox svarade att de regler som står i exempelvis PBL är oerhört svåra att tolka ”rätt”. I PBL finns inte några exakta anvisningar på hur mycket man får ändra eller vilka ändringar som anses förvanskande. Det diskuterades att det är viktigt att veta vad i byggnaden som ska bevaras. Det kan antingen vara samtliga fasader, någon enstaka fasad eller en viss byggnadsdel eller konstverk. Boox menade på att det oftast går att tillgänglighetsanpassa en K/Q/q-märkt byggnad utan att byggnadens karaktär förändras och att det oftast är den ekonomiska aspekten som är avgörande. Ändringens rimlighet är mycket avgörande vid dessa situationer. Om tillgänglighetsanpassningen kommer att innebära för stora åtgärder kan kraven för tillgänglighet minskas.
Boox gav tips på vad som bör tänkas på vid behandling av K/Q/q-märkta byggnader och tips när det gäller tillgänglighetsanpassning. Det försa man ska tänka på är just vad som är viktigt att bevara i byggnaden. Efter det gäller det se över ändringens storlek och om det blir rimliga kostnader och effekter av tillgänglighetsanpassningen. Därefter ska man vända sig till den kommun som ändringen sker i och de avgör vad som får ändras och inte. Där kan det vara stor skillnad från kommun till kommun eftersom PBL reglerna är så pass tolkningsbara.
Boox gav exempel på hur Gävle kommun har arbetat med tillgänglighetsanpassningen i q-märkta hus i Gävle. Boox nämnde ändringen av en byggnad på Gustavsgatan som rustades upp till studentbostäder. Tanken var först att hela byggnaden skulle
tillgänglighetsanpassas för att vara lämplig för alla. Efter planeringen kom de fram till att omfattningen av tillgänglighetsanpassningen skulle bli allt för stor då kostnaderna och de ändringar som behövdes var orimliga för projektets storlek. Det ställdes även en
23 fråga om hur hon såg på hisskravet i byggnaden i Bollnäs. Boox svar var att eftersom det är en etagelägenhet kan undantag från hisskravet göras.
En sista fråga ställdes angående om ramper förvanskade byggnader. Boox svarade att det inte var förvanskande med ramper och att en ramp med enkel demontering är en riktigt bra lösning.
24
5. Resultat
5.1 Krav
Av det som kan läsas i BBR, PBL, BVL, och PBF innebär de ändringar som kommer att göras på byggnaden att det blir en ombyggnad. Ändringen som görs i byggnaden blir så omfattande att det räknas som en ombyggnad. En anledning till att denna ändring bedöms som ombyggnad är att ändringen liknar en jämförelse med ett exempel på Boverket.se. Där kan läsas följande:
”En byggnad som till exempel har varit kallställd under en längre period eller drabbats av en omfattande vattenskada rensas på alla icke bärande ytter- och innerväggar samtidigt som merparten av de tekniska installationerna byts ut. Byggnadsåtgärdernas omfattning i kombination med utbytet av tekniska installationer gör att åtgärderna bör kunna betraktas som ombyggnad.” (PBL (2010:900) och Plan- och byggförordning (2011:338)).
Detta kommer medföra att kraven i PBL 8 kap. 1 § ska uppfyllas för hela byggnaden eller om det inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden (SFS 2010:900). Dessa krav innebär att byggnaden ska:
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
I denna byggnad ansåg vi att det inte var rimligt att kraven i PBL 8 kap. 1 § ska uppfyllas för hela byggnaden då det är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. Detta för att byggnadens entréplan har en befintlig restaurang och kontor med entréer som är orimliga att tillgänglighetsanpassa.
Dessa entréer har en brant trappa som skulle innebära en ramp på cirka 12 meter längs fasaden eller rakt ut i gatan alternativt en lyftplatta som skulle uppta hela entrégången.
Kraven innebär att den del av byggnaden som byggs om kommer behöva
tillgänglighetsanpassas. Ombyggnaden sker i våning 1 och 2 och kommer påverka
25 entrén som är placerad vid innergården eftersom det är enda vägen upp till dessa
våningsplan. Eftersom det tillkommer tre nya lägenheter anser vi att en
tillgänglighetsanpassad entré är befogat. Den nuvarande entrén som beskrivits tidigare är otillgänglig för personer med funktionshinder och behöver ändras.
I slutändan när det gäller beslut av denna sort har den gällande kommunen mycket att säga till om och kan vara den som tar det avgörande beslutet. Vi har varit i kontakt med Bollnäs kommun men Bollnäs kommun valde att inte uttala sig om några alternativ i detta fall.
5.1.1 Hisskrav och entré
Det har framkommit efter utredning av de lagar som berör ombyggnaden att hisskravet går att förbise. Detta grundat på att lagarna säger, om byggnaden har färre än tre våningar ska den vara projekterad och utförd, så att hiss eller annan lyftanordning senare kan installeras utan svårighet (BBR 22, 3:124). Krav för hissen presenteras längre ned i rapporten.
Byggnaden i detta projekt har tre våningar men den översta våningen är ett etageplan och då räknas byggnaden som två våningar (www.traguiden.se).
Enligt L. Boox (personlig kommunikation, 6 maj 2015), behövs inte hiss i byggnaden om det översta planet är etagevåning men det ska vara enkelt att vid senare tillfälle installera hiss eller annan lyftanordning.
Samtidigt som hisskravet går att förbise behövs ändå entrén tillgänglighetsanpassas enligt de lagar och regler som finns. Som beskrivet tidigare i rapporten krävs det att minst en ingång är anpassad för passage med rullstol eller annan hjälpanordning (SFS 2010: 900). Detta leder till att den entré som finns i dagsläget måste byggas om helt.
Alltså den måste rivas så att höjdskillnad inte finns eller så måste ramp med maximal lutning 1:12 finnas (SFS 2010:900). Ett alternativ är att installera en hiss som fungerar som entré och går upp till våning ett. På så sätt skulle kraven för tillgänglighet
tillgodoses samtidigt som det inte behövs göras en ombyggnad av det befintliga
trapphuset. En hiss skulle också öka fastighetens värde och trivseln bland hyresgästerna (Larsson, Milojevic & Petterson, 2009).
26 Vid utrymning från en flerplansfastighet har det också visat sig ge en lägre
utrymningstid vid användandet av hiss, främst för äldre personer och personer med nedsatt rörlighet (Koo, J., Yong, S. K., Byung-In, K. & Christensen, K. M, 2013) (Proulx, 1995) (Craighead, 2009). Kuligowski (2003) menar också att hissen underlättar vid
utrymning och tar även upp att hissen hjälper räddningstjänsten i sitt arbete vid
utrymningssituationer. Det finns ett samband i Klothes (1993) studie som visar att ju högre byggnaden är, desto mer tid sparar man vid användandet av hiss jämfört med användandet av trappor.
Problemet med denna entré ligger i att precis innanför dörren möts man av fyra
trappsteg till innan man befinner sig på entréplanet. Alternativt river man bort golvet på entréplanet i trapphuset och förlänger trappan ända ned. En ramp behövs då för att ta sig in genom dörren. Detta innebär att väl innanför dörren befinner man sig på entréplanet i trapphuset och har fri gång fram till trappan börjar. Problemet som uppstår då är att den befintliga dörren som leder in till kontoret till vänster om entrédörren får en
höjdskillnad ned till golvet.
5.1.2 Hissens förutsättningar
Grundkravet för hiss finns reglerat i 3kap. 4§ och 18§ PBF där det står att byggnader med fler än två våningar ska ha hiss eller en lyftanordning för att uppfylla kravet på tillgängligheten. Samtidigt som det står att hiss eller lyftanordning inte behövs i byggnader med färre än tre våningar.
Det står även att byggnader som innehåller lägenheter som inte nås från marken ska vara projekterade så att en hiss eller lyftanordning ska kunna installeras i efterhand utan några svårigheter (3 och 18 §§ PBF).
För att hissen ska uppfylla kraven för tillgängligheten måste hissen kunna rymma en person med rullstol och en medhjälpare. Hissen ska utformas så att en person med nedsatt rörelseförmåga eller någon annat funktionshinder kan använda den självständigt (Svensson, 2012).
Hisschaktet ska bestå av väggar och tak som är brand- och ljudisolerade. Hisschaktet kan begränsas i en egen brandcell, den kan även placeras i samma brandcell som trapphuset. (BFS 2011:12)
27 Krav och regler ställs även på själva hissen av Sveriges riksdag enligt nedan:
I byggnader skall hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen förses med en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen. (SFS 2010:900).
I byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler skall hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen förses med korgdörr eller annat lämpligt skydd i korgöppningen. (SFS 2010:900).
I denna byggnad tas hänsyn till kraven som ställs ovan vid val av hiss. Hissen som är projekterat att installeras uppfyller de kraven som nämns ovan. Hissen är en A5000 hiss av Cibes, den är en kostnadseffektiv plattformshiss som har enligt leverantören en enkel elinstallation med låga drift- och underhållskostnader (www.cibes.com).
Prisförslag för denna typ av hiss är cirka 160 000 kr inklusive installation och moms enligt L. Gustafsson, försäljare Cibes, (personlig kommunikation 30 april 2015).
Projekteringen kommer att ske enligt följande, hissen ska installeras i bottenvåningen och ska ta sig upp till första våningen. Installationsutrymmet för hissen kommer vara placerat under hissen där det tar upp så lite utrymme som möjligt.
5.2 Planförslag
Planförslagen har grundat sig på de krav som Gimmel Fastigheter AB ställde och de lagar och krav som ställs på bostadsutformningen i BBR, samt har byggnadens karaktär och värdefulla byggnadsdelar tagits tillvara. Dessa lagar och krav har presenterats tidigare i rapporten under avsnitt 4 Lagar och krav. Kravet om att grundfunktionerna (matlagning, hygienrum, vila/söm), skulle finnas på entréplanet utgjorde grunden för utformningen av lägenheterna. (BBR: 22 avsnitt 3:221.)
Det har tagits fram två lösningar när det gäller trapphuset. Den ena innebär installation av hiss och trapphuset får en renovering men blir kvar. Den andra innebär
tillgänglighetsanpassning av den nuvarande entrén och trappen byggs om med möjlighet för en trapphiss. I övrigt är planlösningen den samma för båda förslagen.
28 Planförslaget resulterade i sex lägenheter varav fem blev etagelägenheter och en mindre studentlägenhet. Anledningen till att etagelägenheter byggs i detta fall är dels för att man kommer undan med hisskravet i byggnaden samtidigt som vindsplanet lämpar sig för enstaka rum, exempelvis sovrum. Detta för att de befintliga fönstren ger lite
ljusinsläpp och nya håltagningar för fönster inte kan göras då byggnaden är q-märkt.
De nya planlösningarna utfördes med strävan att bevara de befintliga väggarna för att minska kostnaderna som uppkommer för rivningsarbetet och uppförandet av nya
väggar. Toaletter och kök placerades nära varandra för att minimera kostnaderna för nya ledningar och installationer. Fönstrens position har påverkat planlösningen då dessa inte fick byta position eller tillkomma nya fönster.
Vid utformningen av planförslagen har boken Bygg ikapp 2013 använts som underlag för att utreda de krav som ställs på bostadsutformningen. Exempelvis bredd på
korridorer, mått på toaletter, hissmått etc.
Renderingar har utförts i Revit och Lumion. Dessa bifogas längst ned i rapporten i bilaga A.
Figur 20. Ny planlösning våning 1. Med hiss.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
29 Figur 21. Ny planlösning våning 2.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
Figur 22. Ny planlösning våning 1. Utan hiss.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
30 Figur 23. Hisslösning bottenplan.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
31 5.2.1 Trappor
De trappor som förbinder våningarna i varje lägenhet blev spiraltrappor. Valet av spiraltrappor grundade sig på att de upptog minimalt med plats. Spiraltrapporna passade även in estetiskt och var ett prisvärt alternativ. Ett möjligt val av spiraltrappa hittades på www.bygghemma.se. Spiraltrappa Fontanot Magia 50 vit är enligt leverantören en enkel, bekväm och säker spiraltrappa och kostar med den takhöjd som finns i byggnaden 17.195kr per trappa. Totalpriset för trapporna exklusive
håltagningskostnader blir då 85.975kr.
Figur 24. Exempel på spiraltrappa.
(www.bygghemma.se)
5.2.3Utrymning
Kraven som ställdes på utrymningen i byggnaden har tillgodosetts. Detta genom att utrymningsvägar finns på varje plan, antingen genom dörr eller fönster. Korridorerna är mer än 0.9 meter breda vilket uppfyller kraven på bredd (BFS 2011:6). Brandvarnare installeras i varje bostad på alla plan. Detta rekommenderas av Brandskyddsföreningen (www.brandskyddsföreningen.se).
32
6. Diskussion
Efter undersökning och fördjupning i de lagar som berörde detta projekt har det
framkommit funderingar och synpunkter på en del lagar och krav. Framförallt är det de tolkningsbara lagarna och kraven som väcker tankar och funderingar. Hur ska man egentligen tolka en lag som säger att det ska tas hänsyn till ändringens storlek? Var går gränsen mellan stor och liten ändring? Detta problem bekräftas även av Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle kommun, som säger att det är oerhört svårt att tolka reglerna i exempelvis PBL ”rätt”.
Det har även uppkommit funderingar kring en del lagar då de tycks motsäga varandra.
Exempelvis i detta fall då det ska finnas minst en tillgänglig entré till entréplanet men det enda som finns där är ett trapphus. Då det inte finns något krav på hiss, hindras en person med rullstol eller liknande hjälpmedel från att ta sig upp från entreplanet. Samma princip när det gäller tillgänglighetsanpassning av bostäderna i detta fall. Första planet av etagelägenheterna ska vara tillgänglighetsanpassade enligt lag, men för att komma till lägenheterna måste man gå via en trappa. Hisskravet finns inte då byggnaden har färre än tre plan.
I detta projekt har det framkommit hur planlösningen kan komma att påverka
hisskravet. Vid beslutet att bygga etagelägenheter gick det att förbise hisskravet men att en projektering för någon form av lyftanordning krävs. Hade byggnaden haft en våning till eller om lägenheterna hade delats upp i olika plan hade hisskravet varit befogat.
Utrymningsvägarna löste sig och problemen på förhand visade sig vara enkla att lösa.
Utrymningen i det övre etagplanet löstes genom utrymning via fönster eller trappan ner till entréplanet och vidare ut i trapphuset.
Totalkostnaden för ombyggnaden anses rimlig då en eventuell hiss kostade cirka 160 000kr och priset för etagetrapporna blev 85 975kr. Sedan tillkommer kostnader för rivningsarbete, nybyggnationer och installationer. Totalkostnaden anses rimlig då de sex lägenheterna kommer generera hyresinkomster som i dagsläget inte finns och på så sätt blir det en vinstgivande affär i längden för Gimmel Fastigheter AB.
33 Att det handlar om en q-märkt fastighet spelar roll när det gäller vad man får – och inte får göra vid ombyggnad. Men efter samtal med Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle kommun, och vidare undersökning i BBR och PBL ska det inte stå i vägen för en tillgänglighetsanpassning av byggnaden.
I detta fall hade det varit intressant att höra vad kommunen har för åsikter kring ombyggnaden i fastigheten. Kommunen har mycket att säga till om när det gäller ombyggnationer som sker och kan agera som beslutsfattare om det får genomföras eller inte. Därför kan det enligt L. Boox (personlig kommunikation, 28 april 2015), bli skillnader i liknande fall beroende på vilken kommun man befinner sig i.
34
7. Slutsats
Detta arbete har behandlat frågeställningar kring ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad. En frågeställning behandlar hur kulturhistoriska byggnader påverkar ombyggnadsmöjligheterna. Slutsatsen är att ombyggnaden utgår från varje enskild byggnad och tar hänsyn till byggnadens förutsättningar. Det ska tas hänsyn till gällande lagar och regler.
Tillgängligheten i samband med ombyggnation av kulturhistoriska byggnader har undersökts i detta arbete. Slutsatsen där är att i de allra flesta fall går det att hitta en lösning som fungerar både kultur- och tillgänglighetsmässigt, problemet ligger ofta i den ekonomiska aspekten.
Arbetets största fråga behandlade hur hisskravet i denna byggnad kommer att fungera.
Slutsatsen är att i detta fall då det blir etagevåning högst upp räknas antalet våningar i byggnaden som två. Detta resulterar i att det inte behövs installation av hiss men att det ska projekteras för en enkel installation av hiss vid senare behov.
Syftet med detta arbete var även att framställa planförslag åt Gimmel Fastigheter AB.
Detta har uppfyllts och stämts av med M. Stagård förvaltare Gimmel Fastigheter AB.
35
8. Referenser
BBR 19. Boverkets författningssamling. Hämtad 2015-05-06 från https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2011-26-BBR19.pdf BFS 2011:6 Boverkets författningssamling. Hämtad 2015-05-05 från https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-6-BBR18.pdf
BFS 2015:3. Boverkets byggregler. Hämtad 2015-05-08 från
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
BFS 2015:3. Brandskydd. Hämtad 2015-05-10 från http://www.boverket.se/sv/lag-- ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
BFS 2012:11. Hissar och motordrivna anordningar. Hämtad 2015-05-08 från http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa- tillsynsomraden/hissar-och-andra-motordrivna-anordningar/ .
Blomberg, I. (1991). Varsam ombyggnad: Hinder och möjligheter. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
Bonvalet, C. & Ogg, J. (2007). Ageing in inner cities. International Journal of Ageing and Later Life, 2(2), 61-90. doi:10.3384/ijal.1652-8670.072261
Boverket. (2015). 5:3 Möjligheten till utrymning vid brand. Hämtad 2015-05-13, från http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-5/53-mojlighet-till- utrymning-vid-brand/
Boverket. (2008). Regler för byggande: Konsekvensutredning. Hämtad från
http://www.boverket.se/contentassets/c91463a36c5244bfb9312a1735f9d8bd/konsekven sutredning_bbr_15_3_8.pdf.
Boverket (2015). Tillgänglighet. Hämtad 2015-04-21, från http://www.boverket.se/tillganglighet/
Boverket. (2015). 3:1 Tillgänglighet och användbarhet förpersoner med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Hämtad 2015-05-13, från http://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/bbr/avsnitt-3/3-1-tillganglighet-och-anvandbarhet-for-personer-med- nedsatt-rorelse-eller-orienteringsformaga/
Brandskyddsföreningen (2015). Brandvarnare. Hämtad 2015-05-17, från http://www.brandskyddsforeningen.se/i-hemmet/brandvarnare
Bygg hemma (2015). Spiraltrappa Fontanot Magia 50 Vit. Hämtad 2015-05-15 från http://www.bygghemma.se/inomhus/inredning/trappor/spiraltrappor/spiraltrappa- fontanot-magia-50-vit/p-344184-344192
Cibes (2015). Ritningar. Hämtad 2015-05-01, från http://cibesliftdesign.com/sv/ritningar/
36 Craighead, G. (2009). Residential and Apartment Buildings. High-Rise Security and Fire Life Safety, 3, 551-581. doi:10.1016/B978-1-85617-555-5.00011-0
Klothe, J. H. (1993). A Method for Calculation of Elevator Evacuation Time. Journal of Fire Protection Engineering, 5 (3), 83-95. doi:10.1177/104239159300500301
Koo, J., Yong, S. K., Byung-In, K. & Christensen, K. M. (2013). A comparative study of evacuation strategies for people with disabilities in high-rise building evacuation.
Expert Systems with Applications, 40, 408-417. doi:10.1016/j.eswa.2012.07.017
Larsson, C., Milojevic, S. & Pettersson, M. (2009). Bygga bostäder på vinden- ett hållbart alternativ? (Examensarbete). Högskolan i Jönköping. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:241035/FULLTEXT01.pdf Länsstyrelsen (2015). Vad är K-märkt? Hämtad 2015-05-15 från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad- bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspx
PBL. 2010:900 Plan- och bygglag. Hämtad 2015-05-08 från
(http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/krav-pa-
byggnadsverk-tomter-mm/andring-av-byggnader/exempel---krav-vid-andring/).
PBF 2011:338 Plan- och byggförordning. Hämtad 2015-05-08 från (http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/krav-pa-
byggnadsverk-tomter-mm/andring-av-byggnader/exempel---krav-vid-andring/).
Proulx. G. (1995).Evacuation Time and Movement in Apartment Buildings. Fire safety journal, 24, 229-246. doi:10.1016/0379-7112(95)00023-M
Skellefteå Kommun. (2015). Skydd och bidrag. Hämtad 2015-05-13, från http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=97495
Svensson, E (2012). Bygg i kapp; För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Stockholm AB Svensk Byggtjänst.
Träguiden (2015). Hiss. Hämtad 2015-05-03, från
http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/byggsystem/installationer/hiss/
Åkerlund, J & Östlund, J (2010). Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer. (Examensarbete). Högskolan i Jönköping. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:357493/FULLTEXT01.pdf
37
Bilagor
Bilaga A- Renderingar.
Bilaga B- Ritningar.
38
Bilaga A
Rendering av en lägenhet på entréplan.
Våning 1
Bilden visar placering av renderingen ovan.
39
Bilaga A
Rendering av en lägenhet på Våning 2.
Våning 2
Bilden visar placering av renderingen ovan.
40
Bilaga B- Ritningar.
RITNINGSFÖRTECKNING RITNINGSFÖRTECKNING RITNINGSFÖRTECKNING RITNINGSFÖRTECKNING
UPPDRAG
Ritningsnummer Bet Ritningens innehåll Format Skala Ritningsdatum Ändringsdatum
ANTAL BLAD BLAD NR.
UPPDRAG NR.
HANDLÄGGARE
DATUM SENASTE ÄNDRING
FÖRSLAGSHANDLING FÖRSLAGSHANDLING FÖRSLAGSHANDLING FÖRSLAGSHANDLING Gimmel Fastigheter AB Gimmel Fastigheter AB Gimmel Fastigheter AB Gimmel Fastigheter AB Ombyggnation av Gnistan 2 Ombyggnation av Gnistan 2 Ombyggnation av Gnistan 2 Ombyggnation av Gnistan 2
2015-04-17 2015-04-17 2015-04-17 2015-04-17
1111 1111
D.C.
2015-05-20 2015-05-20 2015-05-20 2015-05-20
A1-40.1-10 A1-40.1-20 A1-40.3-01 A2-40.1-10 A2-40.1-20 A3-40.1-10 A3-40.1-20 A4-40.1-10 A4-40.1-20 A4-40.1-30 A4-40.2-01 A4-40.3-01
Relationsritning Plan1 Relationsritning Plan2 Relationsritning Fasadritning Rivningsritning Plan1 Rivningsritning Plan2 Förslagsritning 1 Plan1 Förslagsritning 1 Plan2 Förslagsritning 2 Bottenvåning Förslagsritning 2 Plan1 Förslagsritning 2 Plan2
Förslagsritning 2 Sektionsritning Förslagsritning 2 Fasadritning
BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90 BH90
1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100 1:100
10.0 m² SOVRUM? 13.0 m²
VARDAGSRUM?
1.5 m² KLK.? 15.5 m²
KÖK?
3.5 m² WC?
5.0 m² KLK.?
3.0 m² HALL? 26.0 m²
SOVRUM? 21.0 m²
ARBETSRUM?
4.0 m² BADRUM?
9.0 m² HALL?
47.5 m² VARDAGSRUM?
13.5 m² KÖK?
11.5 m² KONTOR?
8.0 m² KONTOR?
11.5 m²
KONTOR? 11.0 m² KONTOR? 12.5 m²
HALL? 19.5 m² KONTOR?
11.0 m² KONTOR?
6.0 m² HALL?
UP
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
2015-05-20 12:51:13\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
Gnistan 2
1:100 A1-40.1-10
Gimmel Fastigheter AB
04/27/15 E.B. & R.S.
Plan1
PRELIMINÄRHANDLING
Relationsritning
D.C.
1 : 100
Plan 1 1
LÅNGGATAN
TR Ä GÅ RD SG A TA N
27.5 m² UP KONFERANSRUM?
20.5 m² KONTOR? 22.0 m² KONTOR?
21.0 m² KONTOR?
4.0 m² HALL?
6.0 m² WC?
7.5 m² WC?
21.0 m² KONTOR?
34.0 m² HALL?
11.0 m² FÖRRÅD?
8.5 m² INSTALLATIONSRUM?
15.5 m² KONTOR?
9.0 m² KONTOR?
8.5 m² KONTOR? 16.5 m²
KONTOR? 17.5 m²
KONTOR?
21.5 m² TRAPPHUS?
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
2015-05-20 12:52:33\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
Gnistan 2
1:100 A1-40.1-20
Gimmel Fastigheter AB
04/27/15 E.B. & R.S.
Plan2
PRELIMINÄRHANDLING
Relationsritning
D.C.
1 : 100
Plan 2 1
LÅNGGATAN
TR Ä GÅ RD SG A TA N
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
6/17/2015 5:15:10 PM\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
Gnistan 2
1:100 A1-40.3-01
Gimmel Fastigheter AB
05/13/15 E.B. & R.S.
FASAD
PRELIMINÄRHANDLING
Relationsritning
D.C.
1 : 100
Fasad mot Nordväst
1
UP
143.5 m² SOVRUM? 15.5 m²
KÖK?
77.5 m² KONTOR?
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
6/17/2015 5:31:01 PM\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Rivningsplan.rvt
Ombyggnation av Gnistan 2
1:100 A2-40.1-10
Gimmel Fastigheter AB
04/27/15 E.B. & R.S
Plan1
PRELIMINÄRHANDLING
Rivningsritning
D.C.
1 : 100
Plan 1 1
DÖRR SOM RIVES VÄGGAR SOM RIVES FÖRKLARING:
INREDNING SOM RIVES
INREDNING SOM RIVES LÅNGGATAN
TR Ä GÅ RD SG A TA N
27.5 m² UP KONFERANSRUM?
43.0 m² KONTOR?
156.5 m² KONTOR?
4.0 m² HALL?
6.0 m² WC?
11.0 m² FÖRRÅD?
8.5 m² INSTALLATIONSRUM?
21.5 m² TRAPPHUS?
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
6/17/2015 5:31:47 PM\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Rivningsplan.rvt
